Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en ny landskapslag om skydd av det maritima kulturarvet samt att landskapslagen (1965:9) om fornminnen ändras. I framställningen föreslås att även andra kulturellt bevarandevärda lämningar som är äldre än 100 år än endast skeppsvrak och föremål som finns i eller härrör från sådana skall omfattas av lagstiftningen om skydd av det maritima kulturarvet. Landskapsregeringen föreslår vidare att om skada som inte tidigare funnits upptäcks eller om föremål som tidigare funnits saknas, på maritimt kulturarv, skall detta anmälas till landskapsregeringen. Dessutom föreslås att kommersiella tillstånd för dykverksamhet i landskapet skall kunna beviljas.

I framställningen föreslås vidare en bestämmelse om när ansökan om dykning på en viss plats kan avslås. Avslag föreslås kunna ske gällande platser som är maritimt kulturarv, platser som är av sådan karaktär att dykning är förenad med livsfara samt platser där dykning är olämplig av hänsyn till avlidna. Den tid efter en farkost sjunkit som tillståndsansökan kan avslås av hänsyn till avlidna föreslås vara 50 år.

Det föreslås att en bestämmelse om att anmälan till behörig myndighet om när och var dykning sker skall tas in i lagen. Därtill föreslås att en bestämmelse om anmälan till behörig myndighet om användande av teknisk utrustning för uppsökande eller undersökande av maritimt kulturarv eller av skeppsvrak skall intas i lagen.

Utskottets förslag

Utskottet omfattar landskapsregeringens förslag med vissa mindre ändringar av närmast teknisk karaktär.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Allmänt om lagförslaget

Utskottet delar landskapsregeringens åsikt att den gällande landskapslagen om fredning av skeppsvrak från år 1974 är i behov av förändring och modernisering. I den föreslagna landskapslagen om skydd av det maritima kulturarvet tydliggörs reglerna om skyddet av kulturarvet och dessutom finns regler om tillstånd för dykning och anmälan om dykning liksom regler om uppsökning av skeppsvrak och undersökande av maritimt kulturarv. Eftersom förutsättningarna för dykverksamhet i åländska vatten är mycket goda i jämförelse med omkringliggande regioner finner utskottet det positivt att reglerna nu klargörs.

Utskottet konstaterar liksom landskapsregeringen att Åland har den strängaste lagstiftningen om fredning av fornlämningar under vatten i Norden och att detta bidragit till att vraken i åländska vatten är bättre bevarade i jämförelse med områden där tillstånd inte krävs för dykning.

Skydd av vrak som är yngre än 100 år

I näringsutskottets utlåtande över de i framställningen ingående lagförslagen noteras att fredningen i lagen endast avser vrak och andra lämningar som är äldre än 100 år. Eftersom detaljrikedom även hos yngre vrak och lämningar är av stort intresse vid dykning anser näringsutskottet det angeläget att också sådana lämningar skyddas i möjligaste mån. Näringsutskottet anser därför att kulturutskottet skall överväga bästa möjliga tillvägagångssätt för att tillse att kunskaperna och ansvaret hos dykarna är tillräckliga t.ex. genom att ställa krav på en av landskapsregeringen godkänd dykledarexamen.

Utskottet konstaterar inledningsvis att landskapsstyrelsen i en framställning (nr 4/1997-98) föreslog en ändring av landskapslagen om fredning av skeppsvrak så att åldersgränsen för när ett vrak skall fredas sänks från 100 år till 50 år. På förslag av kulturutskottet (betänkande nr 6/1997-98) beslöt lagtinget dock att förkasta lagförslaget mot bakgrund bland annat av att landskapsstyrelsen inte kunnat påvisa tillräckliga skäl för en sänkning av åldersgränsen för fredning.

