Lag- och kulturutskottets betänkande 1/2012-2013

Lagtingsår: 2011-2012

Ladda ner Word-dokument

Ålands lagting

BETÄNKANDE nr 1/2012-2013

 

Datum

 

Lag- och kulturutskottet

2012-11-22

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Lag- och kulturutskottets betänkande

Landskapslag om lagtingets kansli

·       Talmanskonferensens framställning nr 6/2011-2012

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Talmanskonferensens förslag. 1

Utskottets förslag. 1

Utskottets synpunkter 1

Allmän motivering. 1

Allmänt 1

Begränsning av rätten till tjänstledighet för lagtingsuppdrag. 2

Ändringssökande och besvärsinstans. 3

Utskottets förslag. 4

Detaljmotivering. 4

Ärendets behandling. 4

Utskottets förslag. 4

 

 

Sammanfattning

 

Talmanskonferensens förslag

 

Talmanskonferensen föreslår att lagtinget antar en ny landskapslag om lagtingets kansli. Lagen ersätter landskapslagen (1978:34) om personalen vid landstingets kansli. Syftet är främst en modernisering samt en kodifiering av praxis. Dessutom föreslås att de bestämmelser i arbetsordningen för Ålands lagting som rör kansliet överförs till den nya lagen.

 

Utskottets förslag

 

Utskottet föreslår att lagförslaget antas med de ändringar som föreslås i betänkandet.

 

Utskottets synpunkter

 

Allmän motivering

 

Allmänt

 

I likhet med talmanskonferensen kontstaterar utskottet att den gällande landskapslagen om personalen vid lagtingets kansli är föråldrad och att det därför finns ett behov av att modernisera lagstiftningen så att den bättre motsvarar nuvarande förhållanden. 

     Lagtingets kansli är en relativt liten arbetsplats med få anställda. Utskottet konstaterar att det är en vanlig egenskap när det gäller ett flertal landskapsmyndigheter. Vid många av landskapets myndigheter har personalen, i likhet med lagtingets kansli, endast en överordnad att vända sig till i frågor som gäller arbetsuppgifterna, arbetsvillkoren, semester och liknande. Eftersom de landskapslagar och -förordningar som gäller tjänstemännen vid landskapsregeringen i tillämpliga delar även ska gälla tjänstemännen vid lagtingets kansli är det i stort sett samma lagstiftning som ska tillämpas. Även när det gäller tjänstekollektivavtalet vid lagtingets kansli överensstämmer avtalet till stora delar med motsvarande avtal för tjänstemännen vid landskapsregeringen. Vid landskapsregeringen finns en stor sakkunskap och erfarenhet av tillämpningen av lagstiftningen och tjänstekollektivavtalen. Utskottet anser att det därför är naturligt att denna resurs vid behov även kan utnyttjas för att lösa frågor som uppkommer vid lagtingets kansli. Vidare konstateras att lagtingets personal även kan vända sig till sina respektive fackliga företrädare med frågor. Förhandlingschefen vid Akava-Åland r.f. och verksamhetsledaren vid TCÅ r.f. ska fungera som förtroendemän med stöd av ett förtroendemannaavtal för lagtingets tjänstemän.   

 

Begränsning av rätten till tjänstledighet för lagtingsuppdrag

 

Talmanskonferensen föreslår att tjänstemännen vid lagtingets kansli inte ska omfattas av landskapslagen om tjänstledighet för uppdrag som riksdagsledamot, lagtingsledamot eller medlem av landskapsregeringen (1999:44) till den del den gäller rätten till tjänstledighet för uppdrag som lagtingsledamot. Enligt 1 § 1 mom. denna lag har den som står i offentligrättsligt anställningsförhållande till landskapet och som valts till riksdagsledamot, lagtingsledamot eller till medlem av landskapsregeringen rätt till tjänstledighet. Rättigheten har i lagen begränsats så att den som är anställd som förvaltningschef, avdelningschef eller lagberedningschef inte omfattas av rätten till tjänstledighet.

     Rätten till tjänstledighet ska ses mot bakgrund av grundlagens bestämmelser om den enskildes rätt att ta del i och påverka samhällets och livsmiljöns utveckling (2 § 2 mom. grundlagen) samt det allmännas skyldighet att främja den enskildes möjligheter att delta i samhällelig verksamhet och att påverka beslut som gäller personen själv (14 § 3 mom. grundlagen). Begränsningen av rätten till tjänstledighet för nämnda uppdrag infördes 2006 för förvaltningschefen, avdelningscheferna och lagberedningschefen vid landskapsregeringen. Bestämmelsen granskades i ett utlåtande från högsta domstolen i lagstiftningskontrollen. I utlåtandet för högsta domstolen ett resonemang som utmynnar i att begränsningen av rätten till tjänstledighet för de nämnda tjänstemännen inte är en avvikelse från grundlagen och att det därför inte är en behörighetsöverskridning. Högsta domstolen säger bl.a. att: ”Det som talar för ett ingrepp i rätten till tjänstledighet är desamma som gäller tjänstledighet för uppdrag som riksdagsledamot. Det kan vara svårt att få en tillräckligt kompetent person att förbinda sig till ett relativt kort vikariat och för personen ifråga kan det vara svårt att under denna tid kunna sätta sig in i det krävande uppdraget. Dessa omständigheter är reella skäl för att begränsa förtrondeuppdrag i landskapet för de högsta tjänstemännen.” När lagen föredrogs för Republikens president togs en anteckning in i protokollet på presidentens begäran angående skyldigheten att trygga och efterleva de politiska rättigheterna i hela riket.

     I lagtingets kansli finns för närvarande sex anställda som står i offentligrättsligt anställningsförhållande till lagtinget.[1] Enligt 4 § landskapslagen om personalen vid landstingets kansli (1978:34) ska i fråga om skyldigheter och rättigheter, såvida annat inte avtalats, i tillämpliga delar det som är föreskrivet beträffande tjänstemän och befattningshavare vid landskapet Ålands centrala ämbetsverk gälla också för lagtingets anställda. Bestämmelsens motsvarighet finns i 3 § i talmanskonferensens lagförslag, enligt vilken de landskapslagar och landskapsförordningar som gäller tjänstemännen vid Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning i tillämpliga delar ska gälla även tjänstemännen vid lagtingets kansli. Utskottet finner mot denna bakgrund att lagtingets sex tjänstemän hittills har omfattats av rätten att erhålla tjänstledighet för uppdrag som riksdagsledamot, lagtingsledamot eller medlem av landskapsregeringen. Talmanskonferensens lagförslag innebär en ändring så att alla lagtingets tjänstemän, dvs. lagtingsdirektören, biträdande lagtingsdirektören, utskottssekreteraren, kanslisekreteraren, bibliotekarien och vaktmästaren inte skulle ha rätt till tjänstledighet för uppdrag som lagtingsledamot.

     Med hänvisning till högsta domstolens utlåtande och republikens presidents protokollsanteckning föreslår utskottet en ändring av talmanskonferensens förslag så att det vid lagtingets kansli, i likhet med förhållandena vid landskapsregeringen, endast är den högsta tjänstemannen som inte har rätt till tjänstledighet för lagtingsuppdrag.

 

Ändringssökande och besvärsinstans

 

Ärenden som gäller personalen vid lagtingets kansli är till sin natur förvaltningsärenden. Bestämmelser om hörande av part, rättelseyrkande, besvärs-anvisning m.m. ska tillämpas på det sätt som föreskrivs t.ex. i tjänstemannalagen för landskapet Åland (1987:61). De uppgifter som landskapsregeringen har enligt lagstiftningen om tjänstemännen vid landskapsregeringen ska skötas av kanslikommissionen när det gäller lagtingets tjänstemän, om uppgiften inte har delegerats.

     I 13 kap. tjänstemannalagen finns bestämmelser om sökande av ändring. Till den del bestämmelserna om besvär tillhör rättskipning hör de till rikets lagstiftningsbehörighet enligt 27 § 23 punkten självstyrelselagen men har kunnat tas in i lagen för vinnande av enhetlighet och överskådlighet med stöd av 19 § 3 mom. självstyrelselagen. Motsvarande besvärsbestämmelser finns i 14 kap. statstjänstemannalagen (FFS 1994/750) och i fråga om riksdagens tjänstemän i 63 § lagen om riksdagens tjänstemän (FFS 2003:1197). Av bestämmelserna framgår i vilka beslut ändring kan sökas och hur detta görs. Utskottet konstaterar att bestämmelserna i 13 kap. tjänstemannalagen i stora drag överensstämmer med 63 § lagen om riksdagens tjänstemän.

     Utskottet konstaterar vidare att när det gäller ekonomiska förmåner kan en tjänsteman framföra ett rättelseyrkande. Ett yrkande om rättelse av ett beslut prövas inom samma myndighet där beslutet har fattats. Prövningen av ett rättelseyrkande betraktas som en förvaltningsåtgärd och tillhör därför inte området för rättskipning. Att lagstifta om rättelseyrkande hör i enlighet med detta till landskapets behörighet.

     När det gäller handläggningen av ärenden som rör tjänstemännen vid riksdagen finns, förutom lagen om riksdagens tjänstemän, ett reglemente för riksdagens kansli (1987/320). Enligt reglementets 33 § kan en sakägare som är missnöjd med ett beslut som fattats av en tjänsteman vid riksdagens kansli få beslutet prövat av kanslikommissionen genom att skriftligen yrka det senast 14 dagar efter det han fick del av beslutet. En motsvarande möjlighet att yrka på rättelse saknas när det gäller tjänstemännen i lagtingets kansli. Utskottet anser att det är ändamålsenligt och rimligt att föra in motsvarande möjlighet att rätta ett beslut i fråga om lagtingets tjänstemän. Det föreslås därför att lagförslaget kompletteras med en bestämmelse om att den som är missnöjd med ett beslut som fattats av en tjänsteman vid lagtingets kansli kan få beslutet prövat av kanslikommissionen genom att framställa ett rättelseyrkande inom 14 dagar från det att beslutet delgavs den som berörs av beslutet. Vidare föreslås att ett beslut i vilket rättelse får sökas inte får överklagas genom besvär.  

     När det gäller besvärsinstans hänvisas till utskottets detaljmotiveringar i betänkande nr 2/2012-2013 om en oberoende landskapsrevision. Utskottet konstaterar att tjänstemannalagen för Åland, i likhet med landskapslagen om landskapsrevisionen, anvisar högsta förvaltningsdomstolen som besvärsinstans i de ärenden där besvärsrätt föreligger. 

 

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda och talmanskonferensens motiveringar i lagförslaget föreslås att lagförslaget antas med de ändringar som framgår av betänkandet.

 

Detaljmotivering

 

1. Landskapslag om lagtingets kansli

 

3 § Med hänvisning till betänkandets allmänna motivering föreslås att rätten till tjänstledighet för lagtingsuppdrag endast ska begränsas för lagtingsdirektören. Beslutet tillkom efter två omröstningar. Bestämmelsen fick sin slutliga lydelse genom en omröstning som utföll (4-3). Beslutet biträddes av ordföranden Katrin Sjögren samt ledamöterna Harry Jansson, Roger Slotte och Wille Valve.

     Vidare föreslås en rättelse av lagens namn i bestämmelsen.

 

4 § Ändringsförslaget är av teknisk natur.

 

6 § Utskottet föreslår med hänvisning till motiveringarna ovan att lagförslaget kompletteras med en ny bestämmelse om rättelseyrkande och att lagförslagets 6 § blir 7 §.

 

2. Ålands lagtings beslut om ändring av arbetsordningen för Ålands lagting

 

Ingressen Ändringsförslaget är av teknisk natur.

 

82 § Ändringsförslaget är av språklig natur.

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 17 september 2012 inbegärt lag- och kulturutskottets yttrande över lagförslaget.

     Utskottet har i ärendet hört lagtingsdirektören Susanne Eriksson, förhandlingschefen Maria Hagman vid Akava-Åland r.f., biträdande lagtingsdirektören Marine Holm-Johansson och verksamhetsledaren Marie-Susanne Stenwall vid TCÅ r.f.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Katrin Sjögren, viceordföranden Göte Winé samt ledamöterna Harry Jansson, Axel Jonsson, Carita Nylund, Roger Slotte och Wille Valve (delvis) samt Åke Mattsson (delvis).

     Ledamöterna Jonsson, Winé och Nylund har fogat en reservation till betänkandet.

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lagtinget antar lagförslagen i följande lydelser:

 

 

 

 

1.

L A N D S K A P S L A G
om lagtingets kansli

 

     (Ingressen lika som i lagförslaget).

 

1 och 2 §§

     (Lika som i lagförslaget).

 

3 §

Tillämpliga bestämmelser

     De landskapslagar och landskapsförordningar som gäller tjänstemännen vid Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning gäller i tillämpliga delar även tjänstemännen vid lagtingets kansli. Landskapslagen (1999:44) om tjänstledighet för uppdrag som riksdagsledamot, lagtingsledamot eller medlem av landskapsregeringen gäller dock inte lagtingsdirektören till den del den berör rätten till tjänstledighet för uppdrag som lagtingsledamot.

(2 mom. lika som i lagförslaget).

 

4 §

Tjänstekollektivavtal

     Villkoren för tjänsterna vid lagtingets kansli fastställs genom tjänstekollektivavtal i enlighet med landskapslagen (1978:22) om tjänstekollektivavtal. Tjänstemän kan dock i enlighet med beslut i kanslikommissionen antas i tjänst med avtalslön i enlighet med motsvarande bestämmelser om tjänstemännen vid Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning.

 

5 §

     (Lika som i lagförslaget).

 

6 § (Ny)

R ä t t e l s e y r k a n d e

     Den som berörs av ett beslut som har fattats av en tjänsteman vid lagtingets kansli och som är missnöjd med beslutet kan få beslutet prövat av kanslikommissionen genom att skriftligen framföra ett rättelseyrkande. Rättelseyrkandet ska göras inom 14 dagar från det att beslutet delgavs. Ett beslut i vilket rättelse får sökas får inte överklagas genom besvär. 

 

7 §

     (Lika som i lagförslagets 6 §).

 

__________________

 

 

 

2.

ÅLANDS LAGTINGS BESLUT

om ändring av arbetsordningen för Ålands lagting

 

     I enlighet med lagtingets beslut (uteslutning) ändras 15 och 82 §§ arbetsordningen (2011:98) för Ålands lagting som följer:

 

15 §

     (Lika som i lagförslaget).

 

82 §

Kanslikommissionens uppgifter

     Kanslikommissionen ska

     1) uppgöra ett förslag till budget för lagtinget enligt 2 mom.,

     2) övervaka lagtingets ekonomiska förvaltning som sköts av landskapsregeringens finansavdelning i enlighet med motsvarande bestämmelser (uteslutning) för landskapsregeringen,

     3) besluta om betalningen av lagtingets utgifter om inte uppgiften delegerats,

     4) sköta de uppgifter som enligt landskapslagen (:) om lagtingets kansli ankommer på kanslikommissionen,

     5) föra en förteckning över de lagtingsledamöter som har kommit överens om att samverka som en lagtingsgrupp,

     6) fastställa reglerna för stödet till lagtingsgrupperna samt

     7) besluta om övriga ärenden som den enligt lag, denna arbetsordning, ett reglemente eller en instruktion ska avgöras av kanslikommissionen.

     (2 mom. lika som lagförslaget).

 

 

Mariehamn den 22 november 2012

 

 

Ordförande

 

 

Katrin Sjögren

 

 

Sekreterare

 

 

Marine Holm-Johansson

 


Beskrivning: LSvapen

Beskrivning: 5x5px

Ålands lagting

RESERVATION

Lagtingsledamot

Datum

 

Göte Winé m.fl.

2012-11-22

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Reservation mot lag- och kulturutskottets betänkande nr 1/2012-2013 gällande TMK 6/2011-2012

 

 

Vi som undertecknar reservationen föreslår att rätten till tjänstledighet för uppdrag som lagtingsledamot ska begränsas för lagtingsdirektören, biträdande lagtingsdirektören och utskottssekreterare i 3 §, till skillnad från utskottsmajoriteten som föreslår att endast lagtingsdirektörens rätt till tjänstledighet ska begränsas.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi:

                                            att lagtinget antar 3 § i följande lydelse:

 

·      3 §

·      Tillämpliga bestämmelser

     De landskapslagar och landskapsförordningar som gäller tjänstemännen vid Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning gäller i tillämpliga delar även tjänstemännen vid lagtingets kansli. Landskapslagen (1999:44) om tjänstledighet för uppdrag som riksdagsledamot, lagtingsledamot eller medlem av landskapsregeringen gäller dock inte lagtingsdirektören, biträdande lagtingsdirektören och utskottssekreterare till den del den berör rätten till tjänstledighet för uppdrag som lagtingsledamot.

 

 

 

Mariehamn den 22 november 2012

 

 

Göte Winé 

 

 

Carita Nylund

 

 

Axel Jonsson 

 

 

 



[1]  Vid lagtinget finns dessutom för närvarande två anställda i privaträttsligt anställningsförhållande. När gällande självstyrelselag trädde ikraft den 1 januari 1993 överfördes behörigheten att lagstifta om arbetsavtal till riket. Landskapet saknar därefter behörighet att lagstifta om motsvarande tjänstledighet för anställda i privaträttsligt anställningsförhållande.