Lag- och kulturutskottets betänkande 7/2019-2020

	Ålands lagting	BETÄNKANDE nr 7/2019-2020
		Datum
	Lag- och kulturutskottet	2020-04-21
	Till Ålands lagting

Lag- och kulturutskottets betänkande

Ändringar av lagstiftningen om barnomsorg och grundskola

·       Landskapsregeringens lagförslag LF 11/2019-2020

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Landskapsregeringens förslag. 1

Utskottets förslag. 1

Utskottets synpunkter 1

Ärendets behandling. 3

Utskottets förslag. 3

 

 

Sammanfattning

 

Landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringen föreslår ändringar av den nya landskapslagen om barnomsorg och grundskola samt följdändringar i annan landskapslagstiftning med anledning av den nya landskapslagen.

 

Utskottets förslag

 

Utskottet föreslår att lagtinget antar lagförslagen i oförändrad lydelse.

 

Utskottets synpunkter

 

Allmänt om lagförslagen

 

När utskottet behandlade den nya lagen om barnomsorg och grundskola konstaterades att reformens omfattning innebär att samtliga konsekvenser inte från början går att förutse varför det är viktigt att landskapsregeringen kontinuerligt följer upp den praktiska efterlevnaden och att en genomgripande utvärdering görs efter förslagsvis fem år (LKU 23/2018-2019).

     Utskottet konstaterar nu att de föreslagna ändringarna delvis är en konsekvens av lagstiftningskontrollen och delvis innebär ändringar i fråga om benämningar och hänvisningar samt kompletteringar och förtydliganden. Vidare ingår ett antal följdändringar i annan lagstiftning. Utskottet välkomnar förslagen men konstaterar att den mer omfattande utvärderingen av den praktiska efterlevnaden av lagen således återstår.

     Utskottet omfattar lagförslagen och föreslår att lagtinget antar dem i oförändrad lydelse.

 

Lagstiftningsbehörigheten

 

Utskottet konstaterar att Högsta domstolen vid lagstiftningskontrollen av den nya landskapslagen om barnomsorg och grundskola i sitt utlåtande av den 27 september 2019 anför att utgångspunkten är att landskapslagen i fråga gäller angelägenheter som hör till landskapets lagstiftningskompetens.

     Samtidigt framhåller Högsta domstolen (HD) att det vid lagstiftningsgranskningen bör tas ställning även till förhållandet mellan den nu ifrågavarande lagstiftningen och Finlands grundlag, eftersom stiftande, ändring och upphävande av grundlag samt avvikelse från grundlag utgör riksbehörighet enligt 27 § 1 punkten självstyrelselagen. HD pekar vidare på ett antal bestämmelser i grundlagen och i utlåtande hänvisas det också direkt till riksdagens grundlagsutskotts tolkning gällande ett antal bestämmelser varav vissa konstateras uppfylla grundlagens krav medan några andra bestämmelser förordnades att förfalla.

     Vidare noterar utskottet att HD hänvisar till såväl 80 § 1 och 2 mom. i grundlagen i fråga om förordningsfullmakter. Såsom utskottet tidigare påpekat finns det i självstyrelselagen en bestämmelse som motsvarar grundlagens 80 § 1 mom. medan bestämmelsen i grundlagens 80 § 2 mom., om rättsnormer som utfärdats av andra myndigheter än republikens president, statsrådet och ministerierna, inte införts i självstyrelselagen. Eftersom landskapsregeringen inom lagtingets behörighetsområde till sin funktion är att jämföra med statsrådet är grundlagens 80 § 2 mom. enligt utskottets uppfattning inte tillämplig när en förordningsfullmakt ges från lagtinget till landskapsregeringen. Högsta domstolen är av annan uppfattning och menar att bestämmelsen i landskapslagens del III, 10 § 2 mom. ger landskapsregeringen för vida befogenheter för att vara en undantagsbestämmelse och att den inte uppfyller det krav på exakthet och avgränsning som grundlagens 80 § 2 mom. förutsätter för en sådan reglering.

     Utskottet konstaterar att lagstiftningskontrollen av den nya lagen om barnomsorg och grundskola utgör ett bra exempel på den utveckling som lett till att grundlagsutskottets praxis i allt högre utsträckning kommit att vara vägledande för högsta domstolens tolkning. Utvecklingen ses från åländsk sida som långt ifrån oproblematisk och frågan om självstyrelselagens förhållande till grundlagen har kommit att bli en av de större frågorna i samband med reformeringen av självstyrelselagen. 

