Lagförslag 1/2011-2012
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 1/2011-2012 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2011-11-03 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Produktion av genetiskt modifierade växter
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en lag som syftar till att hindra spridning och inblandning av genetiskt modifierade grödor i andra grödor och känsliga biotoper samt att förebygga de ekonomiska skador som inblandning kan orsaka. Förslaget har inga negativa följder för bevarandet av naturens mångfald och för att trygga människors hälsa.
INNEHÅLL
2. Lagstiftning och lagstiftningsbehörighet
3. Godkännande och samexistens
Landskapslag om produktion av genetiskt modifierade växter
L A N D S K A P S L A G om produktion av genetiskt modifierade växter
Allmän motivering
1. Genetik och genteknik
Genetik är ärftlighetslära. Genteknikens syfte är att skapa önskade egenskaper hos en växt eller ett djur, med genmodifiering kan medvetna ändringar göras i arvsmassa. Traditionell avel och växtförädling har på ett liknande sätt skapat icke naturliga ändringar i ärftliga egenskaper, det har dock skett över flera generationer.
2. Lagstiftning och lagstiftningsbehörighet
Med EG-medlemskapet följde krav på lagstiftning om genetiskt modifierade organismer.
Inom gemenskapen reglerades detta i EG-direktiven 90/219/EEG om innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer respektive 90/220/EEG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön. EG-direktivet 90/220/EEG är sedan år 2002 ersatt med EG-direktivet 2001/18/EG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG.
I enlighet med kraven på reglering överlämnade landskapsstyrelsen i oktober 1995 en framställning till lagtinget (FR 1/1995-96) med förslag till blankettlag. Rikets gentekniklag (FFS 377/95) föreslogs med vissa avvikelser bli tillämplig i landskapet. Högsta domstolens fann att landskapet saknar behörighet i de reglerade frågorna, vilket också blev Republikens presidents ståndpunkt. Dessa frågor rörde innesluten användning, avsiktlig utsättning eller utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer. Presidenten konstaterade bl.a. att ”av behörighetsfördelningen i självstyrelselagen framgår att riket har förbehållits lagstiftningsbehörigheten rörande omständigheter som förutsätter en särskild naturvetenskaplig sakkunskap hos de berörda myndigheterna eller som på ett vittgående eller svåröverskådligt sätt kan påverka miljön och hälsan både inom landskapet och utanför landskapet.” Slutsatsen blev att förslaget enligt 27 § 42 punkten självstyrelselagen hänfördes till rikets behörighet, trots att gentekniken i viss mån sågs beröra områden som hör till landskapets behörighet. Rikets gentekniklagstiftning gäller följaktligen i landskapet som hörande till rikets behörighet.
- Gentekniklagen (FFS 377/1995).
- Genteknikförordningen (FFS 821/1995).
- Social- och hälsovårdsministeriets beslut om klassificering och innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer (FFS 21/1996).
- Social- och hälsovårdsministeriets beslut om anmälningar som gäller forsknings- och utvecklingsförsök med genetiskt modifierade organismer och utsläppande av produkter på marknaden (FFS 22/1996).
Grundläggande EG-bestämmelser om genteknik syftar till att skydda människors och djurs hälsa, de är de ovan nämnda direktiven 90/219/EEG och 2001/18/EG. Till dessa kompletterande bestämmelser om märkning, förfaranden och övervakning hör följande EG-förordningar:
- 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder,
- 1830/2003 om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och spårbarhet av livsmedel och foderprodukter som är framställda av genetiskt modifierade organismer och om ändring av direktiv 2001/18/EG,
- 1946/2003 om gränsöverskridande förflyttning av genetiskt modifierade organismer samt
- 65/2004 om inrättande av ett system för skapande och tilldelning av unika identitetsbeteckningar för genetiskt modifierade organismer.
EG-kommissionens rekommendation om samexistens1 tillkom med beaktande av ett konsumentintresse att kunna välja mellan produkter härrörande från genmodifierade, konventionella respektive ekologiska grödor. Där rekommenderas att åtgärder vidtas för att undvika oavsiktlig förekomst av genetiskt modifierade organismer i konventionella och ekologiska grödor. Det kan ske på nationell såväl som på regional och lokal nivå.
1Riktlinjer för utarbetandet av nationella samexistensåtgärder för att undvika oavsiktlig förekomst av genetiskt modifierade organismer i konventionella och ekologiska grödor (2010/C 200/01).
Samexistensrekommendationen beaktar ekonomiska aspekter för producenter. Det ligger i jordbrukets och handelns intresse att tillgodose konsumentintresset, med hänsyn till produktpris och marknadsföring. Det är då betydelsefullt med ett fungerande spårbarhets- och märkningssystem, vilket inte i sig fordrar särskild naturvetenskaplig sakkunskap. Landskapsregeringen bedömer att landskapet har lagstiftningsbehörighet i dessa samexistensfrågor i enlighet med 18 § 15 och 18 punkt självstyrelselagen. Frågorna rör jord- och skogsbruk samt tillvaratagande av jordbruksmarks, skogsmarks och fiskevattens produktionsförmåga. Enligt 18 § 7 punkt självstyrelselagen har landskapet dessutom lagstiftningsbehörighet i frågor om näringsverksamhet. Godkännandeförfarandet för handel med genetiskt modifierade organismer hör dock till rikets behörighet.
3. Godkännande och samexistens
Ovan har konstaterats att frågan om godkännande hör till rikets behörighet medan samexistensfrågorna hör till landskapets behörighet.
I EG-förordningen (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder finns grundläggande bestämmelser med gemenskapsförfaranden för godkännande och övervakning samt märkning av genetiskt modifierade livsmedel och foder. Medlemsstaterna kan efter en tillståndsprocess godkänna att visst genetiskt modifierat livsmedel släpps ut på marknaden samt registreras i gemenskapens sortlista för utsäde (jfr EG-direktiv70/457/EEG om den gemensamma sortlistan för arter av lantbruksväxter). Ett godkännande gäller till utgången av det tionde kalenderåret efter det att det lämnats (12 i EG-direktiv70/457/EEG).
På hemsidan för generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd finns publicerad ett EU-register över genetiskt modifierade och godkända livsmedel och foder. Förteckningen omfattar bl.a. majs, raps, potatis, sojabönor och sockerbetor. Sökväg; EUROPA > European Commission > DG Health and Consumer Protection > Overview > Food and Feed Safety (http://ec.europa.eu/food/dyna/gm_register/index_en.cfm).
För godkännande krävs att ”alla lämpliga åtgärder har vidtagits för att undvika negativa effekter för människors hälsa eller miljön”. Processen för detta är en miljö-riskbedömning (jfr art 7.4 EG-direktiv70/457/EEG och EG-direktiv 90/220/EEG). Det innebär ”en utvärdering av den risk som en utsättning av genetiskt modifierade organismer eller produkter som innehåller genetiskt modifierade organismer kan innebära för människors hälsa och för miljön (inklusive växter och djur)”. Med produkten ska därefter följa information om att den innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer.
Bortom frågan om hälso- och miljörisker finns ekonomiska aspekter på odling av genetiskt modifierade organismer. Enligt EG:s regelverk ska foder, livsmedel eller en ingrediens i det som innehåller 0,9 procent eller mer genetiskt modifierade organismer märkas som sådant (art 12 och 24 i EG-förordning 1829/2003). Märkning såsom genmodifierad ska också ske om en produkt i vilken, trots att det inte var avsikten, förekommer genetiskt modifierade organismer i en mängd som överskrider tröskelvärdet.
Genetiskt modifierade organismer får dock inte till någon del (ingen 0,9 % -tolerans) användas inom ekologisk produktion (art 9 EG-förordning 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter).
Förekomsten av spår av genetiskt modifierade organismer kan i vissa fall orsaka ekonomiska skador för dem som vill marknadsföra en produkt som fri från genetiskt modifierade organismer. Det kan också påverka slutkonsumentens produktval. För att skilja grödor och undvika förekomst av genetiskt modifierade organismer kan enligt samexistensnormerna begränsningar göras inom geografiskt avgränsade områden. De åtgärder som vidtas kan beakta olika aspekter, såsom klimat, topografi, odlingsmönster, växtföljder och gårdsstrukturer. I EG-kommissionens rekommendationer om samexistens framhålls också följande:
Under vissa ekonomiska och naturbetingade förutsättningar bör medlemsstaterna överväga möjligheten att utesluta odling av genetiskt modifierade organismer från större områden på sitt territorium för att undvika oavsiktlig förekomst av genetiskt modifierade organismer i konventionella och ekologiska grödor. Detta bör förutsätta att medlemsstaterna kan visa att det på de berörda områdena inte räcker med andra åtgärder för att åstadkomma tillräckliga renhetsnivåer. Dessutom bör de begränsande åtgärderna stå i proportion till ändamålet (dvs. skyddet av konventionella eller ekologiska lantbrukares särskilda behov).
