Lagförslag 12/2012-2013
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 12/2012-2013 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2013-03-07 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Ändringar i barnomsorgs- och hemvårdsstödslag-stiftningen relaterade till faderskapspenning
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar två landskapslagar som innebär att landskapslagen om stöd för vård av barn i hemmet respektive barnomsorgslagen för landskapet Åland ändras. Ändringarna i landskapslagen om stöd för vård av barn i hemmet är av lagteknisk karaktär i det att hänvisningarna till sjukförsäkringslagen i bestämmelserna om grunddel och om flerbarnsförhöjning justeras och görs mer generella. Ändringarna i barnomsorgslagen för landskapet Åland innebär bl.a. att bestämmelserna om rätten till daghemsverksamhet kompletteras. Under den tid faderskapspenning utbetalas till vårdnadshavaren har han inte rätt att utnyttja en för eget barn beviljad barnomsorgsplats, om barnet är under tre år. Rätten till samma barnomsorgsplats kvarstår dock efter att faderskapspenningsperioden upphör. Om faderskapspenningen utbetalas samtidigt som moderskapspenningen har vårdnadshavaren inte rätt att utnyttja en barnomsorgsplats för barn under tre år.
INNEHÅLL
2.2 Tidigare faderskapsledighet med s.k. pappamånad – en översikt
2.3 Ny faderskapsledighet – viktiga hållpunkter
3. Behov av ändringar i landskapslagstiftningen
4. Landskapsregeringens förslag och dess konsekvenser
L A N D S K A P S L A G om ändring av barnomsorgslagen för landskapet Åland
L A N D S K A P S L A G om ändring av 4 och 5a §§ landskapslagen om stöd för vård av barn i hemmet
Motivering
1. Inledning
Det viktigt att genom lag uppmuntra ett jämställt föräldraskap och underlätta pappors möjlighet att ta ett självständigt vårdnadsansvar för sina små barn och därigenom förkorta mammornas frånvaro från arbetslivet. Även med tanke på barnet är lösningen bra, eftersom barnet då får möjlighet att knyta an till båda vårdnadshavarna. I detta lagförslag innefattas i begreppet ”pappa” även adoptivfäder samt den andra parten i ett registrerat partnerskapsförhållande där denne har adopterat sin partners barn.
2. Bakgrund
2.1 Allmänt
I riket har bestämmelserna om faderskapspenning i sjukförsäkringslagen (FFS 1224/2004) ändrats till viss del. De nya bestämmelserna i sjukförsäkringslagen som trätt i kraft den 1 januari 2013 blir automatiskt gällande på Åland i och med. att ändringarna rör rättsområdet för familjeförhållanden vilket enligt 27 § 7 punkten självstyrelselagen (1991:71) för landskapet Åland hör till rikets lagstiftningsbehörighet. Dock ska de tidigare bestämmelserna i sjukförsäkringslagen, som berättigar till dels faderskapsledighet som innefattar 1-18 vardagar, dels s.k. pappamånad, tillämpas ifråga om de pappor för vilkas barn Folkpensionsanstalten (FPA) har börjat betala moderskapspenning eller föräldradagpenning under år 2012, fastän barnet föds år 2013 (se vidare avsnitten 2.2 och 2.3 nedan).
I övrigt har som en följd av att sjukförsäkringslagen ändrats även rikets lag om stöd för hemvård och privat vård av barn (FFS 1128/1996) och rikets lag om barndagvård (FFS 36/1973) ändrats. I det första fallet rör det sig om lagtekniska ändringar i form av hänvisningsändringar. I det andra fallet rör det sig om såväl hänvisningsändringar som nya materiella bestämmelser som reglerar rätten till dagvårdsplats.[1] Enligt de nya bestämmelserna i lagen om barndagvård ska rätten till samma dagvårdsplats kvarstå även om barnet inte får dagvård under de avsnitt av faderskapspenningsperioden som avses i sjukförsäkringslagen. Frånvaro som beror på avsnitt av faderskapspenningsperioden ska anmälas till daghemmet senast två veckor före den planerade periodens början.
De ovan nämnda ändringarna i sjukförsäkringslagen ligger till grund för de nedan föreslagna ändringarna av barnomsorgslagen (2011:86) för landskapet Åland (barnomsorgslagen) och landskapslagen (1985:50) om stöd för vård av barn i hemmet (hemvårdsstödslagen).
2.2 Tidigare faderskapsledighet med s.k. pappamånad – en översikt
Enligt de tidigare bestämmelserna som fortfarande ska tillämpas i det ovan angivna fallet förutsätter en pappas rätt till faderskapspenning att vissa i lag stipulerade krav ska vara uppfyllda. Pappan ska ha omfattats av den bosättningsbaserade sociala tryggheten i Finland minst 180 dagar omedelbart före den beräknade nedkomsten. Kraven uppfylls även i det fall han under samma tid har varit försäkrad i ett annat EU - eller EES - land, i Schweiz eller Israel. Ett annat krav är att pappan även ska bo tillsammans med barnets mamma. I undantagsfall kan faderskapspenning beviljas fast mamman och pappan bor på olika adresser. Förutsättningen är då att de är gifta och att de har sådana arbeten som gör att de är tvungna att bo skilt. Följaktligen betalar FPA inte ut faderskapspenning om föräldrarna är skilda och därför bor på olika adresser. För att få faderskapspenning förutsätts vidare att vårdnadshavaren varken arbetar eller studerar på heltid under faderskapsledigheten. Det är dock tillåtet att arbeta på söndagar, eftersom faderskapspenning endast betalas för vardagar. Studier och erhållandet av studiestöd utgör inte något hinder för att få faderskapspenning, om pappan sköter barnet oberoende av studierna. Även adoptivpappor har rätt till ledighet med faderskapspenning. Om den ena parten i ett registrerat partnerskapsförhållande har adopterat sin partners barn, har även denne rätt till faderskapspenning oberoende av kön.
Den som blivit pappa är berättigad till ledighet med faderskapspenning i 1 - 18 vardagar medan barnets mamma samtidigt är moderskaps- eller föräldraledig. Det är fullt möjligt att dela upp faderskapsledigheten, dock i högst fyra etapper. Den som har avsikt av vara faderskapsledig är skyldig att meddela sin arbetsgivare om den kommande ledigheten senast 2 månader i förväg. Dock om ledigheten är kortare än 12 vardagar är det tillräckligt att meddela arbetsgivaren en månad i förväg.
Förutom att den som blivit pappa är berättigad till ovan nämnda faderskapsledighet har denne även rätt till ytterligare ledighet på upp till 36 vardagar (s.k. pappamånad). Förutsättningen är att vårdnadshavaren i stället för barnets mamma använder åtminstone de 12 sista vardagarna av föräldrapenningsperioden och kombinerar dessa dagar med 1 - 24 vardagar bonusledigt. Pappamånaden omfattar således 13 - 36 vardagar. Enligt arbetsavtalslagen (FFS 55/2001) måste vårdnadshavaren meddela arbetsgivaren om den planerade ledigheten minst 2 månader i förväg. Mamman ska också meddela sin arbetsgivare, om hon p.g.a. pappamånaden avbryter sin föräldraledighet två veckor tidigare än vad hon ursprungligen planerat. Det är även fullt möjligt att flytta fram ledigheten och ta ut den i ett senare skede efter det att tidpunkten för föräldraledigheten gått ut. För att vårdnadshavaren ska kunna använda sin s.k. pappamånad i det fallet, måste någondera föräldern sköta barnet hemma ända fram tills det att denna ledighet infaller. Det får alltså inte bli några avbrott mellan föräldraledigheten, vårdledigheten och pappamånaden. Om vårdnadshavaren skjuter fram sin faderskapsledighet mer än en månad efter föräldrapenningperiodens slut, kan familjen få stöd för hemvård för tiden mellan föräldraledigheten och den s.k. pappamånaden.
Vårdnadshavaren måste ta ut sina pappamånadsdagar i en följd. Om vårdnadshavaren inleder sin pappamånad genast i samband med föräldrapenningsperiodens slut ska han eller hon senast 2 månader dessförinnan ansöka om faderskapspenning. Om han eller hon vill ta ut sin pappamånad vid en senare tidpunkt, som dock måste infalla inom 180 dagar efter det att föräldrapenningsledigheten löpt ut, måste han eller hon senast 2 månader före föräldrapenningsperiodens slut anmäla till FPA att pappamånaden senareläggs. Själva ansökan ska göras senast 2 månader innan pappamånaden inleds. Barnets mamma får inte föräldrapenning under pappamånaden, men hon kan ändå stanna hemma under denna tid. Då kan hon t.ex. utnyttja avlönad semester som hon sparat. Ingenting hindrar mamman från att förvärvsarbeta medan den andra vårdnadshavaren tar ut sin pappamånad.
2.3 Ny faderskapsledighet – viktiga hållpunkter
Enligt de nya bestämmelserna kan faderskapspenning betalas ut under en längre period än tidigare. Vårdnadshavare kan få faderskapspenning för högst 54 vardagar. Pappamånaden slopas och ledigheten blir mer flexibel. Tidigare har fadern varit tvungen att ta 1 - 18 vardagar med faderskapspenning under moderskaps- eller föräldrapenningperioden. Nu kan vårdnadshavare som vill, ta ut alla ledigheter med faderskapspenning på en gång efter föräldrapenningperioden. Ledigheten kan tas ut senare än hittills. Ledigheterna med faderskapspenning ska tas ut innan barnet fyllt 2 år eller innan det gått två år från att familjen fått sitt adoptivbarn. Vårdnadshavare förlorar inte sin faderskapsledighet fastän familjen får ett barn till. Tidigare har de gått miste om sin s.k. pappamånad om de inte ännu hunnit ta ut den innan familjen börjar få föräldrapenning för följande barn. Även adoptivfäder har rätt till faderskapspenning. Om den ena parten i ett registrerat partnerskapsförhållande har adopterat sin partners barn, har även denne rätt till faderskapspenning oberoende av kön.
3. Behov av ändringar i landskapslagstiftningen
3.1 Allmänt
Till viss del är landskapslagstiftningen uppbyggd efter och t.o.m. hänvisningsmässigt direkt knuten till sjukförsäkringslagstiftningen i riket. Detta leder till att ändringar i nämnda lagstiftning på rikssidan medför att landskapslagstiftningen även måste ändras om den fortsättningsvis ska kunna fungera som lagstiftaren ursprungligen avsett vid dess tillkomst. Så är fallet med barnomsorgslagen och hemvårdsstödslagen.
3.2 Barnomsorgslagen
När det gäller barnomsorgslagen anser landskapsregeringen att det är viktigt att familjers rätt till barnomsorgsplats inte är mer inskränkt jämfört med vad den är i riket när det gäller rätten att ha kvar platsen under och efter den tid faderskapsledigheten tagits ut. Barnomsorgslagens regelverk i sin nuvarande utformning är bristfälligt i så motto att det inte finns något i lagtexten som uttryckligen säkerställer en sådan rätt. Det kan enligt landskapsregeringen med fog hävdas att barnomsorgslagen utövar en återhållande effekt på vårdnadshavarnas vilja att ta ut faderskapsledighet eftersom barnomsorgsplatsen rent teoretiskt kan sägas upp i dessa fall. Med hänsyn till de i inledningen angivna allmänna riktlinjerna så är det därför viktigt att ändra barnomsorgslagen så att incitamentet för vårdnadshavares vilja att ta ut sin faderskapsledighet stärks.
3.3 Hemvårdsstödslagen
De föreslagna ändringarna i hemvårdsstödsslagen är av rent lagteknisk karaktär. Landskapsregeringen anser att det i just det här fallet är ändamålsenligare att i lagtexten ha en allmän hänvisning till sjukförsäkringslagen i stället för att binda ordalydelsen i till ett specifikt lagrum i sjukförsäkringslagen. Rättsäkerheten äventyras inte och dessutom blir hemvårdsstödsslagen mer flexibel i så motto att framtida ändringar i sjukförsäkringslagen som anknyter till hemvårdsstödslagen kan börja gälla per automatik vilket rationaliserar det åländska lagstiftningsarbetet.
4. Landskapsregeringens förslag och dess konsekvenser
4.1 Förslag
Mot bakgrund av det som anförts i avsnitt 3 ovan föreslår landskapsregeringen att barnomsorgslagen och hemvårdsstödslagen ändras på nedan angivet sätt.
4.2 Konsekvenser
4.2.1 Ekonomiska och administrativa konsekvenser
Förslaget har inga avgörande administrativa verkningar. De föreslagna ändringarna i hemvårdsstödslagen har inte några ekonomiska verkningar. Däremot om de ifrågavarande bestämmelserna i hemvårdsstödslagen inte ändras kan konsekvensen bli att kommunerna, till skillnad från vad som har varit fallet ända fram till senaste årsskiftet, kan bli tvungna att till vårdnadshavare betala ut både grunddel och flerbarnsförhöjning under den tid då han eller hon är berättigad till moderskaps-, särskild moderskaps-, föräldra- eller partiell föräldrapenning eller till faderskapspenning för faderskapspenningsperioden omedelbart efter föräldrapenningsperioden, eller till föräldrapenning eller faderskapspenning. Kostnaderna föranledda av sådana utbetalningar skulle kunna bli kännbara för kommunerna.
Ändringarna i barnomsorgslagen kan leda till en merkostnad för kommunerna i och med att barnomsorgsplatser kan komma att stå tomma under den tid faderskapspenning utbetalas till de vårdnadshavare som har valt att utnyttja sin lagstadgade faderskapsledighet. Hur stora dessa kostnader blir kan vara svårt att förutsäga. Det beror på hur många vårdnadshavare som väljer att vara hemma med sina barn och hur länge de väljer att vara hemma. Nettokostnaden för en barnomsorgsplats i Mariehamns stad för ett barn under tre år uppgår enligt 2011 års bokslut till 1300 € per månad. Detta är emellertid en kostnad som belastar kommunen oavsett om platsen nyttjas eller inte.
Eftersom utgångspunkten är att barnomsorgsavgifter inte ska betalas under den tid faderskapspenningsperioden varar, uppstår till följd av detta minskade intäkter för kommunerna. Storleken på detta bortfall kan vara svår att uppskatta. Dock går det med ett förenklat räkneexempel att göra sig en ungefärlig bild av hur stort intäktsbortfallet högst skulle kunna bli under ett år för kommunens del. Utgående ifrån tillgänglig statistik kan antalet födda barn per år antas vara 280 - 300 st.[2] Om alla vårdnadshavare som har barn under ett års ålder tar ut maximal faderskapsledighet (2 månader) och att denna ledighet infaller inom året ifråga, samt att avgiften i enlighet med 22 § barnomsorgslagen, maximalt uppgår till 230 € per barn per månad erhåller man ett årsbelopp motsvarande 128 800 - 138 000 €. Om detta belopp slås ut på 16 kommuner blir det 8050 - 8625 € per kommun och år. I realiteten blir beloppet sannolikt lägre. Detta mot bakgrund av 60 procent av mottagarna av föräldrapenning under år 2011 var kvinnor och 40 procent var män.[3]
Landskapsregeringen konstaterar att de föreslagna bestämmelserna jämte de nya bestämmelserna i sjukförsäkringslagen, innebär att den tid under vilken kommunerna är skyldig att betala ut hemvårdsstöd förkortas i motsvarande mån som faderskapspenningsperioden förlängs, vilket innebär sänkta kostnader för kommunerna.
4.2.2 Jämställdhetskonsekvenser
När det gäller de jämställdhetsmässiga konsekvenserna av ändringarna i sjukförsäkringslagen hänvisas till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen, 4 och 6 § i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn samt av 11 a § i lagen om barndagvård sid. (RP 111/2012 rd).[4] De lagtekniska ändringarna i hemvårdsstödsslagen har inga avgörande konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män. När det gäller ändringarna i barnomsorgslagen kan det konstateras att föräldraledigheten mellan vårdnadshavarna blir jämnare. Detta i sin tur stärker på sikt möjligheterna för kvinnor att förvärvsarbeta mer och därigenom stärka sin ställning på arbetsmarknaden utan att för den skull mammors tid för att vara tillsammans med sina barn inskränks i otillbörlig utsträckning.
4.2.3 Konsekvenser för barnen
Ur barnets perspektiv är en god kontakt med båda föräldrar av stor vikt. Inte bara under den tid barnen är små utan även längre fram under uppväxten. Att föräldrar delar omsorgen om de små barnen är ett av sätten att lägga en grund för en god känslomässig kontakt mellan föräldrar och barn. De förslagna bestämmelserna främjar således enligt landskapsregeringen en utveckling mot goda bestående relationer mellan föräldrar och barn.
Av avgörande betydelse är den föreslagna ändringen i barnomsorgslagen som garanterar att barnet har rätt att återgå till samma barnomsorgsplats som det tidigare haft efter det att faderskapsledigheten tagits ut. Utan denna uttryckligen i lag föreskrivna rättighet, finns det en viss risk för att denna ledighet inte tas ut då kontinuitet i barnets barnomsorg prioriteras.
5. Beredningsarbete
Efter sedvanlig beredning, i samarbete med social- och miljöavdelningen vid Ålands landskapsregering (barnombudsmannen), har lagförslaget sänts på remiss för utlåtande till kommunerna, Ålands kommunförbund k.f., PusselFamiljen r.f. samt social- och miljöavdelningen (barnombudsmannen). Under beredningen har diskussioner även förts med chefen för jämställdhetsfrågor vid Ålands landskapsregerings kansliavdelning. Ett antal remissinstanser har inkommit med utlåtande och landskapsregeringen har så långt det befunnits ändamålsenligt beaktat instansernas synpunkter. Överlag är de remissinstanser som inkommit med utlåtande positiva till de föreslagna lagändringarna.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.
1.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av barnomsorgslagen för landskapet Åland
I enlighet med lagtingets beslut
ändras 22 § 5 mom. barnomsorgslagen (2011:86) för landskapet Åland samt
fogas till lagens 17 § ett nytt 4 mom., 20 § ett nytt 3 mom., och till 24 § ett nytt 5 mom. som följer:
17 §
Rätt till daghemsverksamhet
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Under den tid faderskapspenning utbetalas till vårdnadshavaren har han inte rätt att utnyttja en för eget barn beviljad barnomsorgsplats, om barnet är under tre år. Rätten till samma barnomsorgsplats kvarstår dock efter att faderskapspenningsperioden upphör. Om faderskapspenningen utbetalas samtidigt som moderskapspenningen har vårdnadshavaren inte rätt att utnyttja barnomsorgsplats för barn under tre år.
20 §
Rätt till erbjudande om barnomsorgsplats inom en viss tid och frånvaro från daghemsverksamhet under en viss tid
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
En vårdnadshavare ska meddela kommunen senast två veckor innan faderskapspenningsperioden inleds om vilken tid perioden omfattar.
22 §
Avgift vid kommunal barnomsorg
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
En barnomsorgsavgift ska inte uppbäras för den barnomsorg som vårdnadshavaren enligt 4 kap. har rätt till, under det år ett barn har beviljats uppskov med att inleda sin skolgång eller under den tid faderskapspenningsperioden varar.
24 §
Avgift och rätt till ersättningsandel vid samhällsstödd enskild barnomsorg
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
En i denna paragraf avsedd avgift ska inte uppbäras för en i 1 mom. avsedd barnomsorg under den tid faderskapspenningsperioden varar.
Denna lag träder i kraft den
2.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av 4 och 5a §§ landskapslagen om stöd för vård av barn i hemmet
I enlighet med lagtingets beslut ändras 4 och 5a §§ landskapslagen (1985:50) om stöd för vård av barn i hemmet sådana de lyder i landskapslagen 2010/49 som följer:
4 §
Grunddel betalas till vårdnadshavare som avses i 1 § 1 och 2 mom. om barnet inte får av kommunen enligt barnomsorgslagstiftningen ordnad barnomsorg eller sådan barnomsorg som kommunen enligt barnomsorgslagstiftningen bekostar. Grunddel betalas inte under den tid då vårdnadshavare är berättigad till moderskaps-, särskild moderskaps-, föräldra- eller partiell föräldrapenning eller till faderskapspenning med stöd av sjukförsäkringslagen. Även om vårdnadshavare inte har rätt till sådan förmån betalas stödet först sedan den i sjukförsäkringslagen avsedda tiden löpt ut.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
5a §
Flerbarnsförhöjning betalas om vårdnadshavare utöver det barn som berättigar till grunddel har vård om ett eller flera barn under tre år, vilka alla är födda samtidigt och som inte får av kommunen enligt barnomsorgslagstiftningen ordnad barnomsorg eller sådan barnomsorg som kommunen enligt barnomsorgslagstiftningen bekostar. Flerbarnsförhöjningen betalas inte under den tid då vårdnadshavare är berättigad till moderskaps-, särskild moderskaps-, föräldra- eller partiell föräldrapenning eller till faderskapspenning med stöd av sjukförsäkringslagen. Även om vårdnadshavare inte har rätt till sådan förmån betalas förhöjningen först sedan den i sjukförsäkringslagen avsedda tiden löpt ut.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna lag träder i kraft den
| Mariehamn den 7 mars 2013 | |
|
L a n t r å d |
Camilla Gunell |
|
Föredragande minister |
Carina Aaltonen |
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 12/2012-2013