Kulturutskottet delar näringsutskottets åsikt att det är viktigt att också vrak och lämningar som är yngre än 100 år bibehålls intakta. Utskottet har därför övervägt möjligheten att på föreslaget sätt införa en särskild dykledarexamen men har slutligen valt att inte föreslå en sådan ändring. Utskottet konstaterar nämligen att en ytterligare strängering av en lag som redan är den strängaste i Norden skulle medföra ännu mera byråkrati som i första hand skulle drabba ansvarsfulla och laglydiga sport- och yrkesdykare samtidigt som de dykare som är ute i olovligt syfte sannolikt inte låter sig hindras av ytterligare ett tillståndskrav. Antalet kända vrakplundringar i landskapet har hittills inte varit stort men utskottet vill uppmana landskapsregeringen att noggrant följa utvecklingen på området och vid behov i skyndsam ordning till lagtinget inkomma med förslag till ändring av landskapslagen. Därtill anser utskottet att landskapsregeringen bör utröna möjligheten att på motsvarande sätt som i Sverige införa ett ”faddersystem” där dykarklubbar åtar sig ett visst övervakningsansvar för kända vrak.

Språkliga och tekniska ändringar

Utskottet har funnit att vissa språkliga och tekniska ändringar hade kunnat företas i den i framställningen föreslagna första landskapslagen. Som exempel kan nämnas att samtliga meningar i den första paragrafen inleds med samma formulering. Utskottet har dock valt att inte utföra lagberedningsarbete utan enbart koncentrerat sig på ändringar av saklig betydelse och sådana språkliga ändringar som är nödvändiga för förståelsen av lagtexten. Utskottet ser med tillfredsställelse fram emot den av landskapsregeringen utlovade laggranskningsverksamheten.

Dykpark

I sitt utlåtande över framställningen pekar näringsutskott på behovet av en dykpark i landskapet. Näringsutskottet anser att en dykpark bör ses som en infrastrukturell satsning och att landskapsregeringen därför bör tillsätta en mindre arbetsgrupp för att utröna förutsättningarna och kostnaderna för en etablering av en dykpark. Kulturutskottet finner i likhet med näringsutskottet att en dykpark i landskapet kan fylla en uppgift men utskottet anser inte att ett sådant projekt bör bedrivas i landskapets regi. Konstateras kan dock att det i landskapets budget torde finnas medel vilka kunde användas om det på privat initiativ föranstaltas en dylik utredning.

Detaljmotivering

1 kap. Allmänna bestämmelser. Eftersom den föreslagna lagen inleds med två allmänna kapitel med vardera endast en paragraf med samma rubrik som kapitelrubriken föreslår utskottet att de båda kapitlen sammanförs till ett inledande kapitel, benämnt Allmänna bestämmelser, under vilket 1 och 2 §§ inryms. Ändringen leder till att 3- 5 kap. blir 2-4 kap.

2 § Ändringen är av språklig natur.

4 § Utskottet föreslår en sammanslagning av punkterna 2 och 5 i syfte att göra lagtexten tydligare och mer heltäckande.

Vidare föreslår utskottet en ny punkt 5 enligt vilken tillståndsplikt inte skall gälla för dykning i form av dykutbildning under ledning av dykledare. Dykning i samband med utbildning som ges i syfte att deltagarna skall få dykcertifikat sker redan i dagsläget utan tillstånd från landskapsregeringen.

8 § Ändringen är av språklig karaktär.

10 § Utskottet föreslår att 4 mom. utesluts varvid framställningens 5 mom. blir 4 mom.

I framställningens 4 mom. sägs att avslagsbeslut kan innebära att tillstånd inte beviljas inom ett tillräckligt stort vattenområde vid platsen varmed förstås att avslag enligt 2 mom. skall kunna ges inte bara för dykning på själva den plats där det är livsfarligt att dyka exempelvis på grund av att det där finns ammunition, utan också på ett område kring själva platsen. Utskottet föreslår därför i förtydligande syfte ett tillägg till 2 mom. varvid framställningens 4 mom. kan utgå.

13 § Ändringarna är av språklig natur.

