Kulturutskottets betänkande 4/2001-2002

Tillhör ärendet: Ny högskolelagstiftning
Lagtingsår: 2001-2002
Typ av dokument: Kulturutskottets betänkande

Ladda ner Word-dokument

Ålands lagting

BETÄNKANDE nr 4/2001-2002

 

Datum

 

Kulturutskottet

2002-05-28

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 

Kulturutskottets betänkande

Ny högskolelagstiftning

·      Landskapsstyrelsens framställning nr 17/2001-2002

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Landskapsstyrelsens förslag. 1

Utskottets förslag. 1

Utskottets synpunkter2

Allmän motivering. 2

Detaljmotivering. 3

Ärendets behandling. 4

Utskottets förslag. 4

L A N D S K A P S L A G om Högskolan på Åland. 4

 

 

Sammanfattning

 

Landskapsstyrelsens förslag

 

Landskapsstyrelsen föreslår att lagtinget antar en ny landskapslag om Högskolan på Åland. Genom lagen upphävs landskapslagen om en försöksverksamhet med yrkeshögskoleutbildning och landskapslagen om högskoleundervisning i landskapet Åland.

     Genom förslaget kommer de nuvarande verksamheterna vid Ålands högskola och Ålands yrkeshögskola att sammanföras och organiseras som i en enda institution som benämns Högskolan på Åland. Förslaget medför att Ålands högskola, Ålands sjöfartsläroverk och Ålands tekniska läroverk försvinner som självständiga institutioner. Landskapet föreslås vara huvudman för högskolan.

     Landskapsstyrelsen föreslår att högskolans uppgift blir att erbjuda en högskoleutbildning som vilar såväl på vetenskaplig eller konstnärlig grund som på beprövad erfarenhet. Vid högskolan kan bedrivas forsknings- och utvecklingsarbete, uppdragsverksamhet och kursverksamhet som tjänar undervisningen och det åländska samhällets behov.

     Som högsta ansvariga förvaltningsorgan för högskolan tillsätter landskapsstyrelsen en styrelse för fyra kalenderår i sänder. För ledning av verksamheten närmast under styrelsen finns en rektor som utses av landskapstyrelsen för viss tid.

     Samtidigt ändras även landskapslagen om utbildning efter grundskolan, så att lagen endast omfattar den utbildning som ordnas på gymnasialstadiet.

     Landskapsstyrelsens avsikt är att de föreslagna lagarna skall träda i kraft den 1 januari 2003.

 

Utskottets förslag

 

Utskottet omfattar landskapsstyrelsens förslag med vissa mindre ändringar.

 

Utskottets synpunkter

 

Allmän motivering

Utskottet konstaterar att ett försöks- och utvecklingsprojekt med en yrkeshögskoleutbildning bedrivits i landskapet sedan den 1 augusti 1997 och att akademiska kurser samt olika slag av övrig utbildning sedan år 1981 anordnats inom ramen för Ålands högskola. Försöksverksamheten med en yrkeshögskola har i princip fallit väl ut men en ökad samordning och styrning har dock visat sig nödvändig. I syfte att permanenta verksamheten och att samtidigt så långt det är möjligt samordna resurserna föreslås nu att den verksamhet som inrymts under yrkeshögskolan och Ålands högskola sammanslås till Högskolan på Åland. Förslaget välkomnas av utskottet som finner det angeläget att ett litet samhälles resurser samordnas  samtidigt som erfarenheterna på annat håll visat att regionala högskolor har en vitaliserande effekt på både samhälls- och näringslivet.

     Enligt utskottets mening är det angeläget att den nya högskolan får en stark identitet. Samtidigt är det dock enligt utskottets åsikt viktigt att högskolans styrelse tar tillvara den goda renommé som utbildningen har och sedan en lång tid tillbaka har haft. I de olika enheternas namn bör därför enligt utskottets mening välkända namn och benämningar återfinnas.

     Utskottet konstaterar att lagens genomförande kan förväntas innebära en viss kvalitetshöjning på utbildningen och att detta kan medföra ökade kostnader. Den ökade internationaliseringen kan verka kostnadshöjande liksom på sikt behovet av tilläggsutrymmen. Utskottet konstaterar här att behovet av lokaler kommet att bli stort när de stora årskullarna når gymnasialstadiet. Eftersom gymnasialstadiet enligt landskapsstyrelsens mening bör prioriteras kommer högskolans behov av utrymmen att behöva lösas på annat sätt än genom upphyrning av lokaler i gymnasialstadieskolorna. Utskottet vill därför understryka att en prioritering av resurserna inom utbildningssektorn som helhet måste göras till följd av kostnadsökningarna varvid speciellt de utbildningar som inte lockar många sökande måste ses över.

     Vad gäller forskningsverksamheten konstaterar utskottet att gränsen mellan så kallad tillämpad forskning och grundforskning är tämligen teoretisk. Forskningsverksamheten inom högskolan bör enligt utskottets mening bedrivas endast i den utsträckning som är nödvändig för undervisningen och på ett sätt som kommer samhället till direkt nytta.

     Utskottet har inbegärt finansutskottets utlåtande över framför allt de delar av lagförslaget vilka berör anställningsförhållanden. Utskottet delar inte finansutskottets åsikt att en annan övergångsmodell bör införas men förenar sig i övrigt med finansutskottet.

     I framställningen föreslås att högskolans ekonomiförvaltning åtminstone i ett inledande skede skall kvarstå hos landskapsstyrelsen. Enligt utskottets mening bör en överföring av ekonomiförvaltningen till högskolan inte aktuliseras innan en utvärdering av verksamheten företagits. Enligt utskottets åsikt bör landskapsstyrelsen dessutom överväga att såsom ett komplement till det treåriga utbildningsavtalet införa ett årligt resultatavtal.

     Utskottet har under behandlingen fått information om de bibliotekstjänster som idag för högskolans och yrkeshögskolans räkning köps av Mariehamns stad. Utskottet konstaterar att den nya lagen kommer att innebära att avtalen med staden bör förnyas varvid man även bör överväga om det är lämpligt att överföra tjänsterna till högskolan. Det praktiska samarbetet med stadsbiblioteket bör dock fortgå.

     Landskapsstyrelsen föreslår i framställningen att det vid högskolan kan finnas rådgivande branschråd. Utskottet har valt att i lagen inte införa obligatoriska branschråd men anser att råden i praktiken bör tillsättas för att kontakten till näringslivet skall vara den bästa tänkbara. Särskilt angeläget är det att branschråd tillsätts för de utbildningar som behöver branschkännedom för att externa krav på behörighetsgivande utbildning skall tillgodoses. Branschråden bör enligt utskottets mening också ha tillräckligt ansvar och tillräckliga befogenheter.

 

Detaljmotivering

 

1. Landskapslagen om Högskolan på Åland

 

6 § Utbildningsplan. Utskottet föreslår att begreppet utbildningsplan ändras till utbildningsavtal. Ändringen föreslås i syfte att klargöra att det är fråga om ett avtal mellan två jämbördiga parter. Samtidigt undviks begreppsförvirring i förhållande till den svenska högskolan där utbildningsplanen är att jämföra med vår läroplan.

 

7 § Styrelse. I syfte att öka kontinuiteten i styrelsearbetet föreslår utskottet att 1 mom. ändras så att de enskilda styrelsemedlemmarna, i stället för styrelsen som helhet, skall ha en mandattid om fyra år. Ändringen hör samman med en ändring av 47 §.

     I 2 mom. föreslås i förtydligande syfte att styrelsen skall bestå av sammanlagt högst tio medlemmar inklusive ordföranden och vice ordföranden. För att ytterligare betona personalens och de studerandes inflytande vid valet av styrelse föreslås att det av lagtexten skall framgå att personalens och de studerandenas representanter tillsätts på förslag av personalen respektive studeranderådet.

     Utskottet föreslår vidare i paragrafens 5 mom. att landskapsstyrelsen endast skall kunna skilja en styrelseledamot från sitt uppdrag om denna så begär. En precisering är enligt utskottets mening behövlig med beaktande av grundlagens 123 §.

 

10 § Rektor och prorektor. Eftersom det enligt utskottets mening är synnerligen viktigt för högskolans utveckling och renommé att högskolans rektor har hög kompetens föreslår utskottet att endast den som har avlagt doktorsexamen eller licentiatexamen skall vara behörig för rektorstjänsten.

     Ändringen i 5 mom. föreslås i förtydligande syfte.

 

21 § Övrig högskoleutbildning. Ändringen föranleds av ändringen av 6 §.

 

22 § Behörighet för högskolestudier. Utskottet föreslår att de övriga autonomierna i Norden, Färöarna och Grönland, uttryckligen omnämns i bestämmelsen.

 

23 § Antagning av studerande. Ändringen är av språklig natur.

 

45 § Landskapsförordning. Utskottet föreslår att paragrafens 1 mom. utesluts eftersom förordningsfullmakten i framställningen är för vid. Landskapsstyrelsen bör enligt utskottets åsikt inte på föreslaget sätt besluta om högskolans inre angelägenheter.

 

47 § Styrelse. Utskottet föreslår en ändring av den bestämmelse som reglerar tillsättandet av den första styrelsen så att inte hela styrelsen skall bytas ut samtidigt. 

 

51 § Rektorstjänst. Vid tillsättandet av rektorstjänsten skall lagens 10 § iakttas i tillämpliga delar.

 

52 § Överflyttning av tjänster. Utskottet föreslår en precisering av bestämmelsen angående överflyttning av tjänster så att endast de tjänster vid Ålands handelsläroverk, Ålands hotell- och restaurangskola eller Ålands vårdinstitutsom under en längre tid till övervägande del bestått i uppgifter inom yrkeshögskolan automatiskt överförs till högskolan vid lagens ikraftträdande.

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 10 april 2002 inbegärt kulturutskottets yttrande över framställningen. Utskottet har med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt finansutskottets utlåtande vilket bifogas detta betänkande

     Utskottet har i ärendet hört landskapsstyrelseledamoten Gun Carlson, lagberedaren Hans Selander, utbildningschefen Yvonne Eliasson, projektchefen Gösta Helander, överinspektören Elisabeth Storfors, pensionshandläggaren Monica Clemes, högskolechefen Brittmari Wickström, rektorn vid Ålands sjöfartsläroverk Michaela Björkholm, rektorn vid Ålands tekniska läroverk Agneta Eriksson-Granskog, rektorn vid Ålands vårdinstitut Helena Byfält, rektorn vid Ålands handelsläroverk Viveca Häggblom, rektorn vid Ålands hotell- och restaurangskola Diana Axén, direktionsordföranden vid Ålands hotell- och restaurangskola Gunnar Lemqvist, bibliotekarien Margareta Danielsson, finanschefen Dan E. Eriksson, internationella koordinatorn vid Ålands yrkeshögskola Anna-Lena Friman, ledande statistikern Kent Häggblom, filosofie doktorn i pedagogik Inger Eriksson, VD för Ålands handelskammare Johan Eriksson, VD för Eriksson Capital Ab Tryggve Eriksson, VD för Ålands redarförening r.f. Hans Ahlstöm,  säkerhetschefen vid Eckerölinjen Ab Bo Gustav Donning, organisationssekreteraren Maria Hagman från Akava Åland r.f., Ålands fackskolelärarares ordförande Christian Jansson från TCÅ r.f. och organisationschefen Tuula Mattsson från TCÅ r.f.

     Dessutom har via videokonferens hörts Tapio Varmola och Kaj Malm från Rådet för utvärdering av högskolorna i Finland,  rektorn för Yrkeshögskolan Arcada Henrik Wolff, chefen för undervisningsministeriets enhet för yrkeshögskolor  Juha Arhinmäki och förvaltningsdirektören vid Åbo Akademi Roger Broo.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Strand, vice ordföranden Britt Lundberg, ledamöterna Per-Erik Eriksson, Hasse Svensson (delvis) och Barbro Sundback samt ersättaren Raija-Liisa Eklöw (delvis).

     Ledamoten Sundback fogar en reservation till betänkandet.

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lagtinget antar de i framställningen ingående andra till och med femte lagförslagen oförändrade samt

 

att lagtinget antar det i framställningen ingående första lagförslaget i följande lydelse:

 

 

L A N D S K A P S L A G
om Högskolan på Åland

 

     (Ingressen lika som i framställningen)

 

1 kap.

Allmänna bestämmelser

 

1-5 §§

     (Lika som i framställningen)

 

 

6 §

U t b i l d n i n g s a v t a l

     Landskapsstyrelsen skall tillsammans med högskolan vart tredje år göra upp ett utbildningsavtal för de kommande tre åren.

     I avtalet skall åtminstone de kvalitativa och kvantitativa resultatmålen samt resurser och prioriteringar, verksamhetsstruktur, resultatuppföljning och rapportering anges.

     (3 mom. lika som i framställningen)

 

2 kap.

Högskolans organisation

 

7 §

Styrelse

     Landskapsstyrelsen tillsätter en styrelse för högskolan (uteslutning). Styrelsemedlemmarnas mandattid är fyra år. Styrelsen är högskolans högsta förvaltningsorgan.

     Styrelsen skall bestå av en ordförande och en vice ordförande samt högst åtta andra medlemmar. Flertalet av medlemmarna skall vara företrädare för de delar av arbetslivet och den vetenskapliga forskningen som berörs av utbildningen. I styrelsen skall (uteslutning) ingå en representant för personalen och en representant för de studerande, vilka utses för två år i sänder. De studerandes representant utses på förslag av studeranderådet och personalens representant utses på förslag av personalen. För personal- respektive studeranderepresentanten utses en personlig ersättare. Därutöver utses tre ersättare. För ersättarna gäller i tillämpliga delar bestämmelserna om medlemmarna.

     (3-4 mom. lika som i framställningen)

     Landskapsstyrelsen får på ansökan från styrelsemedlem eller ersättare i styrelsen skilja denna från uppdraget innan mandattiden gått ut. Om en medlem eller ersättare skiljs från sitt uppdrag eller avlider skall en ny medlem respektive ersättare utses för den återstående tiden.

     (6 mom. lika som i framställningen)

 

8 §

Sammanträden

     (Lika som i framställningen)

 

9 §

Styrelsens uppgifter

     Styrelsen skall som högskolans högsta ansvariga förvaltningsorgan övervaka högskolans verksamhet och svara för att dess uppgifter fullgörs samt verka för högskolans utveckling i samarbete med arbetslivet och samhället i övrigt. Styrelsen skall dessutom

     1) för högskolans del anta utbildningsavtalet som förhandlats fram enligt 6 §,

     2) årligen tillställa landskapsstyrelsen högskolans budgetförslag,

     3) årligen tillställa landskapsstyrelsen en verksamhetsberättelse över det gångna kalenderåret,

     4) godkänna högskolans verksamhets- och ekonomiplan,

     5) besluta om fördelningen av budgetanslagen inom högskolan inom ramen för de riktlinjer landskapsbudgeten anger,

     6) avge utlåtanden i principiellt viktiga frågor som gäller högskolan,

     7) besluta om högskolans organisation och om riktlinjerna för ansvarsfördelningen,

     8) anta ett reglemente för högskolan,

     9) besluta om grunderna för antagningen av de studerande,

     10) besluta om förslag till utbildningsprogram,

     11) anta läroplaner för varje utbildningsprogram,

     12) anta en examensordning,

     13) kära och svara samt vid domstolar och andra myndigheter bevaka landskapets intressen i angelägenheter som hör samman med högskolans uppgifter,

     14) besluta i övriga ärenden som enligt denna lag ankommer på styrelsen ellerär av principiell vikt.

     (2 mom. lika som i framställningen)

 

10 §

Rektor och prorektor

     (1 mom. lika som i framställningen)

     Behörig att anställas som rektor är den som har avlagt doktorsexamen eller licentiatexamen (uteslutning). När rektor anställs skall även erfarenhet av ledarskap och förvaltningsuppgifter samt pedagogisk erfarenhet på högskolenivå beaktas.

     (3 - 4 mom. lika som i framställningen)

     Vid behov kan en prorektor utses. Prorektorn, som är ställföreträdare för rektor, (uteslutning) utses av styrelsen bland högskolans personal för en tid som sammanfaller med rektors tjänstgöringstid. Innan styrelsen utser prorektor skall den höra anställda och studerande på det sätt styrelsen har bestämt. Behörig att vara prorektor är den som uppfyller behörighetskraven för anställning som programansvarig.

 

11 -15 §§

     (Lika som i framställningen)

 

 

3 kap.

Undervisning och examina

 

16-20 §§

     (Lika som i framställningen)

21 §

Övrig högskoleutbildning

     Högskolans styrelse skall inom ramen för utbildningsavtalet samt högskolans budget besluta om grunderna för hur forsknings- och utvecklingsarbetet, uppdragsverksamheten och kursverksamheten skall bedrivas vid högskolan.

     (2 - 3 mom. lika som i framställningen)

 

4 kap.

Antagning, studieplats och studieanmälan

 

22 §

Behörighet för högskolestudier

     Behörig för högskolestudier som leder till högskoleexamen är den som

     1) har examen från en minst treårig gymnasialstadieutbildning,

     2) har avlagt gymnasie- eller studentexamen,

     3) har en åländsk utbildning, en utbildning från riket eller en utländsk utbildning som motsvarar kraven enligt punkterna 1 och 2, eller

     4) är bosatt i Färöarna, Danmark, Grönland, Island, Norge eller Sverige och där är behörig till högre utbildning.

     (2 - 6 mom. lika som i framställningen)

 

23 §

Antagning av studerande

     (1 - 3 mom. lika som i framställningen)

     Kan inte alla behöriga sökande till en utbildning tas emot, skall urval göras bland de sökande. För alla sökande skall likvärdiga urvalskriterier tillämpas.

 

24 - 26 §§

     (Lika som i framställningen)

 

 

5 kap.

Studieprestationer

 

27 - 29 §§

     (Lika som i framställningen)

 

6 kap.

Studiesociala förmåner

 

30 §

     (Lika som i framställningen)

7 kap.

Studerande

 

31- 35 §§

      (Lika som i framställningen)

 

8 kap.

Personal

 

36 - 39 §§

     (Lika som i framställningen)

 

 

9 kap.

Särskilda bestämmelser

 

40 - 44 §§

     (Lika som i framställningen)

 

45 §

Landskapsförordning

     (Uteslutning)

     (2 mom. lika som i framställningen)

 

 

10 kap.

Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser

 

46 §

     (Lika som i framställningen)

 

47 §

     Landskapsstyrelsen kan tillsätta en styrelse för högskolan innan denna lag träder i kraft. Vid tillsättandet skall lagens 7 § iakttas i tillämpliga delar dock så att hälften av styrelsens medlemmar tillsätts för en mandattid på två år och den andra hälften för en mandattid på fyra år.

 

 

48-51 §§

     (Lika som i framställningen)

 

52 §

Överflyttning av tjänster

     De tjänster som vid denna lags ikraftträdande finns vid Ålands högskola vid landskapsstyrelsens allmänna förvaltning, vid Ålands sjöfartsläroverk eller Ålands tekniska läroverk eller tjänster vid Ålands handelsläroverk, Ålands hotell- och restaurangskola eller Ålands vårdinstitutsom under läsåret 2001-2002 eller under höstterminen 2002 i medeltal till 50 procent eller mer innehållit och vid lagens ikraftträdande fortsättningsvis innehåller arbetsuppgifter inom försöksverksamheten med yrkeshögskoleutbildning enligt försökslagen överförs vid ikraftträdandet till högskolan.  Rektorstjänsterna för Ålands sjöfartsläroverk och Ålands tekniska läroverk samt tjänsten som högskolechef för Ålands högskola överflyttas vid ikraftträdandet till tjänster i ledande ställning vid högskolan.Den som överflyttas gör det med bibehållande av de rättigheter och skyldigheter som följer av den anställning från vilken överföring sker, dock med beaktande av vad om villkoren i ifrågavarande anställdas anställningsförhållande avtalas.

     En person som överflyttas till en tjänst vid högskolan på motsvarande nivå som tidigare kan utnämnas för högst fyra år även om han eller hon inte uppfyller de föreskrivna behörighetskraven. Om denna person uppfyller behörighetskraven för tjänsten inom nämnda tid, kan han eller hon utnämnas till tjänsten utan att den förklaras ledig.

 

__________________

 

 

 

Mariehamn den 28 maj 2002

 

 

Ordförande

 

 

Jörgen Strand

 

 

Sekreterare

 

 

Susanne Eriksson

 

 


 

Ålands lagting

UTLÅTANDE

 

Datum

 

Finansutskottet

2002-05-15

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till kulturutskottet

 

 

 

 

 


Finansutskottets utlåtande

Ny högskolelagstiftning

·      Landskapsstyrelsens framställning nr 17/2001-2002

 

 

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter1

Avtalsfrågor1

Utbildningsplanen. 2

Ärendets behandling. 2

Utskottets förslag. 3

 

 

Kulturutskottet har med hänvisning till 41 § 1 mom. lagtingsordningen anhållit om finansutskottets utlåtande angående vissa bestämmelser i landskapsstyrelsens framställning 17/2001-2002 med förslag till ny högskolelag samt till den angränsande frågor.

 

Utskottets synpunkter

 

Avtalsfrågor

 

Utskottet konstaterar att inrättandet av Högskolan på Åland förutsätter att en ny bilaga till undervisningssektorns tjänstekollektivavtal utarbetas för dem som anställs vid högskolan. Det finns en beredskap hos landskapsstyrelsen och berörda arbetstagarorganisationer att genast inleda förhandlingar. Lagstiftningen är avsedd att bringas ikraft från den första januari 2003, då försökverksamheten med yrkeshögskolan upphör. Tiden för att få till stånd ett nytt avtal är därför knapp om avsikten är att bringa avtalet ikraft samtidigt med lagstiftningen. Utskottet inser att det kan behövas mer tid  för förhandlingar. Om parterna så överenskommer finns det enligt utskottet inget som hindrar att det tidigare avtalet tillämpas inledningsvis tills ett nytt avtal är framförhandlat. Normalt följer lärarnas avtal läsåret, vilket innebär att det kan vara lämpligt att tillämpa det nya avtalet från den första augusti 2003.

     När det gäller lagförslagets övergångsbestämmelse om överflyttning av anställda har utskottet erfarit att det är oklart om samtliga anställda som berörs önskar bli överflyttade till högskolan. Utskottet konstaterar dock att den lösning som landskapsstyrelsen gått in för har valts med tanke på de anställdas möjlighet till fortsatt anställning. Alternativet är att tjänsterna vid högskolan lediganslås och att motsvarande tjänster dras in respektive upphör. Enligt landskapsstyrelsens förslag skall de personer som överflyttas utnämnas till ifrågavarande tjänst för högst fyra år om tjänstemannen inte uppfyller de föreskrivna behörighetskraven. Om tjänstemannen inom denna tid höjer sin kompetens så att behörighetskraven uppfylls kan tjänstemannen utnämnas till tjänsten utan att tjänsten lediganslås. Enligt utskottet är en överflyttning av de anställda att föredra, dels med hänsyn till de anställdas anställningstrygghet, dels med hänvisning till att landskapsstyrelsen vid andra organisationsförändringar hanterat ärenden av det här slaget på liknande sätt. Utskottet har dock erfarit att 50 procentsregeln i övergångsbestämmelsen är alltför kategorisk. Utskottet anser att en annan övergångsmodell, som kan grunda sig på avtal, kan användas.

     Beträffande de anställdas förmåner och andra villkor konstaterar utskottet att överflyttningen inte torde ha några negativa konsekvenser för de anställda som överflyttas. Pensionsåldern för de som anställts före 1993 kommer att vara oförändrad eftersom det inte blir frågan om ett avbrott i tjänstgöringen. Pensionsåldern för dem som anställts efter 1993 är 65 år.

     Utskottet befarar att det nya avtalet kommer att medföra ökade lönekostnader för landskapet då krav på höjda löner sannolikt kommer att framföras. Utskottet anser att landskapsstyrelsen bör eftersträva så stor flexibilitet som möjligt i lönesättningen av tjänsterna. Viktiga erfarenheter har vunnits under försöksperioden, bl.a. när det gäller de löneskillnader som uppstått på grund av att lärare som undervisat vid högskolan har varit anställda av olika huvudmän. Dessa olägenheter bör så långt som möjligt undvikas med hjälp av flexibla avtal som tar hänsyn till fördelningen av undervisningstimmar vid högskolan respektive på gymnasialstadiet.

     I övrigt hänvisar finansutskottet till de förhandlingar som skall föras mellan landskapsstyrelsen och de fackliga organisationerna.

 

Utbildningsplanen

Högskolan får genom lagförslaget en mer självständig ställning vilket ligger i linje med den syn på högskolornas ställning som finns i övriga nordiska länder. Lösgörandet från landskapsstyrelsens förvaltning understryks bl.a. genom att utbildningsplanen enligt lagförslaget skall utarbetas genom förhandlingar mellan högskolan och landskapsstyrelsen, varför utbildningsplanen har karaktären av ett avtal. Landskapsstyrelsens utgångspunkt i dessa förhandlingar är att styra högskolans omfattning och volym. Utbildningsplanen, som uppgörs vart tredje år, skall sedan ligga till grund för budgetarbetet. 

     Enligt förslaget skall landskapsstyrelsen utfärda närmare bestämmelser om högskolans ekonomiförvaltning för att bl.a. klargöra vilka delar som skall handhas av landskapsstyrelsen. Högskolan har själv beslutanderätten över de tilldelade ekonomiska resurserna medan övrig ekonomiförvaltning, såsom bokföring och löneutbetalningar, även i fortsättningen handhas av finansavdelningen. När det gäller sådana tjänster och funktioner som tillhandahålls högskolan av andra skolor eller instanser inom landskapet förordar utskottet att kostnaderna fördelas direkt enligt nyckeltal eller schabloner på ett enkelt och smidigt sätt.

 

Ärendets behandling

Kulturutskottet har i skrivelse den 16 april 2002 med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt finansutskottets utlåtande i ärendet.

     Utskottet har i ärendet hört landskapsstyrelseledamoten Gun Carlson, avdelningschefen Yvonne Eliasson, finanschefen Dan E Eriksson, avtalschefen Jörgen Erlund, projektchefen Gösta Helander, lagberedaren Hans Selander, huvudförtroendemannen Jorma Lehtinen och förtroendemannen Philippe Chanfreau  vid Akava-Åland r.f. samt organisationschefen Tuula Mattsson och förtroendemannen  Tommy Uhlin vid TCÅ r.f.

       Närvarande vid ärendets avgörande behandling var ordföranden Folke Sjölund, vice ordföranden Lars Holmberg, ledamöterna Dennis Jansson, Jan-Erik Mattsson och Anne-Helena Sjöblom.

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda framför utskottet som sitt utlåtande

 

att kulturutskottet vid uppgörandet av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

 

 

 

 

 

 

Mariehamn den 15 maj 2002

 

 

Ordförande

Folke Sjölund

 

 

Sekreterare

 

 

Marine Holm-Johansson

 

 

 


Reservation

 

Det är hög tid att landskapet får en lag om högskoleutbildningen. Under en rad år har försöksverksamhet pågått i syfte att få till stånd en utbildning som stöder sig på lag. Tyvärr motsvarar inte föreliggande framställning de förväntningar  som uppstått under försökstidens gång. Själva beredningen är grundlig och förtjänar beröm. Däremot har landskapsstyrelsen  gjort ändringar som ibland lett till oklarheter och många frågor har inte blivit tillfredställande besvarade under utskottsbehandlingen. Flera av de hörda har intygat att själva beredningsar-betet gått för fort och ingen  av de inblandade kan ge tillräckligt uttömmande svar på alla frågor som ställts av utskottsmedlemmarna. Risken är således att lagstiftningen inte kommer att fungera som  den stadiga grund på vilken man långsiktigt tänkt bygga högskolan utan osäkerhet och oklara ansvarsfördelningar kommer att fortsättningsvis karaktärisera högskoleutbildningen på Åland.

 

Mina  ändringsförslag avser att förstärka de principiella krav som ställs på en högskola för att den skall uppnå den nivå som är internationellt accepterad.

 

1)     Högskolan bör ha en autonom ställning

2)     Forskningen bör garanteras frihet och utbildningens kvalitetsnivå måste uppfylla minst nationella normer för att examina skall vara giltiga också utanför Åland.

 

 

1 §

                      Lagens tillämpningsområde

I denna lag finns bestämmelser om Högskolan på Åland  som skall  verka som en självständig  myndighet. Med högskolan avses i fortsättningen  Högskolan på Åland.

 

 

                                            2 §

                      Högskolans uppgift

Högskolan har till uppgift att erbjuda såväl yrkesinriktad högskoleutbildning som öppen högskoleutbildning med vetenskaplig eller konstnärlig inriktning.

Vid högskolan kan bedrivas utvecklings- och forskningsarbete, uppdragsverksamhet och kursverksamhet.

Högskolan skall informera om sin verksamhet samt samverka med arbetslivet och det omgivande samhället.

Högskolan skall tillhandahålla behövliga bibliotekstjänster samt erbjuda internationell praktik.

Den forskningsverksamhet som utförs i anslutning till utbildningen skall vara fri och god forskningssed skall värnas.

 

                                            3 §

                      Högskoleutbildningen

Högskoleutbildningen skall med gymnasialstadieutbildningen eller motsvarande kunskaper som grund och utgående från arbetslivets krav och samhällets behov ge den studerande fördjupade kunskaper av hög kvalitet.

( 2 mom som i framställningen)

 

 

                                            4 §

                      Målsättning

1 mom stryks

2 och 3 mom som i framställningen

 

 

                                             6 §

                      Mål- och resultatavtal

Landskapsstyrelsen skall tillsammans med högskolan vart tredje år göra upp ett mål- och resultatavtal för de kommande tre åren.

I avtalet skall åtminstone de kvalitativa och kvantitativa resultatmålen samt resurser och prioriteringar, verksamhetsstrukturer, resultatuppföljning och rapportering anges.

I landskapets budget preciseras mål- och resultatavtalet för det kommande året.

( 3 mom. landskapsstyrelsens framställning stryks)

 

                                            7 §

                                            Styrelse

 Styrelsen  är högskolans högsta förvaltningsorgan.

I styrelsen ingår rektor som ordförande och högst elva andra medlemmar .Två  av med-lemmarna företräder lärarna vid högskolan, en den övriga personalen och två de studerande och en bibliotekarierna.I styrelsen skall dessutom finnas företrädare för arbets- och näringslive Landskapsstyrelsen tillsätter styrelsen jämte medlemmar och suppleanter för fyra kalenderår, de medlemmar och suppleanter som företräder de studerande dock för två år i sänder.

De medlemmar jämte suppleanter som i styrelsen företräder lärarna, den övriga personalen och de studerande utses dock  genom val bland högskolans medlemmar.

Framställningens  3.4.5 och 6 mom. Stryks.

 

 

                                           9 §

        Styrelsens uppgifter

1 mom som i framställningen

1)     för högskolans del anta det  mål- och resultatavtal som förhandlats fram enligt 6 §

8)      anta ett reglemente för högskolan som skall fastställas av landskapsstyrelsen

11) anta läroplaner för varje utbildningsprogram och säkra deras kvalitet och giltighet

    utanför landskapet.

 

( i övrigt som i framställningen)

 

                                      11 §

                                       Enheter

Högskolan indelas i flera enheter i enlighet med styrelsens beslut.

En särskild enhet för den öppna högskolan och en för yrkeshögskoleutbildningen skall finnas vid högskolan.

 

                                    

                                           12 §

        Enhetschef och branschråd

1 mom som i framställningen

Vid högskolan skall finnas rådgivande branschråd, som tillsätts av högskolans styrelse.

( I övrigt som i framställningen.

                                            § 15

                                            Reglemente

1 mom som i framställningen.

Landskapsstyrelsen fastställer reglemente.

                     

                                            § 20

                      Utbildningsprogram som leder till högskolexamen

Utbildningsprogrammen fastställs av landskapsstyrelsen i en landskapsförordning. Av landskapsförordningen skall framgå utbildningsprogrammens namn och omfattning uttryckt i studieveckor. Vid behov kan även alternativa utbildningsinriktningar samt övriga preciseringar anges i landskapsförordning.

( I övrigt som i framställningen)

 

                                            § 34

                                            Studerande kår

1 mom som i framställningen

Studerande kåren utser ett studeranderåd som kan framställa förslag och avge utlåtande i frågor som rör högskolan. Ordförande och vice ordförande utses av rådet. Studerandekåren väljer sina representanter i styrelsen.

 

 

                                            § 46

                                            Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1.8. 2003

2 mom som  som i framställningen

 

                                            § 51

stryks

 

                                            § 52

 

                      Överflyttning av tjänster

De tjänster som vid denna lags ikraftträdande finns vid Ålands högskola, vid landskapsstyrelsens allmänna förvaltning, vid Ålands sjöfartsläroverk eller Ålands tekniska läroverk eller tjänster vid Ålands handelsläroverk, Ålands hotell- och restaurangskola eller Ålands vårdinstitut och som har arbetsuppgifter inom försöksverksamheten med yrkeshögskoleutbildning enligt försökslagen överförs enligt ett mellan berörda parter ingånget övergångsavtal  till högskolan. ……

( i övrigt som i framställningen)

 

 

De ändringsförslag som jag föreslår  kan kortfattat beskrivas på följande sätt. Högskolan på Åland bör ha en uppgift som motsvarar den nivå och den omfattning vi har på högskoleutbildningen idag dvs yrkeshögskola och öppen högskoleverksamhet. Utskottets föreslagna skrivningar i § 2 förutsätter fri forskning på samma vetenskapliga grund som universitet. Detta är inte möjligt med tanke på  landskapets resurser och behov. Det är inte heller realistiskt med tanke på att lagen enligt landskapsstyrelsen skall träda i kraft 1.1.2003 och enligt utbildningsansvariga Gun Carlson inte medföra kostnadsökningar. Högskolan på Åland skall enligt min uppfattning syssla med forskning i anslutning till de examensarbeten som yrkeshögskoleutbildningen kräver. Detta gör att högskolan och särskilt yrkeshögskole-utbildningen får en viktig regionalpolitisk uppgift som en utvecklingsresurs för näringslivet.

 

Enligt grundlagen 16 § är vetenskapens, konstens och den högsta utbildningens frihet tryggad.

Framställningen förslag till styrelsens sammansättning , rektors funktion som enbart föredragande i styrelsen samt landskapsstyrelsen behörighetskrav på rektor ( doktorsexamen, licentiatexamen eller) någon annan vetenskaplig kompetens uppfyller inte de grundlagsenlig krav som en högskola med forskning förutsätter. Förslaget att landskapsstyrelsen tillsätter en rektor innan lagen träder i kraft kan inte accepteras med hänvisning till kraven på högskolans autonomi och lagförslagets § 10.

 

Landskapsstyrelsens förslag i fråga om den s.k. utbildningsplanen omkullkastar kommitteförslaget och beredningens ambitioner att skapa ett mål- och styrningsinstrument för högskolan. Detta är helt nödvändigt för att tillse högskolans självständighet samt för att hålla kostnaderna i schack.

 

Mina organisatoriska förändringsförslag är av övergripande natur och innebär att delegeringen skall vara tydlig och i vissa avseenden regleras i lagen. Styrelsen planerar sin verksamhet inom ramen för ett mål- och resultatavtal där lagtinget står för de övergripande målen . Styrelsens befogenheter skrivs in i ett reglemente som skall fastställas av landskapsstyrelsen. Det är rimligt att huvudmannen är överens med styrelsen om ansvarsfördelningen och olika aktörers kompetensområden. Näringslivets inflytande över verksamheten skall återspeglas i arbetet med utbildningsprogram och läroplaner, inte i förvaltningen av själva högskolan. Därför föreslår jag att branschråden skall vara obligatoriska och fungera som rådgivande organ till de programansvariga.

 

Till sist är det viktigt i detta sammanhang att framhålla betydelsen av att högskolans biblioteksverksamhet förs över till högskolan. Idag är Mariehamns stads kulturnämnd högskolebibliotekariernas arbetsgivare och staden säljer bibliotekstjänster till högskolan. För att systemet skall bli hållbart och fungera bör högskolebibliotekarierna integreras i högskolans verksamhet.

 

Det finns ringa förutsättningar att lagen skall kunna tillämpas från och med den 1.1.2003. därför föreslår jag att ikraftträdelsedatum blir den 1.8.2003. Detta för att det skall bli möjligt att  enligt lagen utse en styrelse, tillsätta en rektor och uppgöra ett mål- och resultatavtal som kan beaktas i nästa års budget samt att de nödvändiga avtalsrundorna mellan berörda parter hinner genomföras och ett övergångsavtal upprättas i god tid före det nya läsårets början 2003.

 

 

 

Mariehamn den 27 maj 2002

 

 

 

Barbro Sundback