Lag- och kulturutskottets betänkande 5/2013-2014
|
|
| ||
| Ålands lagting | BETÄNKANDE nr 5/2013-2014 | ||
|
| Datum |
| |
| Lag- och kulturutskottet | 2014-03-18 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Lag- och kulturutskottets betänkande
Validering i gymnasieskolor
· Landskapsregeringens lagförslag nr 3/2013-2014
INNEHÅLL
Sammanfattning
Landskapsregeringens förslag
Landskapsregeringen föreslår att ett valideringssystem som också omfattar icke-studerande skapas på gymnasienivå. De icke-studerande föreslås benämnas validander.
Utskottets förslag
Utskottet föreslår att lagtinget omfattar lagförslaget med en mindre ändring.
Utskottets synpunkter
Tanken bakom validering
Tanken bakom validering är att alla människor har en form av kunnande och att det bör finnas en möjlighet att få detta kunnande dokumenterat. Ett heltäckande valideringssystem skulle utgå från att ingen kan misslyckas vid en validering eftersom alla människor har detta kunnande. I praktiken är det dock svårt att åstadkomma ett sådant heltäckande valideringssystem så valideringen måste begränsas till att dokumentera ett kunnande som uppfyller vissa mål. I landskapsregeringens lagförslag föreslås en komplettering av gymnasielagen i syfte att i första hand utveckla systemet för validering av kunskaper som svarar mot gymnasieskolornas läroplaner.
Behovet av validering
Utskottet konstaterar att behovet av validering sannolikt kommer att öka, bland annat på grund av att vårt samhälle alltmer utvecklas mot ett kunskapssamhälle där det är viktigt att kunna påvisa olika former av dokumenterad kunskap. En ytterligare bidragande orsak till behovet av validering är den ökade mobiliteten med inflyttare från övriga EU-länder och från övriga världen. Behovet av kvalificerad arbetskraft kommer dessutom att öka och det är viktigt att kunna ta tillvara allas inklusive inflyttades kunskaper och erfarenheter på bästa möjliga sätt.
Vad är validering?
Enligt gällande gymnasielags 23 § är validering en process med strukturerad bedömning, värdering, dokumentation samt erkännande av en persons kunskaper och kompetens, oberoende av hur de förvärvats. Utskottet noterar att det är en skillnad mellan validering och erkännande. Erkännandet är en administrativ åtgärd där man erkänner ett betyg eller avlagd examen. Erkännande av yrkeskvalifikationer regleras i landskapslagen om erkännande av yrkeskvalifikationer. Erkännandelagen tar sikte på vad medborgare i EU har förvärvat genom examen i en annan medlemsstat medan personer som saknar examen kan få sina formella och informella kunskaper och kompetenser bedömda genom validering.
Landskapsregeringens förslag
Landskapsregeringens förslag grundar sig på ett projektarbete i vars slutrapport (ÅUS 2013:3) det föreslås ett system för validering. Förslaget har även sin grund i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt där det finns bestämmelser som förpliktar medlemsstaterna att senast år 2018 ha inrättat ett arrangemang för validering av icke-formellt (t.ex. lärande i arbetslivet) och informellt lärande (t.ex. lärande i föreningslivet).
Av Projekt validerings slutrapport framgår att studerande vid Ålands gymnasium och vid högskolan på Åland redan i praktiken har tillgång till valideringsinstrument. I slutrapporten föreslås att också icke-studerande såsom validander bör kunna skrivas in vid en gymnasieskola och få ett erkännande för de kunskaper som de förvärvat i arbetslivet eller i samband med familj eller fritid. Därmed skulle validanden få ett bevisdokument som kan användas vid ansökan om arbete eller studier. Lagen tar i första hand sikte på validander som är föremål för en åtgärdsplan från AMS, Folkpensionsanstalten, ett försäkringsbolag eller en integrationsplan som avses i landskapslagen om främjande av integration. I Projekt validerings slutrapport ansågs dessutom att frågan om erkännande av formella kvalifikationer inom sådana yrkesområden där riket har behörighet fortsatt ska vara en uppgift för berörda riksmyndigheter, det vill säga i praktiken framförallt Valvira som ska erkänna vårdyrken och Trafi sjöfartsyrken.
I tillägg till projektrapporten föreslår landskapsregeringen att även de som är utan åtgärdsplan men som själva ansöker eller vars arbetsgivare ansöker om det, kan antas som validander under förutsättning att kostnaderna inte bestrids av skolan. På så sätt har landskapsregeringen önskat underlätta möjligheten till validering också för andra än arbetslösa, personer som hotas av arbetslöshet eller personer som är föremål för åtgärdsplan.
Landskapsregeringen konstaterar att det föreslagna lagförslaget enbart utgör en början och att implementeringen av lagförslaget kommer att kunna innebära förändringar i det praktiska arbetet.
