Lagförslag 10/2019-2020

		LAGFÖRSLAG nr 10/2019-2020
		Datum
		2020-03-05
	Till Ålands lagting

Ändring av tobakslagen

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att tobakslagstiftningen ändras för att genomföra den Europeiska unionens närmare bestämmelser om märkning och spårbarhet. Regelverket kompletterats därför med tekniska bestämmelser om märkning, spårbarhet och kontroll, ägnat att hindra olaglig handel med tobaksprodukter och gynna folkhälsan.

 

__________________

 

 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

1.1 Landskapets regelverk. 3

1.2 Den Europeiska unionens regelverk. 3

1.3 WHO-konvention om tobakskontroll 5

2. Överväganden. 5

3. Förslag. 6

4. Förslagets verkningar 6

Detaljmotivering. 7

Lagtext 11

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om tobak och relaterade produkter 11

Bilaga – utkast till landskapsförordning. 16

L A N D S K A P S F Ö R O R D N I N G om tobaksprodukter och relaterade produkter 16

Parallelltexter 17

 

 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

1.1 Landskapets regelverk

 

I landskapslagen (1978:52) om tobak och relaterade produkter, nedan kallad tobakslagen, finns bestämmelser som syftar till att begränsa det för hälsan skadliga bruket av tobaksprodukter och relaterade produkter samt att minska de skadeverkningar bruket orsakar, och samtidigt öka trivseln och välbefinnandet för andra än dem som nyttjar dem. För att hindra illegal handel med dessa hälsofarliga produkter omfattas de också av en omfattande reglering inom den Europeiska unionen.

     Landskapsregeringen har den 23 november 2017 antagit ett alkohol-, narkotika-, dopnings-, tobaks- och spelpolitiskt program för 2017–2020. En grundläggande målsättning är att minska tobaksbrukets skadeverkningar.

     Bestämmelserna i tobakslagen rör hälso- och sjukvård samt har inslag som rör marknadsföring, och kan därmed delvis också sägas angränsa området för konsumentskydd. I enlighet med 18 § 12 och 22 punkterna självstyrelselagen har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om hälso- och sjukvård samt näringsverksamhet. Konsumentskydd hör däremot enligt 27 § 10 punkten självstyrelselagen till rikets behörighet. I enlighet med 27 § 12 punkten självstyrelselagen hör utrikeshandel och handelspolitiska begränsningar rörande in- och utförsel av varor till rikets behörighet. Rätten till begränsningar av andra än handelspolitiska skäl ska dock bedömas utgående från det rättsområde till vilken en sak rättsligt hänför sig. I de fall då bestämmelserna väsentligen rör hälso- och sjukvård, hör frågor om införsel av tobaksprodukter från länder utanför den Europeiska unionen till landskapets behörighet. I såväl tobak som relaterade produkter ingår hälsofarliga kemikalier, vilka är sådana gifter som avses i 27 § 30 punkten självstyrelselagen, för vilka riket har lagstiftningsbehörighet i fråga om framställning och fastställande av deras användningsändamål. I enlighet med 30 § 8 punkten självstyrelselagen gäller att förvaltning, som enligt lagstiftningen om framställning och användning av hälsofarliga kemikalier ankommer på en riksmyndighet, i landskapet ska skötas av landskapsregeringen eller av någon annan i landskapslag bestämd myndighet. Till rikets lagstiftningsbehörighet hör också enligt 27 § 19 punkten självstyrelselagen frågor om måttenheter, mätredskap och mätmetoder samt standardisering.

 

1.2 Den Europeiska unionens regelverk

 

Tobaksdirektivet

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/40/EU om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksprodukter och relaterade produkter och om upphävande av direktiv 2001/37/EG.

 

Tobaksdirektivet reglerar den Europeiska unionens inre marknad med beaktande av folkhälsofrågor. Det omfattar bland annat krav på tillverkare och importörer att rapportera om ingredienser, krav på hälsovarningar samt krav på märkning och spårbarhet. De grundläggande bestämmelserna om spårbarhet och säkerhetsmärkning finns i direktivets artiklar 15 och 16. Närmare bestämmelser om tillämpningen av tobaksdirektivet finns i unionens spårbarhetsförordning, säkerhetsmärkningsbeslut samt datalagringsförordning, vilka översiktligt beskrivs nedan. Cigaretter och rulltobak som tillverkats inom eller importerats till unionen före den 20 maj 2019 och som inte är försedda med säkerhetsmärkning eller unik identitetsmärkning, s.k. id-märkning, får omsättas fritt fram till den 20 maj 2020. Andra tobaksprodukter som har tillverkats inom eller importerats till unionen före den 20 maj 2024 och som inte är försedda med en säkerhetsmärkning eller id-märkning får omsättas fritt fram till den 20 maj 2026. Därefter får det inte längre finnas tobaksprodukter på marknaden som inte är försedda med säkerhetsmärkning.

 

Spårbarhetsförordningen

 

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/574 om tekniska standarder för inrättande och drift av ett spårbarhetssystem för tobaksprodukter.

 

I spårbarhetsförordningen finns tekniska bestämmelser om inrättande och drift av ett spårbarhetssystem. Varje medlemsland ska utnämna en oberoende enhet (id-utfärdare) med ansvar för att utfärda id-koder för ekonomiska aktörer och återförsäljare samt för anläggningar och maskiner. Id-utfärdaren ska också utfärda id-märkningar för varje styckförpackning av tobak. Landskapsregeringen har som id-utfärdare i landskapet godkänt det slovakiska företaget Allexis (.allexis.com), som handhar samma uppgift också för Finland och Sverige. En id-utfärdare ska vara oberoende och utföra uppgifterna på ett opartiskt sätt i enlighet med bestämmelserna om det i artikel 35 i spårbarhetsförordningen. All information som har lämnats till id-utfärdaren (art. 14.2, 16.2 och 18.2) ska ingå i ett register som ska upprättas, förvaltas och hållas uppdaterat av den behöriga id-utfärdaren (art. 15.3, 17.3, 19.3).

     I en id-märkning ingår id-utfärdarens kod, ett unikt serienummer med totalt 9 tecken samt en produktkod med totalt 4 tecken. Med märkningen blir det möjligt att fastställa tillverkningsplats, tillverkningsanläggning, tillverkningsmaskin, produktbeskrivning (typ, märke, vikt, osv.), avsedd återförsäljningsmarknad (land), avsedd leveransväg (transport över gräns, första land efter tillverkning/import till EU) samt i tillämpliga fall importören till den Europeiska unionen. Tillverkaren eller importören ska dessutom förse förpackningarna med en tidsstämpel som visar år, månad, dag och timme för tillverkningen.

 

Säkerhetsmärkningsbeslutet

 

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/576 om tekniska standarder för säkerhetsmärkning som ska tillämpas på tobaksprodukter.

 

I säkerhetsmärkningsbeslutet finns bestämmelser om de säkerhetsmärkningar som ska tillämpas på styckförpackningar med tobaksprodukter som tillhandahålls på unionens marknad. Märkningen är ägnad att hjälpa både konsumenter och myndigheter att fastställa om en saluförd produkt är äkta eller olaglig tobaksprodukt. I enlighet med social- och miljöministeriets förordning om spårbarhet och säkerhetsmärkning för detaljhandelsförpackningar för tobaksprodukter (FFS 290/2019) ska detaljhandelsförpackningar av tobaksprodukter, som släpps ut på den Europeiska unionens marknad, vara försedda med en säkerhetsmärkning som består av synliga och osynliga detaljer. Den består av äkthetsdetaljerna guilloche, optisk variabel tryckfärg, icke-fluorescerande papper, mikrotryck samt osynliga säkerhetsfibrer.

 

-      Guilloche (synlig) är ett teknisk komplicerat dekorativt och maskinellt upprepat mönster bestående av två eller fler sammanflätade band tryckta i flera icke-standardiserade mönster.

-      Optisk variabel tryckfärg (synlig) är färgskiftande detaljer.

-      Icke-fluorescerande papper (delvis synlig) är ett papper som gör att ultraviolett-tryck blir tydligare än på ett icke-fluorescerande papper.

-      Mikrotryck (delvis synlig) är ett tryck som använder mycket liten text som kräver förstoring för att kunna läsas.

 

Datalagringsförordningen

 

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/573 om centrala delar i de avtal om datalagring som ska ingås som en del i ett spårbarhetssystem för tobaksprodukter.

 

I förordningen finns bestämmelser om de avtal som tillverkare och importörer ska ingå med en tredje part om datalagring, i enlighet med tobaksdirektivets artikel 15.8. Avtalen ska avse datalagring av relevanta uppgifter med en oberoende tredje part. Såväl ett sådant avtal om datalagring som den tredje partens lämplighet ska godkännas av kommissionen. Såväl kommissionen som medlemsländernas behöriga myndigheter ska ha full tillgång till informationen och datalagringsanläggningarna. Externa av kommissionen godkända revisorer ska dessutom har tillgång till informationen och anläggningarna.

 

1.3 WHO-konvention om tobakskontroll

 

Världshälsoorganisationens (WHO) ramkonvention om tobakskontroll ratificerades av Finland i december 2004 (FFS 1207/2004 och Finlands författningssamlings fördragsserie nr 27/2005). Ålands lagting gav år 2006 inom landskapets behörighet sitt bifall till konventionen (ÅFS 2006:118). Konventionen ålägger parterna att lagstifta om tobakskontroll, de bör också vidta åtgärder för spårning av styckförpackningars ursprung. Med stöd av konventionens artikel 15 har därefter WHO utarbetat ett regelverk om hur detta ska åstadkommas. Det har antagits som WHO’s protokoll för att eliminera olaglig handel med tobaksprodukter, (Protocol to Eliminate Illicit Trade in Tobacco Products, WHO FCTC - www.who.int/fctc/en) som har trätt i kraft den 25 september 2018. Protokollet undertecknades av Finland år 2013, men har ännu inte ratificerats av riksdagen eller lämnats till lagtinget för bifall. Protokollet har dock år 2016 ratificerats av den Europeiska unionen[1].

 

2. Överväganden

 

Landskapsregeringen konstaterar att i 5a § 2 mom. b punkten tobakslagen finns bestämmelser om bland annat id-märkning och säkerhetsmärkning. Landskapet har dock inte genomfört de närmare bestämmelserna om tillämpningen av tobaksdirektivet som finns i unionens spårbarhetsförordning, säkerhetsmärkningsbeslut, samt de krav på aktörer som datalagringsförordningen ställer. I landskapet finns heller inte ett sådant kontrollsystem som avses i WHO’s protokoll för att eliminera olaglig handel med tobaksprodukter. Där förskrivs att parterna ska förbjuda tillverkning och handel med tobaksprodukter om detta inte sker enligt ett kontrollsystem med tillstånd som kan återkallas.

     I enlighet med 1b § tobakslagen är en förutsättning för yrkesmässig försäljning av tobaksprodukter och relaterade produkter i detaljhandel att verksamheten först har anmälts till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. Av en sådan anmälan ska bland annat framgå näringsidkarens kontaktuppgifter och platser där produkterna ska säljas. För en underlåtelse att anmäla försäljning finns, efter en uppmaning, inte någon annan sanktion. Gentemot en näringsidkare som inte följer en tilldelad uppmaning ska Ålands miljö- och hälsomyndighet enligt 8 § 2 mom. informera landskapsåklagaren. En underlåtelse att anmäla försäljningen är dock inte straffbar enligt gällande lag.  Vitesförfarandet kan i nuvarande lag inte tillämpas generellt för alla tillsynsärenden och fordrar dessutom enligt 11 § tobakslagen att varje ärende underställs landskapsregeringen, som hos allmän domstol kan yrka om ett vitesföreläggande.

