Lagförslag 10/2017-2018

Lagtingsår: 2017-2018
Typ av dokument: Lagförslag

Ladda ner Word-dokument

regeringen_svartvit

5x5px

 

LAGFÖRSLAG nr 10/2017-2018

 

Datum

 

 

2018-02-26

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Avveckling av kompensationen för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att kompensationen till kommunerna för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst avvecklas under en fyraårsperiod. Orsaken till förslaget är att de statistikuppgifter som legat till grund för beräkningen av kompensationen inte längre finns att tillgå.

     Enligt förslaget ersätts den nu gällande landskapslagen om kompensation för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst med en temporär lag om avveckling av kompensationen. Under perioden 2018–2021 betalas en schablonmässig kompensation till kommunerna på basen av den kompensation som betalats ut under de fem senaste åren.

     Den föreslagna lagen bör träda i kraft så snart som möjligt så att kompensationen för finansåret 2018 kan betalas till kommunerna.

 

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

2. Överväganden och landskapsregeringens förslag. 3

3. Förslagets effekter 5

4. Beredningen av förslaget 6

Detaljmotivering. 6

Lagtext 7

L A N D S K A P S L A G om avveckling av kompensationen för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst 7

 


 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

Landskapsregeringen överlämnade den 23 november 2017 ett lagförslag om ändringar i lagstiftningen om fastighets- och samfundsbeskattning (LF 5/2017–2018) till lagtinget. I lagförslaget ingår ett förslag om ändring av landskapslagen (2012:18) om kompensation för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst (förslag nr 3). Ändringen innebär för det första att procentsatsen för beräkningen av kompensationen till kommunerna justeras, vilket är en följd av att samfundsskattesatsen ändras. För det andra anpassas de inkomsttagargrupper vars skatter ligger till grund för kompensationen till de förändringar i beskattningsstatistiken som genomfördes från och med skatteåret 2014. Anpassningen innebär att begreppet ”yrkesutövare” ersätts med ”huvuddelägare i aktiebolag samt ansvariga bolagsmän i öppna bolag och kommanditbolag”. Förutom denna kategori är det liksom hittills den kapitalinkomstskatt som betalas av jordbrukare och näringsidkare som utgör grund för kompensationen till kommunerna. Den ändring av grupperingen av statistikuppgifterna som ingår i förslaget bedömdes inte påverka nivån på kompensationen.

     Den kompensation som ska betalas till kommunerna under 2018 hänför sig till uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst skatteåret 2016. I december 2017 uppdaterades debiteringsstatistiken med uppgifterna för skatteåret 2016. I samband med uppdateringen gjordes också en genomgripande förändring av definitionerna av och styrningen av uppgifter till olika inkomsttagargrupper. Den nya grupperingen appliceras inte bara på uppgifterna för 2016, utan även för 2014 och 2015. Statistikuppgifterna för de sistnämnda åren används när fördelningen av kompensationen mellan kommunerna ska beräknas.

     De inkomsttagargrupper som enligt den nya uppdelningen närmast skulle motsvara dem som hittills har utgjort grund för kompensationen för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst är följande:

 

1.       Jordbruksidkare

2.       Näringsidkare

3.       Ansvarig eller tyst bolagsman i jordbrukssammanslutning

4.       Ansvarig eller tyst bolagsman i näringssammanslutning

 

I dessa grupper ingår dock enbart de inkomsttagare vars inkomster från jordbruks- och/eller näringsverksamhet uppgår till minst 10 000 euro under skatteåret och utgör minst 50 % av de skattepliktiga inkomsterna. Alla vars inkomster från jordbruks- och/eller näringsverksamhet är lägre än 10 000 euro ingår antingen i andra grupper eller i gruppen ”övriga”. I dessa grupper ingår således också andra, till exempel löntagare och pensionärer. Det är därmed inte möjligt att särskilja de inkomsttagare som har kapitalinkomster från jordbruks- eller näringsverksamhet.

     En kompensation som baseras på de fyra nämnda inkomsttagargrupperna skulle enligt landskapsregeringens beräkningar bli avsevärt lägre än tidigare. Kompensationen för skatteåret 2016, som alltså ska betalas ut 2018, skulle uppgå till 223 507 euro. För skatteåret 2015, som betalades ut till kommunerna 2017, uppgick kompensationen till 954 453 euro. En kontrollberäkning på basen av den nya grupperingen visar att den då skulle ha varit 350 453 euro, det vill säga en skillnad på 604 000 euro.

 

2. Överväganden och landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringen har inte haft för avsikt att minska kompensationen för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst. Ett anslag på 850 000 euro har upptagits i landskapets budget för den kompensation som ska betalas ut 2018. Orsaken till att anslaget är lägre än året innan är att procentsatsen för kompensationen är närmare fyra procentenheter lägre för skatteåret 2016 än för skatteåret 2015. Det står dock klart att de uppgifter som har legat till grund för beräkningen av kompensationen inte längre är tillgängliga på ett sådant sätt att lagstiftningen skulle uppfylla sitt ursprungliga syfte.

     Kompensationen till kommunerna för uteblivna inkomster från kapitalinkomstbeskattningen infördes ursprungligen 2002 i samband med reformen av fördelningen av samfundsskatten mellan kommunerna. Syftet med kompensationen var att kommunerna skulle få ta del av de skatteinkomster som genereras av näringsverksamheten i kommunen, oberoende av om den sker i form av aktiebolag eller småföretagare. Detta eftersom näringspolitiska åtgärder sällan riktas enbart till aktiebolag. Införandet av kompensationen ska också ses mot bakgrund av att kommunerna i början av 1990-talet hade förlorat rätten att beskatta kapitalinkomst. Samtidigt hade kapitalinkomstskatterna ökat avsevärt i förhållande till förvärvsinkomstskatterna under perioden fram till år 2000, vilket var det skatteår som låg till grund för kompensationen som betalades ut 2002.

     Redan under beredningen av lagstiftningen fanns problem med att hitta en grund för kompensationen som motsvarade dess syfte. Statistiken har till exempel bara visat i vilken kommun en småföretagare är bosatt, vilket inte nödvändigtvis är densamma som den där näringsverksamheten bedrivs. Dessutom har inte bara kapitalinkomster från näringsverksamheten ingått i statistiken utan även personliga kapitalinkomster, det vill säga till exempel dividender och inkomster från aktie- och fastighetsförsäljning. Dessa har inte någon direkt koppling till kommunens näringspolitik. Det har också genom åren visat sig att sådana personliga kapitalinkomster har påverkat kompensationen på ett sätt som inte motsvarar syftet med den.

     Allt det här sammantaget gör att det kan ifrågasättas om det är motiverat att fortsätta kompensera kommunerna på dessa grunder, eller ens med detta syfte. Enligt landskapsregeringens mening vore det förmodligen mer ändamålsenligt att kanalisera motsvarande medel till kommunerna på något annat sätt. En sådan ändring fordrar emellertid en mer omfattande beredningsprocess vilket det inte finns tid för nu. Enligt den gällande lagens lydelse ska kompensationsbeloppet fastställas så snart som möjligt efter att beskattningen har slutförts. I regel har det skett i slutet av året efter det skatteår som kompensationen avser. Följaktligen var avsikten att kompensationsbeloppet för skatteåret 2016 skulle ha fastställts i januari 2018 och därefter betalats till kommunerna. För att kommunerna inte ska drabbas ekonomiskt behöver således beräkningen av kompensationen för skatteåret 2016 lösas så fort som möjligt.

     Efter att det stod klart att debiteringsstatistiken inte längre kan användas som grund för kompensationen har landskapsregeringen tagit upp problemet vid ett samråd med Ålands kommunförbund k.f. och Mariehamns stad. Samrådet ledde till en överenskommelse om en kortsiktig lösning för den kompensation som betalas ut 2018. Enligt överenskommelsen fördelas det budgeterade beloppet schablonmässigt mellan kommunerna på basen av fördelningen av kompensationen för skatteåren 2011–2015, det vill säga den kompensation som har betalats ut under 2013–2017. Den enskilda kommunens andel av beloppet kommer därmed att motsvara ett medeltal av de andelar kommunen har fått av kompensationen som betalats ut under de fem senaste åren.

     På längre sikt är den enda lösningen en avveckling av kompensationen för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst, åtminstone i den form och med det syfte den har haft hittills. En sådan avveckling bör dock ske över en rimlig tidsperiod. Landskapsregeringen föreslår därför att den schablonmässiga kompensationen fortsätter att betalas till kommunerna under de följande tre åren, det vill säga fram till och med 2021. Eftersom det inte finns några nya statistikuppgifter att tillgå ska både kompensationens totalbelopp och fördelningen av den under dessa år beräknas på basen av medeltalet av kompensationen för skatteåren 2011–2015. På det här sättet ges både landskapsregeringen och kommunerna tid att komma fram till en mer långsiktig lösning.

 

3. Förslagets effekter

 

Den föreslagna kompensationen beräknas schablonmässigt utgående från givna grunder. För 2018 fördelas 850 000 euro, vilket är det belopp som upptagits i landskapets budget för kompensationen för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst. Fördelningen sker enligt medeltalet av de fem senaste årens kompensation och utfallet för de enskilda kommunerna blir följande:

 

Brändö

14 218

Eckerö

45 420

Finström

97 315

Föglö

19 158

Geta

25 956

Hammarland

67 113

Jomala

141 745

Kumlinge

8 353

Kökar

3 303

Lemland

59 788

Lumparland

14 716

Saltvik

67 752

Sottunga

11 281

Sund

30 017

Vårdö

18 871

Mariehamn

224 994

TOTALT

850 000

 

     Under åren 2019–2021 fördelas årligen 820 816 euro, vilket är det belopp som motsvarar medeltalet av kompensationen under de senaste fem åren. Fördelningen mellan kommunerna sker på samma grund som fördelningen 2018 och utfallet blir följande:

 

Brändö

13 792

Eckerö

44 267

Finström

94 888

Föglö

18 593

Geta

24 300

Hammarland

65 939

Jomala

137 039

Kumlinge

7 871

Kökar

3 084

Lemland

57 432

Lumparland

14 454

Saltvik

66 682

Sottunga

11 041

Sund

29 608

Vårdö

18 439

Mariehamn

213 387

TOTALT

820 816

 

     Eftersom det inte existerar något underlag för att beräkna kompensationen enligt den tidigare lagstiftningen i en situation där statistiken inte hade förändrats, går det inte att bedöma om det ekonomiska utfallet blir högre eller lägre för någon kommun. Sett över tid har dock har kompensationen varierat mycket, både vad gäller totalbeloppet och de enskilda kommunernas utdelning. Medeltalet av totalbeloppet för alla de år kompensationen har betalats ut (2002–2017) är 752 301 euro.

 

4. Beredningen av förslaget

 

Lagförslaget har beretts vid lagberedningen. Ärendet har tagits upp vid ett kommunalt samråd och bygger på en överenskommelse mellan landskapsregeringen, Ålands kommunförbund k.f. och Mariehamns stad. Med hänvisning till det samt till ärendets brådskande art har lagförslaget inte skickats på någon remiss.

 

Detaljmotivering

 

1 §. Enligt förslaget upphävs den gällande landskapslagen (2012:18) om kompensation för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst (nedan kallad den upphävda lagen), med motiveringen att den inte längre går att tillämpa på ett sådant sätt att den uppfyller sitt ursprungliga syfte.

     Den kompensation som kommunerna enligt den upphävda lagen har rätt till för skatteåret 2016 har inte kunnat beräknas och därmed heller inte betalas ut. Enligt förslaget ska i stället det anslag för kompensationen på 850 000 euro som har upptagits i budgeten för 2018 fördelas mellan kommunerna.

 

2 §. Under de tre följande finansåren, 2019–2021, föreslås att ett belopp fördelas mellan kommunerna i stället för kompensationen enligt den upphävda lagen. Det belopp som ska fördelas varje finansår är 820 817 euro, vilket motsvarar medeltalet av den totala kompensationen för skatteåren 2011–2015. Kompensationen för skatteåren 2011–2015 betalades till kommunerna under finansåren 2013–2017.

 

3 §. Fördelningen mellan kommunerna föreslås ske på samma sätt under hela perioden 2018–2021 och beräknas som ett medeltal av de enskilda kommunernas andelar av kompensationen för skatteåren 2011–2015. Utbetalningen för finansåren 2019–2021 kan ske i början av finansåret eftersom både beloppen och andelarna är givna på förhand. Utbetalningen för finansåret 2018 ska enligt ikraftträdandebestämmelsen (4 §) ske så fort som möjligt efter att lagen har trätt i kraft.

 

4 §. Lagen bör träda i kraft så snart som möjligt och tidpunkten för ikraftträdande lämnas därför öppen. Tillämpningen av lagen begränsas till finansåren 2018–2021.

 

 


Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

L A N D S K A P S L A G
om avveckling av kompensationen för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst

 

     I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

 

1 §

     Genom denna lag upphävs landskapslagen (2012:18) om kompensation för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst (nedan kallad den upphävda lagen). I stället för den kompensation för skatteåret 2016 som kommunerna har rätt till enligt den upphävda lagen fördelas det belopp som i landskapets budget för 2018 har anslagits för kompensation för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst mellan kommunerna.

 

2 §

     Finansåren 2019–2021 betalar landskapsregeringen ett belopp till kommunerna i stället för kompensationen enligt den upphävda lagen. Det belopp som årligen ska fördelas mellan kommunerna motsvarar det genomsnittliga belopp som enligt den upphävda lagen har fördelats mellan kommunerna som kompensation för skatteåren 2011–2015.

 

3 §

     De belopp som avses i 1 och 2 §§ fördelas mellan de enskilda kommunerna enligt den genomsnittliga fördelningen av kompensationen enligt den upphävda lagen för skatteåren 2011–2015.

     Utbetalningen till kommunerna ska göras inom januari månad varje finansår.

 

4 §

     Denna lag träder i kraft den … och tillämpas för finansåren 2018–2021. Utbetalningen till kommunerna som avser finansåret 2018 ska göras så snart som möjligt efter att lagen har trätt i kraft.

__________________

 

 

Mariehamn den 26 februari 2018

 

 

L a n t r å d

 

 

Katrin Sjögren

 

 

Föredragande minister

 

 

Mats Perämaa