Lagförslag 10/2022-2023

Lagtingsår: 2022-2023
Typ av dokument: Lagförslag

Ladda ner Word-dokument

 

LAGFÖRSLAG nr 10/2022–2023

 

Datum

 

 

2022-11-24

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Ändringar i kommunalbeskattningen 2023

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att grundavdraget höjs genom att avdragets nedtrappningsgrad sänks. Grundavdragets maxbelopp är 3 500 euro, vilket innebär att en skattskyldig som har en förvärvsinkomst efter andra avdrag som uppgår till 3 500 euro eller mindre får dra av hela beloppet. Om förvärvsinkomsten överstiger 3 500 euro sänks grundavdraget enligt gällande lag med 18 procent av det överstigande beloppet. Enligt förslaget ska avdraget sänkas med 8,4 procent av det överstigande beloppet.

     Förslaget innehåller även temporära bestämmelser som innebär att hushållsavdraget enligt vissa avvikande grunder samt på basis av elenergiräkningar ska tillämpas även vid kommunalbeskattningen på Åland. Hushållsavdraget är ett avdrag som primärt dras från statsskatten, men i de fall där statsskatten inte är tillräcklig dras avdraget också från kommunalskatten och till den delen regleras avdraget i kommunalskattelagen. De avvikande grunderna gäller höjt hushållsavdrag för kostnader för avstående från oljeuppvärmning samt hushålls-, omsorgs- och vårdarbete och är avsedda att tillämpas för skatteåren 2022–2027. Det höjda hushållsavdraget på basis av el­-energiräkningar gäller skatteåret 2023.

     Slutligen ingår i förslaget också komplettering och förtydligande av vissa bestämmelser i kommunalskattelagen, vilket föranleds av de ändringar som sker i beskattningen i riket med anledning av den stora social- och hälsovårdsreformen där. Till den delen är syftet med förslaget att kommunalbeskattningen på Åland inte ska förändras.

     De föreslagna lagändringarna är avsedda att tillämpas från och med beskattningen för skatteåret 2023, förutom förslaget om vissa avvikande grunder för hushållsavdraget som är avsett att även tillämpas retroaktivt vid beskattningen för skatteåret 2022. Med hänvisning till det bör lagstiftningen träda i kraft så snart som möjligt.

 

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

1.1 Landskapslagstiftningen om kommunalbeskattning. 3

1.2 Ändringar i rikslagstiftningen från och med skatteåret 2023. 3

2. Landskapsregeringens överväganden och förslag. 4

2.1 Grundavdraget 4

2.2 Hushållsavdraget från kommunalskatten. 4

2.3 Resekostnadsavdraget 5

2.4 Ändringar som följer av social- och hälsovårdsreformen. 5

3. Förslagets konsekvenser 6

3.1 Allmänt 6

3.2 Ekonomiska konsekvenser för de skattskyldiga. 6

3.3 Ekonomiska konsekvenser för kommunerna. 9

3.4 Övriga konsekvenser av förslaget 9

4. Beredning och ikraftträdande. 9

Detaljmotivering. 10

Ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland. 10

Lagtext 12

L A N D S K A P S L A G om ändring och temporär ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland. 12

Parallelltexter 14

 


 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

1.1 Landskapslagstiftningen om kommunalbeskattning

 

Enligt 18 § 5 p. självstyrelselagen har landskapet lagstiftningsbehörighet när det gäller skatt till kommunerna. Området regleras huvudsakligen i kommunalskattelagen (2011:119) för landskapet Åland. Lagen är en blankettlag som anger att inkomstskattelagen (FFS 1535/1992) med vissa undantag ska tillämpas i landskapet. Bland annat ska bestämmelserna i inkomstskattelagen om särskilda stadganden om naturliga avdrag, om avdrag för inkomstens förvärvande, om avdrag från nettoförvärvsinkomsten vid stats- och kommunalbeskattningen, om avdrag från nettoförvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen och om avdrag från kommunalskatt inte tillämpas vid kommunalbeskattningen på Åland. Förutom när det gäller undantagen träder ändringar i inkomstskattelagen i kraft automatiskt i landskapet samtidigt som i riket.

     I kommunalskattelagen regleras således de avdrag som i sin helhet görs vid kommunalbeskattningen, hit hör till exempel avdraget för sjöarbetsinkomst, resekostnadsavdraget, sjukdomskostnadsavdraget, pensionsinkomstavdraget, förvärvsinkomstavdraget och grundavdraget. De nämnda avdragen är sådana som görs från den beskattningsbara inkomsten. Utöver de här finns en typ av avdrag som i första hand är avdrag vid statsbeskattningen men som i andra hand dras från kommunalskatten om statsskatten inte räcker till. Sådana avdrag regleras huvudsakligen i inkomstskattelagen medan det i kommunalskattelagen finns bestämmelser om att den överskjutande delen får dras från kommunalskatten. Till dessa avdrag hör till exempel arbetsinkomstavdraget och hushållsavdraget. På samma sätt fungerar för övrigt också avdrag från kapitalinkomsten. Trots att kapitalinkomstskatten är en statlig skatt kan kommunalbeskattningen påverkas via underskottsgottgörelsen i de fall där avdragen är större än kapitalinkomsten.

     För övrigt tillämpas inkomstskattelagens bestämmelser om skattskyldighet, skattepliktiga inkomster, periodisering och förlustutjämning vid kommunalbeskattningen på Åland på samma sätt som i riket.

 

1.2 Ändringar i rikslagstiftningen från och med skatteåret 2023

 

För närvarande behandlas i riksdagen en proposition om ändringar i beskattningen för skatteåret 2023. I förslaget ingår bland annat ändringar av arbetsinkomstavdraget, grundavdraget och pensionsinkomstavdraget (se RP 153/2022). Ändringarna uppges vara avsedda att uppdatera de bestämmelser om skattegrunderna som redan tidigare har ändrats för att överföra skatteinkomster från kommunerna till staten med anledning av reformen av social- och hälsovården. När det gäller arbetsinkomstavdraget och grundavdraget ändras de också på grund av indexjustering. Dessutom förlängs giltighetstiden för höjningen av avdraget för kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen så att den sträcker sig över 2023. Höjningen infördes tillfälligt för skatteåret 2022. Förutom ändringen arbetsinkomstavdraget, som görs från statsskatten, och höjningen av resekostnadsavdraget blir ändringarna inte tillämpliga vid kommunalbeskattningen på Åland utan lagstiftningsåtgärder.

     Förutom den ovannämnda propositionen behandlar riksdagen också en separat proposition om ett särskilt tidsbestämt hushållsavdrag på basis av elenergiräkningar (se RP 204/2022). Enligt förslaget ska kostnaderna för el­energi som förbrukats i en skattskyldigs stadigvarande bostad under tiden januari till april 2023 berättiga till hushållsavdrag till den del beloppet överstiger 2 000 euro och är högst 6 000 euro. Avdraget uppgår till 60 procent av det belopp som berättigar till avdrag, vilket i praktiken innebär att avdraget kan vara högst 2 400 euro. Hushållsavdraget görs primärt från statsskatten och det gäller även avdraget som beviljas specifikt på basis av elenergiräkningar. Till den delen blir ändringen av inkomstskattelagen tillämplig även på Åland. För att den överskjutande delen av avdraget ska kunna dras från kommunalskatten krävs dock lagstiftningsåtgärder.

     Social- och hälsovårdsreformen i riket påverkar också skattelagstiftningen på ett mer genomgripande plan. I samband med reformen beslöts att man inte längre skulle ha skilda skattebaser vid stats- och kommunalbeskattningen. Den lagstiftningen antogs av riksdagen redan 2021 men träder i kraft först den 1 januari 2023. I praktiken innebär förändringen att samma avdrag får göras både vid stats- och kommunalbeskattningen. Från och med skatte­året 2023 kommer således grundavdraget, förvärvsinkomstavdraget, studiepenningsavdraget och det så kallade cross-trade-avdraget även att kunna göras i statsbeskattningen. Dessa avdrag har hittills bara gällt vid kom­munal­beskattningen. De pensionsinkomstavdrag som hittills har gjorts på olika sätt i stats- och kommunalbeskattningen, slås också ihop till ett avdrag med delvis ändrad struktur. Invalidavdraget, som också har gällt både vid stats- och kommunalbeskattningen slopas helt. Sammanslagningen av skattebaserna påverkar dock inte arbetsinkomstavdraget, hushållsavdraget eller de andra avdragen som görs från skatten. Till den del de här ändringarna gäller avdrag i kommunalbeskattningen blir de inte tillämpliga på Åland utan lagstiftningsåtgärder av lagtinget. Till övriga delar, det vill säga reglering i inkomstskattelagen som kommunalskattelagen inte gör undantag från, blir ändringarna gällande även vid kommunalbeskattningen här.

 

2. Landskapsregeringens överväganden och förslag

 

2.1 Grundavdraget

 

Grundavdraget regleras i kommunalskattelagens 23 §. Avdragets maxbelopp är 3 500 euro. Det betyder att den som har en nettoförvärvsinkomst som efter att övriga avdrag har gjorts inte överstiger 3 500 euro får dra av detta belopp. Om inkomsten överstiger fullt grundavdrag minskar avdraget med 18 procent av den överskjutande inkomsten. Nedtrappningsgraden gör att avdraget trappas ned så att det vid en viss inkomstnivå upphör att ha effekt. Eftersom grundavdraget är det avdrag som görs sist av alla från förvärvsinkomsten gäller det mottagare av dagpenningsinkomster, löneinkomster och pensionsinkomster på olika inkomstnivåer, beroende på de andra avdrag av varierande storlek som får göras från de olika inkomsterna. För närvarande beviljas grundavdraget inte den som har en nettoförvärvsinkomst som efter övriga avdrag överskrider cirka 23 000 euro.

     Med hänvisning till det ekonomiska läget föreslår landskapsregeringen att grundavdragets nedtrappningsgrad sänks från 18 till 8,4 procent. På det sättet höjs avdraget för dem som har låga inkomster samtidigt som fler kan dra nytta av avdraget.

 

2.2 Hushållsavdraget från kommunalskatten

 

Hushållsavdraget från kommunalskatten regleras i kommunalskattelagens 26 §. Enligt paragrafens 1 mom. får en skattskyldig göra hushållsavdrag från kommunalskatten enligt de grunder som anges i 127a och 127b §§ i inkomstskattelagen till den del avdraget överstiger beloppet av inkomstskatten till staten. Det hushållsavdrag som beviljas på basis av elenergiräkningar som nu behandlas i riksdagen föreslås bli infört i en ny temporär 127g § i inkomstskattelagen.

     Hushållsavdraget som beviljas specifikt på basis av elenergiräkningar ska inte beaktas vid beräkningen av det sedvanliga hushållsavdragets maximi­belopp, det vill säga det ska beviljas utöver avdrag som beviljas på basis av andra kostnader som berättigar till hushållsavdrag. Avdraget som bestäms på basis av elenergiräkningar ska ändå utgöra en del av hushållsavdraget och beviljas på motsvarande sätt som avdrag som beviljas på basis av andra kostnader som berättigar till hushållsavdrag. Till exempel den självriskandel på 100 euro som ingår i hushållsavdraget ska också gälla avdrag som beviljas på basis av elenergiräkningar.

     Till inkomstskattelagen har också fogats en 127f § som anger avvikande grunder för hushållsavdraget under perioden 2022–2027. Enligt 127f § gäller ett högre maximibelopp på 3 500 euro för hushållsavdraget under skatteåren 2022–2027. Dessutom höjs den avdragbara andelen av kostnaderna från 40 till 60 procent för arbetsersättningar och från 15 till 30 procent när det gäller löner. Under skatteåren 2022 och 2023 gäller de avvikande grunderna avstående från oljeuppvärmning samt hushållsarbete, omsorgsarbete och vårdarbete. Under skatteåren 2024–2027 gäller grunderna endast hushållsavdrag som beviljas på basis av avstående från oljeuppvärmning. Den som har beviljats bidrag för att avstå från oljeuppvärmning är inte berättigad att göra avdraget.

     Genom den nu aktuella ändringen av inkomstskattelagen kommer det särskilda hushållsavdraget på basis av elenergiräkningar att kunna göras från statsskatten även av skattskyldiga på Åland. För att de också ska ha möjlighet att tillgodogöra sig avdraget i sin helhet föreslår landskapsregeringen att kommunalskattelagen ändras så att det särskilda avdraget får göras från kommunalskatten. Samtidigt föreslås också att en bestämmelse fogas till lagen om de avvikande grunderna för hushållsavdraget under skatteåren 2022–2027. De avvikande grunderna infördes i inkomstskattelagen från och med skatteåret 2022. Med hänvisning till att avdraget har beviljats från statsskatten under skatteåret 2022 föreslår landskapsregeringen att bestämmelsen ska gälla retroaktivt för innevarande skatteår även vid kommunalbeskattningen på Åland.

 

2.3 Resekostnadsavdraget

 

Resekostnadsavdraget från förvärvsinkomsten regleras i kommunalskattelagens 10 §. Avdraget höjs temporärt för skatteåret 2022 för att kompensera personer som använder egen bil mellan bostaden och arbetsplatsen för det höga bränslepriset. Höjningen genomförs genom en ändring av den nämnda 10 § som innebär att inkomstskattelagens bestämmelser om grunderna för avdraget blir tillämpliga vid kommunalbeskattningen på Åland. Tidigare har grunderna beslutats av Skatteförvaltningen. Lagtinget fattade beslut om ändringen den 21 september 2022 (se LTB 45/2022), den har ännu inte trätt i kraft men kommer att tillämpas retroaktivt för 2022.

     Den temporära höjningen av avdraget för kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen som infördes i inkomstskattelagen för skatteåret 2022 förlängs nu i riket så att den gäller även skatteåret 2023. För att fortsättningsvis kompensera för det höga bränslepriset förlängs höjningen av resekostnadsavdraget även i kommunalbeskattningen på Åland. Den nya formuleringen av 10 § i kommunalskattelagen medför att ändringen av inkomst­skattelagen per automatik blir tillämplig även vid kommunalbeskattningen här. Det kräver således ingen ytterligare lagstiftningsåtgärd.

 

2.4 Ändringar som följer av social- och hälsovårdsreformen

 

Den stora social- och hälsovårdsreformen som genomförs i riket innebär stora förändringar i förhållandet mellan staten och kommunerna i riket. Genom reformen införs en ny förvaltningsnivå i och med att välfärdsområden inrättas. Välfärdsområdena har ingen egen beskattningsrätt utan finansieras med statliga medel. Genom att de tar över en stor del av den kommunala verksamheten flyttas också kostnadsansvaret för denna verksamhet från kommunerna till staten. Ändringarna i beskattningen är ett led i att neutralisera denna kostnadsöverföring. För kommunerna i riket innebär det också att deras inkomstskattesatser för 2023 sänks med 12,64 procentenheter jämfört med 2022, samtidigt som kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten sänks med 11,25 procentenheter. För statens del höjs förvärvsinkomstskatten och andelen av samfundsskatten på motsvarande sätt.

     Reformen i riket rör varken åländska skattskyldiga eller de åländska kommunerna. Höjningen av förvärvsinkomstskatten till staten neutraliseras genom att skattesatserna i inkomstskatteskalan sänks med 12,64 procentenheter för skattskyldiga med hemkommun på Åland (se 124 § 5 mom. inkomstskattelagen). Landskapsregeringen anser inte att det finns någon orsak att ändra de avdrag som gäller vid kommunalbeskattningen endast med motivet att de ändras i rikets kommunalbeskattning. Att skattebaserna slås samman i riket kan möjligtvis komplicera beskattningsförfarandet, åtminstone på längre sikt, men det är inget som landskapsregeringen anser att man på Åland kan påverka för närvarande. Skattebasen i kommunalbeskattningen på Åland har för övrigt också hittills skilt sig från skattebasen i kommunalbeskattningen i riket. Eftersom inkomstskattelagen tillämpas med stöd av blankettlagstiftning föreslås dock vissa förtydliganden i kommunalskattelagen för att klargöra skillnaden när det gäller skattebasen.

 

3. Förslagets konsekvenser

 

3.1 Allmänt

 

Förslaget har ekonomiska konsekvenser för de skattskyldiga och för kommunerna. Konsekvenserna är positiva för de skattskyldiga och negativa för kommunerna. Med hänvisning till att landskapsregeringen har för avsikt att föreslå en kompensation till kommunerna motsvarande 70 procent av den totala förlusten av skatteintäkter som orsakas av resekostnads- och grundavdraget, kommer dock den sammantagna ekonomiska effekten för kommunerna att bli positiv. Ett separat lagförslag om kompensationen kommer att lämnas till lagtinget senare under höstsessionen.

 

3.2 Ekonomiska konsekvenser för de skattskyldiga

 

Ändringen av grundavdraget

 

Grundavdraget har hittills varit riktat till de skattskyldigas som har de allra lägsta förvärvsinkomsterna. Den föreslagna sänkningen av avdragets nedtrappningsgrad innebär att fler skattskyldiga än tidigare kommer att kunna göra avdraget. För dem som hittills har fått göra grundavdrag kommer avdraget också att bli högre. Hur stor skillnaden blir är beroende av vilka andra avdrag som dras från den skattskyldiges förvärvsinkomst. För skattskyldiga med en nettoförvärvsinkomst som efter andra avdrag inte är högre än 3 500 euro har förslaget dock ingen effekt.

     I nedanstående tabell visas en kalkyl för hur förslaget faller ut per person vid olika inkomstnivåer efter att övriga avdrag från förvärvsinkomsten har gjorts. I tabellen visas en jämförelse mellan grundavdraget i euro enligt gällande lag (3 500 euro, nedtrappningsgrad 18) och enligt förslaget (3 500 euro, nedtrappningsgrad 8,4). Kalkylen visar att ökningen blir störst för dem som har en nettoförvärvsinkomst runt 20 000–25 000 euro efter andra avdrag. Observera att det som visas är ökningen av avdraget från förvärvsinkomsten. Hur stor sänkningen av skatten slutligen blir beror på den kommunala inkomstskattesatsen. I tabellen visas den kalkylerade förändringen av den disponibla inkomsten på basen av den genomsnittliga kommunalskattesatsen 2022 (17,52 procent).

 

Förvärvs-

inkomst

efter andra avdrag, euro

Grundavdrag, euro

Ökning, euro

Enligt gällande lag

Enligt förslag

Avdrags-

belopp

Disponibel inkomst (skattesats 17,52 %)

10 000

2 330

2 954

624

109

15 000

1 430

2 534

1 104

193

20 000

530

2 114

1 584

278

25 000

0

1 694

1 694

297

30 000

0

1 274

1 274

223

35 000

0

854

854

150

40 000

0

434

434

76

45 000

0

14

14

2

 

     Följande två tabeller visar hur grundavdraget fördelar sig mellan de vanligaste hushållstyperna, den första enligt nu gällande lag (3 500 euro, nedtrappningsgrad 18) och den följande enligt förslaget (3 500 euro, nedtrappningsgrad 8,4). Tabellerna har tagits fram genom simuleringar i en modell där hushållens inkomster och avdrag (innehåller två års eftersläpning) simuleras utifrån beskattningsuppgifter och lagstiftning. Det bör understrykas att resultaten av dessa simuleringsberäkningar närmast ska tolkas som uppskattningar där fokus ligger på procentuella fördelningar och generella förändringar till följd av förslaget snarare än eurobelopp.

 

Grundavdrag 3 500 €, minskning 18 %

Beräknat antal personer som fått grundavdrag

Beräknat genomsnittligt avdrag, euro

Median förvärvs-inkomst i hushållstypen, euro

1 vuxen

2 565

1 734

27 497

2 vuxna

3 215

1 675

29 402

1 vuxen, 1 barn

477

1 774

25 576

1 vuxen, 2 barn

207

1 799

20 389

2 vuxna, 1 barn

1 191

1 680

32 513

2 vuxna, 2 barn

1 160

1 611

34 219

2 vuxna, 3 barn

425

1 683

31 800

2 vuxna, 4+ barn

157

1 671

20 893

 

Grundavdrag 3 500 €, minskning 8,4 %

Beräknat antal personer som fått grundavdrag

Beräknat genomsnittligt avdrag, euro

Median förvärvs-inkomst i hushållstypen, euro

1 vuxen

4 804

1 876

27 497

2 vuxna

6 460

1 812

29 402

1 vuxen, 1 barn

805

1 853

25 576

1 vuxen, 2 barn

335

1 869

20 389

2 vuxna, 1 barn

2 417

1 779

32 513

2 vuxna, 2 barn

2 475

1 655

34 219

2 vuxna, 3 barn

813

1 745

31 800

2 vuxna, 4+ barn

239

1 827

20 893

 

     Slutligen visas nedan en kalkyl för hur förslaget faller ut i olika inkomstdeciler i inkomstbeskattningen. Med deciler avses att inkomsttagarna rangordnas efter inkomst och delas in i tio lika stora grupper. Varje inkomstdecil omfattar således tio procent av inkomsttagarna. Till den första decilen hör den tiondel som har de lägsta inkomsterna och till den sista decilen den tiondel som har de högsta inkomsterna. Inkomsterna omfattar i det här fallet så­väl förvärvsinkomster (löneinkomster, pensionsinkomster och skattepliktiga socialförmåner, exempelvis arbetslöshetsdagpenningar och föräldrapenningar) som kapitalinkomster (inkomster från tillgångar, till exempel hyresinkomster, överlåtelsevinster, dividender, vissa ränteinkomster, livförsäkringar och vinstandelar samt kapitalinkomstandelen av företagsinkomst). Kapitalinkomstskatten är en statsskatt.

     I tabellen presenteras en beräknad fördelning av grundavdraget på respektive decil enligt gällande lagstiftning samt enligt förslaget med utökat avdrag. Beräkningen belyser att även om antalet personer som beviljas avdraget ökar åtminstone något i alla inkomstdeciler ökar antalet personer som beviljas avdraget mest i de fem högsta decilerna. På liknande sätt ökar beloppet för det beräknade avdraget i alla tio deciler, avdraget ökar dock i genomsnitt mer i de fem högsta inkomstdecilerna. Kapitalinkomsterna, som inte påverkar avdragets storlek, utgör en relativt stor andel av inkomsterna i de högre inkomstdecilerna.

 

Inkomst vid personbeskattningen

Beräknat antal personer som gör grundavdrag

Fördelning av grund-

avdraget, %

Enligt

gällande lag

Enligt

förslag

Enligt

gällande lag

Enligt

förslag

1 decil

1 100

1 100

15

8

2 decil

1 100

1 200

13

8

3 decil

1 300

1 450

13

10

4 decil

1 200

1 550

10

9

5 decil

1 100

1 900

10

11

6 decil

1 000

2 300

9

12

7 decil

1 000

2 600

9

12

8 decil

900

2 700

8

11

9 decil

850

2 900

7

11

10 decil

700

2 100

7

8

 

Ändringen av hushållsavdraget

 

När det gäller de föreslagna ändringarna av hushållsavdraget är det värt att notera att detta lagförslag enbart rör den del av avdraget som görs från kommunalskatten. Primärt görs hushållsavdraget från statsskatten och reglerna i inkomstskattelagen tillämpas till den delen på Åland oberoende av lagtingets lagstiftningsåtgärder.

     Det särskilda hushållsavdraget på basis av elenergiräkningar innebär större avdragsmöjligheter för skattskyldiga med höga elkostnader under årets fyra första månader. Enligt RP 204/2022 uppskattas att avdraget i euro räknat till 96 procent riktar sig till eluppvärmning. På Åland har omkring en tredjedel av bostadsbyggnaderna el som huvudsaklig värmekälla (Statistisk årsbok 2022).

     Enligt bedömningen i den nämnda propositionen beräknas det särskilda hushållsavdraget på basis av elenergiräkningar uppgå till i genomsnitt cirka 1 000 euro per hushåll. Bland dem som kan dra nytta av avdraget bedöms det finnas mycket få hushåll i de lägsta inkomstdecilerna, eftersom det krävs skatter till tillräckligt höga belopp för att avdraget ska kunna utnyttjas. Största delen av avdraget bedöms vara till nytta för hushåll i de högsta decilerna, eftersom det uppskattas att det i dem finns flest antal hushåll som omfattas av avdraget. Dessa bedömningar har inte gjorts specifikt för Åland utan gäller för hela Finland.

     Hushållsavdrag är ett avdrag från skatten, i första hand från statsskatten och i andra hand från kommunalskatten. Avdragets belopp i euro motsvarar således den nytta i euro som den skattskyldige får genom avdraget. Den som har låg inkomst och därmed låg skatt kommer därmed inte att kunna dra nytta av avdraget. Här kan nämnas att hushåll som inte har möjlighet att utnyttja det särskilda hushållsavdraget på basis av elenergiräkningar fullt ut kommer att kunna ansöka om ett elstöd. Stödet är för närvarande under behandling i riksdagen (se RP 234/2022). Det kommer att beviljas av Folkpensionsanstalten och omfattar också dem som bor på Åland under förutsättning att det särskilda hushållsavdraget införs vid kommunalbeskattningen.

     De avvikande grunderna för hushållsavdraget som gäller skatteåren 2022–2027 innebär dels att avdragets maxbelopp höjs från 2 250 till 3 500 euro dels att avdragsprocenten för kostnader för arbetsersättningar och löner höjs. Avdraget på dessa grunder begränsas till kostnader för avstående från oljeuppvärmning under dessa år och kostnader för sedvanligt hushållsarbete, omsorgsarbete och vårdarbete under åren 2022 och 2023. Det innebär att skattskyldiga som har kostnader av de nämnda slagen kan göra ett högre avdrag.

     Hushållsavdraget yrkas vanligtvis i efterhand genom komplettering av den förhandsifyllda skattedeklarationen, men det är också möjligt att ansöka om att avdraget ska beaktas vid förskottuppbörden. Om avdraget beaktas vid förskottuppbörden minskar den personliga förskottsinnehållningsprocenten och den disponibla inkomsten ökar redan under skatteåret. I den årliga beskattningen fördelas dock avdragets nytta jämnt över hela året även om avdraget i sig beviljas enbart på basis av elenergiräkningarna för de första månaderna av året.

 

3.3 Ekonomiska konsekvenser för kommunerna

 

Den föreslagna höjningen av grundavdraget förväntas leda till en sänkning av kommunernas skatteintäkter med uppskattningsvis drygt 3 miljoner euro. Som tidigare nämndes avser landskapsregeringen att kompensera kommunerna för denna sänkning genom en separat landskapslag, som också kommer att omfatta kompensation för resekostnadsavdraget.

     Till den del förslaget gäller de särskilda delarna av hushållsavdraget är det mycket svårt att ha en uppfattning om hur stor effekten kommer att bli på kommunernas skatteintäkter. Vad det särskilda hushållsavdraget på basis av elenergiräkningar beträffar är effekten i första hand beroende av hur många skattskyldiga som gör avdraget, vilket i sin tur är beroende av prisnivån på el under de fyra första månaderna 2023. I andra hand är effekten beroende av i vilken grad dessa skattskyldiga beskattas i statsbeskattningen och hur stor del av avdraget som därmed kan göras från statsskatten. I nuläget finns således inga relevanta uppgifter att basera en eventuell kompensation till kommunerna på. Hur stor effekten blir kommer sannolikt att kunna fastställas först i efterhand, vilket i det här fallet är när beskattningen slutförs i oktober 2024. Det är först i det skedet som det kan bli aktuellt att överväga kompensation för den förlust av skatteintäkter som eventuellt har uppstått.

 

3.4 Övriga konsekvenser av förslaget

 

Förslaget har inga organisatoriska effekter och bedöms inte heller ha några direkta konsekvenser för miljön, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för barn.

 

4. Beredning och ikraftträdande

 

Förslaget har beretts som tjänstemannaberedning vid lagberedningen. Kalkyler och simuleringar som visar effekten av förslaget om höjt grundavdrag har utförts av Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB). Till följd av lagförslagets brådskande beredning har det inte skickats på någon remiss. De olika skatteåtgärderna har dock ingått som en del i samrådsförfarandet mellan landskapsregeringen, Ålands kommunförbund och Mariehamns stad.

     De föreslagna ändringarna i kommunalbeskattningen är med ett undantag avsedda att tillämpas från och med den kommunalbeskattning som verkställs för skatteåret 2023. Den föreslagna 26a § är avsedd att gälla retroaktivt från och med den kommunalbeskattning som verkställs för skatteåret 2022. Med hänvisning till att de föreslagna ändringarna är till de skattskyldigas fördel och att det är frågan om ett avdrags som företrädesvis yrkas i efterhand, bedömer landskapsregeringen att frågan om retroaktivitet inte är så problematisk. Lagstiftningen bör dock träda i kraft så snart som möjligt.

 

Detaljmotivering

 

Ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland

 

1a § Den beskattningsbara inkomsten. Enligt förslaget fogas i förtydligande syfte en ny 1a § till kommunalskattelagen. Paragrafen formuleras så att det tydligt klargörs att den beskattningsbara inkomsten vid kommunalbeskattningen ska beräknas på samma sätt som hittills, oavsett att skattebaserna vid stats- och kommunalbeskattningen slås ihop i riket. Av motiveringen till ändringen av 30 § 3 mom. i inkomstskattelagen framgår dock att även om skattebaserna slås ihop kommer beskattningsberäkningen fortfarande göras separat för statsbeskattningen och kommunalbeskattningen även där (se RP 241/2020 s. 925).

 

2 § Bestämmelser som inte ska tillämpas vid kommunalbeskattningen. Paragrafen anger att bestämmelserna om avdrag vid kommunalbeskattningen i inkomstskattelagen som inte ska tillämpas vid kommunalbeskattningen på Åland. Formuleringen baseras på rubriceringen av de olika typerna av avdrag. Som en följd av att skattebaserna vid stats- och kommunalbeskattningen slås ihop i riket ändras rubrikerna så att det inte längre görs skillnad mellan avdrag från nettoförvärvsinkomsten vid statsbeskattningen och nettoförvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen.

     Särskilda stadganden om naturliga avdrag avser i nuläget 31 § i inkomstskattelagen. Avdrag för inkomstens förvärvande avser 93–95a §§, avdrag från nettoförvärvsinkomsten vid stats- och kommunalbeskattningen avser 96–98a §§ och avdrag från nettoförvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen avser 101–106 §§ i inkomstskattelagens nu gällande lydelse. Inkomstskattelagen ändras så att den sistnämnda rubriken upphävs tillsammans med motsvarande rubrik om avdrag från nettoförvärvsinkomsten vid statsbeskattningen. Paragrafen föreslås bli anpassad till detta genom att hänvisningen till avdrag från nettoförvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen utgår. Följden blir att hänvisningen till avdrag från nettoförvärvsinkomsten vid stats- och kommunalbeskattningen kommer att avse 96–106 §§ i inkomstskattelagen i den lydelse lagen har från och med den 1 januari 2023.

 

9 § Särskilda bestämmelser om naturliga avdrag. I paragrafen finns en lista över utgifter för inkomstens förvärvande. I listans 5 punkt anges att bland annat avgifter som har tagits ut på mötesarvoden för kommunala förtroendeuppdrag är sådana utgifter som är avdragsgilla. Motsvarande bestämmelser om utgifter för inkomstens förvärvande finns i inkomstskattelagens 31 §. Där har den 5 punkten ändrats så att förtroendeuppdrag i välfärdsområden och i välfärdssammanslutningar jämställs med kommunala förtroendeuppdrag. Enligt förslaget ska samma ändring göras i denna paragraf. Även om det inte finns några välfärdsområden på Åland är det inte uteslutet att skattskyldiga här kan ha förtroendeuppdrag i sådana.

 

23 § Grundavdrag. Enligt förslaget sänks grundavdragets nedtrappningsgrad från 18 till 8,4 procent. Förslaget innebär att nedtrappningen av avdragets belopp blir långsammare. Jämfört med nu gällande lydelse blir således avdraget högre vid samma inkomstnivå. Det innebär också att avdraget kommer att göras vid högre inkomstnivåer än hittills.

 

24 § Avdrag som beviljas dödsbon för efterlevande make eller maka. I inkomstskattelagen regleras motsvarande avdrag i 108 §. Där ändras formuleringen så att omnämnandet av invalidavdraget stryks till följd av att det slopas vid både stats- och kommunalbeskattningen i riket. Invalidavdraget kommer att kvarstå vid kommunalbeskattningen på Åland och paragrafen behöver inte ändras av den anledningen. Däremot föreslås att hänvisningen till att avdraget kan göras från inkomstskatten stryks. Ändringen är enbart teknisk eftersom det avdrag som hittills har kunnat göras från skatten är invalidavdraget vid statsbeskattningen, och det kommer som sagt inte längre att göras.

 

26a § Hushållsavdraget från kommunalskatten skatteåren 2022–2027. Enligt lagens 26 § 1 mom. får en skattskyldig göra hushållsavdrag från kommunalskatten enligt de grunder som anges i 127a och 127b §§ i inkomstskattelagen till den del avdraget överstiger beloppet av inkomstskatten till staten. Strikt tolkat betyder det att de bestämmelser om avvikelser från 127a § som infogats i inkomstskattelagens 127f § inte berättigar till hushållsavdrag från kommunalskatten. Med hänvisning till det föreslås en bestämmelse som tydligt anger att de grunder som anges i 127f § ska tillämpas vid kommunalbeskattningen. Den föreslagna paragrafen är avsedd att gälla för skatteåren 2022–2027.

 

26b § Hushållsavdraget på basis av elenergiräkningar 2023. Som nämndes i motiveringen till 26a § ovan anges i lagens 26 § 1 mom. att en skattskyldig får göra hushållsavdrag från kommunalskatten enligt de grunder som anges i 127a och 127b §§ i inkomstskattelagen till den del avdraget överstiger beloppet av inkomstskatten till staten. Det hushållsavdrag som beviljas på basis av elenergiräkningar som nu behandlas i riksdagen föreslås bli infört i en ny temporär 127g § i inkomstskattelagen. För att det hushållsavdraget också ska kunna dras från kommunalskatten föreslås att en bestämmelse om detta tas in i denna lag. Den föreslagna paragrafen är avsedd att gälla skatteåret 2023.

 


Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

L A N D S K A P S L A G
om ändring och temporär ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     ändras 2 §, 9 § 1 mom. 5 punkten, 23 och 24 §§ kommunalskattelagen (2011:119) för landskapet Åland, av dessa 23 § sådan den lyder i landskapslagen 2020/130, samt

     fogas till lagen en ny 1a § samt temporärt nya 26a och 26b §§, som följer:

 

1a §

Den beskattningsbara inkomsten

     Nettoförvärvsinkomsten beräknas genom att från förvärvsinkomsten görs de naturliga avdragen. Skatteårets inkomst vid kommunalbeskattningen fastställs genom att från nettoförvärvsinkomsten görs de avdrag som ska göras vid kommunalbeskattningen. Den beskattningsbara inkomsten vid kommunalbeskattningen bestäms genom att från skatteårets inkomst vid kommunalbeskattningen dras av sådana under tidigare år fastställda förluster som hänför sig till förvärvsinkomstslaget.

 

2 §

Bestämmelser som inte ska tillämpas vid kommunalbeskattningen

     Bestämmelserna om särskilda stadganden om naturliga avdrag, om avdrag för inkomstens förvärvande, om avdrag från nettoförvärvsinkomsten vid stats- och kommunalbeskattningen och om avdrag från kommunalskatt i inkomstskattelagen ska inte tillämpas vid kommunalbeskattningen. Dessutom ska inte bestämmelserna i 154 § inkomstskattelagen tillämpas vid kommunalbeskattningen.

 

9 §

Särskilda bestämmelser om naturliga avdrag

     Utgifter för inkomstens förvärvande är bland annat

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     5) skäliga kostnader som direkt har föranletts av skötseln av statliga förtroendeuppdrag samt avgifter som har tagits ut på mötesarvoden för kommunala förtroendeuppdrag eller för förtroendeuppdrag i välfärdsområden eller i välfärdssammanslutningar,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

23 §

Grundavdrag

     Om en skattskyldig fysisk person har en nettoförvärvsinkomst som efter de ovan nämnda avdragen inte överstiger 3 500 euro, ska detta inkomstbelopp dras av från nettoförvärvsinkomsten. Om nettoförvärvsinkomstens belopp efter de nämnda avdragen överstiger fullt grundavdrag, ska avdraget minskas med 8,4 procent av den överskjutande inkomsten.

 

24 §

Avdrag som beviljas dödsbon för efterlevande make eller maka

     Dödsboet beviljas pensionsförsäkringspremieavdrag och invalidavdrag vid kommunalbeskattningen för den efterlevande maken eller makan, om den efterlevande maken eller makan är delägare i dödsboet och han eller hon inte har yrkat på att de i första hand ska dras av från hans eller hennes egna inkomster.

 

26a §

Hushållsavdraget från kommunalskatten skatteåren 2022–2027

     Vid kommunalbeskattningen för skatteåren 2022–2027 får en skattskyldig göra hushållsavdrag från kommunalskatten enligt de grunder som anges i 127f § inkomstskattelagen till den del avdraget överstiger beloppet av inkomstskatten till staten. I övrigt tillämpas på hushållsavdrag enligt denna paragraf vad som föreskrivs i 26 §.

 

26b §

Hushållsavdraget på basis av elenergiräkningar 2023

     Vid kommunalbeskattningen för skatteåret 2023 får en skattskyldig göra hushållsavdrag från kommunalskatten enligt de grunder som anges i 127g § inkomstskattelagen till den del avdraget överstiger beloppet av inkomstskatten till staten. Avdraget görs på det sätt som anges i 26 §.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den… och tillämpas första gången vid den kommunalbeskattning som verkställs för skatteåret 2023. Lagens 26a § tillämpas också vid den kommunalbeskattning som verkställs för skatteåret 2022 och gäller till och med den 31 december 2027. Lagens 26b § gäller till och med den 31 december 2023.

 

 

Mariehamn den 24 november 2022

 

 

L a n t r å d

 

 

Veronica Thörnroos

 

 

Föredragande minister

 

 

Roger Höglund

 


 

Parallelltexter

 

·      Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 10/2022-2023