Landskapsregeringen föreslår att landskapslagen (1997:52) om utbildning på gymnasialstadienivå kompletteras med mer detaljerade bestämmelser om studentexamens struktur och centrala innehåll. Till lagen fogas även bestämmelser om det förvaltningsorgan som skall leda, ordna och genomföra studentexamen samt bestämmelser om rätten för andra än studerande som avlägger den studieförberedande utbildningens lärokurs att få delta i studentexamen.

Gällande bestämmelser om studentexamen finns i huvudsak i regelverk på lägre nivå än lag, vilket inte är tillfredställande. Syftet med lagförslaget är att få landskapslagstiftningen om studentexamen på en författningsnivå som är förenlig med såväl 21 § i självstyrelselagen som grundlagen.

Samtidigt föreslås att det till landskapslagen om utbildning på gymnasialstadienivå fogas vissa kompletterande bestämmelser om gymnasieexamen.

De föreslagna bestämmelserna föreslås träda i kraft så snart som möjligt.

Utskottets förslag

Utskottet omfattar landskapsregeringens förslag med några mindre språkliga ändringar. Vidare föreslår utskottet att lagtinget skall hemställa om att landskapsregeringen i samarbete med berörda myndigheter eftersträvar en ökad valfrihet i studentexamen samt vid behov återkommer till lagtinget med förslag till lagändring.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Enligt självstyrelselagen har landskapet lagstiftingsbehörighet i fråga om undervisningsområdet i dess helhet. Behörigheten gällande statsmyndigheterna tillkommer dock riket vilket innebär att frågor om vilka fordringar en läroinrättning skall fylla för att ha dimissionsrätt till statens universitet inte hör till landskapets behörighet.

Utskottet konstaterar att lagförslaget tillkommit mot bakgrund av självstyrelselagens 21 § enligt vilken grunderna för individens rättigheter och skyldigheter skall regleras i lag. Motsvarande bestämmelse finns i grundlagens 80 § och den 1 januari 2006 trädde en ny lag om anordnande av studentexamen i kraft i riket. Den nya rikslagen motsvarar till sitt innehåll den tidigare studentexamensförordningen.

Landskapsregeringen föreslår i framställningen att landskapslagen om utbildning på gymnasialstadienivå kompletteras med mer detaljerade bestämmelser om studentexamens struktur och centrala innehåll samt om ett förvaltningsorgan, en examensnämnd, som skall anordna studentexamen på Åland. Landskapsregeringens avsikt är dock att förvaltningsuppgiften skall överföras på rikets studentexamensnämnd genom en överenskommelseförordning.

Den studentexamen som enligt lagförslaget skall anordnas på Åland motsvarar till sitt innehåll till fullo den studentexamen som ordnas i riket. De prov som studentexamen omfattar är således desamma som i riket fastän formuleringen i paragrafen inte är helt identisk med den i rikets lag eftersom modersmålet i riket motsvaras av svenska språket i landskapet.

Vare sig i rikets lag om anordnande av studentexamen eller i landskapsregeringens lagförslag regleras vilka ämnen som skall vara obligatoriska i gymnasiet utan endast vilka ämnen som studentexamen skall omfatta. Landskapet har lagstiftningsbehörighet i fråga om undervisningen och enligt landskapslagen om utbildning på gymnasialstadienivå skall kursutbudet på gymnasialstadiet fastställas i de läroplansgrunder som landskapsregeringen fastställer.

Utskottet konstaterar att finska språket varit ett frivilligt ämne vid Ålands lyceum sedan år 1986. Trots detta har den klart övervägande delen (ca 70–80 procent) av de studerande vid lyceét valt att läsa finska men långtifrån alla (ca 50 procent) av dem som skrivit studentexamen har valt att avlägga prov i finska. Utskottet anser det angeläget att landskapsregeringen kontinuerligt följer utvecklingen på det här området så att eventuella förändringar i valet av språkstudier genast uppmärksammas och vid behov åtgärdas.

Utskottet har slutligen fört en diskussion om vilka prov som studentexamen bör omfatta och har då kunnat konstatera att valmöjligheterna enligt förslaget är relativt begränsade. Det är t.ex. inte möjligt att avlägga en studentexamen som, förutom prov i svenska, består av prov i engelska, franska och matematik medan en kombination av engelska, finska och matematik är möjlig. Utskottet föreslår därför att lagtinget hemställer om att landskapsregeringen i samarbete med berörda riksmyndigheter eftersträvar en ökad valfrihet i studentexamen. Landskapsregeringen bör även återkomma till lagtinget med förslag till lagändring om så krävs.

Detaljmotivering

5c § Utskottet föreslår en ändring av paragrafens rubrik eftersom paragrafen reglerar rätten för såväl andra än studerande som vissa studerande att delta i studentexamen. Termen ”andra än studerande” är således inte heltäckande.

