I meddelandet presenterar landskapsregeringen sin strategi för utvecklingen av gymnasialstadieutbildningen med övergripande mål, huvudförslag samt konsekvenser av de planerade åtgärderna.

Landskapsregeringen tillsatte i januari 2008 en arbetsgrupp för att utarbeta en utvecklingsplan för organiseringen av utbildningen på gymnasialstadiet på Åland. Ålands landskapsregering omfattar arbetsgruppens förslag och betonar vikten av att den åländska utbildningen på gymnasialstadienivå kan bibehålla en hög attraktionskraft. Utbildningen ska i samverkan med det åländska samhället utgöra en bas för både ungas och vuxnas yrkesmässiga kompetensutveckling och fortsatta studier.

Landskapsregeringens målsättning är att utveckla utbildningen på gymnasialstadienivå genom en samordnad och kostnadseffektiv organisation där utbildningsutbudet för ungdomar och vuxna i framtiden kan förändras och förbättras inom givna kostnadsramar.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande till kännedom och samtidigt bringar utskottets betänkande till landskapsregeringens kännedom.

Utskottets synpunkter

Allmänt

En reform av landskapets utbildningsorganisation på gymnasialstadiet har diskuterats under en längre tid. Ett stort antal utredningar har gjorts och flera förslag till utvecklingsplaner har lagts fram. Under den mångåriga processen har rapporterna och planerna lett till vissa justeringar och nya tänkesätt, samarbetet mellan skolorna har t.ex. ökat, trots planerna inte antagits i sin helhet. Utskottet konstaterar att även om de större strukturomvandlingarna inte kunnat genomföras så har utbildningen ändå stegvis utvecklats. Utskottet har funnit att en del av de planer och förslag som fanns med i den s.k. Struktur 07-reformen återfinns i den nu presenterade utvecklingsplanen. Det har också framkommit att en del av det som föreslås redan har genomförts, t.ex. den samordnade studerandehälsovården

Lärarnas tjänstekollektivavtal

Enligt meddelandet pågår en reform av tjänstekollektivavtalet som en separat process. Kostnaderna i samband med införandet av ett nytt tjänstekollektivavtal är oberoende av hur skolorna är organiserade och oberoende av den föreslagna organisationsreformen.

Det har under beredningen framkommit att förhandlingarna mellan landskapsregeringen och representanterna för de fackliga organisationerna nu har tagit sikte på göra ändringar i de befintliga avtalen. Orsaken sägs vara att det tar för lång tid att utarbeta ett helt nytt avtal och att ett sådant avtal kommer att medföra ökade kostnader.

Samtidigt har utskottet erfarit att de skolvisa tjänstekollektivavtalen försvårar målsättningen om en samordning av lärarresurserna mellan skolorna. Utskottet ställer sig därför tveksam till att arbetet med ett helt nytt avtal nu har avstannat. Enligt utskottet bör målsättningen vara att skapa ett gemensamt avtal för alla lärare inom gymnasialstadiet. Kostnaderna, per utexaminerad studerande, får dock inte tillåtas stiga.

Organisationsstruktur

I meddelandet föreslås att organisationsstrukturen för alla landskapets skolor på gymnasialstadiet samordnas och görs enhetlig. En utbildningsdelegation ska leda utbildningen och skolutvecklingen på gymnasialstadiet. Utbildningsdelegationen ska bestå av skolornas rektorer, ekonomichefen och en tjänsteman vid utbildnings- och kulturavdelningen. Landskapsregeringens tjänsteman ska fungera som ordförande för delegationen.

Till utbildningsdelegationens viktigaste uppgifter ska enligt den bilagda rapporten ÅUS 2009:1 vara att samordna utbildningsverksamheten och att fördela gemensamma resurser för gymnasialstadiet. En av delegationens uppräknade uppgifter ska vara att inrätta, dra in och att tillsätta ordinarie tjänster.

Rektorerna ska enligt förslaget få utökat ansvar för skolans operativa ledning och undervisning. Vissa ärenden som gäller den enskilda skolan ska dock föredras av rektorn för utbildningsdelegationen, som fattar beslut i ärendet. I det utökade ansvaret ingår rätten för rektorn att anställa tillfällig undervisningspersonal för högst ett år i sänder i enlighet med en fastställd budget.

Vid sidan om rektorerna ska en ekonomichef fungera som föredragande för utbildningsdelegationen. Ekonomichefen ansvarar för den samordnade resursförvaltningen och den övergripande ekonomiska förvaltningen. Resursförvaltningen ska omfatta bl.a. fastighetsfrågor, avtalsfrågor, IT och marknadsföring. Utskottet har erfarit att ekonomichefen också ska få rätt att rekrytera viss personal.

