Lag- och kulturutskottets utlåtande över landskapsregeringens externpolitik
Lag- och kulturutskottets utlåtande över landskapsregeringens externpolitik
| |
| ||
| Ålands lagting | UTLÅTANDE 1/2023-2024 | ||
|
| Datum |
| |
| Lag- och kulturutskottet | 2024-03-12 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Lag- och kulturutskottet |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Lag- och kulturutskottets utlåtande
Landskapsregeringens externpolitik
· Landskapsregeringens meddelande M 3/2023-2024
INNEHÅLL
Åländsk representation i Europaparlamentet
EU:s ökade krav på en lösning per medlemsstat
Den praktiska tillämpningen av självstyrelselagens 9a kap.
Lag- och kulturutskottet har med anledning av självstyrelsepolitiska nämndens begäran om utlåtande hört rättssakkunnige Anna-Lena Sjöberg, ministerrådet Anton Nilsson samt avdelningschefen Niklas Stenbäck främst i informationssyfte men vill ändå anföra följande:
Åländsk representation i Europaparlamentet
I meddelandet redogör landskapsregeringen för behovet av åländsk representation i Europaparlamentet samt för orsaken till att kraven är berättigade och hur ärendet hittills har framskridit. Landskapsregeringen skriver att det en självklarhet att fortsätta arbetet med frågan fram till dess att Finland ger Åland den plats i Europaparlamentet Åland har rätt till. Landskapsregeringen kommer därför att ta varje tillfälle i akt att driva på för en förändring i Finlands vallag samt fortsätta lyfta frågan i alla lämpliga sammanhang, även internationellt.
Lagtingets initiativ till riksdagen
Utskottet konstaterar motiven till lagtingets beslut i september 2023 om ett initiativ till riksdagen i enlighet med 22 § i Självstyrelselagen var följande:
- EU-medlemskapet innebar att stora delar av lagtingets lagstiftningsbehörighet överfördes till unionen men Ålands kompenserades inte genom ett direkt inflytande i EU:s institutioner.
- Riksdagens grundlagsutskott har därför sagt att Åland har en legitim rätt till inflytande i EU och statsrådet har i sitt principbeslut 23.04.2009 bekräftat att det finns ett behov av att kompensera landskapet för behörighetsöverföringen.
- Representationen i Europaparlamentet inte är proportionell. Små länder som Finland gynnas av den degressiva proportionaliteten och har en representation som är nästan dubbelt så stor som befolkningsmängden motiverar.
- Det finns inga juridiska eller formella hinder för att Åland skulle bli en valkrets utan frågan är helt politisk.
- En rättsstat som Finland borde uppfylla tidigare givna löften om en utveckling av Ålands representation i Europaparlamentet.
- I dagens säkerhetspolitiska läge finns det i Europa ett stort behov av goda exempel i fråga om minoriteter och autonomier.
- Andra medlemsstater har redan garanterat motsvarande områden egen plats såsom de tyskspråkiga i Belgien. Det borde ligga i Finlands intresse att behandla sin autonomi lika bra som andra medlemsstater.
Grundlagsutskottets synpunkter på Europaparlamentets sammansättning
Grundlagsutskottet i Finlands riksdag uttalade sig (GrUU 10/2023 rd) om Åland med anledning av statsrådets utredning ”Europaparlamentets sammansättning för valperioden 2024–2029”. Grundlagsutskottet redogör för att utskottet tidigare haft förståelse för Ålands lagtings initiativ om att ändra vallagen. Grundlagsutskottet har också tidigare behandlat statsrådets utredning om platsfördelningen och konstaterat att statsrådets syn ligger helt i linje med grundlagsutskottets ståndpunkt, i den mån argumentet är landskapet Ålands särställning. Målet var att kunna få en extra plats i parlamentet på grund av Ålands särställning. Då skulle Finland ha en plats mer än andra medlemsstater av samma storlek så att kravet på ett proportionellt valsätt och principen om lika rösträtt bättre uppfylls. Grundlagsutskottet har tidigare konstaterat att förslaget om en ledamotsplats för landskapet Åland i EP rimmar illa med kravet på ett proportionerligt valsätt och principen om lika rösträtt och upprepar denna ståndpunkt. Dessutom vill utskottet på samma sätt som tidigare betona att lösningen på frågan om Ålands representation i Europaparlamentet i sista hand måste vara politisk.
Grundlagsutskottet har tidigare också med hänvisning till Ålands unika särställning ansett att det är viktigt med fortsatt diskussion på europeisk nivå om landskapets medinflytande i Europaparlamentet. Vidare fäster utskottet uppmärksamhet vid att det också i statsrådets aktuella utredning hänvisas till statsrådets principbeslut från 2009 om landskapet Ålands medverkan och inflytande i EU-ärenden (23.4.2009). Dessutom anges det i regeringsprogrammet för statsminister Orpos regering att Ålands möjligheter att påverka EU-ärenden tryggas i enlighet med självstyrelselagen för Åland och bilagan till EU-anslutningsakten.
Grundlagsutskottet understryker slutligen vikten av att exempelvis bestämmelserna i 9 a kap. i självstyrelselagen om landskapet Ålands deltagande i behandlingen av EU-ärenden fungerar också i praktiken. Utskottet upprepar sin ståndpunkt om att landskapet Åland måste ges möjlighet att yttra sin ståndpunkt i ett så tidigt skede av beredningen som möjligt, och beredningen ska beakta att landskapet är enspråkigt svenskt.
Grundlagsutskottets synpunkter på lagtingets initiativ
Grundlagsutskottet uttalade sig (GrUB 2/2023–Ö 3/2023 rd) även om lagtingets initiativ till lag om ändring av vallagen så att det i valet till Europaparlamentet finns två valkretsar. Grundlagsutskottet hänvisar till sina tidigare bedömningar i ett i sak likartat initiativ från lagtinget samt till andra tidigare ställningstaganden. Utskottet konstaterar igen att initiativet från Ålands lagting till ändring av vallagen är fullt begripligt med hänsyn till Ålands särställning men anser att även om det finns anledning att beakta att Åland delvis har sin egen rättsordning rimmar förslaget enligt grundlagsutskottets uppfattning illa med kravet på ett proportionellt valsätt och principen om lika rösträtt. De konstitutionella aspekterna stöder således inte i detta avseende en indelning av Finland i två valkretsar i valet till europaparlamentet. Dessutom vill utskottet på samma sätt som tidigare konstatera att lösningen på frågan om Ålands representation i Europaparlamentet i sista hand måste vara politisk. På grundval av en samlad bedömning föreslår utskottet att lagförslagen i lagtingets initiativ och lagmotionen förkastas.
Även i detta betänkande betonar grundlagsutskottet att landskapet Ålands medinflytande vid behandlingen av EU-ärenden är en viktig fråga och fäster uppmärksamheten vid statsrådets principbeslut om Ålands deltagande i behandlingen av EU-ärenden och om landskapets möjligheter att påverka dem och vikten av att exempelvis bestämmelserna i 9 a kap. i självstyrelselagen för Åland om landskapet Ålands deltagande i behandlingen av EU-ärenden fungerar också i praktiken.
Utskottets synpunkter
Utskottet konstaterar liksom i tidigare utlåtanden att kravet på åländsk representation i Europaparlamentet är berättigat och att det blivit allt viktigare då EU-lagstiftningen ökat i omfattning samtidigt som Europaparlamentet fått en mer central roll vid sidan av rådet i lagstiftningsprocessen. Utskottet bedömer liksom tidigare att arbetet för en ökad representation i första hand bör riktas mot Finlands regering som är i en nyckelposition men att frågan även kan lyftas internationellt för att belysa att Finland hittills inte medverkat till åländsk representation trots att man även från rikets håll ansett att kravet är legitimt. Utskottet delar således landskapsregeringens bedömning varje tillfälle bör tas i akt att driva på för en förändring i Finlands vallag samt fortsätta lyfta frågan i alla lämpliga sammanhang, även internationellt.
Utskottet vill i sammanhanget påminna att målet på sikt bör vara att bestämmelserna om en åländsk valkrets i Europaparlamentet ska ingå i självstyrelselagen i stället för vallagen, på motsvarande sätt som bestämmelserna om att Åland utgör en valkrets i riksdagsvalen. Utskottet delar inte grundlagsutskottets syn på att det skulle föreligga konstitutionella problem och anser att detta skulle framstå tydligt om det var fråga om en ändring av självstyrelselagen i stället för av vallagen.
EU:s ökade krav på en lösning per medlemsstat
Landskapsregeringen ser enligt den externpolitiska redogörelsen
fortsättningsvis med oro att kommissionen allt oftare exempelvis kräver en enda nationell plan per medlemsstat inom olika områden. När diskussioner kring nya kompetensområden aktualiseras måste Åland därför enligt redogörelsen fortsätta vara med och forma Finlands ståndpunkter i enighet med självstyrelselagen och samtidigt påverka diskussionen på EU-nivå för att säkerställa att nya EU-kompetenser inte riskerar påverka självstyrelsen negativt. Regeringen framhåller därför att det vid framtida explicita problem kan bli aktuellt att föra frågan till domstol för att få fördragets artikel 4.2 om att EU-rätten måste respektera de olika konstitutionella grundstrukturerna i medlemsstaterna, inbegripet regionalt självstyre, prövat.
Utskottet delar landskapsregeringens uppfattning och anser det principiellt intressant om betydelsen i praktiken av grundfördragets artikel skulle prövas.
Tillämpningen av självstyrelselagens 9a kap.
Utskottet noterar grundlagsutskottets upprepade synpunkter på vikten av att bestämmelserna i 9 a kap. i självstyrelselagen om landskapet Ålands deltagande i behandlingen av EU-ärenden, fungerar också i praktiken (se ovan). Grundlagsutskottet framhåller även att landskapet Åland måste ges möjlighet att yttra sin ståndpunkt i ett så tidigt skede av beredningen som möjligt och beredningen ska beakta att landskapet är enspråkigt svenskt.
Enligt vad utskottet fått erfara lämnar den praktiska tillämpningen av självstyrelselagen till denna del övrigt att önska framför allt i fråga om språket. Tidsbrist råder ofta, tjänstemän som är insatta i landskapets rättigheter byts ut liksom tjänstemän som har goda kunskaper i svenska. Utskottet ställer här sin förhoppning till att den tekniska utvecklingen med tiden ska kunna underlätta översättandet men betonar samtidigt att ansvaret för att översättningarna är korrekta alltid ligger på riket.
Det nordiska Hagasamarbetet för krisberedskap och civilt försvar
I meddelandet framhåller landskapsregeringen, i ljuset av det säkerhetspolitiska läget, att ett deltagande i det så kallade Haga-samarbetet är prioriterat. Inom Haga-samarbetet hanteras nordiskt samarbete inom området för samhällsskydd och beredskap.
Utskottet vill för sin del understryka vikten av att landskapsgeringen ges möjlighet att delta i samarbetet som till stora delar berör områden som faller inom lagtingets behörighet.
Ärendets behandling
I ärendets avgörande behandling deltog Harry Jansson (delvis), vice ordförande Sandra Listherby, ledamöterna Anders Holmberg, Peter Lindbäck, Johan Lindström (delvis) och Henrik Löthman.
Utskottets förslag
Utskottet föreslår att självstyrelsepolitiska nämnden i sitt utlåtande beaktar utskottets synpunkter.
| |||||||
|
|
| ||||||
|
|
| ||||||