Lag- och kulturutskottets betänkande 11/2021-2022

Lagtingsår: 2021-2022

Ladda ner Word-dokument

Ålands lagting

BETÄNKANDE nr 11/2021-2022

 

Datum

 

Lag- och kulturutskottet

2022-05-17

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Lag- och kulturutskottets betänkande

Ändring av lagstiftningen om barnomsorg och hemvårdsstöd

·      Landskapsregeringens lagförslag LF 15/2021-2022

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Landskapsregeringens förslag. 1

Utskottets förslag. 1

Utskottets synpunkter 1

Ärendets behandling. 3

Utskottets förslag. 3

 

 

Sammanfattning

 

Landskapsregeringens förslag

 

Landskapslagen om barnomsorg och grundskola samt landskapslagen om hemvårdsstöd ändras för att anpassas till den familjeledighetsreform som träder i kraft den 1 augusti 2022 och så att den subjektiva rätten till barnomsorg utökas.

 

Utskottets förslag

 

Utskottet föreslår att lagtinget antar lagförslagen.

 

Utskottets synpunkter

 

Lagförslaget

 

Utskottet konstaterar att lagförslaget är ett resultat dels av EU:s s.k. balansdirektiv som syftar till att främja jämställdheten mellan kvinnor och män i arbetslivet, dels av den familjeledighetsreform som genomförs i Finland och som träder i kraft den 1 augusti 2022. Målet med den sistnämnda reformen är en jämnare fördelning av vårdansvaret och familjeledigheterna mellan föräldrarna.

     De ändringar som föreslås i landskapslagen om barnomsorg och grundskola är följande:

-        Syftet med föräldraledighetsreformen är att föräldradagpenningarna ska kunna tas ut flexibelt fram tills att barnet fyllt två år. För att möjliggöra detta föreslår landskapsregeringen att rätten till daghemsverksamhet ändras så att den inte längre är sammankopplad med föräldrapenningperiodens upphörande.

-        Landskapsregeringen föreslår att rätten till daghemsverksamhet fortsättningsvis ska begränsas för de barn som föräldrapenning betalas för men att rätten till daghemsverksamhet säkerställs under den tid för vilken partiell föräldrapenning betalas till vårdnadshavaren på grund av deltidsarbete.  

-        Landskapsregeringen föreslår att barnets rätt att bibehålla sin plats i barngruppen under uttag av föräldraledigheter ska utökas från nuvarande nio veckor till tretton veckor och det ska vara möjligt att vara frånvarande flera perioder förutsatt att barnet mellan perioderna är närvarande i daghemsverksamheten.

-        För att säkerställa ett smidigt uttag av föräldraledigheter föreslår landskapsregeringen att den avgiftsfria tiden utökas från nio veckor till tretton veckor och antalet avgiftsfria frånvaroperioder inte begränsas.

-        Reglerna för barnomsorgsavgifterna förtydligas.

-        För att alla barn ska behandlas lika föreslår landskapsregeringen att rätten till barnomsorg ska utgå från barnet och inte från vårdnadshavaren samt att begränsningarna av den subjektiva rätten till barnomsorg ska slopas så att alla barn har samma rätt till daghemsverksamhet.

-        Reglerna om rätten till hemvårdsstöd anpassas till familjeledighetsreformen.

 

Utskottets synpunkter

 

Eftersom barnens bästa, i enlighet med den av FN antagna konventionen om barnets rättigheter, bör vara rättesnöret för all lagstiftning välkomnar utskottet att bestämmelserna i landskapslagen om barnomsorg och grundskola om rätten till barnomsorg ska utgå från barnet och inte från vårdnadshavaren. Utskottet välkomnar även lagförslagets utgångspunkt att alla barn ska behandlas lika.

     Utskottet konstaterar att familjeledighetsreformen, som huvudsakligen hör till rikets behörighet, syftar till en jämnare fördelning av vårdansvaret och familjeledigheterna och att reformen samtidigt innebär en utökning familjeledigheterna vilket sammantaget är positivt ur ett barnperspektiv.

     I lagförslaget redogörs för konsekvenserna för barn och familjer. Samtidigt konstaterar utskottet att en regelrätt barnkonsekvensanalys inte har föregått lagförslaget vilket hade varit önskvärt om tiden medgett det.

     Vidare konstaterar utskottet att bestämmelserna om den subjektiva rätten till barnomsorg är särskilt betydelsefull för utsatta barn eftersom alla barn nu får lika rätt till den pedagogiska verksamheten inom barnomsorgen oberoende av familjens socioekonomiska ställning eller bostadsort. Samtidigt önskar utskottet fästa uppmärksamheten vid barnets rätt till vila och fritid som framgår av lagförslagets 14 § enligt vilken det endast i särskilda fall kan anses förenligt med barnets bästa att vistas i daghemsverksamhet längre än 10 timmar per dygn eller 200 timmar per månad. Enligt utskottets mening bör rätten till vila och fritid även inbegripa rätten till semester om inte särskilda omständigheter föreligger. Utskottet vill stödja personalen i daghemsverksamheten i att föra icke-skuldbeläggande samtal med föräldrarna om barnens behov av fritid och vila. Skyldigheten i barnskyddslagstiftningen att göra anmälningar till de sociala myndigheterna har ökat men utskottet vill också betona vikten av kontinuerligt samarbete med sociala myndigheterna för att i ett tidigt skede på ett mindre dramatiskt sätt kunna öka stödet till barnfamiljerna och på så sätt bedriva förebyggande verksamhet.

     I fråga om de samhällsekonomiska konsekvenserna skriver landskapsregeringen att reformen av föräldradagpenningarna och föräldraledigheterna enligt en uppskattning från undervisnings- och kulturministeriet är kostnadsneutrala med avseende på småbarnspedagogik. Landskapsregeringen uppger vidare att det är svårt att uppskatta vilka ekonomiska effekter reformen får för landskapet och kommunerna eftersom rikets uppskattningar baserar sig på eventuella scenarier kring hur föräldrar väljer att ta ut föräldrapenningsdagarna och/eller hemvårdsstödet. Utskottet delar landskapsregeringens uppfattning att det är svårt att beräkna det totala ekonomiska utfallet men enligt vad utskottet erfar kommer reformen sannolikt att i vissa fall leda till kostnadsökningar för kommunerna.  Landskapsregeringen kommer enligt lagförslaget att utvärdera ändringarna tillsammans med kommunerna efter att lagen tillämpats i två år och vid behov kommer kommunerna att kompenseras retroaktivt om merkostnader har uppstått. Enligt utskottets mening behövs en kontinuerlig uppföljning så att kommunerna vid behov kan kompenseras tidigare än efter två år. Avslutningsvis konstaterar utskottet att de långsiktiga konsekvenserna sammantaget kan bli positiva eftersom tidiga insatser för barns pedagogiska utveckling på sikt är värdefulla.

     Som en generell randanmärkning önskar utskottet framhålla att lagstiftningen samt underliggande regelverk, med beaktande av den kommunala självbestämmanderätten, inte bör innehålla en alltför långt gående detaljstyrning.

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 2 maj 2022 inbegärt lag- och kulturutskottets yttrande i ärendet.

     Utskottet har i ärendet hört ministern Annika Hambrudd, avdelningsjuristen Laura Korpi, landskapsregeringens specialsakkunniga inom barnomsorg Emilia Walk-Johansson, barnombudsmannen Johanna Fogelström-Duns och biträdande bildningsdirektören för Mariehamns stad Pamela Sjödahl.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordförande Rainer Juslin, viceordföranden Jan Salmén, ledamöterna Annette Bergbo, Jessy Eckerman, Liz Mattsson, Marcus Måtar och Mika Nordberg.

 

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lagtinget antar lagförslagen i oförändrad lydelse.

 

 

Mariehamn den 17 maj 2022

 

 

Ordförande

 

 

Rainer Juslin

 

 

Sekreterare

 

 

Susanne Eriksson