Framställning 8/2001-2002

Lagtingsår: 2001-2002

Ladda ner Word-dokument

Ålands landskapsstyrelse

FRAMSTÄLLNING nr 8/2001-2002

 

Datum

 

 

2001-12-13

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Omvandling av markbelopp till euro i landskapslagen om fiske

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsstyrelsen föreslår att 75 § landskapslagen om fiske i landskapet Åland (39/1956) ändras så att lösenbeloppet i mark ersätts med en hänvisning till en i enlighet med rikslagstiftning fastställd lösen.

 

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Motiveringar 3

1. Bakgrund. 3

Införandet av euro. 3

2. Förslag. 3

Ändring av 75 § landskapslagen om fiske i landskapet Åland. 3

3. Förslagets verkningar 4

Lagtext 5

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om fiske i landskapet Åland  5

Parallelltexter 6

 


 

Motiveringar

 

1. Bakgrund

 

Införandet av euro

 

Enligt rådets förordning (EG) nr 1103/97 om vissa bestämmelser som har samband med införandet av euron samt rådets förordning (EG) nr 974/98 om införandet av euron, skall euron tas i allmänt bruk som enda betalningsmedel den 1 januari 2002 i de medlemsstater som är med i den ekonomiska och monetära unionens tredje etapp, valutaunionen. Med anledning av detta tolkas hänvisningar i landskapets lagstiftning till mark från årsskiftet som hänvisningar till euro. För att underlätta tillämpningen bör hänvisningar till mark i lagstiftningen ändras till hänvisningar till euro. Ett markbelopp räknas om till euro genom att det divideras med den fasta omräkningskursen 5,94573. Belopp som redovisas eller betalas efter omräkningen till euro avrundas uppåt eller neråt till närmaste cent.

 

2. Förslag

 

Ändring av 75 § landskapslagen om fiske i landskapet Åland

 

Enligt 1 § landskapslagen om fiske i landskapet Åland tillkommer fiskerätten i vattenområde, med de undantag som anges i lagen, områdets ägare.

     I 75 § regleras när en person ertappas på bar gärning med att fiska i annans vatten. Har någon gjort sig skyldig till olovligt fiske, kan dennes båt eller därmed jämförligt fortkomstmedel, redskap samt fångst omhändertas. Det rör sig om två olika fall av olovligt fiske. I det ena fallet är det fråga om situationer i vilken enskilds fiskerätt kränks eller överskrids. Det andra fallet är fiske på förbjuden plats eller på otillåten tid eller användning av förbjudet fångstredskap eller fångstsätt. I samtliga fall har innehavare av fiskerätten eller vattenområdets ägare eller arrendator rätt att omhänderta båt eller därmed jämförligt fortskaffningsmedel, redskap och fångst.

     Enligt lagens 75 § 2 mom. får innehavare av fiskerätt som omhändertagit båt eller därmed jämförligt fortskaffningsmedel och redskap, om han väljer att inte anmäla brottet till åtal, behålla dessa tills dess den som använt dem betalat lösen med ettusen mark. Detta belopp avser ettusen gamla mark och härstammar från år 1956 då lagen antogs. Beloppet motsvaras idag av tio mark. Brottet olovlig fångst (SL 28:10) är ett s.k. målsägandebrott enligt strafflagen 28:15, vilket innebär att allmän åklagare inte får väcka åtal om inte målsägande anmäler brottet till åtal eller en synnerligen viktig allmän fördel kräver att åtal väcks. Betalas inte lösen inom en månad från det omhändertagandet anmälts till polismyndighet, tillfaller båt och redskap innehavaren av fiskerätten.

     Lagstiftning om fiske tillhör landskapets behörighet enligt 18 § 16 punkten självstyrelselagen. I 75 § landskapslagen om fiske stadgas om rätt att omhänderta båt, redskap samt fångst. Bestämmelsen avser ett berättigande att skaffa bevismedel för rättegång. Bestämmelsen hör därför till lagstiftning angående rättegångsväsendet och faller därmed under rikets behörighet enligt 27 § 23 punkten självstyrelselagen. De aktuella bestämmelserna i riket är 102 § 2 mom. lagen om fiske (FFS 286/1982) samt 50 § i förordningen om fiske (FFS 1116/1982). Markbeloppet i 50 § har ändrats till euro (FFS 819/2001). Enligt 50 § är lösenbeloppet som avses i 102 § 2 mom. lagen om fiske 30 euro för samtidigt omhändertaget godsparti. 30 euro motsvaras av 178,37 mark. Ändringen träder ikraft den 1 januari 2002.

     Landskapsstyrelsen föreslår att 75 § 2 mom. ändras genom att det inaktuella markbeloppet tas bort och hänvisning istället görs till en i enlighet med rikslagstiftning fastställd lösen. Vidare föreslås att de ålderdomliga orden icke, skola och erlägges i paragrafen byts ut mot de modernare formerna inte, skall och erläggs.

 

3. Förslagets verkningar

 

Förslaget bör inte medföra några ekonomiska eller organisatoriska verkningar i landskapet. Förslaget har inga kända konsekvenser för miljön eller effekter på jämställdheten mellan kvinnor och män.


 

Lagtext

 

Landskapsstyrelsen föreslår att följande lag antas.

 

 

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om fiske i landskapet Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 75 § 2 mom. landskapslagen den 8 augusti 1956 om fiske i landskapet Åland (39/1956), som följer:

 

75 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Önskar innehavare av fiskerätten eller vattenområdets ägare eller arrendator inte föranleda åtal för brottet, får han, dock inte i fall, som nämns i 77 §, behålla båten eller det därmed jämförliga fortkomstmedlet och redskapen, intill dess den, som begagnat den, styrkt sin identitet och erlagt en i enlighet med rikslagstiftning fastställd lösen. Erläggs denna inte inom en månad från det anmälan hos vederbörande polismyndighet gjorts om båtens och redskapens omhändertagande av innehavaren av fiskerätten eller ägaren eller arrendatorn till vattenområdet, skall de tillfalla denne.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

 

__________________

 

 

Mariehamn den 13 december 2001

 

 

L a n t r å d

 

 

Roger Nordlund

 

 

Föredragande ledamot

 

 

Ritva Sarin Grufberg

 


 

Parallelltexter

 

Parallelltexter till landskapsstyrelsens framställning nr 8/2001-2002