Kommissionen har lämnat ett meddelande till rådet och Europaparlamentet om nationella åtgärder för samexistens (rapport om nationella åtgärder för samexistens mellan genetiskt modifierade grödor och konventionellt och ekologiskt jordbruk KOM(2006) 104 slutlig). Enligt detta ska medlemsstaterna anmäla de nationella författningarna som rör samexistens till kommissionen, som ska offentliggöra anmälningarna i en databas (TRIS-databasen) från vilket myndigheterna kan få information om andra medlemsstaters åtgärder i frågor som gäller samexistens.
4. Förslag
Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en lag som syftar till att hindra spridning och inblandning av genetiskt modifierade grödor i andra grödor och känsliga biotoper samt att förebygga de ekonomiska skador som inblandning kan orsaka. Avsikten är att hindra spridning så att inte utomstående ska drabbas av ekonomiska förluster till följd av inblandning med genetiskt modifierade växter. Förslaget har inga negativa följder för bevarandet av naturens mångfald och för att trygga människors hälsa. Åtgärder som ska kunna vidtas är bl.a. förbud och begränsningar vid odling av genetiskt modifierade sorter som är att hänföra till utövande av näring. I förslaget finns bl.a. bestämmelser som förpliktar verksamhetsidkare att anmäla produktionen till landskapsregeringen, informera grannar samt som förpliktigar till att för en viss odlad gröda iaktta skyddsavstånd. I lagen finns också krav rörande rengöring av maskiner, utrustning, transportmedel och lagerutrymmen. Utöver sådana förebyggande bestämmelser finns också i förslaget krav på återställande åtgärder vilka ska utföras av en verksamhetsidkare som upphör med odling av genetiskt modifierade växter. Genom tillsyn kan också övervakas att nödvändiga åtgärder iakttas.
Förslaget bygger i väsentliga delar på en proposition som Finlands regering lämnade den 13 november 2009, med förslag till lag om produktion av genetiskt modifierade växter (RP 246/2009). Riksdagen remitterade ärendet till jord- och skogsbruksutskottet, till vilket miljöutskottet lämnade ett utlåtande (MiUU 24/2010) den 19 januari 2011. Lagen förföll dock, såsom inte slutbehandlad av riksdagen under valperioden.
5. Förslagets verkningar
Inom landskapet finns vare sig nu eller inom överblickbar framtid någon odling av genetiskt modifierade växter. Med detta förslag kommer det dock att finnas ett regelverk för sådan odling om det i framtiden blir aktuellt. Antalet fall av oavsiktliga inblandningar och ekonomiska skador till följd av detta kan med ett regelverk på plats begränsas. Det finns fortsättningsvis inget behov av att avsätta särskilda resurser för tillsyn, register och eventuella ersättningar till följd av ekonomiska skador av genetisk odling i ett skede när det inte finns och inom en nära framtid inte bedöms komma att finnas odlare av genmodifierade grödor i landskapet.
Enligt ÅSUB:s statistik för år 2010 var knappt 5 procent av arbetskraften sysselsatt inom primärnäringarna. Fördelningen på sysselsatta kvinnor och män var jämn. Det fanns omkring 550 aktiva lantbruk med sammanlagt 14 000 hektar odlad åkerareal, varav 3 291 hektar var ekologiskt odlad. Det fanns vid halvårsskiftet år 2011 totalt omkring 140 ekologiskt certifierade gårdsbruk med 146 odlare samt 5 andra ekologiskt certifierade livsmedelsföretag. Det totala antalet ekologiska odlare har dock minskat något sedan år 2010 dels till följd av åldersmässiga skäl, dels till följd av att några valt att inte inleda nya avtalsperioder med ekologiskt odling efter att tidigare avtal gått ut.
I landskapet finns omkring 40 biodlare, det finns bikupor i alla kommuner utom i Brändö.
Förslaget har inga negativa följder för bevarandet av naturens mångfald och för att trygga människors hälsa.
Detaljmotivering
Landskapslag om produktion av genetiskt modifierade växter
1 kap. Allmänna bestämmelser
1 § Syfte och tillämpningsområde. Lagen syftar utöver till att hindra spridning av genetiskt modifierade växtsorter också till att klargöra ekonomiska ansvarsfrågor såväl som frågor om ansvar för att återställa mark där odling av genetiskt modifierade växtsorter upphört. Lagen syftar inte till att lösa frågor om genetiskt modifierade växters säkerhet, hälsoeffekter eller miljökonsekvenser, dessa frågor har redan lösts i samband med förfaranden som riksmyndigheter ska ansvara för.
Utöver i EG-förordningen 1830/2003 finns i EG-förordningen 1829/2003 också bestämmelser om märkning av livsmedel och foder som framställts av genetiskt modifierade växter. De senare är ägnade att ge konsumenter och odlare valmöjligheter mellan genetiskt modifierade produkter och andra produkter. Med ramar för hur olika produktionsformer kan finnas vid sidan av varandra underlättas iakttagandet av märkningsbestämmelserna och genomförandet av dem.
Bestämmelserna föreslås vara tillämpliga på all odling av godkända genetiskt modifierade växter, oavsett storleken på en enskild odling. Lagen avses inte vara tillämplig på verksamhet vid sidan av odlingen och dess processer, då verksamhetsidkarens saknar möjligheter att påverka skeendet. Lagen avses således inte vara tillämplig på handel med genetiskt modifierade växter, växtdelar och utsäde, lagring av dem före sådd, transporter till en gårdsbruksenhet, transporter från en gårdsbruksenhet när växtmaterialet transporteras någon annanstans än till ett lager eller en bearbetningsanläggning på en annan gårdsbruksenhet, och inte på hantering eller lagring av skörd utanför gårdsbruksenheten. På sådan verksamhet finns bestämmelser i annan lagstiftning, såsom i lagstiftning om foder och om handel med utsäde. Dessutom kan riksmyndigheter ge sortspecifika tillståndsvillkor och anvisningar vid tillståndsförfarande.
Bestämmelserna är tillämpliga på all odling med genetiskt modifierade växter, oavsett om det sker genom innesluten användning, avsiktlig utsättning eller efter att de släppts ut på marknaden. Närmare bestämmelser om förfarandena för detta finns i gentekniklagen (FFS 377/1995) samt EG-förordningen (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder.
2 § Definitioner. I paragrafen definieras lagens viktigaste begrepp.
Enligt den riksgentekniklag som är gällande också i landskapet är genetiskt modifierad organism en organism vars genetiska material har modifierats på ett sätt som inte inträffar naturligt genom parning eller naturlig rekombination. Definitionen är baserad på EG:s regelverk.
Produktion av genetiskt modifierade växter kan i vissa fall omfatta också odling med konventionella eller ekologiska produktionsmetoder. Landskapsregeringen kan således konstatera att det i en sådan odling till följd av inblandning finns så mycket av en genetiskt modifierad sort eller genetiskt modifierat material att tröskelvärdet i artikel 12 och 24 i EG-förordningen 1829/2003 överskridits. Produktion av genetiskt modifierade växter är också odling av eget utsäde, när utsädet innehåller en genetiskt modifierad sort eller genetiskt modifierade material i en mängd så att tröskelvärdet överskrids. Här beaktas inte om detta varit avsiktlig eller inte.
Inblandning kan vara antingen mekanisk, som då utsäde eller knölar blandats i sorter av samma växtart eller skett den genom korsning till följd av pollenspridning och befruktning. Mekanisk inblandning kan ske vid sådd och jordbearbetning såväl som då frön eller knölar blir kvar i marken efter skörd.
Begreppet odlingsområde omfattar alla platser som används för odling av genetiskt modifierade växter eller växtindivider.
Begreppet verksamhetsidkare beaktar inte en odlings storlek. Det omfattar såväl dem som bedriver yrkesmässig odling som dem som bedriver hobbyodling.
Skyddsavstånd beräknas mellan de växtindivider av de avsedda växtmaterialen som växer närmast varandra.
