Lagförslag 12/2013-2014
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 12/2013-2014 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2014-05-22 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Förvaltningsuppgifter om djursjukdomar
Huvudsakligt innehåll
Vissa uppgifter enligt lagstiftningen om bekämpande av smittsamma sjukdomar hos husdjur överförs från landskapsregeringen till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, ÅMHM. Smittsamma sjukdomar hos husdjur hör till rikets lagstiftningsbehörighet, men enligt 30 § 8 punkten i självstyrelselagen ska de uppgifter som enligt lagstiftningen om bekämpande av smittsamma sjukdomar hos husdjur i landskapet skötas av landskapsregeringen eller av någon annan i landskapslag bestämd myndighet.
Till ÅMHM överförs uppgifter som i riket hör till regionförvaltningsverkens ansvar enligt rikslagstiftningen om bekämpande av smittsamma sjukdomar hos husdjur. Dessutom överförs till ÅMHM vissa ärenden som enligt rikslagstiftningen sköts av Livsmedelssäkerhetsverket. Landskapsregeringen bemyndigas att genom landskapsförordning ålägga myndigheten sådana uppgifter som i riket sköts av Livsmedelssäkerhetsverket under förutsättning att uppgifterna är likartade dem som myndigheten sköter enligt lag. Detta lagförslag ersätter den ändring av landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet som i samma syfte antogs av lagtinget hösten 2013, vars huvudsakliga bestämmelse av republikens president förordnades att förfalla.
Landskapsregeringens målsättning är att lagändringen ska träda i kraft så fort som möjligt.
INNEHÅLL
1.1 Tidigare beslut om förvaltningen av smittsamma djursjukdomar
1.2 Veterinärvårdens organisation på Åland
2. Landskapsregeringens överväganden och förslag
Ändring av landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet
L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet
Allmän motivering
1. Bakgrund
1.1 Tidigare beslut om förvaltningen av smittsamma djursjukdomar
Landskapsregeringen överlämnade den 30 maj 2013 till lagtinget ett lagförslag (LF nr 22/2012-2013) med förslag till lagstiftning om överföring av förvaltningsuppgifter om djursjukdomar och livsmedel från landskapsregeringen till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM). Lagtinget beslöt den 18 september 2013 att anta en landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (LTB 62/2013) samt en landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av livsmedelslagen (LTB 63/2013) varav den senare har publicerats i Ålands författningssamling 2014/8 och trätt i kraft den 1 mars 2014.
På de grunder som anges i Ålandsdelegationens utlåtande av den 15 oktober 2013 och Högsta domstolens utlåtande av den 20 december 2013 beslöt republikens president den 17 januari 2014 att 1a § i landskapslagen om ändring av landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet förordnas förfalla då bestämmelsen innebär överskridande av lagstiftningsbehörigheten. Landskapsregeringen har den 22 maj 2014 enligt 20 § 1 mom. självstyrelselagen beslutat att lagen ska förfalla i sin helhet och att i stället överlämna detta lagförslag till lagtinget.
Enligt gällande 1 § 1 mom. landskapslagen (2007:115) om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ska myndigheten ”sköta de uppgifter som enligt rikslagstiftningen om bekämpande av smittsamma sjukdomar hos husdjur ska skötas av en kommunalveterinär”. Gällande lydelse infördes genom lagändringen 2011/83 mot vilken inte anfördes några anmärkningar vid lagstiftningskontrollen. Enligt den 1a § som förföll skulle ÅMHM ”enligt rikslagstiftningen om bekämpande av smittsamma sjukdomar hos husdjur sköta uppgifterna som i riket ska skötas av kommunerna och regionförvaltningsverken” samt vissa i paragrafen angivna uppgifter som i riket ska skötas av Livsmedelssäkerhetsverket.
Behovet att reglera förvaltningsuppgifterna på Åland trots att smittsamma sjukdomar hos husdjur enligt 27 § 31 punkten hör till rikets lagstiftningsbehörighet har sin grund i 30 § 8 punkten självstyrelselagen som anger att de uppgifter som enligt lagstiftningen om bekämpande av smittsamma sjukdomar hos husdjur (och några andra angivna rättsområden) ”ankommer på en riksmyndighet skall i landskapet skötas av landskapsregeringen eller av någon annan i landskapslag bestämd myndighet”. Punkten utgör en avvikelse från den inledande huvudregeln i 30 § enligt vilken förvaltningen i angelägenheter som faller inom rikets lagstiftningsbehörighet ankommer på riksmyndigheterna. Vid lagstiftningskontrollen framförde Ålandsdelegationen att det inte är möjligt att genom landskapslagstiftning, inom områden som hör till rikets lagstiftningsbehörighet, överföra på en landskapsmyndighet sådana uppgifter som enligt rikslagstiftningen ankommer på en kommun. Högsta domstolen konstaterade att till den del 1a § 1 mom. överför uppgifter från regionförvaltningsverken till ÅMHM är lagrummet oproblematiskt och fortsatte:
”Landskapslagen avser emellertid också att överföra de uppgifter, som enligt rikslagen på området ska skötas av kommunerna, på den åländska myndigheten. Till en sådan överföring förefaller självstyrelselagstiftningen inte att ge möjligheter. Denna systematik bekräftas av 32 § självstyrelselagen. Enligt detta lagrum kan uppgifter som hör till riksförvaltningen genom överenskommelseförordning överföras på en landskapsmyndighet och uppgifter som hör till landskapsförvaltningen överföras på en riksmyndighet.
Situationen är speciell, genom att lagstiftningen om kommunernas förvaltning tillkommer landskapet enligt 18 § 4 punkten självstyrelselagen, medan lagstiftningen till sin substans lyder under rikets lagstiftningsbehörighet. Då i rikets lag emellertid fastställts vilka uppgifter som hör till rikets myndigheter och vilka till de kommunala, kan lagtinget inte göra en avvikelse genom att på de myndigheter i landskapet, som utpekats att sköta riket tillkommande uppgifter, även överföra kommunala uppgifter. Landskapet kan således inte i landskapslagstiftningen på dessa områden fördela uppgifterna mellan landskapsmyndigheterna och kommunerna på ett annat sätt än i rikets lagstiftning.
Detta stadgande står således i strid med självstyrelselagen varför paragrafen utgör en behörighetsöverskridning.”
Enligt den fastslagna tolkningen kan således inte ”uppgifterna som i riket ska skötas av kommunerna” skötas av en landskapsmyndighet eftersom dessa inte utgör uppgifter som ”ankommer på riksmyndighet” enligt 30 § 8 punkten. Endast statliga uppgifter ska skötas av landskapsregeringen eller av någon annan i landskapslag bestämd myndighet.
1.2 Veterinärvårdens organisation på Åland
Landskapet har enligt 18 § 1 punkten i självstyrelselagen lagstiftningsbehörigheten gällande landskapsregeringen och under denna lydande myndigheter och enligt 4 punkten gällande kommunernas förvaltning. Inom de rättsområden där landskapet har lagstiftningsbehörigheten kan uppgiftsfördelningen mellan landskapet och kommunerna skilja sig från uppdelningen mellan staten och kommunerna enligt rikslagstiftningen inom samma rättsområden. Veterinärväsendet är ett sådant rättsområde.
Enligt 18 § 17 punkten självstyrelselagen har landskapet lagstiftnings-behörighet i fråga om djurskydd och veterinärväsendet med de undantag som anges i 27 § 31-33 punkten samma lag. Enligt propositionen (RP 73/1990, s. 68) ska även lagstiftningen om slakt- och köttbesiktning anses hänföra sig till veterinärväsendet. Undantagen enligt 27 § 31-33 punkten är smittsamma sjukdomar hos husdjur, förbud mot införande av djur och djurprodukter samt förebyggande av införsel av växtförstörare till landet. Till rikets lagstiftningsbehörighet hör dessutom enligt 27 § 30 punkten behörigheten att vara verksam inom hälso- och sjukvården, vilket enligt propositionen (RP 73/1990, s. 77) även anses omfatta behörigheten att vara verksam inom veterinärväsendet samt de rättigheter och skyldigheter som följer av yrkesutövningen.
På Åland finns inga kommunalveterinärer, utan tillhandahållandet av veterinärvård och andra uppgifter som i riket sköts av kommunalveterinärer, exempelvis tillsynsuppgifter enligt djurskyddslagstiftningen, sköts sedan 2008 av landskapsmyndigheten Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. Veterinärvården överfördes till en landskapsmyndighet redan 1994 då Ålands hälso- och sjukvård inledde sin verksamhet, i samband med vilket Ålands folkhälsoförbund, som handhaft den kommunala veterinärvården, upplöstes och att landskapslagen (1973:68) om kommunal veterinärvård upphävdes.
I landskapsregeringens lagförslag nr 22/2012-2013 redogjordes närmare för hur förvaltningen organiserats enligt tidigare lagstiftning, bland annat hur veterinärvården innan gällande självstyrelselag trädde i kraft reglerades i överenskommelseförordning.
2. Landskapsregeringens överväganden och förslag
Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet som stort sett motsvarar ändringen som förföll, dock så att i lagtexten klargörs att ÅMHM enbart ska sköta uppgifter i rikslagstiftningen om bekämpande av smittsamma sjukdomar hos husdjur som i riket är statliga uppgifter. I uppgifterna som ska skötas av ÅMHM ingår utöver uppgifter som i riket ankommer direkt på enskilda statliga myndigheter, regionförvaltningsverken och Livsmedelssäkerhetsverket, även uppgifterna som ska skötas kommunalveterinär, men ankommer på staten på det särskilda sätt som gäller för kommunalveterinärens uppgifter enligt lagstiftningen om smittsamma djursjukdomar. Landskapsregeringen föreslår att gällande reglering av uppgifter som i riket ska skötas av en kommunalveterinär i någon mån formuleras om, för att tydliggöra att frågan är om uppgifter som ankommer på staten och därför sådana uppgifter som ska skötas av landskapet enligt 30 § 8 punkten självstyrelselagen.
Kommunalveterinärerna utför enligt lagen om djursjukdomar (FFS 441/2013) uppgifter för staten på ett sätt som skiljer sig från hur staten i lag ålägger kommunerna uppgifter. Uppgifterna är statliga, trots att den som enligt lag utför dem är anställd av kommunerna. Kommunalveterinärerna styrs inte av kommunala beslut i dessa frågor, utan av statliga myndigheter och lagstiftningen som sådan. Ersättning för utgifterna utbetalas av regionförvaltningsverken, som även sköter faktureringen för kommunalveterinärens prestationer enligt avgifter fastställda av jord- och skogsbruksministeriet i förordning. Kommunerna uppbär således inga avgifter för prestationerna enligt djursjukdomslagstiftningen.
I regeringens proposition med förslag till veterinärvårdslag (RP 81/2009 s. 17) konstateras att kommunalveterinärens ställning är ”exceptionell också så till vida att kommunalveterinären förutom uppgifter som ålagts kommunen också sköter uppgifter som inte har ålagts kommunen och för vilka staten betalar ersättning till kommunalveterinären”. I samma proposition (s. 19) konstateras att tillsynen inte kommer att vara ”uppgifter som kommunerna ska sköta, utan de fortsätter att vara statliga uppgifter”. Detta motiveras med att bekämpningen av smittsamma sjukdomar och tillsynen över djurens välbefinnande alltid är av riksomfattande betydelse trots att det är ändamålsenligt att tillsynsuppgifterna sköts på lokal nivå. I detaljmotiveringarna till veterinärvårdslagens 23 § konstateras att det är befogat att staten tar ansvar för finansieringen enligt uppdragsmodellen ”eftersom det är fråga om tillsyn som staten är ansvarig för” och att, av samma skäl, ersättningen för kostnaderna inte kan organiseras med hjälp av statsandelssystemet. I regeringens proposition med förslag till lag om djursjukdomar (RP 130/2012, s. 96) konstateras att statliga myndigheter, på grund av den kommunala självstyrelsen, inte under normala förhållanden har direkt bestämmanderätt i förhållande till kommunala myndigheter, men att det i detta fall är frågan om att staten är ansvarig för tillsynen över djursjukdomar. I samma proposition (s. 7) påpekas att riket enligt självstyrelselagen har lagstiftningsbehörigheten i frågor som gäller bekämpning av smittsamma sjukdomar hos husdjur, men att det enligt 30 § emellertid är ”landskapsregeringen i stället för riksmyndigheterna som sköter de myndighetsuppgifter som gäller sådana frågor”. Här saknas ett omnämnande av ”eller någon annan i landskapslag bestämd myndighet”, men texten bekräftar än en gång tolkningen enligt vilken alla uppgifterna enligt lagen om djursjukdomar hör till staten och därför enligt självstyrelselagen till landskapets myndigheter på Åland.
3. Förslagets verkningar
Överföringen av uppgifter till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ökar myndighetens arbetsuppgifter, vilket har beaktats i budgeten för år 2014. Ur miljösynpunkt är överföringen positiv eftersom ÅMHM som veterinärvårdsmyndighet har möjlighet att sköta uppgifterna på ett kompetent sätt. Förslaget har inga kända konsekvenser på jämställdheten mellan kvinnor och män.
4. Beredningen av förslaget
Förslaget har beretts som tjänsteuppdrag vid lagberedningen i samarbete med miljöbyrån vid landskapsregeringens allmänna förvaltning. Dessutom har landskapsregeringen upphandlat juridiska tjänster för lagberedningen.
Detaljmotivering
Ändring av landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet
1 § Behörighet och ställning. I paragrafens 1 mom. infogas i andra meningen en hänvisning till reglering av skötseln av uppgifterna i rikslagstiftningen om bekämpande av smittsamma sjukdomar hos husdjur i en ny 1a §. Dessutom utökas förordningsbemyndigandet i paragrafens 3 mom. från att gälla endast uppgifter enligt EU-förordningar även till att gälla sådana uppgifter som i riket sköts av Livsmedelssäkerhetsverket och som är likartade dem som Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet redan sköter med stöd av lag. I första hand handlar det om uppgifter i förordningar som inte uppenbart kan kategoriseras på samma sätt som i lagen, men som trots detta är likartade dem som ÅMHM ska sköta enligt lagen.
1a § Smittsamma sjukdomar hos husdjur. Myndigheters uppgifter enligt rikslagstiftningen om bekämpande av smittsamma sjukdomar hos husdjur förslås framgå av en ny paragraf.
I paragrafens 1 mom. anges att ÅMHM ska, enligt lagstiftningen i riket om bekämpande av smittsamma sjukdomar hos husdjur, sköta de uppgifter som ankommer på staten, men som enligt lagstiftningen ska handhas av kommunalveterinären. Bestämmelsen motsvarar i sak gällande bestämmelse i 1 § 1 mom. som anger att Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ska sköta de uppgifter som enligt rikslagstiftningen om bekämpande av smittsamma sjukdomar hos husdjur ska skötas av en kommunalveterinär.
Lagstiftningen i riket om bekämpande av smittsamma sjukdomar hos husdjur omfattar huvudsakligen lagen om djursjukdomar (FFS 441/2013), nedan lagen. Bestämmelser om bekämpande av smittsamma sjukdomar hos husdjur finns även exempelvis i livsmedelslagen (FFS 23/2006). I lagens 13 kap. (83-89 §§) regleras riksmyndigheter och deras uppgifter. Bestämmelsen i lagens 86 § 1 mom. anger att kommunalveterinären ska, utöver vad som någon annanstans i lagen föreskrivs om kommunalveterinärens uppgifter, svara för de uppgifter som följer av EU-rättsakter som genomförs genom lagen och som enligt lagen ankommer på kommunalveterinären. Av lagens 6 § 18 punkten framgår att kommunalveterinären är tillsynsmyndighet vid sidan av Livsmedelssäkerhetsverket eller regionförvaltningsverket.
Kommunalveterinärens uppgifter, förutom i lagens 86 § 1 mom. nämnda uppgifter, framgår bland annat av lagens 8 § 2 mom., 16 § 1 och 3 mom., 22 § 2 mom., 24 § 3 mom., 25 §, 26 § 3 mom., 42 § 1 mom., 44 § 3 mom., 54 § 2 mom., 56 § 3 mom., 57 § 3 mom., 64 § 3 mom., 67 § 1 mom., 71 § 1 mom. och 76 § 3 mom. Med stöd av lagens 86 § 2 mom. får regionförvaltningsverket vid behov förordna en kommunalveterinär att utanför dennes verksamhetsområde utföra särskilt angivna uppgifter som enligt lagen ankommer på kommunalveterinären. Inom kommunalveterinärens verksamhetsområde får Livsmedelssäkerhetsverket och regionförvaltningsverket med stöd av lagen ålägga kommunalveterinären ett flertal olika uppgifter. Lagens 99 § 2 mom. anger att regionförvaltningsverket påför och tar ut avgifter till staten för kommunalveterinärernas prestationer enligt lagen, om vilket närmare föreskrivs i Jord- och skogsbruksministeriets förordning om kommunalveterinärernas avgiftsbelagda prestationer (FFS 1012/2013). I lagens 101 § anges att i 23 § veterinärvårdslagen (FFS 765/2009) föreskrivs om kommunens rätt att av statens medel få ersättning för utförandet av sådana uppgifter som enligt lagen ankommer på kommunalveterinär.
Kommunalveterinärens ställning i riket är exceptionell så till vida att kommunalveterinären förutom uppgifter som ålagts kommunen också sköter uppgifter som inte ålagts kommunen. Den lagstadgade tillsynen över djursjukdomar är inte en uppgift som kommunerna ska sköta utan tillsynen är en statlig uppgift även om den delvis verkställs av kommunalveterinärer. Livsmedelssäkerhetsverket och regionförvaltningsverket har enligt lagen möjlighet att förordna eller ålägga kommunalveterinärer att utföra uppgifter. Staten uppbär avgifterna och är skyldig att betala kommunen ersättning för utförandet av uppgifterna som enligt lagen ankommer på kommunalveterinär. Vore det fråga om en kommunal uppgift skulle staten delta i finansieringen av kommunens lagstadgade uppgifter inom ramen för statsandelssystemet och inte i den särskilda ordning som anges i 23 § veterinärvårdslagen.
I paragrafens 2 mom. överförs regionförvaltningsverkets uppgifter till ÅMHM och dessutom några av Livsmedelssäkerhetsverkets uppgifter som har praktisk betydelse i landskapet och som passar in i ÅMHM:s övriga verksamhet.
I 2 mom. 1 punkten överförs tillståndsprövning och tillsyn för hantering av animaliska biprodukter till ÅMHM. Tillstånd krävs enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter). En anläggning där animaliska biprodukter hanteras har ofta en miljöpåverkan varför också miljölagstiftningen är aktuell för anläggningen. Eftersom ÅMHM är behörig myndighet enligt miljölagstiftningen är det rationellt att samma myndighet även är behörig enligt smittskyddslagstiftningen.
I 2 mom. 2 punkten överförs tillstånd att odla och rensa vattenbruksdjur till ÅMHM. Tillståndet regleras i 8 kap. lagen om djursjukdomar. Vattenbruksdjur och könsceller av dem får odlas för att användas som livsmedel, för försäljning eller annars för överlåtelse för vidareodling eller utplantering i hav eller vattendrag endast med landskapsregeringens tillstånd och då lagändringen trätt i kraft med ÅMHM:s tillstånd. Vissa undantag från tillståndsplikten finns. Enligt 56 § lagen om djursjukdomar ska kommunalveterinären övervaka verksamheten genom regelbundna inspektioner, vars frekvens landskapsregeringen bestämmer utifrån en riskbedömning.
I 2 mom. 3 punkten anges i klargörande syfte att ÅMHM även ska sköta uppgifter enligt vad som bestämts i landskapsförordning med stöd av 1 § 3 mom.
I 3 mom. har intagits en informationsbestämmelse om fördelningen av övriga uppgifter för att för tillämparen i möjligaste mån klargöra vilken myndighet (landskapsregeringen, ÅMHM eller riksmyndighet) som handhar vilka uppgifter. Allmänt gäller enligt 32 § självstyrelselagen att uppgifter som hör till landskapsförvaltningen genom överenskommelseförordning kan överföras på en riksmyndighet eller från riksförvaltningen på en landskapsmyndighet. Vissa uppgifter enligt lagen om ett system för identifiering av djur (FFS 238/2010) regleras i överenskommelseförordning, republikens presidents förordning (2012:31) om skötseln i landskapet Åland av förvaltningsuppgifter som rör kontroll av identifiering och registrering av djur (FFS 1540/2011). Enligt denna sköter riksmyndigheterna två uppgifter enligt tvärvillkorsövervakningsbestämmelserna. Livsmedelssäkerhetsverket gör stickprovsurval av jordbruksföretag och Statens ämbetsverk på Åland utför kontroller. Då inte annat gäller enligt överenskommelseförordning och uppgiften inte överförts till ÅMHM i lag eller förordning gäller att förvaltningsuppgifterna ska skötas av landskapsregeringen. Utfärdandet av förordningar och annan normgivning sköts av riksmyndigheterna eftersom riket har lagstiftningsbehörigheten.
Efter överföringen av uppgifter till ÅMHM enligt detta lagförslag kvarstår hos landskapsregeringen bland annat att planera, leda, utveckla och övervaka bekämpningen av djursjukdomar i landskapet, övervaka det allmänna hälsotillståndet hos djur och förekomsten av djursjukdomar utifrån bland annat anmälningar, utarbeta en övervakningsplan, ansvara för upprätthållandet av beredskapen i landskapet för djursjukdomar och göra upp beredskapsplaner för djursjukdomar samt att ordna skötseln av brådskande uppgifter utanför tjänstetid. Landskapsregeringen ansvarar dessutom för statistikföringen och rapporteringen om djursjukdomar, för ordnandet av utbildning för ÅMHM-veterinärer och för de uppgifter som följer av de EU-rättsakter som genomförs genom lagen om djursjukdomar. Det hör till landskapsregeringen att besluta om utrotande av en djursjukdom på en djurhållningsplats, besluta om avlivning eller andra åtgärder på ansökan av djurägare, besluta om behandling och bortskaffande av produkter som medför risk för spridning av en djursjukdom, besluta om inrättande och avveckling av ett smittområde och om förbud, villkor, begränsningar och skyldigheter som ska iakttas på smittoområdet. Det är även landskapsregeringen som ska förbjuda djurtransporter, föra olika register och besluta om förflyttningsförbud på grund av plötsligt sjukdomsutbrott. Landskapsregeringen bereder ett initiativ till överenskommelseförordning enligt vilken Livsmedelssäkerhetsverket skulle handha vissa uppgifter enligt djursjukdomslagstiftningen. Sådana uppgifter kan vara hanteringen av register (särskilt register som krävs för rapportering till EU), vissa riksomfattande planer och program och vissa uppgifter som är sällan eller aldrig förekommande på Åland och kräver specialkompetens.
Ikraftträdelsebestämmelse. Avsikten är att lagarna ska träda i kraft så snart som möjligt. I enlighet med 20 § 2 mom. självstyrelselagen föreslås därför att landskapsregeringen bestämmer tidpunkten för när lagarna träder i kraft.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet
I enlighet med lagtingets beslut
ändras 1 § 1 och 3 mom. landskapslagen (2007:115) om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet sådana de lyder i landskapslagen 2011/83 samt
fogas till lagen en ny 1a § som följer:
1 §
Behörighet och ställning
Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet har till uppgift att verka som tillstånds- och tillsynsmyndighet och handhar annan myndighetsutövning i enlighet med vad som bestäms i annan landskapslagstiftning. Dessutom svarar Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet för att veterinärvård tillhandahålls och, enligt vad som i 1a § bestäms, för uppgifter enligt rikslagstiftningen om bekämpande av smittsamma sjukdomar hos husdjur. Med myndighet avses i fortsättningen Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning ålägga myndigheten att sköta tillstånds- och tillsynsuppgifter som landskapet är skyldigt att sköta med stöd av EU-förordningar inom miljö- och hälsoskyddsområdet inklusive bekämpande av smittsamma sjukdomar hos husdjur. Dessutom kan landskapsregeringen inom dessa områden genom landskapsförordning ålägga myndigheten uppgifter som i riket sköts av Livsmedelssäkerhetsverket och som är likartade dem som myndigheten redan sköter enligt lag.
1a §
Smittsamma sjukdomar hos husdjur
Myndigheten ska enligt rikslagstiftningen om bekämpande av smitt-samma sjukdomar hos husdjur sköta de uppgifter som i riket ankommer på staten men som enligt rikslagstiftningen ska handhas av kommunalveterinären.
Myndigheten ska enligt rikslagstiftningen om bekämpande av smittsamma sjukdomar hos husdjur sköta de uppgifter som i riket ska skötas av regionförvaltningsverken samt följande uppgifter som i riket ska skötas av Livsmedelssäkerhetsverket:
1) tillstånd för och tillsyn över hantering av animaliska biprodukter,
2) tillstånd att odla och rensa vattenbruksdjur samt
3) andra uppgifter enligt vad som bestäms i landskapsförordning med stöd av 1 § 3 mom.
Landskapsregeringen sköter enligt 30 § 8 punkten självstyrelselagen övriga uppgifter som ankommer på en riksmyndighet enligt rikslagstiftningen om bekämpande av smittsamma sjukdomar hos husdjur, om inte uppgiften i landskapslag ålagts någon annan myndighet eller i överenskommelseförordning med stöd av 32 § självstyrelselagen överförts på en riksmyndighet.
Denna lag träder i kraft den
| Mariehamn den 22 maj 2014 | |
|
L a n t r å d |
Camilla Gunell |
|
Föredragande minister |
Carina Aaltonen |
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 12/2013-2014