14 § Utskottet föreslår i förtydligande syfte att begreppet ”övervakande myndighet” ersätts med ”landskapsregeringen”. Enligt vad utskottet fått erfara avser landskapsregeringen visserligen att i en kommande överenskommelseförordning möjliggöra en viss överföring av övervakningsuppgifter till gränsbevakningen men utskottet anser ändå att det för tydlighetens skull av lagen bör framgå att uppgifterna skall lämnas till landskapsregeringen som sedan vid behov kan befordra eller hänvisa dem vidare. I sammanhanget konstaterar utskottet att övervakningsuppgiften även kan vara lämplig för en eventuell blivande sjöenhet inom polisen.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 13 november 2006 inbegärt kulturutskottets yttrande över framställningen.

Utskottet har i ärendet hört landskapsregeringsledamoten Camilla Gunell, lagberedaren Caroline Karlsson, antikvarien i marinarkeologi Marcus Lindholm, från dykarklubben Nautilus r.f. ordföranden Kimmo Valkonen och utbildningsansvarige Boris Lundberg samt dykaren Björn Rosenlöf.

Utskottet har i ärendet inhämtat ett utlåtande från näringsutskottet. Utlåtandet bifogas.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Danne Sundman, viceordföranden Katrin Sjögren samt medlemmarna Johan Ehn, Henrik Lagerberg och Henry Lindström.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar det i framställningen ingående andra lagförslaget oförändrat samt

att lagtinget antar det i framställningen ingående första lagförslaget i följande lydelse:

__________________

L A N D S K A P S L A G
om skydd av det maritima kulturarvet

Ingressen lika som i framställningen

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §

(Lika som i framställningen).

(2 kap. kapitelrubriken utesluts)

2 §

Maritimt kulturarv

(1 – 3 mom. lika som i framställningen).

Föremål, som påträffas i vrak eller lämning som utgör maritimt kulturarv eller som uppenbart härstammar från sådana vrak eller lämningar, tillfaller utan lösen landskapet.

(5 – 7 mom. lika som i framställningen).

2 kap.

Tillståndspliktig verksamhet

3 §

(Lika som i framställningen).

4 §

Undantag från tillståndsplikt

Bestämmelserna om tillståndspliktig dykning gäller inte dykning med användande av dykarutrustning som utförs

1) när myndighet sköter tjänsteuppgifter,

2) i samband med planering, byggande, besiktning eller reparation av anläggning för vattenbruk, hamnanläggning, bro, kanal, fartyg, eller annat byggnadsprojekt i vatten,

3) i anslutning till forskningsverksamhet som bedrivs eller stöds av landskapet eller staten,

4) vid räddning av nödställda och bärgning av drunknade,

5) i form av dykutbildning under ledning av dykledare,

6) efter anmälan till polismyndighet vid eftersökning av borttappade föremål eller

7) i samband med av polismyndighet verkställd undersökning.

3 kap.

Ansökan om och beviljande av tillstånd

5- 7 §§

(Lika som i framställningen).

8 §

Grupptillstånd och kommersiellt tillstånd

Förutsättning för beviljande av grupptillstånd eller kommersiellt tillstånd är att den eller de personer som i ansökan uppges vara dykledare uppfyller de krav som nämns i 7 §. Med sportdykning avses dykning till maximalt 40 meters djup. Dykledare vid sportdykning skall ha certifikat som ledare för sportdykning. Med teknisk dykning avses dykning på större djup än 40 meter. Dykledare vid teknisk dykning skall ha certifikat för avsedd teknisk dykning.

(2 - 3 mom. lika som i framställningen).

9 §

(Lika som i framställningen).

10 §

Grunder för föreskrifter samt för att inte bevilja tillstånd på en viss plats

Landskapsregeringen kan meddela särskilda föreskrifter vid plats för maritimt kulturarv om det är nödvändigt för bevarande av (uteslutning) det maritima kulturarvets värde.

