Lag- och kulturutskottets betänkande 4/2017-2018

Tillhör ärendet: Polisernas avgångsålder
Lagtingsår: 2017-2018

Ladda ner Word-dokument

Ålands lagting

BETÄNKANDE nr 4/2017-2018

 

Datum

 

Lag- och kulturutskottet

2017-12-12

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Lag- och kulturutskottets betänkande

Polisernas avgångsålder

·       Landskapsregeringens lagförslag nr 1/2017-2018

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Landskapsregeringens förslag. 1

Utskottets förslag. 1

Utskottets synpunkter 1

Ärendets behandling. 3

Utskottets förslag. 4

 

 

Sammanfattning

 

Landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringen föreslår att 9 § i landskapslagen om Ålands polismyndighet ändras så att den allmänna avgångsåldern för tjänstemän ska tillämpas på polismän efter en övergångsperiod. Förslaget medför behov av att upphäva en bestämmelse i landskapslagstiftningen om pension för arbetstagare.

    

Utskottets förslag

 

Utskottet föreslår att lagtinget antar lagförslagen i oförändrad lydelse.

 

 

Utskottets synpunkter

 

Pensionsåldern

 

Pensionsåldern är den ålder när en person kan gå i ålderspension. Ålderspensionen är flexibel så att man kan gå i pension enligt eget val mellan 63 och 68 års ålder. I samband med den pensionsreform som trädde i kraft i början av året bestämdes att den lägsta åldern för ålderspension höjs stegvis för olika ålderskategorier.

     I tidigare pensionslagstiftning fanns bestämmelser om yrkesbaserade pensionsåldrar som är lägre än den allmänna pensionsåldern. Bestämmelserna har slopats för alla utom för dem som tidigare valt en yrkesbaserad pensionsålder.

 

Avgångsåldern

 

Den ålder då en person senast måste avgå från sin tjänst kallas avgångsålder. Avgångsåldrarna har successivt höjts i samband med reformerna av pensionssystemet och -lagstiftningen.

     När det flexibla systemet för ålderspension mellan 63 och 68 år infördes uppstod ett behov av att ändra den allmänna avgångsåldern för tjänstemän inom förvaltningen från 65 till 68 år och med anledning av den pensionsreform som trädde i kraft i år höjdes den allmänna avgångsåldern stegvis för olika ålderskategorier så att avgångsåldern är 70 år för den som är född 1962 eller senare, om inte en lägre avgångsålder föreskrivits särskilt.

     Poliserna är den grupp för vilken det har föreskrivits en sådan lägre avgångsålder. Överkommissarien och kommissarierna är enligt gällande regler skyldiga att avgå från sin tjänst när de fyller 63 år medan polismän som hör till underbefälet eller manskapet är skyldig att avgå från sin tjänst vid 60 år.

     Lagstiftningen utgår från att en person i avgångsåldern ska ha en rätt till ålderspension och poliser som uppnår avgångsåldern har rätt till pension utan förtidsminskning.

 

Höjningen av avgångsåldern

 

Landskapsregeringen föreslår att även poliserna ska omfattas av den allmänna avgångsåldern. Höjningen av avgångsåldern kompletteras med övergångsbestämmelser som syftar till att dämpa effekterna av ändringarna för dem som snart går i pension. Avgångsåldern för poliser födda före 1965 ska fortsättningsvis vara 63 år för överkommissarien och kommissarierna och 60 år för övriga poliser. De poliser som på detta sätt skulle ha en lägre avgångsålder ska dock inte vara skyldiga att avgå när de uppnår avgångsålder utan de kan välja att fortsätta i sin tjänst tills de har uppnått den allmänna avgångsåldern.

 

Övergångsbestämmelserna

 

Utskottet har fört en diskussion om en eventuell förlängning av övergångstiden med 10 år alternativt att låta de nya bestämmelserna omfatta bara nyanställda. En tilläggsutredning har därför inbegärts från landskapsregeringen.

     Att skjuta fram övergångsbestämmelserna 10 år skulle enligt tilläggsutredningen innebära att de poliser som är födda före 1975 fortsättningsvis skulle vara skyldiga att avgå vid 60 eller 63 års ålder. Det torde inte finnas några konstitutionella hinder för en sådan övergångsbestämmelse men den skulle innebära avsevärda tilläggsutgifter för landskapet i jämförelse med lagförslagets övergångsbestämmelser.

     Alternativet att enbart poliser som anställs efter att de föreslagna ändringarna i landskapslagen träder i kraft skulle medföra att avgångsåldern för poliserna varierar på basis av anställningstidpunkt så att äldre nyanställda med en livslång relevant arbetserfarenhet kan ha en högre avgångsålder än yngre poliser som anställts före lagändringen trätt i kraft, vilket kan upplevas som godtyckligt och diskriminerande. Även landskapsregeringens förslag medför att det i ett övergångsskede uppstår grupper av polismän med olika avgångsåldrar men landskapsregeringen anser att det är mera ändamålsenligt att uppdelningen i grupper baserar sig på ålder än på tidpunkt för anställning.

     Landskapsregeringen berör även de ekonomiska konsekvenserna av alternativen och konstaterar att de minskade pensionsutgifter som lagförslaget innebär kommer att märkas senast från år 2025 medan en förlängning av övergångsbestämmelserna med 10 år skulle innebära att de minskade pensionsutgifter blir märkbara först från år 2035 eftersom de som är födda 1974 får gå i pension vid 60 år, alltså år 2034.

     Av de nuvarande konstaplarna och kommissarierna får 14 personer med stöd av lagförslaget välja mellan att gå i pension vid gällande lägre avgångsålder eller fortsätta jobba så att avgång sker senast vid den allmänna avgångsåldern. Om övergångsperioden blir tio år längre än i lagförslaget blir landskapets kostnader enligt en grov uppskattning totalt 1.650.000 euro för perioden 2025–2034. Den årliga kostnaden varierar mellan 60.000–260.000 euro. Förlängningen av övergångstiden skulle innebära en viss minskning av kostnaden för tilläggsförsäkringar.

     Landskapsregeringen ställer sig tveksam till om en höjning av avgångsåldern enbart för nyanställda poliser överhuvudtaget är genomförbar och konstaterar att det skulle innebär att inga inbesparingar görs för landskapets pensionssystem. Den yngsta polisen i landskapets pensionssystem är född 1984 och beräknas då gå i pension 2044.

 

Konsekvenser för verksamheten

 

En viss farhåga om att en förhöjning av avgångsåldern kan minska intresset för dem som planerar att söka till polisutbildningen, har ventilerats. Utskottet konstaterar dock att erfarenheter från riket visat att så inte är fallet. Utskottet ställer också sin förhoppning till att skälen till att söka till polisutbildningen är andra än avgångsåldern. Vidare har utskottet fått erfara att styrelsen för Ålands polismyndighet undersöker möjligheten att anordna en förberedelsekurs för dem som är intresserade av att söka till polisutbildningen.

     Utskottet konstaterar i likhet med landskapsregeringen att en högre pensionsålder för poliser kan leda till en högre grad av nedsatt arbets- och funktionsförmåga vilket ställer krav på arbetsgivarens planering av verksamheten och insatser för att förhindra nedsatt arbetsförmåga. Utskottet noterar utmaningen att i framtiden hålla kostnaderna nere med tanke på att fler poliser kan ha ett behov av andra arbetsuppgifter än tjänst i fält. Utskottet, som anser att en fungerande polisverksamhet tillhör ett rättssamhälles grundpelare, förutsätter att de anställda som på grund av lagändringen får en förhöjning av avgångsåldern får lämpliga arbetsuppgifter inom organisationen.

    

 

Utskottets slutssatser

 

Landskapsregeringens huvudsakliga skäl till att höja polisernas avgångsålder är att pensionssystemet och de allmänna avgångsåldrarna för landskapets anställda har ändrats på ett signifikant sätt. Vidare konstaterar landskapsregeringen att de åländska polisernas lägre avgångsåldrar infördes med hänvisning till dåvarande bestämmelser i rikslagstiftning men från och med år 2013 har avgångsåldern för poliserna i riket höjts till 68 år.

     Utskottet delar landskapsregeringens åsikt att avgångsåldrarna för poliserna inom Ålands polismyndighet bör ändras så att poliserna har samma allmänna avgångsålder som övriga anställda inom landskapsförvaltningen.

    

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 8 november 2017 inbegärt lag- och kulturutskottets yttrande i ärendet.

     Utskottet har i ärendet hört ministern Nina Fellman, polismästaren Maria Hoikkala (per telefon), lagberedaren Sören Silverström, pensionshandläggaren Monica Clemes samt de fackliga representanterna äldre konstapeln Dan Sjövall, t.f. överkonstapeln Kristian Eriksson, t.f. överkonstapeln Tomas Nymark och äldre konstapeln Jan Johansson. 

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Harry Jansson, viceordföranden Roger Eriksson, ledamöterna Petri Carlsson, Brage Eklund, Bert Häggblom, Mikael Staffas och Tony Wikström.

     Beslutet tillkom efter en omröstning som utföll 4-3. Ordföranden Harry Jansson samt ledamöterna Brage Eklund och Bert Häggblom fogar en reservation till betänkandet.

     Viceordföranden Roger Eriksson utsågs att presentera betänkandet.

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lagtinget antar lagförslagen i oförändrad lydelse.

 

 

Mariehamn den 12 december 2017

 

 

Ordförande

 

 

Harry Jansson

 

 

Sekreterare

 

 

Susanne Eriksson

 

 

 


Beskrivning: LSvapen

Beskrivning: 5x5px

Ålands lagting

RESERVATION

Lagtingsledamot

Datum

 

Bert Häggblom m.fl

2017-12-14

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Reservation mot lag- och kulturutskottets betänkande nr 4/2017-2018 gällande lagförslag om polisernas avgångsålder LF 1/2017-2018

 

Motivering

 

Vi undertecknade som föreslagit en längre övergångsperiod för ändring av polismäns avgångsålder har blivit nedröstade av majoriteten och har reserverat oss mot beslutet.

 

Landskapsregeringen har föreslagit att gällande bestämmelser om avgångsåldern för polismän ändras så att den allmänna avgångsåldern för tjänstemän ska tillämpas på polismän efter en övergångsperiod. Till förslaget har fogats övergångsbestämmelser för de polismän som uppnår gällande avgångsåldrar inom en relativt snar framtid. Dessa övergångsbestämmelser motsvarar de övergångsbestämmelser som infördes då polisernas avgångsåldrar höjdes i riket, dock så att det vid utformandet av förslag till åländska övergångsbestämmelser har beaktats att avgångsåldrarna på Åland höjs cirka fem år senare än i riket.

 

Poliserna är den grupp för vilken det har föreskrivits en lägre avgångsålder. Överkommissarien och kommissarierna är enligt gällande regler skyldiga att avgå från sin tjänst när de fyller 63 år medan polismän som hör till underbefälet eller manskapet är skyldig att avgå från sin tjänst vid 60 år.

 

Lagstiftningen utgår från att en person i avgångsåldern ska ha en rätt till ålderspension och poliser som uppnår avgångsåldern har rätt till pension utan förtidsminskning.

 

Det har framkommit att vad beträffar polisen kommer en ändring av avgångsålder och därigenom pensionsålder att medföra att det hos polismyndigheten kommer att uppstå problem att omplacera polismän i högre ålder. Det är med beaktande av arbetets karaktär svårt för en äldre polisman att behålla den fysik som krävs av en patrullerande polis. Dagens samhällsutveckling avseende polisyrket har visat sig att det krävs alltmer av de som har så kallade yttre tjänst inom polismyndigheten. Landskapet behöver även i framtiden en pigg och alert poliskår på fältet. Alla kan inte arbeta i inre tjänst om vi skall ha ett tryggt samhälle.

 

Nu föreliggande lagförslag kommer att innebära att många polismän kommer att vara i tjänst upp till 70 år. Enligt vår uppfattning har landskapsregeringen inte i tillräcklig grad analyserat de konsekvenser lagförslaget får på myndighetens verksamhet på sikt. Enligt vår åsikt kommer lagförslaget ekonomiska verkningar inte bli det som landskapsregeringen utgår ifrån.

 

Polisyrket avviker i väsentlig grad på flera punkter i förhållande till andra offentligt anställda. Vad avser yrkesutbildningen är denna specifik för jobbet och kan svårligen utnyttjas eller vara till grund för sökande av andra offentliga tjänster. Yrket kräver också att polismännen hela tiden klarar av fysiktester. Det som är en försvårande omständighet är att de som gått in för att jobba inom polisyrket visste vilka pensionsavgångar som gällde då de valde polisyrket. De har således ingen möjlighet att ompröva sitt yrkesval.

 

Undertecknade anser att en övergångstid om tio år skulle mildrat de negativa effekter som den förslagna ändringen innebär för enskilda polismän.

 

 

 

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

 

att lagtinget antar lagförslagen i följande lydelse:

 

L A N D S K A P S L A G

om ändring av 9 § landskapslagen om Ålands polismyndighet

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 9 § landskapslag (2000:26) om Ålands polismyndighet som följer:

 

9 §

(Lika som i utskottets betänkande)

                                            ________________

 

     Denna lag träder i kraft den

     Trots bestämmelserna i 9 § är avgångsåldern 60 år för polismän födda före 1975 som hör till underbefälet eller manskapet.

     Trots bestämmelserna i 9 § är avgångsåldern 63 år för överkommissarien och kommissarierna om personen är född före 1975.

     Polismän som avses i 2 och 3 mom. är inte skyldiga att avgå vid den avgångsålder som anges i momenten.

 

                         ________________

 

 

2.

L A N D S K A P S L A G

om upphävande av 3 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om pension för arbetstagare

 

     I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

 

1 §

    (Lika som i utskottets betänkande)

 

 

 

2 §

     Enligt övergångsbestämmelser till landskapslagen ( / ) om ändring av 9 § landskapslagen om Ålands polismyndighet är avgångsåldern för polisman född före 1975 fortsättningsvis 60 eller 63 år. Sådan polisman är berättigad till ålderspension redan vid uppnående av denna lägre avgångsålder.

 

                                            ________________

 

 

 

 

Mariehamn den 14 december 2017

 

 

Bert Häggblom

 

 

Harry Jansson

 

 

 

 

Brage Eklund