 

Hela undervisningsväsendet hör till lagtingets behörighet

 

I samband med behandlingen av hela den nya lagen om barnomsorg och grundskola konstaterade utskottet i sitt betänkande att enligt regeringens proposition med förslag till gällande självstyrelselag (1990 rd. - RP nr 73) ska undervisningsväsendet i sin helhet vara underställt landskapets lagstiftning. Detta innebar enligt propositionen en ändring bl.a. så att det ska ankomma på lagtinget att bestämma om den allmänna läroplikten. Läroplikten nämndes inte särskilt i förslaget, men den hör som en del av undervisningsväsendet till lagtingets behörighet.

     Enligt utskottets nämnda betänkande innebär propositionens skrivningar om att undervisningsväsendet i sin helhet ska vara underställt landskapets lagstiftning, att det är upp till lagtinget att besluta dels om det ska finnas en läroplikt, dels hur läroplikten ska uppfyllas. Utskottet konstaterade därför att bestämmelsen om kommunens rätt att avbryta hemundervisningen och kräva att barnet uppfyller läroplikten i grundskolan eller i en ersättande skola alltså inte torde vara problematisk ur behörighetssynpunkt.

     Utskottet noterar nu med tillfredställelse att HD konstaterar att bestämmelserna om läroplikten hör till de områden där landskapslagen uppfyller grundlagens krav och bestämmelsen om att när ett barn är i hemundervisning och barnets utveckling och lärande under ett läsår uppvisar allvarliga brister kan kommunen fatta ett beslut om att avbryta hemundervisningen och kräva att barnet uppfyller läroplikten i grundskolan eller i en ersättande grundskola ansågs inte problematisk. HD:s tolkning innebär att det i landskapslag finns möjlighet att bestämma att läroplikten ska uppfyllas i en skola vilket enligt utskottets åsikt stämmer väl överens med intentionerna i den proposition som ligger till grund för gällande självstyrelselag om att undervisningsväsendet i dess helhet hör till lagtingets behörighet.

 

Lagstiftningsteknik

 

I samband med behandlingen av hela lagpaketet konstaterade utskottet i sitt betänkande att lagförslagets indelning i delar, kapitel och paragrafer inte är ändamålsenlig och att det i samband med nästa reform av lagen därför bör göras en ny paragrafindelning.  I lagförslaget noterar landskapsregeringen utskottets tidigare påpekanden men anser att lagens omfattning motiverar en indelning i delar samt kapitel inom delarna och anser inte att det är motiverat att göra ändringar av lagens uppbyggnad.

     Utskottet hyser förståelse för behovet av att dela in lagen i olika delar och kapitel och välkomnar den nya tekniken där hänvisningarna inte innefattar kapitel. Det faktum att det i lagen t.ex. finns sju stycken paragrafer med nummer 6 kvarstår dock och eftersom lagen rör bland annat barns och elevers rättigheter är det ur rättssäkerhetssynvinkel viktigt att lagen är lätt att läsa och att orientera sig i. Utskottet önskar därför upprepa önskemålet om en ny löpande paragrafindelning. 

     Avslutningsvis efterlyser utskottet generellt tydliga motiveringar till lagförslagen och anför som exempel att en bestämmelse om studiesociala förmåner i Del III, 46 § ändras från en rekommendation till tvång utan en närmare förklaring. Utskottet konstaterar dock att bestämmelsen är av mindre praktisk betydelse och att bestämmelsen säkerställer jämlik behandling.  

 

 

Ärendets behandling

 

     Lagtinget har den 15 april 2020 inbegärt lag- och kulturutskottets yttrande i ärendet.

     Utskottet har i ärendet hört ministern Annika Hambrudd och avdelningsjuristen Laura Korpi.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Rainer Juslin, viceordföranden Roger Höglund samt ledamöterna Annette Bergbo, Jessy Eckerman, Robert Mansén, Marcus Måtar och Mika Nordberg.

 

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lagtinget antar lagförslagen i oförändrade lydelser.

 

 

 

Mariehamn den 21 april 2020
Ordförande	Rainer Juslin
Sekreterare	Susanne Eriksson