Landskapsregeringen kan avslå ansökan om tillstånd på platser och områden som är av sådan karaktär att dykning är förenad med livsfara. Landskapsregeringen kan vidare avslå ansökan om tillstånd på platser och områden där dykning är olämplig av hänsyn till avlidna. Den tid efter att ett fartyg sjunkit som tillståndsansökan kan avslås av hänsyn till avlidna skall vara 50 år.

(3 mom. lika som i framställningen).

(4 mom. utesluts).

(4 mom. lika som framställningens 5 mom.).

11- 12 §§

(Lika som i framställningen).

13 §

Rapportering

(1 mom. lika som i framställningen).

Rapportering skall ske i enlighet med ett av landskapsregeringen fastställt formulär.

(3 mom. lika som i framställningen).

Rapport beträffande grupptillstånd vid dykningar med dykledare avges av denne. Rapport beträffande grupptillstånd vid dykningar utan dykledare avges av enskild dykare eller av gruppledare.

4 kap.

Övriga bestämmelser

14 §

Anmälan

Dykningar skall anmälas till landskapsregeringen. I anmälan skall anges var och när dykning skall inledas. Anmälan skall därtill ske när dykningen avslutats.

Användande av utrustning för uppsökande eller undersökande av maritimt kulturarv eller av skeppsvrak skall anmälas till landskapsregeringen. I anmälan skall anges var och när uppsökande och undersökning skall inledas och avslutas samt vilken utrustning som kommer att användas.

(3 mom. lika som i framställningen).

15-16 §§

(Lika som i framställningen).

Mariehamn den 11 januari 2007

Ordförande

Danne Sundman

Sekreterare

Susanne Eriksson


	Ålands lagting	UTLÅTANDE 2006-2007
		Datum
	Näringsutskottet	2006-12-05



	Till kulturutskottet

Näringsutskottets utlåtande

Ny lagstiftning om skydd av det maritima kulturarvet

· Landskapsregeringens framställning nr 2/2006-2007

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Framställningen. 1

Utskottets förslag. 1

Utskottets synpunkter 1

Ärendets behandling. 2

Utskottets förslag. 2

Sammanfattning

Framställningen

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en ny landskapslag om skydd av det maritima kulturarvet. Landskapsregeringen föreslår att fler kulturellt bevarandevärda lämningar som är äldre än 100 år än tidigare skall omfattas av lagstiftningen om skydd av det maritima kulturarvet. Landskapsregeringen föreslår vidare bland annat att om skada som inte tidigare funnits upptäcks eller om föremål som tidigare funnits saknas, på maritimt kulturarv, skall detta anmälas till landskapsregeringen. Kommersiella tillstånd för dykverksamhet i landskapet föreslås kunna ges och tiden för vilket tillstånd skall kunna beviljas föreslås vara fem år. Vidare föreslår landskapsregeringen att minimiåldersgränsen för personer i grupptillstånd eller kommersiellt tillstånd sänks från 16 år till 15 år och att personer som fyllt 12 år kan få ingå i sådana tillstånd under vissa förutsättningar.

Utskottets förslag

Utskottet framför vissa aspekter på framställningen vilka kulturutskottet bör fästa uppmärksamheten vid.

Utskottets synpunkter

Redan i betänkandet över landskapsregeringens meddelande om Ålands turismstrategi 2003-2010 betonade utskottet att Åland har långvariga traditioner på sjöfartens område och att landskapet kunde bli känt som norra Europas marina centrum med bland annat ett sjöfartsmuseum, ett sjösäkerhetscentrum, kaptensgårdar, lots- och fyrstationer samt en marin dykpark. Utskottet konstaterar nu att förutsättningarna för dykturism är goda i landskapet. I vattnen kring Åland finns det nämligen i jämförelse med andra områden i Östersjön både många och välbevarade fartygsvrak. Dykturismen är, förutom att den passar den marina profilen, en turism med en lång säsong som sträcker sig från april till december.

En förutsättning för utvecklande av dykturismen är att vraken med sin relativa detaljrikedom bevaras också för framtiden. Utskottet ser därför positivt på den i framställningen föreslagna landskapslagen som i jämförelse med gällande lag klargör reglerna för skyddet av det maritima kulturarvet och för förutsättningarna för dykning i vattnen i landskapet.

I den föreslagna lagen anges bland annat att maritimt kulturarv är fredat och att den som upptäcker tidigare okänt maritimt kulturarv har skyldighet att anmäla det till landskapsregeringen. Vidare anges att dykning med dykarutrustning kräver landskapsregeringens tillstånd som kan vara ett tillstånd för en enskild person, ett grupptillstånd eller ett kommersiellt tillstånd. För alla tillstånd ställs vissa krav såsom förtrogenhet med dykning samt kännedom om gällande bestämmelser och lagstiftning. För grupp- och kommersiellt tillstånd krävs dessutom att dykledarna skall ha certifikat som ledare för sportdykning.

Utskottet har noterat att fredningen i lagen endast gäller maritimt kulturarv, alltså vrak eller andra lämningar som är mer än 100 år gamla. Nyare lämningar kan antingen tillhöra en ägare eller vara herrelösa och därmed i princip skyddslösa. Eftersom detaljrikedom även hos vrak och andra lämningar som är yngre än 100 år är av stort intresse vid dykning finner utskottet det angeläget att regelverket är sådant dessa lämningar skyddas i möjligaste mån. Utskottet anser därför att kulturutskottet bör överväga bästa möjliga tillvägagångssätt för att tillse att kunskaperna och ansvaret hos dykarna skall vara tillräckliga. Kraven på dykledarna bör i detta avseende vara särskilt hårda t.ex. genom krav på en av landskapsregeringen godkänd dykledarexamen på motsvarande sätt som det för jakt med pil och båge krävs en bågjägarexamen.

Utskottet vill vidare ta tillfället i akt att ånyo peka på behovet av en dykpark. Även om det i de åländska vattnen finns relativt gott om vrak och lämningar konstaterar utskottet att det, för att dykturismen skall ha optimala förutsättningar att utvecklas, föreligger behov av en dykpark som inte är utsatt för väder och vind och som passar för mindre erfarna dykare. Därtill minskar slitaget på de befintliga vraken samtidigt som dykparken kan användas också i utbildningen av både amatörer och professionella dykare såsom räddningsdykare. Privata företagare i branschen har inte ekonomiska incitament att etablera en dykpark eftersom dykning kring parken kan företas av alla och envar som har landskapsregeringens tillstånd. En dykpark bör därför ses som en infrastrukturell satsning och landskapsregeringen bör, enligt utskottets mening, tillsätta en mindre arbetsgrupp för att utröna förutsättningarna och kostnaderna för etablering av en dykpark.

Utskottet finner det slutligen intressant att i samband behandlingen av ärendet ha fått erfara att sökande av vrak med viss teknisk utrustning förutsätter försvarsmaktens tillstånd även på det demilitariserade Åland.

Ärendets behandling

Kulturutskottet har i brev av den 16 november 2006 inbegärt näringsutskottets utlåtande över framställningen.

Utskottet har i ärendet hört VD för Ålands Turistförbund Annica Jansson, projektledaren Richard Johansson och dykföretagaren Ville Lundqvist.

Närvarande vid ärendets avgörande behandling: ordförande Anders Englund, vice ordföranden Brage Eklund, medlemmarna Raija-Liisa Eklöw och Fredrik Karlström samt ersättaren Göte Winé.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att kulturutskottet vid utformandet av sitt betänkande beaktar vad som anförs i utlåtandet.

__________________

Mariehamn den 5 december 2006

Ordförande

Anders Englund

Sekreterare

Susanne Eriksson

Kulturutskottets betänkande 1/2006-2007

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter