Hemställningsmotion 5/2001-2002

Kapitalskatten

     Sedan medlet av 1990-talet har det rått en bred enighet bland de åländska partierna att samfundsskatten (företagens vinstskatt) så fort som möjligt borde föras över till åländsk behörighet. Denna skatt (idag 29%) har en stor andel i de åländska kommunernas skattefinansiering (drygt 20% av de åländska kommunernas sammanlagda skatteinkomster; i Mariehamn hela 33%). Genom rikslagstiftning fortsätter kommunernas andel av samfundsskatten att minska (år 2002 faller den från xx %-enheter till yy %-enheter). Samtidigt framskrider planerna bland de största rikspartierna att snart (troligen efter riksdagsvalet 2003) göra hela samfundsskatten till statsskatt.

     Under senare delen av 1990-talet och fortsatt under 2000-talet har alltmer av kommunernas lönebeskattade inkomster av de beskattade näringsidkarna kunnat överflyttas till att underställas kapitalbeskattning (för närvarande också 29%) som i sin helhet är statsskatt. Därmed har särskilt landskommunernas skatteinkomster alltmer begränsats genom att andelen lantbrukare och övriga näringsidkare har en stor andel av inkomstbildningen i särskilt dessa kommuner.

     Det vore därför viktigt för att långsiktigt säkerställa de åländska kommunernas inkomster och självstyrelse (undvikande av för stort beroende av landskapsstöd) att snarast försöka förmå regeringen att framlägga förslag till ändring av självstyrelselagen så att både samfundsskatten och kapitalskatten underställs lagtingets behörighet. Tekniskt är lagstiftningen enkel, genom att klumpsumman kvarhålls på 0,45% liksom den så kallade flitpengen (löneskatter över 0,50%). Endast avräkningsgrunden minskas med beloppet av till staten i hela landet influtna samfunds- och kapitalskatter.

Med anledning av det ovan anförda föreslår vi

att lagtinget hemställer hos landskapsstyrelsen att med regeringen förhandla om en så snar som möjlig överföring till åländsk behörighet av såväl kapitalskatterna som samfundsskatterna.