36 § Ändringen föranleds av ändringen av rubriken för 5a §.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 8 mars 2006 inbegärt kulturutskottets yttrande över framställningen.

Utskottet har i ärendet hört landskapsregeringsledamoten Camilla Gunell, avdelningschefen Yvonne Eliasson, rektorerna Gyrid Högman och Jana Ekebom, lagberedaren Hans Selander, byråchefen Stina Colérus, studiehandledarna Anne-Git Elling och Jonna Andersson samt studerandena Simon Pellas och Mikael Karlman.

Ordföranden Sundman har inte till alla delar omfattat utskottets åsikt och fogar därför en reservation till betänkandet.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Danne Sundman, vice ordföranden Katrin Sjögren samt medlemmarna Henrik Lagerberg och Henry Lindström.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar det i framställningen ingående lagförslaget i följande lydelse:

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om utbildning på gymnasialstadienivå

(Ingressen lika som i framställningen).

5a och 5 b §§

(Lika som i framställningen).

5c §

Rätten för ö v r i g a att delta i studentexamen

(1-2 mom. lika som i framställningen).

5d §

(Lika som i framställningen).

36 §

Privatstuderande

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Om rätten (uteslutning) att få delta i studentexamen finns bestämmelser i 5c §.

48 §

(Lika som i framställningen).

__________________

Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i framställningen.

__________________

Utskottet föreslår vidare

att lagtinget hos landskapsregeringen hemställer om att landskapsregeringen i samarbete med berörda myndigheter eftersträvar en ökad valfrihet i studentexamen samt vid behov återkommer till lagtinget med förslag till lagändring.

Mariehamn den 28 mars 2006

Ordförande

Danne Sundman

Sekreterare

Susanne Eriksson

Reservation

I framställningen redogör landskapsregeringen för avsikten att den finländska studentexamen fortsättningsvis skall användas på Åland. Detta främst av praktiska skäl eftersom det skulle innebära en stor förvaltningsapparat att ha en egen studentexamen på Åland samtidigt som utmaningar kunde uppstå att få en egen åländsk examen erkänd nationellt och internationellt. Undertecknad kan av samma motiv omfatta det ställningstagandet men anser att valmöjligheterna beträffande språket bör och kan vara större.

När det gäller själva provet i studentexamen är det utformat efter språksituationen i Finland med två officiella språk - två modersmål. Provet i svenska eller finska är obligatoriskt och sedan är det s.k. ”andra inhemska språket” i en egen urvalskategori när den studerande väljer de prov som den skall delta i, i en andra urvalsgrupp finns de s.k. ”främmande språken”.

På Åland blir detta fel eftersom landskapet enligt självstyrelselagen är enspråkigt svenskt och en åländsk studerande i lagens mening kan ha endast ett modersmål – svenska. När det gäller det andra språket för ålänningarna ligger engelskan närmast till hands. Engelskan och finskan m.fl. språk hör hemma i gruppen ”främmande språk” och borde grupperas likvärdigt i valmöjligheterna för examen.

Tanken med det i reservationen ingående lagförslaget är att lagtinget skulle anta en lag som möjliggör både dagens system vid examen men också ett där valfriheten gällande språk är större. Landskapsregeringen ges sedan i den föreslagna hemställningsklämmen i uppgift att förhandla fram en lösning där åländska studerande deltar i och får en finländsk studentexamen som skiljer sig på en punkt – valet av språk så att flera språk skulle gå att kombinera.

Farhågor har väckts under utskottsbehandlingen att detta examensupplägg inte skulle godkännas men det är troligt att det viktiga i studentexamen med tanke på dess giltighet internationellt och nationellt inte är vilka språk man läst utan att man läst tillräckligt mycket på en tillräcklig nivå. Med hänvisning till Ålands status är det undertecknads övertygelse att denna särlösning går att motivera och visar det sig mot förmodan omöjligt kan, som skrivet, dagens lösning tillämpas.

Undertecknad reserverar sig sålunda mot kulturutskottet betänkande nr 3/2005-2006 gällande lydelsen av 5a§ 2 mom. Föreslås att paragrafen får följande lydelse istället:

5a § 2 mom:
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
      Studentexamen omfattar minst fyra prov. Den som deltar i studentexamen skall avlägga provet i svenska och litteratur samt enligt eget val tre prov (uteslutning) av (uteslutning) följande:
      a) proven i två språk och
      b) provet i matematik eller provet i ett realämne

alternativt av följande:
      a) provet i ett språk och
      b) provet i matematik och
      c) provet i ett realämne.
      Utöver dessa prov kan den studerande delta i ett eller flera extra prov.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Lemland den 4 april 2006

Danne Sundman

Kulturutskottets betänkande 3/2005-2006

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter