Lag- och kulturutskottets utlåtande

	Ålands lagting	UTLÅTANDE 2020-2021
		Datum
	Lag- och kulturutskottet	2020-11-06
	Till Självstyrelsepolitiska nämden

Lag- och kulturutskottets utlåtande

Landskapsregeringens externpolitik

·       Landskapsregeringens meddelande M 2/209-2020

 

INNEHÅLL

Gränshinderarbetet 1

Lagsamarbetet (MR-LAG) 1

Åländsk representation i Europaparlamentet 2

Mediepolitik och upphovsrätt 2

Utskottets synpunkter 3

 

Lag- och kulturutskottet har med anledning av självstyrelsepolitiska nämndens begäran om utlåtande hört ett antal sakkunniga främst i informationssyfte men vill ändå anföra följande:

 

Gränshinderarbetet

 

Gränshinderrådet är ett politiskt tillsatt organ, som har fått i uppdrag av de nordiska regeringarna att befrämja den fria rörligheten inom Norden för enskilda och företag. Utskottet konstaterar att landskapsregeringen deltar i Gränshinderrådets arbete på samma villkor som de fem nordiska länderna och att deltagandet är viktigt med tanke på Ålands läge och beroendet av framför allt Sverige. Bland de fem områden som prioriteras av rådet är många högintressanta för Åland. De prioriterade områdena är ett nordiskt elektroniskt ID och bättre utbyte av digital information, erkännande av yrkeskvalifikationer, harmoniserade byggregler, transportsamarbete samt  geoblockering.

Till de områden som enligt meddelandet prioriterats från åländsk sida hör också närståendepenning, snabbare information till utlandsboende, godkännande av psykologers praktik på Åland för svensk examen, långsam handläggning av källskattekort samt dubbelbeskattning i samband med gåva eller arv i Sverige.

Utskottet noterar att flertalet av länderna i Gränshinderrådets representeras av en politiker medan landskapsregeringen är företrädd på tjänstemannanivå.

 

Lagsamarbetet (MR-LAG)

 

Enligt meddelandet rör arbetet i MR-Lag främst frågor utanför Ålands lagstiftningsbehörighet varför landskapsregeringen inte deltagit i arbetet under året. Utskottet delar uppfattningen om behörigheten till den del det handlar om samarbete inom rättsväsendet bland annat i syfte att förhindra gränsöverskridande kriminalitet.

Till de strategiska insatsområdena inom MR-LAG hör dock även uppnåendet av en gemensam struktur och gemensamma bärande rättsliga principer för lagstiftningen även om lagstiftningen inte nödvändigtvis behöver vara identisk mellan länderna och de självstyrande områdena. Enligt utskottets mening skulle det kunna vara av intresse för lagberedningen att i någon utsträckning ta del av samarbetet.

För Ålands del skulle ett mer omfattande nordiskt lagstiftningssamarbete, bland annat i fråga om implementering av EU-direktiv, vara av stort intresse och samarbetet skulle främja förverkligandet av visionen om att Norden år 2030 ska bli världens mest hållbara och integrerade region.

 

Åländsk representation i Europaparlamentet

 

I meddelandet redogör landskapsregeringen för behovet av åländsk representation i EP samt för orsaken till att kraven är berättigade och hur ärendet hittills har framskridit. Landskapsregeringen konstaterar att kommissionen i anslutning till konferensen om EU:s framtid, för fram bl.a. transnationella vallistor och att en eventuell revidering av vallagen kan vara en välkommen plattform för att på nytt föra fram frågan om åländsk representation. Likaså redogörs för att landskapsregeringen utreder möjligheten att i likhet med Nordirland begära en observatörsplats i EP.

Utskottet delar landskapsregeringens bedömning att kravet är berättigat och att det blivit allt viktigare då EU-lagstiftningen ökat i omfattning. Europaparlamentet har därtill fått en mer central roll vid sidan av rådet i lagstiftningsprocessen varför frågan är än mer relevant nu än i samband med EU-medlemskapet och att den därför bör prioriteras. Utskottet bedömer att arbetet för en ökad representation i första hand bör riktas mot Finlands regering som är i en nyckelposition men att frågan även kan lyftas internationellt för att belysa att Finland hittills inte medverkat till åländsk representation trots att man även från rikets håll ansett att kravet är legitimt.

 

Mediepolitik och upphovsrätt

 

Landskapsregeringens har under 2018 sökt en lösning gällande tillgången till SVT Play och HD-sändningar från Sveriges TV4 men frågan har inte först vidare under 2019 i väntan på ett antagande av bland annat ett reviderat satellit - och kabeldirektiv. Landskapsregeringen hade förhoppningar gällande det nya direktivet men det har visat sig att direktivet har begränsningar. Direktivet implementeras nu i den finländska upphovsrättslagstiftningen och landskapsregeringen avser fortsättningsvis samverka med ministeriet för att få lösningar för Ålands möjligheter. Landskapsregeringen tillsatte i början av år 2020 en arbetsgrupp bland annat för ärendet och arbetet sker i samverkan med berörda finländska och svenska aktörer såsom SVT, TV4, Kopiosto med flera.

 

Utskottets synpunkter

 

Utskottet finner frågan om tillgången till SVT Play och HD-sändningar från Sveriges TV4 via Smedsböle fortsatt angelägen med tanke på att en allt större del av programutbudet övergår till tillgänglighet enbart på nätet.

 

 

 

Mariehamn den 6 november 2020
Ordförande	Rainer Juslin
Sekreterare	Susanne Eriksson