Lag- och kulturutskottets betänkande 16/2019-2020

	Ålands lagting	BETÄNKANDE nr 16/2019-2020
		Datum
	Lag- och kulturutskottet	2020-08-28
	Till Ålands lagting

Lag- och kulturutskottets betänkande

Ny polislagstiftning

·      Landskapsregeringens lagförslag LF 33/2019-2020

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Landskapsregeringens förslag. 1

Utskottets förslag. 1

Utskottets synpunkter 1

Ärendets behandling. 1

Utskottets förslag. 1

 

 

Sammanfattning

 

Landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar Finlands polislag som blankettlag. Samtidigt upphävs den nu gällande polislagen för Åland. Till sitt materiella innehåll motsvarar lagförslaget den gällande polislagen för Åland. Till följd av den föreslagna lagen uppdateras lagstiftningen per automatik på Åland då lagändringar görs i Finlands polislag.

     Avsikten är att den nya lagen ska träda i kraft så snart som möjligt.

 

 

Utskottets förslag

 

Utskottet föreslår att lagtinget antar lagförslagen utan ändringar.

 

Utskottets synpunkter

 

Lagförslaget är till sin natur närmast tekniskt och till sitt materiella innehåll motsvarar lagförslaget den gällande polislagen för Åland. Utskottet, som i tidigare betänkanden över den åländska polislagen har berört valet av lagstiftningsteknik, välkomnar lagförslaget och ser det som ett steg i rätt riktning.

 

Tidigare resonemang från utskottet

 

I sitt betänkande nr 5/2018-2019 över lagförslag nr 22/2017-2018 med förslag till uppdaterade bestämmelser i polislagen, för utskottet ett resonemang över valet av lagstiftningsteknik.

     Utskottet anför där som sin principiella inställning att lagtingets lagstiftningsbehörighet i så stor utsträckning som möjligt fullt ut ska utnyttjas så att de åländska lagarna anpassas till förhållandena på Åland och blankettlagar bör undvikas på områden som hör till lagtingets behörighet, förutom i de fall där den politiska viljan uttryckligen är att det är mest ändamålsenligt att samma bestämmelser ska gälla på Åland som i Finland som t.ex. i fråga om tekniska bestämmelser om livsmedelsäkerhet. Utskottet skriver också att på områden där lagstiftningsbehörigheten är delad och i synnerhet där merparten av behörigheten hör till riksdagen kan det finnas starkare motiv för en blankettlag.

    I betänkandet skriver utskottet vidare att alternativet till blankettlagar på blandade behörighetsområden är s.k. fulltextlagar. Ett av motiven för en fulltextlag är att det ska gå att utläsa alla bestämmelser ur en och samma lag i den åländska lagsamlingen, vilket är positivt. Utskottet konstaterar dock att detta syfte förfelas med en lag som liksom polislagen som genomgår täta ändringar. En fulltextlag innebär i ett sådant fall tvärtom att så fort en bestämmelse inom riksdagens behörighet ändras blir den åländska fulltextlagen till den delen direkt missvisande vilket enligt utskottets mening ytterst är en rättssäkerhetsfråga. För att både poliserna och den berörda allmänheten ska kunna utläsa vad som gäller måste man veta vilka bestämmelser i Polislagen för Åland som hör till riksdagens behörighet samt vilka ändringar de bestämmelserna har genomgått.       

     Utskottet vägde i sitt betänkande även in användningen av de begränsade lagberedningsresurserna. Med en fulltextlag som till stora delar innehåller bestämmelser inom riksdagens behörighetsområde måste lagberedningsresurser ägnas åt att bereda lagändringar som ligger inom rikets behörighet. Resurserna bör enligt utskottets mening istället ägnas åt lagstiftning inom lagtingets behörighet så att lagarna anpassas till behoven och möjligheterna på Åland.

     Utskottet konstaterade att detta lagförslag belyser problemet med blandade behörighetsområden vilket bör klargöras i samband med kommande ändringar av självstyrelselagen. Enligt utskottets åsikt bör landskapsregeringen i samband med nästa större ändring av Polislagen för Åland mot bakgrund av ovan nämnda överväga en ändring av lagen så att det i lagen ingår enbart bestämmelser inom lagtingets behörighet medan det på rikets behörighetsområde hänvisas till gällande riksdagslagar. 

 

Synpunkter på föreliggande lagförslag

 

Utskottet anser fortsättningsvis att det inte är ändamålsenligt med en fulltextlag som till så stora delar innehåller bestämmelser som hör till riksdagens behörighetsområde. Gällande lag har ändrats fem gånger och den största andelen av ändringarna har inneburit en uppsamling av sådana ändringar som företagits på riksdagens lagstiftningsbehörighetsområde. I väntan på lagtingets motsvarande ändringar har den åländska polislagen således varit missvisande.

        Dock konstaterar utskottet att det, i tillägg till republikens presidents förordning om polisförvaltningen i landskapet Åland, i och med förslaget fortfarande finns två polislagar för Åland.  Enligt utskottets mening vore det mer ändamålsenligt med en samlad polislag som innehåller alla bestämmelser som hör till lagtingets behörighet samt i övrigt hänvisningar till Finlands polislag samt andra relevanta riksdagslagar. Några blankettbestämmelser behövs inte för områden som hör till riksdagens behörighetsområde eftersom de automatiskt gäller på Åland men för tydlighetens skull kan det ändå i den åländska lagen hänvisas till Finlands polislag. En sådan samlad polislag, Ålands polislag, kan delas in i en del som rör själva polismyndigheten och en annan del som rör den polisiära verksamheten. Med en samlad lag skulle dubbleringarna av bestämmelserna kunna undvikas.    

      

Framtida ändringar

 

Som ovan anfördes emotser utskottet en framtida ny samlad polislag för Åland. En sådan lag skulle innebära att enbart ändringar av materiell natur på lagtingets behörighetsområde skulle bli aktuella framöver.

     Enligt det föreliggande lagförslaget ska ändringar av Finlands polislag gälla på Åland från tidpunkten från deras ikraftträdande i riket, om inte annat följer av denna lag. Utskottet konstaterar att till den del det handlar om ändringar på riksdagens behörighetsområde är bestämmelsen enbart informativ.

 

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 24 juni 2020 inbegärt lag- och kulturutskottets yttrande i ärendet.

     Utskottet har i ärendet hört vicelantrådet Harry Jansson, juristen Camilla Hägglund-Palmqvist och polismästaren Johan Pawli.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Rainer Juslin, ledamöterna Annette Bergbo, Jessy Eckerman, Robert Mansén, Marcus Måtar och Mika Nordberg samt ersättaren Gyrid Högman.

 

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lagtinget antar lagförslagen utan ändringar.

 

 

 

 

Mariehamn den 28 augusti 2020
Ordförande	Rainer Juslin
Sekreterare	Susanne Eriksson