Utskottets överväganden
Utskottet konstaterar, liksom landskapsregeringen, att lagförslaget är en grund för och början på ett valideringssystem i gymnasieutbildningen. Utskottet finner de föreslagna lagstiftningsändringarna positiva och anser att de utgör ett steg i rätt riktning eftersom det är viktigt att alla former av kunskaper och erfarenheter tas tillvara.
Lagstiftningen är välkommen också ur ett integrationsperspektiv men utgör samtidigt också där enbart ett första steg. Vägledning är ett nyckelbegrepp för integrationen och som exempel på andra behövliga åtgärder kan nämnas ett gemensamt system som möjliggör en enda kontaktperson för dem som är nyanlända eftersom de på så sätt inte vid varje kontakt med myndighetspersoner på nytt måste berätta sitt livs historia. Dessutom behövs mer flexibla system för att få in personer med olika bakgrund på arbetsmarknaden och projektet Integration.ax utgör här ett bra exempel.
Lagändringen får sannolikt organisatoriska verkningar för Ålands gymnasium men avsikten är att finansieringen i grunden ska vara extern. Ekonomin kommer att bli en utmaning innan valideringsystemet finner sina former. Exempelvis kommer de omkostnader som ska belasta AMS för en validering att behöva regleras genom avtal där beloppen framgår. Vidare bör möjligheten till vuxenstudier utvecklas eftersom en fungerande validering fordrar en fungerande vuxenutbildning. Det kommer sannolikt att i det initiala skedet finnas behov av resurser både för validering och vuxenutbildning. Sett ur samhällsekonomisk synvinkel är dock en satsning på validering en god långsiktig investering.
Av lagförslagets 43a § framgår att en avgift ska uppbäras av en sökande part för validanders deltagande i valideringstillfälle. Avgiften ska omfatta faktiska kostnader för skolans särskilda insatser under valideringen och för intyg som certifierar en validands kunnande. Utskottet föreslår inte i detta skede några förändringar av bestämmelsen men anser att landskapsregeringen noga bör följa utvecklingen på området så att bestämmelsen inte blir för inflexibel för att syftet med valideringssystemet ska kunna uppfyllas.
Vidare noterar utskottet att yrkesråden i gymnasiet delvis kommer att få en ny roll med anledning av lagändringen och att det nya arbetssättet måste finna sina former. Yrkesrådens uppgift blir att utöva tillsyn och därigenom se till att validanderna får information och intyg. Utskottet anser att det är viktigt att landskapsregeringen ger ramarna för hur yrkesråden ska arbeta med valideringen.
Eftersom förslaget förutsätter att organisationen inom Ålands gymnasium anpassas till att sköta frågor om validering föreslår landskapsregeringen att ikraftträdelsedatumet lämnas öppet och utskottet konstaterar att ikraftträdandet, på grund av det praktiska arbetet, kan komma att senareläggas.
Utskottet föreslår dock en mindre ändring av lagförslagets 43a § så att en avgift som ska uppbäras av en sökande part för validanders deltagande i valideringstillfälle inte nödvändigtvis måste motsvara de faktiska kostnaderna för skolans särskilda insatser under valideringen. Ändringen föreslås i syfte att möjliggöra undantag endast för privata sökanden även om utskottet anser att huvudregeln fortsättningsvis ska vara att avgiften ska motsvara de faktiska kostnaderna.
Ärendets behandling
Lagtinget har den 13 januari 2014 inbegärt lag- och kulturutskottets yttrande över lagförslaget.
Utskottet har i ärendet hört ministern Johan Ehn, byråchefen Elisabeth Storfors, lagberedaren Olle Ekström, ordföranden för ett yrkesråd Birgitta Hermans, t.f. utbildningsledaren Cecilia Stenman, vicerektorn Sven Schåman, lektorn Peter Strandvik, utbildningsplaneraren Monica Sundqvist, Anne-Helena Sjöblom från FOA-Å r.f. och myndighetschefen Casper Wrede vid AMS.
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Katrin Sjögren, viceordföranden Göte Winé samt ledamöterna Harry Jansson, Axel Jonsson, Gun-Mari Lindholm, Roger Slotte och Åke Mattsson.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att lagtinget antar lagförslaget i följande lydelse:
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om gymnasieutbildning
(Ingressen lika som i lagförslaget).
3 kap.
Bedömning och examen
22, 31, 31a och 32 §§
(Lika som i lagförslaget).
4 kap.
Studerande och validander
34, 35 och 36a §§
(Lika som i lagförslaget).
43a §
Avgifter för särskilda kostnader för valideringsprocessen
En avgift ska uppbäras av en sökande part för validanders deltagande i valideringstillfälle. Avgiften bör omfatta faktiska kostnader för skolans särskilda insatser under valideringen och för intyg som certifierar en validands kunnande.
(2 och 3 mom. lika som i lagförslaget).
44a §
(Lika som i lagförslaget).
(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i lagförslaget).
| Mariehamn den 18 mars 2014 | |
|
Ordförande |
Katrin Sjögren |
|
Sekreterare |
Susanne Eriksson |