     Såsom har konstaterats i avsnitt 1.2 ovan om spårbarhetsförordningen, har landskapsregeringen som id-utfärdare i landskapet godkänt det slovakiska företaget Allexis.

 

3. Förslag

 

Genom de i detta lagförslag föreslagna ändringarna genomförs unionens spårbarhetsförordning, säkerhetsmärkningsbeslut samt datalagringsförordning. Lagstiftningsåtgärder krävs för att kunna uppfylla kraven för medlemsstaterna som uppställs i dessa rättsakter, även om unionens förordningar gäller som sådana. Det nya systemet för spårbarhet av produkter samt obligatorisk säkerhetsmärkning börjades tillämpa inom unionen den 20 maj 2019 då ändringarna i landskapslagen först borde ha trätt i kraft. Införandet av de europeiska kraven begränsar utrymmet för alternativa nationella lösningar.

     Landskapsregeringen konstaterar att social- och miljöministeriets förordning om spårbarhet och säkerhetsmärkning för detaljhandelsförpackningar för tobaksprodukter (FFS 290/2019) är en sådan lagstadgad standardisering vilken, såsom hörande till rikets lagstiftningsbehörighet, måste anses gälla också i landskapet. Landskapet kommer följaktligen att tillämpa denna standard för spårbarhet och säkerhetsmärkning när krav ställs på spårbarhet och säkerhetsmärkning enligt landskapets regelverk.

     Landskapsregeringen konstaterar att inte alla som säljer tobaksprodukter eller relaterade produkter har valt att anmäla verksamheten till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. Detta är problematiskt med tanke på att Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet inte får kännedom om alla aktörer och då mister möjligheten att ingripa i fall då en verksamhet bedrivs i strid med tobakslagen. Landskapsregeringen föreslår därför att nuvarande anmälningsförfarande stärks genom att försummelse att iaktta anmälningsskyldighet kan medföra bötespåföljd samt att det införs ett allmänt försäljningsförbud till detaljhandel som inte har anmält sin verksamhet.

     Enligt 8 § respektive 11 § i gällande lag kan Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet besluta om vite endast i de fall en aktör underlåter att genomföra rökförbud respektive underlåter att lämna nödvändiga uppgifter och utredningar. I det senare fallet ska dessutom allmän domstol besluta om sådant vite på yrkande av landskapsregeringen. I syfte att trygga att skyldigheter enligt lagen fullgörs föreslår landskaps-regeringen att myndigheten ska ha rätt att besluta om ett vite också i andra fall. En sådan sanktionsmöjlighet kan verka förebyggande också mot andra underlåtelser än de som rör informationsplikten och rökförbud.

     Förslaget sändes den 20 september 2019 för synpunkter intill den 31 oktober 2019 till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, Ålands näringsliv samt Företagarna på Åland (ÅLR 2019/7209). Förslaget sändes samtidigt för kännedom till lagtingspartierna och Ålands landskapsregerings förvaltningsavdelningar. Remisshandlingar gjordes  samtidigt tillgängliga på landskapets hemsida. I ärendet inkom Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet med ett utlåtande.

 

4. Förslagets verkningar

 

Lagförslaget rör främst detaljbestämmelser av tekniskt slag, närmast spårbarhet och säkerhetsmärkning av tobaksprodukter. De är ägnade att inom landskapets ansvarsområde underlätta bekämpande av olaglig handel med tobaksprodukter och härigenom också gynna folkhälsan.

     De föreslagna ändringarna bedöms inte få några omfattande följder för den partihandel och återförsäljning som förekommer i landskapet. Redan i gällande tobakslag finns grundläggande bestämmelser om säkerhetsmärkning (5a § 2 mom. b punkten), bestämmelser som nu utvecklas med unionens spårbarhetsförordning, säkerhetsmärkningsbeslut samt datalagringsförordning. Betydelsen av kraven på id-märkning och säkerhetsmärkning berör i första hand de internationella tobaksbolagen.

     Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet är tillsynsmyndighet. som fortsatt kommer att motta anmälningar från dem som yrkesmässigt säljer tobaksprodukter eller relaterade produkter. För detta upprätthåller myndigheten ett register. Myndigheten ska också underrättas om givna uppgifter ändras eller om försäljningen upphör. Förslaget medför också att Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ska övervaka och utreda eventuell manipulering av en äkthetsdetalj i en säkerhetsmärkning, och vid behov bestämma att den ska ersättas eller ändras. Sammantaget bedöms detta inte medföra ett betydande merarbete, myndigheten övervakar redan med stöd av gällande bestämmelser efterlevnaden av bestämmelser om tobaksförpackningar. Sådana manipulationer förekommer sällan i landskapet, liksom misstankar om manipulering av märkningar. I samband med utredningar av om manipulering skett av äkthetsdetaljer eller om olaglig handel har ägt rum så är det ändamålsenligt med ett samarbete med tullen.

     Förslaget bedöms inte ha direkta följder för jämställdheten. Förslaget är ägnat att minska användningen av tobak och därmed i enlighet med målen att minska tobaksbrukets direkta och indirekta skadeverkningar, som avses i landskapets alkohol-, narkotika-, dopnings-, tobaks- och spelpolitiska program för åren 2017–2020.

     Förslaget bedöms inte ha direkta följder för barn, det är känt att såväl rökning som passiv rökning skadar kroppen samt att barn är känsligare än vuxna. I den omfattning förslaget begränsar tillgängligheten av tobaksprodukter för barn och unga så är det ägnat att minska uppkomsten av sådana skador. Tobaksrök ökar risken för en lång rad sjukdomar hos såväl spädbarn som hos äldre barn, barn till rökare drabbas oftare av astma och luftvägsinfektioner. Enligt landskapsregeringens enkätundersökning Hälsa i skolan 2019, har rökningen bland gymnasieelever generellt minskat sedan år 2017, samtidigt har den ökat bland studerande i årskurserna 8 och 9. En dryg procent av de studerande vid Ålands lyceum uppgav att de röker dagligen, medan motsvarande siffra vid Ålands yrkesgymnasium var drygt 21 procent och 6,5 procent i årskurserna 8 och 9. Användningen av e-cigaretter har sedan år 2017 ökat med 4,7 procent i årskurserna 8 och 9.

 

Detaljmotivering

 

1 §. Till paragrafen fogas begrepp som rör spårbarhet av tobaksprodukter, i enlighet med den Europeiska unionens regelverk. Enligt tobaksdirektivet och de därmed länkade bestämmelserna i spårbarhetsförordningen, säkerhetsmärkningsbeslutet samt datalagringsförordningen ska medlemsländerna i detta syfte se till att alla styckförpackningar med tobaksprodukter förses med en id-märkning och en säkerhetsmärkning. Med detta kan påvisas om en produkt är lagligt tillverkad och saluförd. Dessa nya preciserade krav på id-märkning och säkerhetsmärkning omfattar enbart tobaksprodukter, inte relaterade produkter.

     Id-märkning fås från en godkänd id-utfärdare. Id-utfärdaren ger även id-koder för ekonomiska aktörer och återförsäljare samt för anläggningar och maskiner. Godkänd id-utfärdare i landskapet är det slovakiska företaget Allexis (.allexis.com).

 

1ba §. Landskapsregeringen föreslår att detaljister som har anmält sin verksamhet enligt 1b §, i sitt försäljningsställe väl synligt ska visa ett bevis på att anmälan är korrekt utförd. Landskapsregeringen föreslås i landskapsförordning kunna normera utformningen på sådana bevis. Detta är ägnat att tydliggöra för kunderna att näringsidkaren har iakttagit sin anmälningsskyldighet och i förlängningen hindra olaglig handel med tobaksprodukter eller relaterade produkter.

 

1c §. Enligt spårbarhetsförordningen ska ekonomiska aktörer och återförsäljare ha identifieringskoder utfärdade av en av landskapet godkänd id-utfärdare, vilken i landskapet ska vara det slovakiska företaget Allexis. Följaktligen ska det vara förbjudet att sälja tobaksprodukter till aktörer som saknar av Allexis utfärdade identifieringskoder. Se om detta också detaljmotiven till 5a § nedan.

     Enligt förslaget får tobaksprodukter eller relaterade produkter endast säljas till detaljhandel som har gjort anmälan enligt 1b §. Syftet är att säkerställa att alla som bedriver detaljhandel har anmält verksamheten, vilket samtidigt kan underlätta tillsynen. Det finns ingen motsvarande begränsning av försäljning till partihandel som inte har anmält sin verksamhet.

     Försäljningsställen får inte placeras i anslutning till verksamheter avsedda för barn och unga. Att försäljning inte sker i lokaler och deras utomhusområden där verksamheter för barn och unga bedrivs är motiverat utifrån lagens allmänna syfte. Detta är dessutom följdriktigt med hänsyn till de bestämmelser om rökförbud som gäller på sådana platser enligt lagens 4 §.

 

2 § 1 mom. En åldersgräns införs för de som säljer tobaksprodukter och relaterade produkter. Syftet är att undvika situationer där påtryckning utövas mot ett barn att sälja i strid med lagstiftningen. Det kan däremot vara möjligt om barnet står under tillsyn av en person som har fyllt 18 år. Den nedre åldersgränsen är satt med hänsyn till att unga vid 15 års ålder blir straffmyndiga och får en rätt att ingå arbetsavtal. Kravet på tillsyn är inte uppfyllt om den som har tillsynsansvaret inte själv närvarar vid försäljning eller inte på annat sätt följer försäljningen med en omedelbar ögonkontakt.

 

2b §. Bestämmelsen upphävs. Den blir i sak ny 5ad §, såsom avse egenkontroll och föreslås därför höra till 2a kap. om skyldigheter för ekonomiska aktörer och återförsäljare.

 

2a kap. Skyldigheter för ekonomiska aktörer och återförsäljare. Den föreslagna kapitelrubriken är ägnad att underlätta överblicken över var i lagen bestämmelser finns om aktörernas skyldigheter.

 

5a § 2 mom. b punkten, 3 mom. 4 punkten samt 4 och 5 mom. Närmare bestämmelser om spårbarhetsmärkningar fogas till paragrafens 4 och 5 mom. och ska avse ekonomiska aktörer, såsom de definieras i 1 § 1 mom. 7 punkten. Det vill säga aktörerna i varje led utom den slutliga återförsäljaren. Följaktligen ändras också 2 mom. b punkten som avser tillverkare och importörer.

     Varje medlemsland ska utnämna en id-utfärdare, så som föreskrivs i artikel 3.1 i spårbarhetsförordningen. I artikel 4.1 första stycket i spårbarhetsförordningen föreskrivs det att för tobaksvaror som tillverkats i unionen ska den behöriga id-utfärdaren vara den enhet som har utnämnts för den medlemsstat där varorna tillverkas. Enligt artikel 4.1 andra stycket ska den behöriga id-utfärdaren genom undantag från första stycket vara den enhet som har utnämnts för den medlemsstat på vars marknad varorna tillhandahålls, om den medlemsstaten ställer ett sådant krav. Finland har ställt ett sådant krav varefter landskapsregeringen genom avtal med social- och hälsovårdsministeriet befullmäktigat ministeriet att för landskapet utnämna samma id-utfärdare som verkar i riket (dnr ÅLR 2019/1008). Till följd av detta verkar redan nu det slovakiska företaget Allexis (.allexis.com) som id-utfärdare både inom landskapet och riket. Företaget är dessutom id-utfärdare inom Sverige.

     Säkerhetsmärkning ska göras på styckförpackningar med tobaksprodukter, på ett sätt som möjliggör identifiering och kontroll av äktheten hos produkterna (art. 5.2 säkerhetsmärkningsbeslutet). Säkerhetsmärkningen ska bestå av minst fem typer av äkthetsdetaljer (art. 3), varav minst en ska vara synlig, en ska vara delvis synlig och en ska vara osynlig. Varje medlemsstat ska ha informerat tillverkare och importörer om de äkthetsdetaljer som ska användas vid den säkerhetsmärkning som ska tillämpas på styckförpackningar med tobaksprodukter (art. 3.3 och 3.4). Landskapsregeringen lämnade den 17 september 2018 information om de tillämpliga äkthetsdetaljerna (dnr ÅLR 2018/7777) till tillverkare och importörer av tobaksprodukter.

     Ändringen av paragrafens 3 mom. 4 punkt är en rättelse från ett i sammanhanget felaktigt längdmått millimeter till det korrekta rymdmåttet milliliter.

 

5aa §. Enligt spårbarhetsförordningen (art. 26.1) ska varje tillverkare och importör av tobaksprodukter se till att en primär databas upprättas samt sluta avtal med en oberoende tredjepartsleverantör. Alla databassystemkostnader ska bäras av tillverkare och importörer (art. 30.1). Medlemsländerna ska kunna göra sökningar i den primära databasen via en sekundär databas (art. 26.6 och 27.2) som innehåller en kopia av alla data som lagrats i primära databaser. Som den sekundära databasens operatör ska utnämnas en av leverantörerna av de primära databaserna. I den sekundära databasen ska finnas användargränssnitt som möjliggör för medlemsländerna och den Europeiska kommissionen att komma åt och göra sökningar i de data som lagrats i databassystemet samt att använda alla sökfunktioner som normalt är tillgängliga för databaser.

 

5ab §. Med paragrafen genomförs kravet att medlemsländerna enligt den Europeiska unionens rättsakter ska tillförsäkra sig en sådan rätt att ta del av uppgifter som är nödvändiga för en ändamålsenlig tillsyn över att regelverket följs.

     I 2 mom. genomförs kravet att medlemsländerna enligt artikel 8.5 i säker-hetsmärkningsbeslutet är skyldiga att vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att kraven på oberoende är uppfyllda.

 

5ac §. I paragrafen föreskrivs i enlighet med den Europeiska unionens krav om skyldigheter för ekonomiska aktörer och återförsäljare. Kraven är utformade för att hindra illegal tobaksförsäljning. Systemet är ägnat att göra legalt tillverkade tobaksprodukter kontroll- och spårbara. I en databas registreras id-märkningar på såväl styckförpackningar som på aggregerade förpackningar, samt information om överlåtande, transport och mottagande av tobaksprodukter hela vägen från en tillverkningsanläggning till slutligt försäljningsställe.

 

5ad §. I huvudsak föreslås att nuvarande 2b § utan ändring i sak blir ny 5ad §, och att bestämmelsen följaktligen fogas till 2a kap. om skyldigheter för ekonomiska aktörer och återförsäljare. Till bestämmelsen fogas ett klargörande enligt vilket återförsäljare ska ha en plan för kontroll av köpares ålder. Landskapsregeringen avser att i landskapsförordning ge närmare bestämmelser om utformningen och genomförandet av egenkontrollplanen.

 

8 § 2 och 3 mom. Med momenten ändras bestämmelserna om åtgärder för att korrigera bristande genomförande av lagens krav. I enlighet med god förvaltningssed bör verksamhetsutövaren i första hand uppmanas att rätta till bristerna och samtidigt informeras om de krav som gäller. Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ges också befogenhet att kräva att felaktig säkerhetsmärkning ändras eller ersätts.

 

10 §. I syfte att trygga att skyldigheter enligt lagen fullgörs föreslår landskapsregeringen att Ålands miljö- och hälsomyndighet ska ha rätt att förena alla sina beslut med vitesföreläggande. Dessutom föreslås att Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet är den myndighet som beslutar om vite. I enlighet med 25 § självstyrelselagen kan besvär sökas över ett sådant beslut hos Ålands förvaltningsdomstol, av myndighetens beslut ska följaktligen också framgå inom vilken tid besvär kan göras.

 

11 §. 2 mom. Genom ändringen genomförs artikel 7.2 i säkerhetsmärkningsbeslutet, enligt vilken medlemsstaterna ska kräva att tillverkare och importörer av tobaksprodukter på deras territorium ska lämna prov på de tobaksprodukter som finns på marknaden.

 

13 § I gällande lag saknas en straffbestämmelse för näringsidkare som inte har anmält sin verksamhet enligt 1b §. Att näringsidkaren gör detta är en grundförutsättning för en effektiv tillsyn. Landskapsregeringen föreslår därför att straffbestämmelsen även ska innefatta försummelse att iaktta anmälningsskyldighet. Med införandet av försäljningsförbud enligt 1c § föreslås dessutom att en överträdelse av de förbuden omfattas av straffbestämmelsen. Med ändringarna införs ytterligare proportionella och avskräckande sanktioner vid överträdelser.

 

13b §. Skyldig till en straffbar försummelse enligt lagrummet kan vara en restaurangägare som tillåter rökning, Restauranggästen begår dock inte samtidigt en straffbar handling. Straffbarhet fordrar uppsåt eller grov oaktsamhet, straffbarheten omfattar endast tydliga och inte ringa gärningar. Straffbarhet enligt detta lagrum är dessutom avhängigt av att inte strängare straff föreskrivs i annan lag. Det kan exempelvis vara fallet om gärningen bedöms som ett arbetarskyddsbrott enligt strafflagen.

 

16 §. Till paragrafen föreslås fogat en bestämmelse som fastställer att besvär kan sökas inom 30 dagar efter mottagandet av ett beslut.

 

Ikraftträdandebestämmelser

 

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget delegerar rätten att besluta om lagens ikraftträdande till landskapsregeringen. Landskapsregeringen avser att låta detta ske utan dröjsmål efter att Republikens president har givit sitt bifall. Övergångsbestämmelserna beaktar de bestämmelserna som detta i unionens i spårbarhetsförordning och säkerhetsmärkningsbeslut.

 

Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om tobak och relaterade produkter

 

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     upphävs 2b § landskapslagen (1978:52) om tobak och relaterade produkter, sådan paragrafen lyder i landskapslagen 2016/52,

     ändras lagens 1 § 1 mom., 2 § 1 mom., 5a § 2 mom. b punkten och 3 mom. 4 punkten, 8 § 2 och 3 mom., 11 §, 13 § 1 och 2 mom. samt 16 §, varav 8 § 2 och 3 mom. sådana de lyder i landskapslagen 2007/125, 1 § 2 punkten, 2 § 1 mom., 5a § 2 mom. b punkten och 3 mom. 4 punkten samt 13 § 1 och 2 mom. sådana de lyder i landskapslagen 2016/52, samt

     fogas till lagen nya 1ba och 1c §§, en ny kapitelrubrik före 5a §, till 5a § nya 4 och 5 mom., nya 5aa-5ad §§, samt till 3 kap. ny 10 § istället för den 10 § som upphävts genom landskapslagen 2016/52, samt en ny 13b § som följer:

 

 

1 §

     Syftet med denna lag är att begränsa det för hälsan skadliga bruket av tobaksprodukter och relaterade produkter samt att minska de skadeverkningar bruket orsakar och samtidigt öka trivseln och välbefinnandet för dem som inte nyttjar dessa produkter. I denna lag avses med

     1) tobaksprodukter produkter som kan förbrukas och som helt eller delvis består av tobak, även genetiskt modifierad sådan,

     2) relaterade produkter i tobaksdirektivet avsedda elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare med eller utan nikotin samt örtprodukter för rökning,

     3) spårbarhetsförordningen Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/574 om tekniska standarder för inrättande och drift av ett spårbarhetssystem för tobaksprodukter,

     4) säkerhetsmärkningsbeslutet Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/576 om tekniska standarder för säkerhetsmärkning som ska tillämpas på tobaksprodukter,

     5) id-märkning en sådan unik identitetsmärkning om vilken föreskrivs i spårbarhetsförordningen,

     6) säkerhetsmärkning och äkthetsdetaljer vad som föreskrivs om det i säkerhetsmärkningsbeslutet,

     7) ekonomisk aktör varje fysisk eller juridisk person som är inblandad i handel med tobaksprodukter, även för export, från tillverkaren till den sista ekonomiska aktören före det första återförsäljningsstället,

     8) detaljhandel yrkesmässig försäljning av tobaksprodukter eller relaterade produkter direkt till konsumenter samt med

     9) första återförsäljningsställe varje försäljningsställe där tobaksprodukter eller relaterade produkter för första gången tillhandahålls på marknaden.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

 

1ba §

     När en anmälan av verksamheten som avses i 1b § har gjorts av nä-ringsidkare som bedriver detaljhandel utger Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet till näringsidkaren ett bevis på att anmälan är mottagen och utförd. Näringsidkaren ska hålla beviset framlagt för kunderna på synlig plats.

     Landskapsregeringen kan i landskapsförordning besluta närmare om de uppgifter som ska framgå av ett i 1 mom. avsett bevis, om utformning av och storlek på sådana bevis samt om hur det ska framläggas för kunderna.

 

1c §

     Tobaksprodukter får säljas endast till parti- eller detaljhandel som av landskapets id-utfärdare har fått identifieringskoder enligt artiklarna 15 och 17 i spårbarhetsförordningen samt till detaljhandel som gjort anmälan enligt 1b §. Relaterade produkter får säljas endast till detaljhandel som gjort anmälan enligt 1b §.

     Detaljhandel med tobaksprodukter eller relaterade produkter får inte ske i lokaler och deras utomhusområden

     1) där barnomsorg bedrivs som daghemsverksamhet, fritidshemsverksamhet eller lekverksamhet,

     2) vid inrättningar där vård avsedd för personer som inte fyllt 18 år ges med stöd av landskapslagen (2008:97) om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen eller mentalvårdslagen (FFS 1116/1990) eller

     3) vid skolor som ger grundskoleutbildning, gymnasieutbildning eller annan utbildning på gymnasienivå eller vid skolors studerandeboende.

 

2 §

     Tobaksprodukter eller relaterade produkter får inte säljas eller på annat sätt överlåtas till den som inte har fyllt 18 år, vid behov ska försäljaren förvissa sig om kundens ålder. Den som säljer tobaksprodukter och relaterade produkter i näringsverksamhet ska vara minst 18 år, personer som har fyllt 15 år får dock sälja sådana produkter om det sker under tillsyn av en person som har fyllt 18 år.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

2a kap.
Skyldigheter för ekonomiska aktörer och återförsäljare

 

5a §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Den som för saluhållande i landskapet tillverkar eller importerar tobaksprodukter eller relaterade produkter ska tillse att

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     b) produkternas förpackningar är försedda med hälsovarningar i form av text och bild, information om rökavvänjning samt i överensstämmelse med de i riket med stöd av lag utfärdade bestämmelserna om sådan märkning,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Det är förbjudet att saluhålla

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     4) påfyllningsbehållare som rymmer mer än 10 milliliter eller elektroniska engångscigaretter som rymmer mer än 2 milliliter.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Ekonomiska aktörer ska tillse att

     a) en för spårning av de minsta enskilda förpackningar av tobaksprodukter som tillhandahålls på marknaden (styckförpackningar) avsedd id-märkning i enlighet med spårbarhetsförordningen och som har utfärdats av en av landskapsregeringen förordnad enhet, ska ha en säkerhetsmärkning vilken inte kan manipuleras och som består av synliga, delvis synliga och osynliga äkthetsdetaljer,

     b) det som i riket föreskrivs om placering av och märkning med säkerhetsmärkning på tobaksprodukter tillämpas samt att

     c) det som i riket föreskrivs om placering av, fastsättning och andra specifikationer för id-märkning på tobaksprodukter ska tillämpas på Åland.

     Minst en säkerhetsmärknings äkthetsdetalj som avses i 4 mom. a punkten ska tillhandahållas av en tredje part, som är oberoende i förhållande till tobaksindustrin på det sätt som avses i artikel 8.1 säkerhetsmärkningsbeslutet.

 

5aa §

     Tillverkare och importörer av tobaksprodukter ska ingå avtal om datalagring med en oberoende tredje part, som genom avtalet åtar sig att vara värd för datalagringsanläggningen för alla relevanta uppgifter med avseende på spårbarhet. Datalagringsanläggningen ska vara fysiskt belägen inom den Europeiska unionens territorium. Den tredje partens lämplighet samt avtalet om datalagring ska godkännas av kommissionen.

     Den i 1 mom. avsedda tredje partens verksamhet ska övervakas av en extern revisor, som ska föreslås och betalas av den som tillverkar tobaksprodukter och godkännas av kommissionen. Den externa revisorn ska lämna in en årsrapport till kommissionen och Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, med en bedömning av framför allt eventuella oegentligheter i fråga om tillgång.

     Den externa revisor som avses i 2 mom., kommissionen, Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet och andra behöriga myndigheter inom den Europeiska unionen ska ha full tillgång till datalagringsanläggningarna. I vederbörligen motiverade fall får kommissionen eller Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet bevilja tillverkare eller importörer tillgång till de lagrade uppgifterna.

 

5ab §

     Tillverkare och importörer ska se till att Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelser har rätt att av en tredje part som avses i 5a § 5 mom. få de uppgifter som avses i artikel 8.3 i säkerhetsmärkningsbeslutet.

     Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ska vidta alla åtgärder som behövs för att kriterierna för oberoende ska uppfyllas om en tredje part som avses i 5a § 5 mom. inte längre uppfyller kraven på oberoende. Sådana åtgärder ska vidtas inom en rimlig tidsperiod, dock senast före utgången av det kalenderår som följer efter det kalenderår då det kom till Ålands miljö- och hälsomyndighets kännedom.

 

5ac §

     Varje ekonomisk aktör och varje aktör vid första återförsäljningsställen ska hos den nationella id-utfärdaren ansöka om en identifieringskod för varje medlemsland där tobaksprodukter tillverkas, lagras eller för första gången tillhandahålls på marknaden. En identifieringskod ska finnas för

     1) varje ekonomisk aktör,

     2) varje aktör vid första återförsäljningsställen,

     3) varje anläggning, med vilket avses varje plats, byggnad eller varuautomat där tobaksprodukter tillverkas, lagras eller för första gången tillhandahålls på marknaden samt

     4) varje maskin med vilket avses den utrustning som använts för att tillverka tobaksprodukterna och som är en integrerad del av tillverkningsprocessen.

     Varje tillverkare och importör av tobaksprodukter ska hos behörig id-utfärdare ansöka om sådan id-märkning av styckförpackningar som avses i 5a § 4 mom. a punkten samt ska på styckförpackningsnivå kontrollera id-märkningarna.

 

5ad §

     Egenkontroll ska för

     1) ekonomiska aktörer omfatta ett system för att samla in information om alla misstänkta skadliga effekter som elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare har på människors hälsa,

     2) tillverkare och importörer omfatta genomförande av sådana analyser av tobaksprodukter som avses i tobaksdirektivets artikel 6 samt för

     3) återförsäljare omfatta en plan för att genomföra sådan kontroll av köpares ålder som avses i 2 § 1 mom., om förbud att sälja eller på annat sätt överlåta tobaksprodukter eller relaterade produkter till någon som inte har fyllt 18 år.

     Om en tillverkare, importör eller distributör av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare anser eller har skäl att förmoda att en sådan produkt som denne har i sin besittning och som är avsedd att tillhandahållas på marknaden eller som tidigare har tillhandahållits på marknaden, inte är förenlig med tobaksdirektivets krav, ska denne omedelbart vidta de förbättrande åtgärder som är nödvändiga för att produkten ska bli förenlig med kraven eller dra tillbaka eller återkalla produkten från marknaden.

     En i 2 mom. avsedd ekonomisk aktör ska i de fall som avses i 2 mom. omedelbart meddela Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet och ge myndigheten detaljerade uppgifter särskilt om risker för människors hälsa och säkerhet och de eventuella förbättrande åtgärder som har vidtagits samt om resultaten av dessa förbättrande åtgärder.

     Landskapsregeringen kan i landskapsförordning besluta närmare om vad den egenkontroll som avses i 1 mom. ska omfatta och om genomförandet av egenkontrollen.

 

8 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet konstaterar att verksamhet som strider mot denna lag förekommer, ska myndigheten uppmana vederbörande att upphöra med detta inom en av myndigheten föreskriven tid.

     Om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet konstaterar att en äkthetsdetalj i en säkerhetsmärkning som avses i 2a kap. är felaktig kan myndigheten kräva att den berörda säkerhetsmärkningen ersätts eller ändras, samt inom fem arbetsdagar informera berörda tillverkare, importörer, leverantörer av säkerhetsmärkningen samt Ålands landskapsregering.

 

10 §

     Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet kan förena ett förbud eller ett åläggande som myndigheten meddelar med stöd av bestämmelserna i denna lag med vite.

     Bestämmelser om vite och hot om tvångsutförande finns i landskapslagen (2008:10) om tillämpning i landskapet Åland av viteslagen.

 

11 §

     Ekonomiska aktörer och återförsäljare av tobaksprodukter och relaterade produkter samt leverantörer av äkthetsdetaljer och deras underleverantörer, ska till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet på begäran och utan kostnad trots sekretessbestämmelser lämna nödvändiga uppgifter och utredningar för myndighetens tillsyn över efterlevnaden av regelverket. Tillverkare och importörer ska även på skriftlig begäran från Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet lämna prov på de produkter som finns på marknaden. Proven ska lämnas som styckförpackningar och innehålla den tillämpade säkerhetsmärkningen.

 

13 §

     Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet säljer tobaksprodukter eller relaterade produkter i strid med bestämmelserna i 1b, 1c, 2, 2a, 5a, 5ad, 5b eller 5c §§, eller som placerat en automat så att försäljning till personer under 18 år inte förhindras, ska för förseelse vid försäljning av tobaksprodukter eller relaterade produkter dömas till böter.

     Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bedriver verksamhet i strid med bestämmelserna i 3 § ska för brott vid marknadsföring av tobaksprodukter eller relaterade produkter dömas till böter och, om det är ändamålsenligt, åläggas att avlägsna reklamen eller upphöra med verksamheten.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

13b §

     En innehavare av ett allmänt kommunikationsmedel, en lokal eller ett utomhusområde eller en företrädare för denne eller en arrangör av en offentlig tillställning, som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet i strid med 4, 4b och 4c §§ tillåter tobaksrökning i en lokal eller på ett utomhusområde där tobaksrökning är förbjuden ska, om inte försummelsen kan anses vara ringa, och om inte strängare straff för gärningen föreskrivs i annan lag, för försummelse av åtgärder som skyddar mot tobaksrök dömas till böter.

     Vad som i 1 mom. föreskrivs om tobaksrökning gäller även rökning av en örtprodukt för rökning och användning av en elektronisk cigarett.

 

16 §

     Beslut som förvaltningsmyndighet fattat med stöd av denna lag kan verkställas oavsett besvär. Besvärsmyndighet är likväl berättigad att förbjuda eller avbryta verkställigheten av beslutet intill dess besvären avgjorts genom utslag som vunnit laga kraft. Besvär ska sökas inom 30 dagar efter att ett beslut är delgivet.

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den …

     Bestämmelserna i 1ba § om näringsidkares skyldighet att framlägga bevis ska tillämpas från och med fem kalendermånader efter denna lags ikraftträdande. Ålands miljö- och hälsomyndighet ska inom fyra kalendermånader efter denna lags ikraftträdande utge ett i 1ba § avsett bevis till de näringsidkare som bedriver detaljhandel som innan denna lags ikraftträdande har anmält sin verksamhet enligt 1b §.

     Andra tobaksprodukter än cigaretter och rulltobak som på styckförpackningsnivå inte är försedda med unika id-märkningar och säkerhetsmärkning och som tillverkats i unionen eller importerats till unionen före den 20 maj 2024 får omsättas fritt fram till den 20 maj 2026.

 

 

 

Mariehamn den 5 mars 2020
L a n t r å d	Veronica Thörnroos
Föredragande minister	Annette Holmberg-Jansson

 

 

Bilaga – utkast till landskapsförordning

 

 

L A N D S K A P S F Ö R O R D N I N G
om tobaksprodukter och relaterade produkter

 

     Med stöd av 1ba § och 5ad § landskapslagen (1978:52) om tobaksprodukter och relaterade produkter föreskrivs som följer:

 

1 §

Ansvarig person för egenkontrollen

     Varje aktör vid första återförsäljningsställe som säljer tobaksprodukter eller relaterade produkter ska tillse att minst en person har ansvaret för egenkontrollen, med det praktiska utförandet av de uppgifter som planen för egenkontroll omfattar.

 

2 §

Innehållet i och utarbetandet av planen för egenkontroll

     En plan för egenkontroll som avses i 1 § ska innehålla uppgifter om den person som är ansvarig för egenkontrollen samt en förteckning över de produktgrupper som omfattas av egenkontrollen. Planen för egenkontroll ska uppdateras vid behov.

     I planen för egenkontroll ska införas uppgifter om

     1) genomförd introduktion av nyanställda,

     2) problem vid försäljningen i samband med kontroller av åldern och misstankar om förmedling samt

     3) åtgärder som vidtagits med anledning av problemsituationer eller myndighetskontroller.

     I serveringsställen med tillstånd till servering av alkoholdrycker eller personalrestauranger eller motsvarande serveringsställen där kunderna endast undantagsvis är under 18 år, får införandet av de uppgifter som avses i 1 mom. 2 punkten göras genom att i planen för egenkontroll skriva en sammanställning av iakttagelserna under året.

     Planen för egenkontroll ska vara tillgänglig som en helhet för de anställda vid serveringsställen. Den får tas med som en del av livsmedelslokalens andra planer för egenkontroll. De uppgifter som avses i 2 mom. ska bevaras under det innevarande året och det därpå följande året.

 

3 §

Bevis på utförd anmälan

     Ett anmälningsbevis som aves i 1ba § landskapslagen (1978:52) om tobaksprodukter och relaterade produkter, som ska hållas framlagt för kunder, ska ha minst storleken 148 millimeter x 210 millimeter.

 

4 §

Ikraftträdande

     Denna förordning träder i kraft den

     En plan för egenkontroll ska lämnas till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet inom tre kalendermånader efter denna landskapsförordnings ikraftträdande.

 

 

Parallelltexter

 

·       Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 10/2019-2020