Lag- och kulturutskottets betänkande 20/2022-2023
|
|
| ||
| Ålands lagting | BETÄNKANDE nr 20/2022-2023 | ||
|
| Datum |
| |
| Lag- och kulturutskottet | 2022-09-12 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Lag- och kulturutskottets betänkande
Åländsk representation i Europaparlamentet
· Talmanskonferensens framställning TMK 4/2022-2023
INNEHÅLL
Talmanskonferensens förslag
Ålands lagting väcker ett initiativ till riksdagen i enlighet med 22 § i Självstyrelselagen för Åland. Initiativet syftar till en ändring av vallagen så att Åland utgör en valkrets i valet till Europaparlamentet.
Motiven är följande:
- EU-medlemskapet innebar att stora delar av lagtingets lagstiftningsbehörighet överfördes till unionen men Ålands kompenserades inte genom ett direkt inflytande i EU:s institutioner.
- Riksdagens grundlagsutskott har därför sagt att Åland har en legitim rätt till inflytande i EU och statsrådet har i sitt principbeslut 23.04.2009 bekräftat att det finns ett behov av att kompensera landskapet för behörighetsöverföringen.
- Representationen i Europaparlamentet inte är proportionell. Små länder som Finland gynnas av den degressiva proportionaliteten och har en representation som är nästan dubbelt så stor som befolkningsmängden motiverar.
- Det finns inga juridiska eller formella hinder för att Åland skulle bli en valkrets utan frågan är helt politisk.
- En rättsstat som Finland borde uppfylla tidigare givna löften om en utveckling av Ålands representation i Europaparlamentet.
- I dagens säkerhetspolitiska läge finns det i Europa ett stort behov av goda exempel i fråga om minoriteter och autonomier.
- Andra medlemsstater har redan garanterat motsvarande områden egen plats såsom de tyskspråkiga i Belgien. Det borde ligga i Finlands intresse att behandla sin autonomi lika bra som andra medlemsstater.
Utskottets synpunkter
Utskottet konstaterar att det konstitutionellt berättigade kravet på åländsk representation i Europaparlamentet varit föremål för upprepade initiativ från lagtinget till riksdagen. Trots att Finlands regering mycket tydligt åtagit sig att förbättra de åländska möjligheterna att påverka EU:s beslutsfattande, bl.a. i situationer där platser omfördelas, har Åland inte tillerkänts representation i Europarlamentet vid någon av de tillfällen Finlands representanter i parlamentet ökat till antalet.
Frågan om åländsk representation i Europaparlamentet är med andra ord ytterst en demokratifråga. Självstyrelselagens delning av den politiska makten mellan Finland och Åland leder till att riksdagen och regeringen inte kan företräda Ålands befolkning i frågor som hör till självstyrelsen. Åland har dessutom egna, från det övriga Finland fristående politiska organisationer och partierna i det övriga Finland och de representanter som väljs genom detta partiväsende kan inte anses representera det åländska folket.
Frågan är rent politisk och det borde ligga i Finlands intresse att inte behandla sin autonomi sämre än vad andra medlemsstater gör.
Utskottet delar också i övrigt till fullo de argument som framförs av talmanskonferensen med stöd av självstyrelsepolitiska nämnden och anser att det mot bakgrund av de utfästelser som givits vid flera tillfällen nu är hög tid att löftena infrias.
Ärendets behandling
Lagtinget har den 11 september 2023 inbegärt lag- och kulturutskottets yttrande i ärendet.
I ärendets avgörande behandling deltog ordförande Rainer Juslin, vice ordföranden Jan Salmén, ledamöterna Jessy Eckerman, Liz Mattsson, Marcus Måtar, Mika Nordberg och Alfons Röblom.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att lagtinget omfattar talmanskonferensens framställning.
| Mariehamn den 12 september 2023 | |
|
Ordförande |
Rainer Juslin |
|
Sekreterare |
Susanne Eriksson |