2 kap. Villkor för verksamheten
3 § Allmänna krav. Det primära ansvaret för att hindra inblandning och därav följande ekonomiska skador vilar på de verksamhetsidkare som odlar växtmaterialet samt de aktörer som hanterar, lagrar eller transporterar det. I utgångspunkten ska genetiskt modifierat växtmaterial hållas åtskilt från annat växtmaterial. Inblandning kan dock anses behövlig, exempelvis då odlaren blandar skörd av en genetiskt modifierad sort med andra skördeprodukter för användning som foder till egen boskap.
Skyldigheten att iaktta omsorg gäller verksamhetsidkaren och andra aktörer vilka deltar i produktionen, såsom maskinentreprenörer samt personer som deltar i torkning, lagring och transport av skörd. Materiel, utrustning och utrymmen ska vara lämpliga för ändamålet. För genetiskt modifierat växtmaterial ska finnas från annat växtmaterial avskild förvaring. Växtresterna ska hanteras på korrekt sätt.
Samma utrustning och maskiner kan användas för genetiskt modifierat växtmaterial såväl som för annat växtmaterial, om de rengörs innan de används vid odling, hantering, lagring eller transport av annat än genetiskt modifierat växtmaterial. Avfall från sådan rengöring ska destrueras så att inblandning inte kan ske.
4 och 5 §§ Skyddsavstånd vid odling av genetiskt modifierade växter som förökas vegetativt / 5 § Skyddsavstånd vid odling av genetiskt modifierade växter som kan korspollineras. Vid vegetativ förökning växer nya skott ut från de gamla. Vid korspollinering överförs pollen från en växts blomma till en annan växts blomma av samma art.
Kravet på skyddsavstånd gäller endast avståndet mellan genetiskt modifierade växter och konventionellt eller ekologiskt odlade växter, när växterna odlas av två olika odlare. Det gäller inte växter som produceras av samma verksamhetsidkare med olika produktionsmetoder. För skörd som bärgas från dessa odlingar gäller dock de normala märkningskrav för genetiskt modifierade produkter som anges i EG-förordningen 1829/2003. Det krävs inte heller något skyddsavstånd mellan två odlingar av genetiskt modifierade grödor.
Om skyddsavstånd inte har iakttagits ska det som skördats från intilliggande odling, enligt EG-förordningen 1829/2003, vid marknadsföring märkas som genetiskt modifierad om där finns genetiskt modifierat material. Märkningen ska göras också om andelen genetiskt modifierat material är mindre än det föreskrivna tröskelvärdet för märkning. Tröskelvärdet tillämpas inte på fall då skyddsavståndet inte har iakttagits, inblandningen anses då inte vara oavsiktlig eller oundviklig på det sätt som avses i artikel 24 i nämnda förordning.
Den som odlar en genetiskt modifierad sort ska på egen mark beakta det skyddsavstånd som krävs i lagstiftningen. Avseende områden på grannfastigheter ska odlaren ta reda på vilka växtsorter som är avsedda att odlas på deras områden, samt vid behov dessa sorters odlingssätt. Om odlaren av en genetiskt modifierad sort inte vet eller inte får uppgifter om grödorna inom skyddsavståndet eller om deras odlingssätt, ska utgångspunkten vara att det på det angränsande området odlas växtsorter på ett ekologiskt produktionssätt vilka är korsningsbara med den genetiskt modifierade sorten.
I lagen åläggs inte odlare som bedriver konventionell eller ekologisk produktion att i förväg anmäla sina odlingsplaner, de har rätt att bedriva och när som helst ändra i sin odlingsverksamhet utan att begränsas av verksamhetsidkarens skyddsavståndskrav. Den verksamhetsidkare som odlar genetiskt modifierade växtsorter bär ansvar för att föreskrivet skyddsavstånd följs i praktiken.
Avstånden i förslaget beaktar de minsta avstånd till vilka risken för spridning och inblandning bedöms vara stora under en växtsäsong. Avstånden är således av sådana naturliga skäl kortare avseende vegetativ förökning vid en jämförelse med förökning genom korspollinering, då pollen kan bäras genom luften. Skyddsavståndet 2 000 meter avseende bin beaktar hur långt de normalt kan flyga.
I 5 § nämns biodlingar respektive platser med pollineringsbin. Skillnaden kan åskådliggöras genom att beskriva detta med begreppet hembigård respektive platser dit bin under en begränsad tid under sommaren förs. Ändamålet med en sådan tillfällig uppställningsplats kan vara att för ökad honungsproduktion utnyttja en flora med mer näringsämnen än hemtraktens. Ändamålet kan också vara att höja avkastningen av frukter eller frön vilkas naturliga pollinatörer är alltför fåtaliga.
6 § Markägarens samtycke. Med kravet att inhämta samtycke från markägaren innan produktionen inleds säkerställs att markägaren känner till odlingsförutsättningarna och dess följder.
7 § Examen gällande produktion av genetiskt modifierade växter. Den som odlar genetiskt modifierade växter ska ha behövliga kunskaper och färdigheter, och ska innan verksamheten inleds ha avlagt en examen för ändamålet. Då en examen föreslås vara giltig under högst fem år så måste kunskaperna återkommande förnyas vid en examination. Landskapsregeringen ordnar examen.
Utbildning för examen gällande produktion av genetiskt modifierade växter avses trygga att odlare har behövliga kunskaper både om växterna och om det regelverk som rör odlingen. Till detta hör kunskaper om hur genetiskt modifierade växter godkänns, vilka som är godkända, tillsynen, samexistensregler och krav på odlare, inblandning och spridning av växtmaterial, informationsskyldighet samt kunskaper om åtgärder efter odlingen och om ersättningsregler. Utbildningen ordnas av landskapsregeringen och bedöms komma att omfatta en kursdag. Den avslutas med en examination. En godkänd examen berättigar verksamhetsidkaren att odla genetiskt modifierade växter.
8 § Åtgärder efter produktion av genetiskt modifierade växter. Avsikten med åtgärderna är att hindra spridning av genetiskt modifierat växtmaterial eller däri förekommande genetiskt modifierat material och inblandning av sådant material i andra växter som senare odlas på området. Inblandning kan ske också efter att produktion av genetiskt modifierade växter upphört, exempelvis om knölar eller frön blivit kvar i jorden och överlever till följande odlingssäsong.
Skyldigheter kan avse jordbearbetning efter odling av genetiskt modifierat växtmaterial, samt växtföljd så att det åtminstone under det följande kalenderåret efter skörden inte är tillåtet att konventionellt eller ekologiskt odla samma växtart eller en växt som är korsningsbar med den. Kraven kan också gälla destruktion av spillplantor som innehåller genetiskt modifierat material och som blivit kvar efter odlingen eller annars påträffas på området. Med spillplanta avses i lagen allt växtmaterial som blir kvar på marken eller i jorden efter skörden av en genetiskt modifierad gröda, och som kan gro skördeåret eller som gror följande år. Landskapsregeringen kan specifikt för en art eller sort föreskriva vilka åtgärder som ska vidtas med beaktande av biologiska och odlingstekniska egenskaperna för växtsorten. En skyldighet att vidta åtgärder kan i fråga om vissa grödor, såsom raps och rybs, gälla under många år framåt och utgöra en belastning för användningen av området.
Informationsskyldigheten vid överlåtelse av ett område som använts för produktion av genetiskt modifierade växter är ägnat att säkerställa att kunskaper om gällande odlingsbegränsningar förs vidare då ägaren eller arrendatorn byts.
9 § Anmälningsskyldighet. Tidpunkten för anmälan infaller tidigt (senast 1 februari) på året, vilket är ägnat att säkerställa att odlare med angränsande marker ska få behövliga uppgifter i tillräckligt god tid när de gör upp odlingsplanerna för kommande odlingssäsong.
Systemet med anmälan om inledande av odling och tillsynsregistret enligt lagen är också ägnat att underlätta spårbarheten av genetiskt modifierade produkter, om vilken föreskrivs i EG-förordningen (EG) nr 1830/2003 om spårbarhet och märkning1.
1 EG-förordningens fullständiga namn: EG-förordningen (EG) nr 1830/2003 om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och spårbarhet av livsmedel och foderprodukter som är framställda av genetiskt modifierade organismer och om ändring av direktiv 2001/18/EG.
Lägenhetssignum är ett identifikationsnummer för den verksamhet som bedrivs inom en brukningsenhet. Identifikationsnumret ges av landsbygdsverket i riket (Mavi) med stöd av rikslagen om landsbygdsnäringsregistret (FFS 1515/1994). Begreppet är ändamålsenligt för att såväl i riket som i landskapet handlägga ärenden om stöd inom jordbrukssektorn.
10 § Information till grannar och andra aktörer. Informationen ska ges årligen i god tid innan odlingen inleds, i syfte att säkerställa att grannarna är medvetna om den produktion av genetiskt modifierade växter som bedrivs på området. Syftet med den informationsskyldighet som gäller användning av gemensamma maskiner, utrustning, transportmedel eller utrymmen är att främja att rengöringsskyldigheten iakttas.
Skyddsavståndet 5 000 meter beaktar såväl hur långt pollen normalt kan föras med vinden respektive hur långt bin normalt kan flyga från sina kupor. Således anses pollen normalt kunna föras med vinden upp till 2 000 meter, och bin normalt kunna flyga 2 000 meter. 1 000 meter utgör således ett buffertavstånd inom skyddsavståndet 5 000 meter.
11 § Plan. En plan är främst ägnad att hjälpa verksamhetsidkarna att realistiskt bedöma och förbereda ordnandet av transporter och tillse att det finns tillräckliga och ändamålsenliga utrymmen. Planen kan också vara ett viktigt dokument vid landskapsregeringens tillsyn och uppföljning för odlaren.
Med odlingsskede avses varje tillfälle då åtgärder för växtodlingen vidtas på den mark där en genetiskt modifierad gröda odlas. Således oavsett om det är för sådd, ogräsbekämpning, skörd eller av andra sådana orsaker.
12 § Krav på spårbarhet och dokumentering. Skyldigheten att dokumentera uppgifter motsvarar kraven i artikel 4 punkt A i EG-förordningen (EG) nr 1830/2003 om spårbarhet och märkning. Det är nödvändigt att journalen förvaras viss tid efter odlingsåret, då odlingsbegränsningar kan gälla under flera års tid efter att viss odling upphört. Uppgifterna kan också vara viktiga för landskapsregeringens tillsyn.
3 kap. Myndigheter
13 § Ledning och tillsyn. Så som framgår av paragrafen avses landskapsregeringen såväl vara beslutande myndighet som ansvara för utveckling, ledning och styrning. Inom landskapsregeringen fördelas dock ansvarsområden för handläggning och beslutsfattande.
14 § Auktoriserad inspektör. Auktoriserade inspektörer kan förordnas att bistå landskapsregeringen vid kontroller och provtagning. Med auktoriserade inspektörer avses enbart personer som inte ingår i landskapsregeringens fasta organisation. I enlighet med 124 § i grundlagen kan offentliga förvaltningsuppgifter anförtros andra än myndigheter endast genom lag, om det behövs för en ändamålsenlig skötsel av uppgifterna och det inte äventyrar de grundläggande fri- och rättigheterna, rättssäkerheten eller andra krav på god förvaltning. Så kallad medelbar förvaltning. Auktoriserade inspektörer måste ha tillräckliga yrkeskunskaper för att utföra uppgifterna.
I enlighet med hänvisningen till förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland föreslås att bl.a. bestämmelserna om jäv i lagens 24 och 25 §§ ska vara tillämpliga. Då en auktoriserad inspektör utför myndighetsuppgifter är även landskapslagen (1977:72) om allmänna handlingars offentlighet tillämplig. Straffrättsligt gäller tjänsteansvar enligt 40 kap. 11 § 5b punkten strafflagen (FFS 39/1889) även den som utövar offentlig makt genom att deltar i beredningen av ett beslut som gäller offentlig makt, exempelvis genom att ta prov eller utföra inspektioner. En inspektör blir dessutom ansvarig enligt skadeståndslagen (FFS 412/1974) för skada som denne vållar vid utförandet av sina uppgifter.
Med skriftligt intyg avses en handling över en inspektörs behörighet eller ett av landskapsregeringen utfärdat beslut om bemyndigande.
4 kap. Tillsyn
15 § Allmänna principer för organisering av tillsyn. I paragrafen ges allmänna principer för tillsynen. Den ska grundat på riskbedömning vara rättvist och proportionerligt inriktad.
Bestämmelserna är tillämpliga på skörd som till följd av inblandning innehåller genetiskt modifierat material i en proportion som överstiger tröskelvärdet för märkning enligt artikel 12 och 24 i EG-förordningen 1829/2003. Således kan konventionellt odlade grödor, i vilka inblandning skett med genetiskt modifierat material, komma att betraktas som genetiskt modifierat växtmaterial. Följaktligen ska prov för att upptäcka genetiskt modifierat material också kunna tas hos odlare som använder konventionella eller ekologiska odlingsmetoder.
16 § Tillsynsplan. I tillsynsplanen fastställs de kontroller som ska utföras. Planen kan omfatta viktiga delområden såsom kommunikation och information. Syftet med tillsynsplanen är att styra tillsynen och främja en långsiktig samt systematisk tillsyn. I planen ska framgå kontrollfrekvenserna för tillsynsobjekten, vilka fastställs med beaktande för risk för inblandning och spridning. Där ska också presenteras grunder för kvalitetsbedömningen av tillsynen som sådan, exempelvis avseende antal kontroller och deras omfattning.
17 § Inspektionsrätt och rätt att få upplysningar. Inspektionsrätten avses vara begränsad till uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen, vilka verksamhetsidkaren eller en annan aktör på begäran ska lämna. Inspektionsrätten omfattar också sekretessbelagda uppgifter. Samtidigt gäller den också annat växtmaterial än genetiskt modifierat växtmaterial och andra platser än sådana där genetiskt modifierat material odlats andra än sådana verksamhetsidkare, till den del det är nödvändigt att utreda om inblandning har skett. Den som utför inspektion har rätt att för tillsynen kontrollera växtmaterial, utrymmen för framställning och förpackning, lagrings- och försäljningsställen, transportmedel, lagerutrymmen, aktörernas dokumentation och kvalitetssäkring. Dessutom ska landskapsregeringen och auktoriserade inspektörer ha möjlighet att avgiftsfritt ta behövliga prov för tillsynen.
18 § Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter. Exempel på sekretessbelagda uppgifter är affärshemligheter. Sekretessbelagda uppgifter får utlämnas för att utreda brott. Sådana uppgifter kan dessutom lämnas mellan landskapsregeringen och auktoriserade inspektörer om det behövs för inspektion och tillsyn enligt denna lag. Lagen hindrar inte att uppgifter lämnas till rikets gentekniknämnd och tillsynsmyndigheter som avses i rikets gentekniklag om det krävs för utförande av uppgifter enligt gentekniklagen.
19 § Tillsynsregister. Grundläggande uppgifter införs genom verksamhetsidkarnas anmälningsskyldighet. I paragrafen regleras hur länge uppgifter får sparas, tio år är därvid nödvändig för att trygga spårbarheten. Särskilda bestämmelser om användande av personuppgifter finns i landskapslagen (2007:88) om behandling av personuppgifter inom landskaps- och kommunalförvaltningen.
20 § Offentliggörande, användning och utlämnande av registeruppgifter. I den på landskapsregeringens hemsida avsedda förteckningen anges endast uppgifter om de sorter som odlas och odlingsarealerna.
21 § Handräckning. Handräckning kan vid behov användas för att genomföra tillsyn enligt fattade beslut.
22 § Offentliggörande av tillsynsresultat. Ett offentliggörande av resultaten är ägnat att öka öppenheten i verksamheten och effektivisera tillsynen. De resultat som ska offentliggöras är vanligen statistiska uppgifter, exempelvis om odlingsområden som omfattas av tillsynen. Sekretessbelagda uppgifter får inte dock offentliggöras.
5 kap. Administrativa tvångsmedel och påföljder
23 § Föreläggande. Ett föreläggande ska utfärdas exempelvis om verksamhetsidkaren försummar sin anmälningsskyldighet eller skyldighet att dokumentera.
Föreläggande är det lindrigaste tvångsmedel som kan användas, när uppmaningar inte räcker till för att åtgärda en brist eller efter upprepad försummelse eller andra omständigheter. Landskapsregeringen ska i sitt beslut ange om ett missförhållande ska åtgärdas omedelbart eller inom en viss i beslutet fastställd tid. Om ett missförhållande inte åtgärdats kan landskapsregeringen besluta att skyldigheter ska uppfyllas inom viss tid.
24 § Förbud. Såsom framgår av paragrafens 2 mom. får ett förbud meddelas endast om verksamheten kan orsaka andra allvarlig ekonomisk skada eller om det är fråga om en fortgående, återkommande eller uppsåtlig försummelse eller annan överträdelse av bestämmelserna.
25 § Vite och tvångsutförande. Bestämmelsen i 2 mom. avser fysiska personers rätt att inte belasta sig själva, så att ingen är skyldig att medverka till att ta sitt straffrättsliga ansvar exempelvis genom att erkänna sig skyldig till en lagstridig handling. Utlämnande av uppgifter enligt 17 § får således i fråga om en fysisk person inte förenas med vite om det finns anledning att misstänka personen för brott och uppgifterna hänför sig till det ärende som är föremål för brottsmisstanke. För att bestämmelsen ska få tillämpas måste det föreligga en konkret misstanke om brott, detta hindrar inte att sådana tvångsmedel enligt annan lagstiftning tillämpas. Rätten att inte belasta sig själv får heller inte kringgås genom att vite riktas mot andra aktörer.
26 § Straffbestämmelse. I paragrafen föreslås att det straffrättsliga ansvaret ska kunna leda till böter, om inte strängare straff för förseelsen föreskrivs i någon annan lag. En gärning för vilken strängare straff har bestämts i någon annan lag kan vara skadegörelse enligt 35 kap. 1 § strafflagen (FFS 39/1889) eller miljöförstöring enligt 48 kap. 1 § strafflagen. I 44 kap. 9 § strafflagen finns dessutom bestämmelser om genteknikbrott. Med stöd av 6 kap. 12 § 4 punkten strafflagen kan domstolen på grund av att påföljderna anhopas avstå från att döma ut ett straff eller i enlighet med 6 kap. 7 § 1 punkten som strafflindrande omständigheter beakta andra följder som brottet har lett till eller domen medför för gärningsmannen. Om det för samma försummelse utdöms både vite och straff leder det i många fall till en oskälig sanktionskumulation. Grundad anledning att avstå från att döma ut straff finns dock endast om också vite har dömts ut.
Vid utdömande av förverkandepåföljder ska i fråga om ekonomisk vinning av förseelser mot samexistenslagen och föremål eller annan egendom som har använts för begående av brott iakttas vad som bestäms i 10 kap. i strafflagen.
6 kap. Ersättning för skada
27 § Skada som ersätts. Bestämmelserna om ersättning för skada är tillämpliga då det vid odling i samexistens mellan olika produktionsformer sker inblandning med genetiskt modifierat växtmaterial i konventionell eller ekologisk jordbruksproduktion, så att de tröskelvärden för genetiskt modifierat material som anges för produkterna i Europeiska gemenskapens lagstiftning överskrids. Med stöd av denna kan endast ekonomisk skada ersättas. På ersättning för annan skada som beror på odling av genetiskt modifierade växter tillämpas skadeståndslagen. I skadeståndslagen föreskrivs om ersättning för person- och sakskada som förorsakats uppsåtligen eller av vållande samt på särskilda villkor ersättning för ekonomisk skada.
28 § Verksamhetsidkarens ansvar. En skadelidande kan få sin ersättning direkt av landskapets medel, varefter ersättningsbeloppet i efterhand inkrävs av den som orsakat skadan, på det sätt som beskrivs i 31 §. Förfarandet möjliggör att den skadelidande att inte behöver föra en skadeståndstalan vid domstol eller skaffa fram bevis för verksamhetsidkarens vållande.
29 § Sänkning eller förvägran av ersättning. Bestämmelsen är ägnad att förebygga ofog eller beteende i syfte att få skadestånd. Skadeståndet kan i sådana fall sänkas eller helt förvägras. På prövningen av ersättningens storlek inverkar exempelvis graden av vållande som orsakats av den som bedriver konventionell eller ekologisk jordbruksproduktion, och hur stor betydelse dennes gärning eller försummelse har som orsak till att grödorna blandats.
30 § Villkor för landskapets ersättningsansvar. En skada kan ersättas med landskapsmedel, om det kan påvisas att den sannolikt har orsakats av att genetiskt modifierat växtmaterial odlats, eller hanterats eller lagrats på gårdsbruksenheten, eller transporterats på gårdsbruksenheten eller mellan gårdsbruksenheter, och om skadan inte kan anses ha orsakats av den skadelidandes egen verksamhet. Den skadelidande måste inte på basis av bestämmelsen med full säkerhet bevisa att skadan orsakats av odling av genetiskt modifierat växtarter eller växtsorter i närheten av de konventionella och ekologiska odlingarna, utan för att konstatera ett orsakssammanhang räcker det att den skadelidande visar att det är sannolikt att skadan orsakats av odlingen av genetiskt modifierade växter. Avsikten med bestämmelsen är inte att åsidosätta verksamhetsidkarens ersättningsskyldighet för skada som denne i sin verksamhet uppsåtligen eller av vållande har orsakat, utan att förenhetliga betalningen av ersättning på ett med tanke på den skadelidande enkelt sätt.
En ansökan om ersättning ska åtföljas av en tillräcklig redogörelse för skadan. Det kan också med tanke på den skadelidande som bedriver konventionell eller ekologisk jordbruksproduktion anses vara enklare om en ersättningsansökan i första hand får lämnas till landskapsregeringen i stället för att talan ska väckas i domstol.
31 § Landskapets regressrätt. Enligt regressrätten har landskapet rätt att av verksamhetsidkaren kräva det ersättningsbelopp som har betalats till den skadelidande av statens medel. Regressrätten utövas genom att talan mot verksamhetsidkaren väcks vid domstol. Regressrätten kan krävas endast upp till det belopp som det beslutas att ersättning ska betalas för. Verksamhetsidkarens skadeståndsskyldighet kan jämkas i enlighet med 2 kap. skadeståndslagen, om skadeståndsskyldigheten anses oskäligt betungande med hänsyn till omständigheterna.
7 kap. Särskilda bestämmelser
32 § Begränsningar av odling av genetiskt modifierade växter. Inom landskapets behörighet är åländsk lagstiftning att betrakta som nationell. Det är inte enligt EG-domstolen i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen (målen C-439/05 och C-454/05) att nationellt genom lagstiftning helt förbjuda odling av genetiskt modifierade växtsorter, som godkänts för odling inom gemenskapen och lagligen släppts ut på marknaden.
33 § Ersättning av miljöskador. Paragrafen innehåller endast information om viktiga bestämmelser om ersättning av miljöskador.
34 § Avgifter. Storleken på den avgift som tas ut för kontrollen ska motsvara de totala kostnader som kontrollen av objektet medför för landskapet, dvs. så att full kostnadstäckning uppnås. Verksamhetsart och -omfattning kan inverka på landskapets kostnader för tillsyn och därigenom på avgiftens storlek. En riskbedömning kan dessutom ha följder för kontrollåtgärdernas omfattning.
35 § Arvoden och kostnadsersättningar. Landskapsregeringen betalar arvoden och kostnadsersättningar till auktoriserade inspektörer i den omfattning som beslutats i landskapets budget för ändamålet.
36 § Verkställighet. Eftersom tillsynsmyndigheternas beslut har skadeförebyggande karaktär kan det vara behövligt att beslutet ska följas trots att ändring söks.
37 § Ikraftträdande. Landskapsregeringen föreslår att lagtinget delegerar ikraftträdandebeslutet till landskapsregeringen, samt att lagen ska beslutas träda i kraft så snart som möjligt. Ett sådant beslut kan dock fattas först efter att EU-kommissionen inte funnit regelverket vara oförenligt med gemenskapsrätten samt efter att republikens presidents godkänt regelverket vid en lagstiftningskontroll.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
1.
L A N D S K A P S L A G
om produktion av genetiskt modifierade växter
I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:
1 kap.
Allmänna bestämmelser
1 §
Syfte och tillämpningsområde
Syftet med denna lag är att hindra spridning och inblandning av genetiskt modifierade grödor i andra grödor och känsliga biotoper samt att förebygga de ekonomiska skador som inblandning kan orsaka.
Denna lag tillämpas avseende genetiskt modifierat växtmaterial vid
1) odling,
2) hantering och lagring på en gårdsbruksenhet,
3) transporter på en gårdsbruksenhet och mellan gårdsbruksenheter,
4) ersättning till en odlare som bedriver ekologisk eller konventionell växtproduktion för skador orsakade av inblandning samt på
5) tillsyn över verksamhet som avses i punkterna1 – 3.
2 §
Definitioner
I denna lag avses med
1) genetiskt modifierad växtsort en växtsort som godkänts för odling genom ett förfarande enligt EG-förordningen (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder eller enligt gentekniklagen,
2) genetiskt modifierat växtmaterial genetiskt modifierade växtsorter eller sådant växtbestånd, utsäde eller sådana skördar av en gröda där genetiskt modifierade växtindivider av samma växtart eller genetiskt modifierade växtindivider av en annan växtart som är korsningsbara med den föregående eller dessa växtarters genetiskt modifierat material förekommer i sådana halter som överstiger tröskelvärdet för märkningen enligt artiklarna 12 och 24 i enligt EG- förordningen (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder,
3) produktion av genetiskt modifierade växter odling där det odlas eller där landskapsregeringen har konstaterat att det växer genetiskt modifierat växtmaterial,
4) ekologisk växtproduktion en sådan produktionsmetod som avses i EG-förordningen (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91, nedan kallad EG-förordningen om ekologisk produktion,
5) konventionell växtproduktion annan växtproduktion än produktion av genetiskt modifierade växter eller ekologisk växtproduktion,
6) inblandning inblandning av genetiskt modifierat växtmaterial eller däri förekommande genetiskt modifierat material i arvsmassan, växtbeståndet eller skörden av en annan sort av samma art eller annan art som är korsningsbar med denna och som odlas konventionellt eller ekologiskt,
7) odlingsområde en åker, annan mark eller växthusareal som används för odling, diken och dikesrenar i anslutning till dem och en gårds driftscentrum samt området i omedelbar anslutning till dessa,
8) verksamhetsidkare en fysisk eller juridisk person som i sin näringsverksamhet eller annars odlar genetiskt modifierat växtmaterial samt med
9) skyddsavstånd minsta tillåtna avstånd mellan en av verksamhetsidkaren odlad växtindivid av genetiskt modifierat växtmaterial och en annan odlares konventionellt eller ekologiskt odlade individ av samma växtart eller en annan som är korsningsbar med det genetiskt modifierade växtmaterialet samt minsta tillåtna avstånd till vissa specifika känsliga biotoper.
2 kap.
Villkor för verksamheten
3 §
Allmänna krav
Genetiskt modifierat växtmaterial ska för hindrande av inblandning och spridning hållas åtskilt både från andra växter av samma växtart som från växter av en annan växtart som är korsningsbara med den, med undantag av inblandning som eventuellt behövs med tanke på användningsändamålet.
I syfte att hindra oavsiktlig inblandning och spridning ska verksamhetsidkaren och andra aktörer som hanterar, lagrar eller transporterar genetiskt modifierat växtmaterial iaktta tillräcklig omsorgsfullhet och aktsamhet vid odling, hantering, lagring och transport av genetiskt modifierat växtmaterial och använda lämpliga utrymmen samt lämplig utrustning och material. De utrymmen, den utrustning och det material som används ska rengöras efter användning så att inblandning eller spridning inte sker.
Landskapsregeringen kan i förordning besluta om närmare bestämmelser om odling, hantering, lagring och transport av genetiskt modifierat växtmaterial och rengöring av utrymmen, utrustning och materiel som används i verksamheten.
4 §
Skyddsavstånd vid odling av genetiskt modifierade växter som förökas vegetativt
Allmänna skyddsavstånd vid odling av genetiskt modifierade växter som förökas vegetativt är följande:
1) 100 meter till konventionellt odlad motsvarande gröda.
2) 300 meter till ekologiskt odlad motsvarande gröda.
3) 70 meter till övrig konventionell odling.
4) 200 meter till övrig ekologisk odling.
Landskapsregeringen kan för avgränsade biotoper, som bedöms vara särskilt känsliga och skyddsvärda, besluta om skyddsavstånd med minst 900 meter från odling av genetiskt modifierade växter som förökas vegetativt.
5 §
Skyddsavstånd vid odling av genetiskt modifierade växter som kan korspollineras
Allmänna skyddsavstånd vid odling av genetiskt modifierade växter som kan korspollineras är följande:
1) 300 meter till konventionellt odlad motsvarande gröda.
2) 900 meter till ekologiskt odlad motsvarande gröda.
3) 100 meter till övrig konventionell odling.
4) 500 meter till övrig ekologisk odling.
5) 2 000 meter till biodlingar eller platser med pollineringsbin.
Landskapsregeringen kan för avgränsade biotoper, som bedöms vara särskilt känsliga och skyddsvärda, besluta om skyddsavstånd med minst 1 000 meter från odling av genetiskt modifierade växter som kan korspollineras.
6 §
Markägarens samtycke
Verksamhetsidkaren måste ha markägarens samtycke för produktion av genetiskt modifierade växter, om verksamhetsidkaren inte äger det område som används för odling.
7 §
Examen gällande produktion av genetiskt modifierade växter
Landskapsregeringen ordnar examen om produktion av genetiskt modifierade växter.
Verksamhetsidkaren eller den som ansvarar för odlingsverksamheten ska avlägga examen enligt 1 mom. Intyg över avlagt examen är bevis över att den som avlagt examen behärskar produktion av genetiskt modifierade växter på ett tryggt och ändamålsenligt sätt samt har kännedom om den lagstiftningen. Examen är giltigt under högst fem år efter att den har avlagts.
Landskapsregeringen kan i förordning besluta närmare om ordnandet av, innehållet i, avläggandet av och giltighetstiden för examen som avses i denna paragraf.
8 §
Åtgärder efter produktion av genetiskt modifierade växter
Efter att odling av genetiskt modifierade växter har avslutats på ett område ansvarar verksamhetsidkaren för växtföljden, behandling av området och destruktion av spillplantor efter att produktionen har upphört, för att hindra inblandning och spridning av genetiskt modifierade växter på området om det ska användas för annan odling. Skyldigheten att ansvara för dessa åtgärder övergår till en ny verksamhetsidkare om besittningen överförs.
Landskapsregeringen kan i förordning besluta närmare om art- och sortspecifika bestämmelser avseende de åtgärder som nämns i 1 mom.
Om besittningen av ett område, som omfattas av sådana skyldigheter som avses i 1 mom., överförs till någon annan så är överlåtaren och områdets innehavare skyldiga att lämna information om ovan nämnda krav till den nye verksamhetsidkaren innan området överlåts. En verksamhetsidkare som besitter ett område med nyttjanderätt ska dessutom informera mark-ägaren om detta när nyttjanderätten upphör.
9 §
Anmälningsskyldighet
Verksamhetsidkaren ska skriftligt anmäla sin verksamhet till landskapsregeringen före sådd eller plantering av genetiskt modifierat växtmaterial. Anmälan ska göras för varje odlingssäsong senast den 1 februari före sådd och plantering.
Ansökan ska uppta minst följande uppgifter:
1) Verksamhetsidkarens namn och adress samt övriga kontaktuppgifter.
2) Lägenhetssignum samt företags- och organisationsnummer eller om sådant saknas, verksamhetsidkarens personbeteckning.
3) Odlad art, sort och nummer på det basskifte som antecknats i basskiftesregistret eller ett annat exakt område där genetiskt modifierat material odlas samt arealen för odlingen av genetiskt modifierat material.
4) Planerad tidpunkt för inledandet av odlingen.
5) Namnet på den person som avlagt examen enligt 10 § och datum då examen avlagts.
Om verksamhetsidkaren beslutar att helt eller delvis avstå från produktion av genetiskt modifierade växter efter det att anmälan inlämnats, ska verksamhetsidkaren utan dröjsmål skriftligen underrätta landskapsregeringen om detta.
Landskapsregeringen kan i förordning besluta närmare om innehållet i anmälan och om ansökningsförfarandet som avses i denna paragraf.
10 §
Information till grannar och andra aktörer
Verksamhetsidkaren ska årligen i god tid, senast den 1 februari, innan odlingen inleds ge skriftlig information om produktionen av genetiskt modifierade växter till andra odlare med odlingsområde inom skyddsavstånden, samt till biodlare med bikupor inom 5 000 meter från en odling med genetiskt modifierade växter.
Verksamhetsidkaren ska lämna information om produktionen av genetiskt modifierade växter också till andra än i 1 mom. avsedda aktörer med vilka verksamhetsidkaren delar maskiner, utrustning, transportmedel eller utrymmen som verksamhetsidkaren använder vid produktion av genetiskt modifierade växter. Dessutom ska information ges till andra aktörer vars utrustning eller utrymmen används.
Landskapsregeringen kan avseende den information som avses i denna paragraf i förordning besluta om närmare vad den ska omfatta samt om till vilka den ska ges.
11 §
Plan
Verksamhetsidkaren ska för varje odlingssäsong göra en plan över åtgärder och arbetsmetoder ägnade att hindra inblandning och spridning, vilka verksamhetsidkaren avser att tillämpa på verksamhet avseende genetiskt modifierat växtmaterial vid odling, hantering och lagring samt vid transporter på en gårdsbruksenhet och mellan gårdsbruksenheter.
Planen ska omfatta åtgärder och arbetsmetoder vid odlingsskedena för det genetiskt modifierade växtmaterialet samt hanterings- och lagringsskeden för skörden.
12 §
Krav på spårbarhet och dokumentering
Verksamhetsidkaren ska föra anteckningar över odling lagring, anskaffning och överlåtelse av genetiskt modifierat material. Anteckningarna ska omfatta uppgifter med vars hjälp det genetiskt modifierade växtmaterialet kan spåras och fullföljandet av skyldigheterna enligt 6, 8 och 11 §§ kan verifieras.
Anteckningarna ska förvaras i fem år efter utgången av det år som uppgifterna gäller.
Landskapsregeringen kan i förordning besluta om närmare bestämmelser om anteckningarnas innehåll och förvaring.
3 kap.
Myndigheter
13 §
Ledning och tillsyn
Landskapsregeringen är beslutande myndighet med utvecklings-, lednings- och tillsynsansvar över verkställigheten av denna lag.
14 §
Auktoriserad inspektör
Landskapsregeringen kan för tillsynsuppgifter auktorisera inspektörer. En inspektör ska ha tillräcklig yrkeskunskap om produktion av genetiskt modifierade växter eller annan yrkeskunskap som behövs för tillsynen över efterlevnaden av denna lag. Förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland är tillämplig på en inspektörs förvaltningsuppgifter enligt denna lag.
En auktoriserad inspektör ska visa upp ett skriftligt intyg över sitt bemyndigande enligt 1 mom. om den vars odling, hantering och lagring eller transporter som granskas begär det.
4 kap.
Tillsyn
15 §
Allmänna principer för organisering av tillsyn
Tillsynen ska vara ändamålsenlig och objektiv och den ska med utgångspunkt i riskbedömning omfatta odling, hantering och lagring samt transporter som avses i 1 § 1 – 3 punkterna.
16 §
Tillsynsplan
Landskapsregeringen ska årligen göra en plan för organiseringen av tillsynen. Av tillsynsplanen ska framgå vad som ska granskas samt frekvensen för tillsynen.
17 §
Inspektionsrätt och rätt att få upplysningar
Landskapsregeringen och landskapsregeringens auktoriserade inspektörer har rätt att för tillsynen över genomförandet och efterlevnaden av denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den göra inspektioner, ta del av handlingar samt få tillträde till platser där grödor odlas, växtdelar, utsäde eller skörd hanteras, används eller lagras eller där uppgifter som är relevanta för tillsynen av efterlevnaden av denna lag förvaras. Landskapsregeringen och landskapsregeringens auktoriserade inspektörer har rätt att inspektera redskap, utrustning och utrymmen som använts i verksamheten samt dokumentation liksom också vid behov avgiftsfritt ta prov av grödorna eller skörden av dem för undersökning.
Inspektioner får inte utföras i lokaler som används för stadigvarande boende. Dock får inspektioner utföras och prov tas om det är nödvändigt för att utreda de omständigheter som inspektionen gäller och om det finns grundad anledning att misstänka att någon har gjort sig skyldig till ett förfarande som är straffbart enligt lagen, samt i de fall en inspektion är nödvändig för utredning av ett brott.
Landskapsregeringen och landskapsregeringens auktoriserade inspektörer har, utan hinder av vad som bestäms om sekretessbelagda uppgifter, rätt att av verksamhetsidkare och andra odlare få de uppgifter och handlingar som är nödvändiga för kontroll och tillsyn enligt denna lag.
18 §
Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter
Uppgifter som erhållits under tillsynen är sekretessbelagda på det sätt som anges i landskapslagen (1977:72) om allmänna handlingars offentlighet.
Utöver vad som bestäms i landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet bestäms, får uppgifter som erhållits under tillsynen utan hinder av tystnadsplikten lämnas ut till åklagar- och polismyndigheter för utredande av brott.
19 §
Tillsynsregister
Landskapsregeringen för ett register för tillsynsändamål över de anmälningsskyldiga verksamhetsidkarna. I registret ska följande uppgifter finnas:
1) Verksamhetsidkarens namn och adress samt övriga behövliga kontaktuppgifter.
2) Verksamhetsidkarens lägenhetssignum samt företags- och organisationsnummer eller om sådant saknas, personbeteckning.
3) Den art och den sort som ska odlas och nummer på det basskifte som finns i basskiftesregistret eller ett annat exakt område där genetiskt modifierat växtmaterial odlas samt den areal som ska odlas.
4) Tidpunkten då odlingen avses inledd.
5) Namnet på den som avlagt den i 9 § avsedda examen och tidpunkten då examen avlagts.
6) Uppgifter om föreläggande förbud, straff eller andra tvångsmedel eller påföljder som med stöd av 23 – 28 §§ meddelats verksamhetsidkaren.
7) Verkställda tillsynsåtgärder samt andra för tillsynen behövliga uppgifter enligt denna lag eller enligt bestämmelser och föreskrifter som har utfärdats med stöd av den.
8) Det område där tillsynsmyndigheten har konstaterat produktion av genetiskt modifierade växter.
Tillsynsmyndigheter ska underrätta områdets innehavare och ägare om de uppgifter som registrerats enligt 8 punkten.
Landskapsregeringen avför uppgifterna om verksamhetsidkaren ur registret tio år efter att produktionen av genetiskt modifierade växter har upphört.
20 §
Offentliggörande, användning och utlämnande av registeruppgifter
Utgående från anmälningar publicerar och uppdaterar landskapsregeringen på sin hemsida en förteckning över de platser där produktion av genetiskt modifierade växter bedrivs. I förteckningen ska odlingsarealerna och växtsorterna framkomma. I förteckningen publiceras motsvarande uppgifter även om sådana områden som har använts för odling och som landskapsregeringen har infört i registret i enlighet med 19 § mom. 8 punkten.
Kommunerna har rätt att använda det register som avses i 19 § i den omfattning som deras föreskrivna uppgifter kräver det.
Uppgifter ur registret får lämnas ut av landskapsregeringen.
I fråga om utlämnande av personuppgifter gäller det som föreskrivs i landskapslagen (2007:88) om behandling av personuppgifter inom landskaps- och kommunalförvaltningen.
21 §
Handräckning
Landskapsregeringen och en av landskapsregeringen auktoriserad inspektörer har rätt att av polis- och räddningsmyndigheterna få handräckning vid utförandet av uppgifter enligt denna lag samt enligt bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den.
22 §
Offentliggörande av tillsynsresultat
Landskapsregeringen offentliggör årligen en berättelse om genomförandet av tillsynen. Sekretessbelagda uppgifter offentliggörs dock inte.
5 kap.
Administrativa tvångsmedel och påföljder
23 §
Föreläggande
Landskapsregeringen kan besluta att den som inte följer denna lag eller bestämmelser som har utfärdats med stöd av den, och om bristerna inte förutsätter ett förbud enligt 26 §, ska uppfylla sina plikter inom en tid som med avseende på ärendets natur är tillräckligt lång.
24 §
Förbud
Landskapsregeringen kan för att hindra inblandning eller spridning förbjuda
1) produktion av genetiskt modifierade växter på ett visst område om produktionen inte uppfyller de krav som ställs i denna lag eller med stöd av den eller om verksamhetsidkaren eller den som ansvarar för odlingsverksamheten inte har avlagt examen enligt 9 §,
2) produktion av en viss växtart på ett sådant område som avses i 10 § 1 mom., om verksamhetsidkaren eller områdets innehavare inte iakttar de krav på växtföljd och behandling av området som föreskrivits med stöd av 10 § samt
3) hantering, transport eller lagring av genetiskt modifierat växtmaterial, om hanteringen, transporten eller lagringen, hanterings- eller lagringsutrymmena, hanteringsutrustningen eller materiel för transport inte uppfyller det krav som ställs i denna lag eller med stöd av den, eller om verksamhetsidkaren inte har avlagt examen enligt 9 §.
Ett förbud får meddelas endast om verksamheten kan orsaka andra allvarlig ekonomisk skada, om verksamhetsidkaren inte iakttar ett föreläggande som meddelats med stöd av 25 §, om missförhållandet som ligger till grund för föreläggandet fortgår eller upprepas eller om missförhållandet orsakas uppsåtligen.
Förbudet ska utfärdas för viss tid, om den brist som ligger till grund för förbudet kan avhjälpas. Förbudet ska omedelbart återkallas om den brist som förbudet grundar sig på har avhjälpts eller om den inte längre är av betydelse med tanke på förbudet. Förbudet ska iakttas även om ändring söks, om inte besvärsinstansen förbjuder verkställighet av beslutet eller bestämmer att verkställigheten ska avbrytas.
Om ärendet inte tål uppskov kan landskapsregeringen meddela ett temporärt förbud. Förbudet förfaller om landskapsregeringen inte fattar ett beslut enligt 1 mom. inom en vecka efter att förbudet meddelats.
25 §
Vite och tvångsutförande
Landskapsregeringen kan förena ett föreläggande som har meddelats med stöd av 23 § eller ett förbud enligt 24 § med vite eller med hot om att den försummade åtgärden vidtas på den försumliges bekostnad. i ett ärende som gäller vite eller tvångsutförande iakttas landskapslagen (2008:10) om tillämpningen av viteslagen.
Skyldigheten enligt 17 § att lämna ut uppgifter får i fråga om en fysisk person inte förenas med vite om det finns anledning att misstänka personen för brott och uppgifterna hänför sig till det ärende som är föremål för brottsmisstanke.
26 §
Straffbestämmelse
Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
1) försummar de krav på särhållning, omsorgsfulhet och varsamhet eller de krav på ändamålsenlighet eller rengöring i fråga om utrymmen, utrustning och materiel som föreskrivs i 5 § eller med stöd av den,
2) försummar det krav på skyddsavstånd som anges i 6 §,
3) bedriver produktion av genetiskt modifierade växter utan den examen som avses i 9 §,
4) bryter mot skyldigheten i 9 § att sörja för växtföljden, behandla området, destruera spillplantor eller lämna uppgifter,
5) försummar anmälningsskyldigheten enligt eller skyldigheten att lämna information enligt 11 § eller 12 § 2 mom., eller
6) försummar skyldigheten enligt 19 § 3 mom. att lämna uppgifter eller
bryter mot ett föreläggande som meddelats med stöd av 23 § eller ett förbud som meddelats med stöd av 24 §
ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs straff för gärningen föreskrivs i någon annan lag, för förseelse mot bestämmelserna om produktion av genetiskt modifierade växter dömas till böter.
Landskapsregeringen anmäler för de auktoriserade inspektörers del som avses i 16 § förseelser enligt 1 mom. till åtalsprövning. Anmälan behöver inte göras, om förseelsen som helhet betraktad kan anses vara uppenbart ringa. I sådana fall kan landskapsregeringen ge den verksamhetsidkare som gjort sig skyldig till förseelsen en anmärkning med uppmaning att korrigera felen.
6 kap.
Ersättning för skada
27 §
Skada som ersätts
Såsom skada enligt denna lag ersätts det inkomstbortfall som drabbar den som bedriver konventionell eller ekologisk jordbruksproduktion till följd av att inblandning av genetiskt modifierat växtmaterial i en konventionellt eller ekologiskt odlad växtsort skett så att de produkter som odlas eller de produkter som framställts därav överskrider de tröskelvärden för genetiskt modifierat material som i Europeiska gemenskapens lagstiftning anges för produkterna, så att produkterna
1) inte får marknadsföras, eller
2) får marknadsföras endast om de är försedda med märkning som visar att de är genetiskt modifierade.
Den som bedriver ekologisk produktion ersätts också för det inkomstbortfall som orsakas av att det i fråga om dennes åkerskiften eller ekologiskt uppfödda djur måste iakttas en övergångsperiod enligt EG-förordningen om ekologisk produktion.
Med stöd av denna lag ersätts dessutom följande:
1) Kostnader som orsakas den som bedriver konventionell eller ekologisk jordbruksproduktion av de undersökningar, provtagningar och andra motsvarande åtgärder som behöver vidtas för att utreda skadan, när tröskelvärdet har överskridits eller när har funnits grundad anledning att misstänka att det har överskridits.
2) Kostnaderna för de behövliga åtgärder som på grund av spridning eller inblandning av genetiskt modifierat växtmaterial måste vidtas av den som bedriver konventionell eller ekologisk jordbruksproduktion för att återställa en odling så att den motsvarar de krav som ställs på produktionsformen.
28 §
Verksamhetsidkarens ansvar
Den som orsakar en sådan skada som avses i 28 § genom att uppsåtligen eller av oaktsamhet försumma att iaktta de krav som anges i 3, 6 eller 10 §§, 12 § 2 mom. eller 14 § i denna lag eller med stöd av dem, är ansvarig för skadan.
29 §
Sänkning eller förvägran av ersättning
Om den skadelidande uppsåtligen eller av grov oaktsamhet själv har medverkat till att skadan uppkommit, kan ersättningen sänkas eller förvägras.
30 §
Villkor för landskapets ersättningsansvar
Ersättning kan betalas till den skadelidande inom ramen för det anslag som tagits in i landskapsbudgeten, om det kan påvisas att skadan sannolikt orsakats av sådan verksamhet som avses i 2 § 1 – 3 punkterna i denna lag.
Ersättning ska sökas hos landskapsregeringen inom ett år efter att skörden som ersättningsansökan gäller har bärgats eller myndigheten har konstaterat att inblandning eller spridning har skett. Ansökan ska åtföljas av en tillräcklig redogörelse för skadan.
Landskapsregeringen ska besluta om ersättning av skadan.
31 §
Landskapets regressrätt
Om en skada har uppstått på det sätt som beskrivs i 30 §, har landskapet att av verksamhetsidkaren kräva det ersättningsbelopp som av landskapets medel har betalats till den skadelidande.
Vid jämkning av ersättningsskyldigheten gäller vad som föreskrivs i 2 kap. i skadeståndslagen.
7 kap.
Särskilda bestämmelser
32 §
Begränsningar av odling av genetiskt modifierade växter
Odling av genetiskt modifierade växter kan, avseende en viss växtart eller växtsort, förbjudas inom ett geografiskt avgränsat område (GMO-fri zon) om det är viktigt för utsädesproduktion och det inte på annat sätt är möjligt att uppnå de renhetskrav som föreskrivs i landskapslagen (2001:25) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om handel med utsäde.
Landskapsregeringen kan i förordning besluta närmare om begränsningar av eller förbud mot odling på ett sådant område som avses i 1 mom.
Odling av genetiskt modifierat växtmaterial är inte tillåtet inom naturskyddsområden och sådana Natura 2000-områden som har fredningsskydd enligt EU:s bestämmelser om det i EG-direktivet 79/409/EEG om bevarande av vilda fåglar (fågeldirektivet) och EG-direktivet 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (habitatdirektivet). Odling av genetiskt modifierat växtmaterial är heller inte tillåtet i sådana områdens omedelbara närhet. Landskapsregeringen kan för enskilda sådana områden, eller delar av sådana områden, besluta om ett skyddsavstånd med högst 2 000 meter från odling av genetiskt modifierade växter.
GMO-fria zoner kan upprättas utgående från motiverade initiativ från intresserade odlare eller organisationer genom en anmälan till landskapsregeringen.
33 §
Ersättning av miljöskador
Bestämmelser om ersättning av miljöskador finns i 41 § landskapslagen (2008:124) om miljöskydd.
34 §
Avgifter
För prestationer enligt denna lag tas avgifter ut till landskapet enligt vad som föreskrivs i landskapslagen (1993:27) om grunderna för avgifter till landskapet.
35 §
Arvoden och kostnadsersättningar
Till auktoriserade inspektörer och provtagare kan om landskapsregeringen så beslutar, betalas arvoden och kostnadsersättningar för kontroller och provtagning.
36 §
Verkställighet
I ett beslut som fattas med stöd av denna lag kan det bestämmas att beslutet ska iakttas innan det har vunnit laga kraft, om inte besvärsmyndigheten beslutar något annat.
37 §
Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
| Mariehamn den 3 november 2011 | |
|
L a n t r å d |
Viveka Eriksson |
|
Föredragande minister |
Torbjörn Eliasson |