Utskottet konstaterar med hänvisning till de uppgifter som delegationen föreslås ha att delegationen ska betraktas som en myndighet. Samtidigt utgör rektorerna representanter för separata myndigheter, dvs. de enskilda skolorna. Utgående från den beskrivna organisationsstrukturen konstateras vidare att det till en skola kan rekryteras personal av utbildningsdelegationen, rektorn och ekonomichefen. Detta är enligt utskottet inte en bra lösning. De olika myndigheternas roller i förhållande till varandra och de anställda blir oklar särskilt med hänsyn till arbetsgivaransvaret. Utskottet anser att arbetsgivaransvaret och behörigheten att rekrytera anställda bör koncentreras till en myndighet. Uppgiften att rekrytera personal kan sedan delegeras i enlighet med bestämmelser som intas i lagstiftning. Utskottet förutsätter att landskapsregeringen även vad gäller de olika myndigheternas övriga uppgifter klarlägger ansvarsområden och roller i den kommande lagstiftningen.

När det gäller landskapsregeringens tillsyn över skolorna så finner utskottet att den tjänsteman vid utbildningsavdelningen som ska leda delegationen samtidigt är föremål för den tillsyn som ska utövas av en annan tjänsteman vid utbildningsavdelningen. Enligt utskottet är det inte ändamålsenligt och lämpligt att knyta båda dessa funktioner till utbildningsavdelningen. Utskottet anser att rollfördelningen mellan utbildningsdelegationen och utbildningsavdelningen är otydlig i den av landskapsregeringen föreslagna organisationsstrukturen.

Alternativ organisationsstruktur

Enligt meddelandet ska alla skolor även i fortsättningen bilda egna enheter med egen rektor. Utskottet anser att antalet skolenheter bör minskas av effektivitets och kostnadsskäl. En alternativ organisationsmodell har därför diskuterats under utskottets behandling.

Utskottet föreslår att landskapsregeringen arbetar vidare med en organisationsstruktur som utgår från en uppdelning i en studieförberedande och en yrkesförberedande gymnasieskola med en rektor för vardera av dessa enheter. Enligt detta förslag ska gymnasieskolan ledas av en direktion bestående av politiska representanter och näringslivsrepresentanter. Rektorerna och ekonomichefen bör vara föredraganden i direktionen. Även lärarna och de studerandena bör vara representerade i direktionen. Landskapsregeringen bör fortsätta arbetet med att se över hur lärarnas och de studerandes rätt till insyn, yttrande och inflytande bäst kan säkras i beslutsprocesserna.

I likhet med landskapsregeringen anser utskottet att en gemensam ekonomi och resursenhet bör ingå i organisationsstrukturen liksom de s.k. yrkesråden.

Utskottet anser att landskapsregeringen bör se till att den nya utbildningsorganisationen blir flexibel så att denna bl.a. möjliggör färre antal skolenheter när studerandeunderlaget framöver minskar.

Avslutningsvis anser utskottet att landskapsregeringen så snart som möjlig och med beaktande av de synpunkter som utskottet har framfört, kan återkomma med de lagförslag som är nödvändiga för att genomföra den akuella reformen.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 27 april 2009 inbegärt kulturutskottets yttrande över framställningen.

Utskottet har i ärendet hört vice lantrådet Britt Lundberg, ordföranden för Ålands lärarförening r.f. Anne Almkvist, direktionsordföranden Ola Andersson och rektorn Angela Sjöberg vid Ålands vårdinstitut, rektorn Bernt Bergman vid Ålands sjömansskola, rektorn vid Ålands musikinstitut Björn Blomqvist, byråchefen Stina Colerus, direktören Rabbe Ede vid Optima, direktionsordföranden Tage Eriksson och rektorn Bodil Regårdh vid Ålands naturbruksskola, elevrepresentanterna Emil Grönvall, Sofi Söderdahl och Johanna Åberg från sociala linjen vid Ålands yrkesskola, direktionsordföranden Kurt Gustafsson och rektorn Viveca Häggblom vid Ålands Handelsläroverk, byråchefen Gösta Helander, ämnesrådet Erik Henriks vid Utbildningsdepartementet, rektorn Gyrid Högman, elevrådsrepresentanten Samuel Fagerholm och elevrepresentanten i direktionen Jennifer Karlsson vid Ålands Lyceum, avdelningschefen Rainer Juslin, specialyrkesläraren Kimmo Mattsson medlem i Ålands sjömansskollärare r.f., direktionsordföranden Gunilla G Nordlund och rektorn Jan-Erik Sundström vid Ålands hotell och restaurangskola, ordföranden för Ålands fackskollärare r.f. Britt-Mari Nyman och medlemmen Lotta Nordberg, ordföranden för Ålands Vårdlärare r.f. Päivi Nyman-Ackrén, rektorn Lars Selander vid Ålands Yrkesskola, förvaltningschefen Arne Selander, vik. avtalschefen Niklas Slotte, överinspektören Elisabeth Storfors och t.f. rektorn vid Ålands folkhögskola Maria Säll-Öfverström.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Johan Ehn, viceordföranden Ulla-Britt Dahl samt medlemmarna Runar Karlsson (delvis), Fredrik Karlström och Margaret Lundberg samt ersättaren Henry Lindström (delvis).

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande nr 3/2008-2009 för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

__________________

Mariehamn den 30 oktober 2009

Ordförande

Johan Ehn

Sekreterare

Marine Holm-Johansson

Kulturutskottets betänkande 3/2008-2009

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter