Kulturutskottets betänkande 2/2002-2003
|
|
| ||
| Ålands lagting | BETÄNKANDE nr 2/2002-2003 | ||
|
| Datum |
| |
| Kulturutskottet | 2004-05-06 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Kulturutskottets betänkande
Komplettering till Etermediepolitiskt program för landskapet Åland
· Landskapsstyrelsens meddelande nr 3/2002-2003
INNEHÅLL
Sammanfattning
Landskapsstyrelsens förslag
Den 23.8.2001 överlämnade landskapsstyrelsen i form av ett meddelande till lagtinget ett etermediepolitiskt program för landskapet Åland vilket lagtinget antecknade för kännedom. Samtidigt hemställde lagtinget om att landskapsstyrelsen under år 2002 överlämnar en komplettering till programmet. Kompletteringen skall ligga till grund för en plan för utvecklingen av radio- och TV-verksamheten på Åland.
Ett av kulturutskottets önskemål är utarbetandet av mål och strategier för utvecklingen av etermedia på Åland. Detta inkluderar både TV-utbudet efter övergången till digitala TV-sändningar och strategiska beslut som fordras för att säkerställa tittarna detta utbud.
Syftet med ett politiskt program är att ange de allmänna riktlinjerna och prioriteringarna för den förda politiken inom ett politikområde. Alla de detaljfrågor som kulturutskottet hade våren 2002 går inte i dagsläget att besvara. Det etermediepolitiska området är snabbt föränderligt och vissa av frågeställningarna behandlas därför generellt.
Landskapsstyrelsens viktigaste prioritering är att Åland skall ha tillgång till ett lika mångsidigt public serviceutbud som det övriga Norden. Ålands Radio och TV Ab ansvarar för utvecklingen av radio- och TV-verksamheten på Åland. Detta skall ske utifrån de riktlinjer som anges i Etermediepolitiskt program.
Utskottets förslag
Utskottet föreslår att lagtinget antecknar landskapsstyrelsens meddelande för kännedom och bringar detta betänkande till landskapsstyrelsens kännedom.
Utskottets synpunkter
Landskapsstyrelsens meddelande innehåller en komplettering av det etermediepolitiska programmet för landskapet Åland vilket behandlades ingående av kulturutskottet i ett betänkande av den 8 januari 2002 (KUbet 1/2001-2002). Utskottet belyste i sitt betänkande ett antal frågeställningar vilka kommenteras i det kompletterade programmet.
Digital TV på Åland
Landskapsstyrelsen redogör i meddelandet för det avtal mellan Sveriges TV och Ålands Radio och TV Ab vilket ingåtts efter det förra etermediepolitiska programmet antogs av lagtinget. Vidare redogörs för planerna att införskaffa en sändare till Smedsböle för de digitala kanalerna. Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att Åland genom avtalet får tillgång till Sveriges TV:s digitalkanaler och att den nya tekniken möjliggör sändande av fler kanaler genom samma sändare.
Avtalet med Sveriges TV om återutsändning av SVT:s digitala kanaler på Åland förutsätter sändning via markbunden sändare varför en satsning på en ny sändare i Smedsböle utgör en förutsättning för en framtida återutsändning av Sveriges TV i landskapet. Dessutom konstaterar utskottet att FST inte återutsänder sin digitala kanal via satellit varför en markbunden sändare utgör det enda alternativet.
Ålands Radio och TV Ab:s public serviceuppdrag
Ålands Radio och TV Ab:s public serviceuppdrag framgår idag av företagets bolagsordning. Mot bakgrund av att landskapsstyrelsen som sin målsättning anger att public service-mediernas oberoende skall säkerställas ansåg utskottet i sitt betänkande över det etermediepolitiska programmet att landskapsstyrelsen bör överväga att definiera principerna om public service i lag. Utskottet konstaterar nu med tillfredsställelse att landskapsstyrelsen i kompletteringen av programmet framhåller att avsikten är att en landskapslag för Ålands Radio och TV, i vilken även public service uppdraget skall framgå, skall utarbetas.
Avgiften för innehav av TV-mottagare
I landskapsstyrelsens förra meddelande framhölls att landskapsstyrelsen strävar till att ytterligare förbättra uppbörden av avgiften för innehav av TV-mottagare. Utskottet framhöll i sitt betänkande att målsättningen bör vara 10.000 betalande hushåll och ansåg därför att nödvändiga åtgärder vidtas för att möjliggöra detta. Enligt vad utskottet fått erfara har det dock inte skett någon förbättring i fråga om uppbördens effektivitet vilket är synnerligen bekymmersamt med tanke på att Ålands Radio och TV:s budget bygger på ökade avgifter. Utskottet delar landskapsstyrelsens nu framförda åsikt att Ålands Radio och TV:s förvaltningsråd är den instans som skall ansvara för uppbörden av avgiften för innehav av TV-mottagare. Utskottet inskärper vikten av att åtgärder för att överföra ansvaret till Ålands Radio och TV omedelbart vidtas.
I det tidigare meddelandet framhöll landskapsstyrelsen att den avser att prioritera utvecklandet av finansieringssystemet för public service på Åland genom inrättande av en TV/radiofond som skall förvaltas av Ålands Radio och TV Ab:s förvaltningsråd. Finansieringen av radio/TV-verksamheten skulle först utredas och som ett aktuellt alternativ angavs att de totala intäkterna för medierna, licensmedel och samhällsbidrag överförs till den särskilda fonden som förvaltningsrådet skulle utnyttja utgående från en långsiktig planering. Utskottet konstaterar att någon utredning av finansieringen inte omnämns i det nu aktuella kompletterade programmet. Utskottet finner det fortsättningsvis viktigt att Ålands Radio och TV ges förutsättningar för en mer långsiktig ekonomisk planering och anser därför att utredningen omgående måste genomföras.
Produktion och distribution
I det förra betänkandet över det etermediepolitiska programmet konstaterar utskottet att infrastrukturen för etersändningar i Europa vanligtvis är samhällsägd genom en oberoende instans som inte själv bedriver radio- och TV-verksamhet vilket gör den åländska modellen ovanlig. Utskottet framhöll därför att det kan vara lämpligt att skilja distributionen och produktionen av program åt.
Landskapsstyrelsen konstaterar nu i sitt meddelande att det är lämpligt att Ålands Radio och TV Ab har hand om såväl egen produktion som distribution av program eftersom ett särskiljande skulle innebära en ny administrativ enhet vilket skulle medföra nya kostnader. Vid behandlingen av ärendet har det även framkommit att Ålands Radio och TV anser att det också av marknadsmässiga skäl kan vara svårt att få ekonomisk lönsamhet i en eventuell uthyrningsverksamhet.
Utskottet anser för sin del fortsättningsvis att det kan vara lämpligt att skilja distributionen och produktionen av program åt i synnerhet som det i framtiden, när även radiosändningarna digitaliseras, blir möjligt att utnyttja befintliga frekvenser för flera kanaler. Utskottets främsta motiv till att programverksamhet och distribution bör skiljas åt, är dock principiellt.
"Must carry"
Kulturutskottet väckte i sitt förra betänkande även frågan om "must
carry" principen för de åländska kabelbolagen som skulle åläggas att återutsända Ålands Radios och TV:s program. Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att landskapsstyrelsen nu framhåller att ett införande av "must carry" principen i LL om kabelsändningar till allmänheten skulle tillförsäkra alla åländska hushåll som är anslutna till ett kabelnät ett relevant TV-utbud. Utskottet förväntar sig snara åtgärder från landskapsstyrelsens sida i syfte att säkerställa att Ålands Radio och TV:s public service utbud når alla på lika villkor oavsett kabelbolag.
Utskottet noterar även att avtalet med Sveriges TV om återutsändning av SVT:s digitala kanaler på Åland förutsätter att kabelbolagen återutsänder via Ålands Radio och TV:s sändare.
Radio Suomi
Enligt befolkningsskyddsplanerna i Finland utgör Radio Suomi den kanal som i händelse av en verkligt allvarlig och omfattande krissituation fungerar som nödkanal. För de åländska kanalerna har så kallade RDS-kopplare införskaffats så att Radio Suomis sändningar automatiskt tar över alla kanaler i en allvarlig krissituation. Enligt vad utskottet fått erfara vore det alltså möjligt att sända Radio Suomi på en begränsad frekvens men detta skulle innebära att det inte överallt i landskapet är möjligt att höra Radio Suomi t.ex. vid en "nästan-kris"-situation. De egentliga nödmeddelandena skulle dock via RDS-kopplarna nå alla.
Enligt vad utskottet fått erfara har Rundradion lovat att nödmeddelanden även kommer att sändas på svenska. Utskottet vill här uppmana landskapsstyrelsen att kräva tillräckliga garantier för att nödmeddelanden i praktiken sänds även på svenska.
Målsättningen för etermedieutvecklingen
Kulturutskottet efterlyste i sitt förra betänkande ett klargörande av målen och strategierna för etermedieutvecklingen i landskapet. Landskapsstyrelsen menar att den snabba utvecklingstakten försvårar uppgörandet av långsiktiga och detaljerade strategier. Klart är dock att en ny sändare för digital TV kommer att möjliggöra utsändning av fler TV-kanaler än för närvarande.
Landskapsstyrelsen anger som sin målsättning att landskapet skall ha möjligast god tillgång till public service-kanaler, särskilt de svenskspråkiga kanalerna. Vidare anser landskapsstyrelsen att de nya kanalerna med speciell inriktning på nyheter, sport och barnprogram också är av intresse för Åland liksom Finlands Svenska TV och Sveriges TV4. Landskapsstyrelsen anger dock inte exakt vilka fem kanaler som skall återutsändas från den nya sändaren utan anser att detta är en fråga som Ålands Radio och TV har att ta ställning till utifrån den övergripande målsättningen. Utskottet delar landskapsstyrelsens åsikt till denna sistnämnda del.
Enligt kulturutskottets mening bör målet vara att i första hand svenskspråkiga public service-kanaler skall återutsändas i landskapet och därefter i mån av utrymme andra public service-kanaler.
Ett programrättsområde?
I sitt förra betänkande över det etermediepolitiska programmet framhöll utskottet att landskapsstyrelsen bör klargöra om det finns anledning att sträva till att Åland skall bli ett eget programrättsområde. Landskapsstyrelsen tar dock i sin komplettering till det etermediepolitiska programmet inte uttrycklig ställning i frågan.
Utskottet konstaterar att landskapet redan i dag på grund av lagstiftningsbehörigheten kan sägas vara ett eget radio- och TV-område men inte ett eget upphovsrättsområde. Om Åland skulle utgöra ett eget programområde skulle förhandlingar gällande upphovsrättsfrågor måsta föras med alla områden i världen där det produceras program som återutsänds på Åland, något som i praktiken inte låter sig göras. Därtill skulle upphovsrättsavgifter måsta avläggas också till Finland vilket nu inte är fallet. Enligt utskottets mening är det således inte intressant för Åland att utgöra ett eget programrättsområde.
Enligt vad utskottet fått erfara finns det i Mellaneuropa ett tyskspråkigt programrättsområde som sträcker sig över nationsgränser. Ett svenskspråkigt eller skandinaviskt programrättsområde kunde enligt utskottet mening däremot vara av intresse för landskapet.
Ärendets behandling
Lagtinget har den 14 april 2003 inbegärt kulturutskottets yttrande över meddelandet.
Utskottet har i ärendet hört lantrådet Roger Nordlund, förvaltningsinspektören Veronica Johansson och styrelseordföranden Ben-Erik Alm samt verkställande direktören Pia Rothberg-Olofsson vid Ålands radio och TV.
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Strand, vice ordföranden Britt Lundberg samt ledamöterna Per-Erik Eriksson och Barbro Sundback samt ersättaren Raija-Liisa Eklöw.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att lagtinget antecknar sig meddelandet till kännedom och bringar detta betänkande till landskapsstyrelsens kännedom.
| Mariehamn den 6 maj 2003 | |
|
Ordförande |
Jörgen Strand |
|
Sekreterare |
Susanne Eriksson |