Lagförslag 12/2016-2017
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 12/2016-2017 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2017-02-02 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Genomförande av Inspire-direktivet
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår att landskapslagen om en infrastruktur för geografisk information ersätts med en blankettlag genom vilken rikets lag om en infrastruktur för geografisk information görs tillämplig på Åland. Genom förslaget kompletteras genomförandet i landskapet av Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) i enlighet med de krav som kommissionen har ställt.
INNEHÅLL
1.1. Gällande landskapslagstiftning
1.3. Genomförandebestämmelser till direktivet
2. Nuläge och behov av ändring
4. Överväganden och landskapsregeringens förslag
6. Beredning och ikraftträdande
Lag om en infrastruktur för geografisk information (FFS 421/2009)
Allmän motivering
1. Bakgrund
1.1. Gällande landskapslagstiftning
Landskapslagen (2010:85) om en infrastruktur för geografisk information och landskapsförordningen (2010:86) om en infrastruktur för geografisk information trädde ikraft den 1 januari 2011. Genom lagstiftningen genomfördes Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) i landskapet.
Syftet med lagstiftningen är att genom upprättandet av en fungerande infrastruktur för geografisk information öka tillgången till och förenkla användningen av geografiska datamängder som innehas av myndigheter. I direktivet används begreppet ”rumslig” medan man i landskapslagstiftningen i stället har valt att använda begreppet ”geografisk”. Landskapslagen innehåller definitioner av olika begrepp och bestämmelser om vilka datamängder som omfattas, om metadata, söktjänster, datatjänster, informationsutbyte mellan myndigheter, avgifter samt övervakning. I landskapsförordningen finns en lista över de geografiska datamängder som omfattas av lagstiftningen samt vissa detaljbestämmelser som rör metadata och datatjänster.
Lagstiftningen innebär inga skyldigheter att samla in ny information utan gäller uteslutande information som myndigheterna redan förfogar över. För närvarande gäller lagstiftningen enbart geografiska datamängder som innehas av myndigheter inom landskapsförvaltningen. Geografiska datamängder som innehas av kommunala myndigheter omfattas bara om det är frågan om information som de enligt någon annan lagstiftning är skyldiga att samla in eller sprida. De geografiska datamängder som anges i landskapsförordningen om en infrastruktur för geografisk information är följande:
· landskapsregeringens datamängder om trafiknät,
· landskapsregeringens datamängder om avrinningsområden och vattenförekomster,
· landskapsregeringens datamängder om skyddade områden och objekt,
· Ålands statistik- och utredningsbyrås datamängder om statistiska enheter,
· landskapsregeringens datamängder om allmännyttiga och offentliga tjänster,
· landskapsregeringens datamängder om anläggningar för miljöövervakning,
· landskapsregeringens datamängder om vattenbruksanläggningar,
· landskapsregeringens datamängder om områden med särskild re-glering,
· landskapsregeringens datamängder om havsområden,
· landskapsregeringens datamängder om särskilda naturtyper och biotoper,
· landskapsregeringens datamängder om arters utbredning samt
· landskapsregeringens datamängder om energiresurser.
1.2. Inspire-direktivet
Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG (nedan Inspire-direktivet) antogs i mars 2007 och syftar till att skapa en rättslig ram för hantering och spridning av geografisk information. Syftet med infrastrukturen är att allmänheten ska ges bättre tillgång till geografisk information via elektroniska kommunikationsmedel, till exempel Internet, samt att myndigheterna på ett effektivare sätt ska kunna dela data med varandra. Direktivets bestämmelser innebär inte att någon särskild insamling av information ska göras utan utgår från medlemsstaternas aktuella infrastrukturer och den befintliga geografiska informationen. Den gemensamma infrastrukturen ska upprättas successivt. Inspire-direktivet skulle ursprungligen ha genomförts den 15 maj 2009.
Enligt direktivet avses med infrastruktur för rumslig information fyra olika saker:
1) metadata, rumsliga datamängder och rumsliga datatjänster som är fastställda, i drift eller görs tillgängliga i enlighet med direktivet,
2) nättjänster och nätteknik som stöder datadelning,
3) avtal om delning, tillgång och utnyttjande av data samt
4) mekanismer, processer och förfaranden för samordning och övervakning.
Med det som i direktivet benämns rumsliga data (i detta förslag geografisk information) avses data som direkt eller indirekt avser en viss plats eller ett visst geografiskt område, i praktiken alltså en referens till en faktisk företeelse som går att lokalisera, ett geografiskt objekt. Med rumslig datamängd (i detta förslag geografisk datamängd) avses i direktivet en identifierbar samling av rumsliga data, dvs. geografisk information. Datamängderna beskriver i allmänhet något enskilt tema (t.ex. trafiknät, fastighetsindelning, byggnader) eller en sammanställning av teman inom ett visst område (t.ex. terrängdatabas, baskarta för en plan). Datamängderna hanteras i form av separata filer eller databaser. Enligt den definition som ingår i direktivet avses med rumsliga datatjänster (i detta förslag geografiska datatjänster) operationer som med hjälp av ett datorprogram kan utföras på den geografiska information som ingår i geografiska datamängder eller tillhörande metadata.
De skyldigheter som följer av direktivet gäller i princip bara geografisk information som innehas av myndigheter, men bestämmelserna i direktivet kan också tillämpas på datamängder som tredje parter innehar och som uppfyller de krav som ställs i genomförandebestämmelserna. En förutsättning för uppkomsten av skyldigheter är också att de geografiska datamängderna faller inom ramen för myndighetens offentliga arbetsuppgift. Om olika myndigheter innehar identiska kopior av samma geografiska datamängd tillämpas direktivet endast på den referensversion från vilken de olika kopiorna härrör. Det betyder att skyldigheterna enligt direktivet kan avgränsas så att de inte avser en viss myndighet, om denna producerar geografiska datamängder endast för sin kommersiella tjänsteverksamhet som inte hänför sig till dess offentliga uppgift som myndighet eller om den har tagit emot datamängderna av en annan myndighet.
Ett undantag från direktivets tillämpningsområde utgörs av geografiska datamängder som innehas av eller förvaras för offentliga myndigheter som verkar på den lägsta förvaltningsnivån, de omfattas endast om medlemsstaten har lagar eller bestämmelser som innebär krav på att dessa datamängder ska samlas in eller spridas. Denna undantagsbestämmelse är av betydelse när det gäller geografiska datamängder som kommunerna innehar.
I bilagorna till direktivet uppräknas vissa teman, och direktivet omfattar därmed de till dessa teman hörande geografiska datamängder i elektroniskt format som innehas av myndigheter och de geografiska datatjänster som ansluter sig till informationen i dessa datamängder. Beskrivningarna av temana preciseras i de genomförandebestämmelser som handlar om datamängdernas interoperabilitet. Dessutom kan temabeskrivningarna vid behov anpassas till förändringar i den gemenskapspolitik som påverkar miljön.
En grundligare redogörelse för direktivets innehåll finns i landskapsregeringens framställning nr 25/2009–2010 om Inspire-direktivet.
1.3. Genomförandebestämmelser till direktivet
Inspire-direktivet innehåller flera bestämmelser genom vilka behörighet att utfärda genomförandebestämmelser har överförts till kommissionen. Genomförandebestämmelserna har i huvudsak antagits i form av förordningar av kommissionen och i ett fall också i form av ett beslut. Både förordningar och beslut är direkt bindande för medlemsstaterna och kräver inte något särskilt nationellt genomförande. Genomförandebestämmelserna är således redan gällande rätt i landskapet. Följande genomförandebestämmelser har antagits av kommissionen:
Kommissionens förordning (EG) nr 1205/2008 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG om metadata
Enligt Inspire-direktivet ska myndigheter som förvaltar geografisk information utarbeta beskrivningar av de geografiska datamängder som direktivet omfattar och de geografiska datatjänster som hänför sig till dem. Detaljerade krav som gäller strukturen, innehållet och de tillämpliga koderna i fråga om metadata som skapas om datamängderna och tjänsterna fastställs i kommissionens förordning om metadata. Kommissionens gemensamma forskningscentrum (JRC) har även offentliggjort en separat teknisk anvisning som gäller skapande av metadata.
Kommissionens förordning (EU) nr 1089/2010 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG vad gäller interoperabilitet för rumsliga datamängder och datatjänster
Förordningen innehåller mer detaljerade definitioner av dataprodukter med tanke på de geografiska dataprodukter som avses i bilaga I till Inspire-direktivet. Geografiska dataprodukter är produkter som avses i en sammanställd dataproduktbeskrivning, som gjorts utifrån uppgifterna i en eller flera datamängder eller serier av datamängder, och som kan överlåtas som de är eller innehållsmässigt begränsade till ett visst användningsändamål. En egen dataproduktdefinition har utarbetats för de dataprodukter som avses i respektive tema för geografiska data. Syftet med dataproduktdefinitionen är att underlätta överföring av geografisk information. Avsikten är att det mellan de olika organisationernas datasystem i medlemsländerna ska tas i drift harmoniserade, interoperabla dataprodukter med hjälp av vilka utvecklandet av den infrastruktur för geografisk information som avses i direktivet effektiviseras.
Kommissionens förordning (EG) nr 976/2009 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG med avseende på nättjänster
I förordningen preciseras Inspire-direktivets krav på webbaserade nättjänster som är avsedda för presentation, hantering och omvandling av geografisk information. Nättjänsterna baserar sig på gränssnitt och de möjliggör presentation, granskning, hantering och överföring av geografisk information mellan olika system samt omvandling på andra servrar än den server på vilken den geografiska informationen finns. Genomförandebestämmelsen som gäller nättjänster omfattade till en början endast sök- och visningstjänster. Efter den ändring som gjordes genom kommissionens förordning (EU) nr 1088/2010 omfattar bestämmelsen i nuläget även nedladdnings- och omvandlingstjänster, och i den fastställs även krav och tidtabeller för skapande av dessa tjänster. När det gäller tjänster som gör det möjligt att sätta sig i förbindelse med datatjänster och som också anses som nättjänster är tjänstens exakta innehåll ännu under arbete, och de exakta förpliktelserna i anslutning till dessa tjänster fastställs senare i takt med att processen framskrider.
Kommissionens beslut (2009/442/EG) om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG när det gäller övervakning och rapportering
Beslutet gäller beskrivning av metadata för geografiska datamängder som omfattas av direktivet samt hur genomförandet av visnings- och nedladdningstjänster framskrider. Rapporteringen främjar övervakningen av hur och inom vilken tidtabell direktivets krav har genomförts i den nationella lagstiftningen. Dessutom kontrolleras det hur anvisningarna om genomförandet har organiserats samt hur övervakningen av genomförandet har verkställts och hur kvaliteten på verksamheten säkerställs. Även bästa observerade praxis och eventuella hinder för ett effektivt utnyttjande av geografisk information ska rapporteras till kommissionen. Medlemsstaterna ska för den årliga övervakningen upprätta en förteckning över de geografiska datamängder och datatjänster som motsvarar de teman som anges i bilagorna I, II och III till direktivet och över de nättjänster som avses i artikel 11.1 i direktivet. Den upprättade förteckningen ska överlämnas till kommissionen och uppdateras varje år. Den faktiska rapporteringen till kommissionen om hur genomförandet av direktivet framskrider görs i enlighet med beslutet vart tredje år.
2. Nuläge och behov av ändring
Den nu gällande landskapslagstiftningen trädde ikraft den 1 januari 2011, efter att talan väckts mot Finland vid EU-domstolen i juli 2010 med hänvisning till att direktivet inte genomförts i landskapet. Talan drogs tillbaka efter att den slutliga notifieringen av direktivet gjordes i augusti 2010. Beredningen av landskapslagen om en infrastruktur för geografisk information skedde således under brådskande former, och i efterhand har det visat sig att lagstiftningen inte till alla delar uppfyller kommissionens krav när det gäller direktivet.
I april 2013 inledde kommissionen en utvärdering av införlivandet och genomförandet av Inspire-direktivet i alla medlemsstater. Utvärderingen gjordes inom ramen för ett informellt förfarande, det så kallade EU Pilot-programmet. Kommissionens analys visade på ett flertal brister i genomförandet såväl i landskapet som i riket. Som svar på kommissionens begäran om synpunkter medgav landskapsregeringen i ett första skede i juni 2013, och därefter i ett kompletterande svar i september 2014, att det fanns brister i genomförandet. Landskapsregeringen konstaterade också i sitt svar att åtgärderna för att komplettera landskapslagstiftningen var beroende av samordning med rikets lagstiftningsåtgärder. Skälet till det är att landskapet hela tiden har haft för avsikt att samarbeta med lantmäteriverket så att landskapets geografiska datamängder ska ingå i Finlands geoportal Kartfönstret (Paikkatietoikkuna).
Sommaren 2015 svarade landskapsregeringen på ytterligare en begäran från kommissionen om kompletterande information på vissa punkter. Även det svaret innehöll en hänvisning till behovet av samordning med rikets lagstiftningsåtgärder med samma motivering som tidigare.
Hösten 2015 antog riksdagen en lag om ändring av lagen om en infrastuktur för geografisk information (FFS 421/2009, ändrad genom FFS 1502/2015) som innebar att rikslagstiftningen kompletterades i enlighet med kommissionens krav. Den ändrade lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2016. I början av juni 2016 kom kommissionen med en formell underrättelse med anledning av att landskapet inte hade införlivat Inspire-direktivet korrekt i landskapslagstiftningen. I sitt svar till kommissionen har landskapsregeringen angivit att avsikten är att lämna ett lagförslag till lagtinget inom 2016.
3. Lagstiftningsbehörigheten
Geografisk information (numera används begreppet geodata) är beskrivningar av sådant som har ett geografiskt läge, till exempel byggnader, sjöar och vägar men också vegetation och befolkning, det vill säga allt som går att lägesbestämma. Med geografisk datamängd avses en identifierbar informationsteknisk samling av geografisk information. Datamängderna beskriver i allmänhet något enskilt tema (trafiknät, fastighetsindelning, byggnader) eller en sammanställning av olika teman inom något område (terrängdatabas, karta över ett planområde). Många databaser och grundregister är samtidigt också geografiska datamängder.
Varken geografisk information eller delning av den nämns särskilt i självstyrelselagens bestämmelser om landskapets och rikets lagstiftningsbehörighet. Beroende på vilka element i direktivet som betonas kan dess bestämmelser delas upp på olika sätt i frågor som faller inom landskapets respektive rikets lagstiftningsbehörighet. Landskapsregeringen konstaterade i sitt förslag till den nu gällande lagen att Inspire-direktivets tillämpningsområde egentligen avgränsas av de olika områden (teman) som anges i direktivets bilagor 1–3. Inom många av områdena är det emellertid svårt att dra en skarp gräns mellan landskapets och rikets behörighet. Inom vissa områden kan lagstiftningsbehörigheten i själva verket avgöras av syftet med den information som samlas in. Samma ståndpunkt intar också Ålandsdelegationen i sitt utlåtande (nr 37/10, 25.10.2010) där det framgår att bedömningen av behörighetsfördelningen blir beroende av de teman datainformationen närmast beskriver. Vidare anför Ålandsdelegationen följande: ” Landskapslagens allmänna formulering gällande de datamängder som landskapslagen omfattar gör att den kan komma att beröra rättsområden som hör till landskapets eller rikets behörighet. Bestämmelser i landskapslagen som kan beröra områden av rikslagstiftningsnatur kan jämlikt 19 § 3 mom. i självstyrelselagen intas i landskapslagstiftningen. Med stöd av nämnda lagrum kan även riksmyndigheter påföras uppgifter vilka överensstämmer med rikslagstiftningen.”
Lagstiftningsbehörigheten är således delad mellan landskapet och riket när det gäller de olika datamängder som omfattas av Inspire-direktivet. När det gäller kontakten till EU föreskriver direktivet att varje medlemsstat ska utse en kontaktpunkt. Enligt självstyrelselagens 59b § 3 mom. är det i sådana fall riket som utser den myndighet som ska ha denna uppgift. I det här fallet har jord- och skogsbruksministeriet utsetts till kontaktpunkt, och fungerar alltså som sådan även för landskapet. När det gäller det nät som enligt direktivet ska inrättas kan motsvarande tolkning göras. Direktivets syfte är att det i varje medlemsstat ska inrättas och drivas ett nät som ska anslutas till den Inspire-geoportal som inrättas och drivs på gemenskapsnivå. Det här innebär att förbindelsen till EU:s geoportal även för landskapets del måste ske via det nät som drivs av lantmäteriverket.
4. Överväganden och landskapsregeringens förslag
Kommissionen har påtalat brister i landskapets implementering av Inspire-direktivet. Syftet med detta förslag är att rätta till dessa brister. I den kommunikation som förts med kommissionen efter att den nu gällande landskapslagstiftningen tillkom, har det ganska tydligt framgått att utrymmet för tolkningar när det gäller implementeringen av Inspire-direktivet är begränsat. Kort sagt har kommissionen i flera avseenden ställt krav på att direktivets bestämmelser ska överföras mer eller mindre ordagrant till den nationella lagstiftningen. Jord- och skogsbruksministeriet fungerar även för landskapet som kontaktpunkt enligt direktivet, och anslutningen till EU:s Inspire-geoportal ska också för landskapets del gå via lantmäteriverkets nät.
Redan vid tillkomsten av den nu gällande landskapslagstiftningen beaktades rikets motsvarande lagstiftning. En av orsakerna till det var att det är svårt att dra en skarp gräns mellan landskapets och rikets lagstiftningsbehörighet på området. En annan orsak var att landskapsregeringen redan då utgick ifrån att landskapet inte skulle inrätta och driva ett eget nät enligt Inspire-direktivet. Avsikten var i stället att de geografiska datamängder som myndigheter i landskapet förvaltar och som omfattas av direktivet i den mån det är möjligt skulle anslutas till rikets nät. Redan då rapporterades uppgifter från landskapets myndigheter i viss utsträckning till lantmäteriverket.
Allt detta sammantaget har lett till landskapsregeringens slutsats att det mest ändamålsenliga är att göra rikets lag om en infrastruktur för geografisk information (FFS 421/2009) tillämplig i landskapet genom en blankettlag. Samarbetet mellan landskapsregeringen och lantmäteriverket har dessutom utvecklats avsevärt sedan tillkomsten av den nu gällande lagstiftningen, både vad gäller genomförandet av direktivet i praktiken och rapporteringen till kommissionen.
5. Förslagets konsekvenser
I landskapsregeringens lagförslag om den nu gällande landskapslagen om en infrastruktur för geografisk information konstaterades att lagstiftningen inte innebär någon skyldighet att samla in ny information, utan enbart gäller datamängder som innehas av myndigheter. I landskapsförordningen om en infrastruktur för geografisk information listas de datamängder som berörs. Det här förslaget innebär inga förändringar på den här punkten. Listan över datamängder i landskapsförordningen kommer att fortsätta att tillämpas även efter att den nu gällande lagen ersätts av den här föreslagna lagen.
När den nu gällande lagstiftningen infördes bedömdes den medföra en viss kostnadsökning för myndigheter som förvaltar geografisk information som omfattas av den, vilket begränsar sig till landskapsförvaltningen. Samtidigt bedömdes lagstiftningen vara positiv för miljön genom att den medför ökad tillgång för andra myndigheter och för allmänheten till de geografiska datamängder som innehas av landskapsförvaltningen. När det gäller myndigheternas tillgång till datamängder förväntas den förbättra kvaliteten på miljörelaterade beslut och generellt även beaktande av miljöfrågor vid planering och beslutsfattande.
Den nu gällande landskapslagstiftningen utformades ursprungligen med rikslagstiftningen på området som utgångspunkt. Den är följaktligen mycket lik rikslagstiftningen sådan den såg ut vid den tidpunkten. De ändringar som 2015 gjordes i rikets lag om en infrastruktur för geografisk information utgjordes i stort sett av att lagens ordalydelse harmoniserades med Inspire-direktivet i enlighet med kommissionens krav. Det här innebär att detta förslag i praktiken inte har några konsekvenser utöver de som följer av den nu gällande lagstiftningen.
6. Beredning och ikraftträdande
Lagförslaget har beretts som tjänstemannaberedning vid lagberedningen. Den föreslagna lagen bör träda i kraft så snart som möjligt så att Inspire-direktivet kan notifieras slutligt.
Detaljmotivering
1 § Lagens tillämpningsområde. Enligt förslaget ska rikets lag om en infrastruktur för geografisk information tillämpas i landskapet. Ändringar i rikslagen föreslås träda i kraft vid samma tidpunkt i landskapet som i riket.
2 § Förvaltningsuppgifter. Landskapsregeringen ska ha hand om de uppgifter som enligt rikslagen ankommer på jord- och skogsbruksministeriet, det vill säja att styra och följa upp verkställigheten av lagen i landskapet.
Enligt direktivets artikel 19.2 ska medlemsstaten utse en kontaktpunkt som ska ansvara för kontakter med kommissionen med avseende på direktivet. Enligt rikslagens 16 § verkar jord- och skogsbruksministeriet som denna kontaktpunkt. Av självstyrelselagen följer då att ministeriet verkar som kontaktpunkt även för landskapets del.
Enligt rikslagen har lantmäteriverket följande uppgifter:
· Att inrätta en nättjänst som gör det möjligt att söka geografiska datamängder och tjänster som anknyter till dem samt att visa metadata om dessa (8 § 1 mom.).
· Att svara för att det finns stödtjänster som de myndigheter som förvaltar geografisk information kan anlita när de fullgör sina skyldigheter enligt lagen (9 § 1 mom.).
· Att övervaka kvaliteten, omfattningen och interoperabiliteten hos samt utnyttjandet av den information som lagts in i söktjänsten, tillgängligheten av geografiska datamängder i datanätet och datatjänsternas kompatibilitet samt lämna övervakningsuppgifterna till jord- och skogsbruksministeriet och att se till att uppgifterna är permanent tillgängliga i datanätet (18 § 2 mom.).
Dessa uppgifter hör alla ihop med inrättande och drift av den nättjänst som enligt direktivet ska anslutas till Inspire-geoportalen på gemenskapsnivå. Av det följer att datamängder som innehas av landskapsmyndigheter och som omfattas av lagen ska göras tillgängliga i den nättjänst som lantmäteriet har inrättat och driver. Formuleringen i paragrafens 2 mom. föreslås i förtydligande syfte.
3 § Avvikelser och särskilda bestämmelser. När det i rikslagen hänvisas till bestämmelser i annan rikslagstiftning ska hänvisningarna i stället avse motsvarande bestämmelser i landskapslagstiftningen. Det är frågan om hänvisningar till tre olika rikslagar.
För det första finns två hänvisningar till lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (FFS 621/1999). De finns i rikslagens 2 § 1 mom. 6 punkten respektive 2 § 2 mom. och avser båda en definition av myndighetsbegreppet. De aktuella bestämmelserna i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet motsvaras av 1 § 3 mom. landskapslagen (1977:72) om allmänna handlingars offentlighet.
För det andra finns två hänvisningar till lagen om grunderna för avgifter till staten (FFS 150/1992), i rikslagens 12 § 3 mom. respektive 13 § 2 mom. Dessa hänvisningar ska avse landskapslagen (1993:27) om grunderna för avgifter till landskapet när det är frågan om landskapsmyndigheter som tar ut avgifter för utnyttjande av datamängder.
För det tredje finns i rikslagens 12 § 3 mom. och 13 § 2 mom. hänvisningar till kommunallagen (FFS 365/1995), som ska avse kommunallagen (1997:73) för landskapet Åland.
I rikslagens 17 § finns bestämmelser om en delegation för behandling av geodatafrågor som ska finnas i anslutning till jord- och skogsbruksministeriet. Till delegationens uppgifter hör att stödja ministeriets verksamhet i dess roll som kontaktpunkt enligt Inspire-direktivet, samt att bedöma utvecklingen och utnyttjandet av infrastrukturen för geografisk information, ta initiativ och ge utlåtanden. Med hänvisning till att jord- och skogsbruksministeriet är kontaktpunkt även för Åland, och det av den orsaken inte finns behov av en motsvarande delegation här, föreslås att rikslagens 17 § inte ska tillämpas i landskapet.
4 § Landskapsförordningar. Enligt förslaget ska de datamängder som omfattas av lagen liksom enligt den gällande lagen anges i en landskapsförordning. Den landskapsförordning om en infrastruktur för geografisk information som har utfärdats med stöd av den gällande lagen ska till den delen (1 §) fortsätta att tillämpas.
Med stöd av rikslagen har statsrådet utfärdat en förordning om en infrastruktur för geografisk information (FFS 725/2009). Till vissa delar behöver den göras tillämplig i landskapet. Enligt förslaget ska därför landskapsregeringen kunna bestämma att författningar som utfärdats med stöd av rikslagen ska tillämpas på Åland oförändrade eller med de ändringar som landskapsregeringen bestämmer.
5 § Ikraftträdande. Tidpunkten för ikraftträdande lämnas enligt förslaget öppen, med hänvisning till att lagstiftningen bör träda i kraft så fort som möjligt. Den nu gällande lagen upphävs när denna lag träder i kraft, medan landskapsförordningen som utfärdats med stöd av den gällande lagen förblir i kraft tills den ändras. I förordningen finns också bestämmelser om tidsfrister som fortsättningsvis ska tillämpas.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
L A N D S K A P S L A G
om tillämpning på Åland av lagen om en infrastruktur för geografisk information
I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:
1 §
Lagens tillämpningsområde
Lagen om en infrastruktur för geografisk information (FFS 421/2009), nedan kallad rikslagen, ska tillämpas på Åland med de avvikelser som anges i denna lag.
Ändringar i rikslagen ska tillämpas på Åland från den dag de träder i kraft i riket, om inte annat följer av bestämmelserna i denna lag.
2 §
Förvaltningsuppgifter
Jord- och skogsbruksministeriets uppgifter enligt rikslagen sköts av landskapsregeringen till den del det gäller att styra och följa upp verkställigheten av denna lag. Ministeriet verkar som kontaktpunkt enligt Inspire-direktivet även för Åland.
Geografisk information som omfattas av denna lag ska göras tillgänglig genom den nättjänst som enligt rikslagen inrättas av lantmäteriverket.
3 §
Avvikelser och särskilda bestämmelser
En hänvisning i rikslagen till bestämmelser i annan rikslagstiftning ska på Åland avse bestämmelser i landskapslagstiftningen, om motsvarande bestämmelser finns i landskapslagstiftningen.
Rikslagens 17 § ska inte tillämpas på Åland.
4 §
Landskapsförordningar
Närmare bestämmelser om de datamängder som omfattas av denna lag utfärdas genom landskapsförordning.
Landskapsregeringen kan inom landskapets behörighet genom landskapsförordning besluta att författningar som utfärdats med stöd av rikslagen ska tillämpas på Åland oförändrade eller med de ändringar som landskapsregeringen bestämmer.
5 §
Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den ...
Genom denna lag upphävs landskapslagen (2010:85) om en infrastruktur för geografisk information. Landskapsförordningen (2010:86) om en infrastruktur för geografisk information som antagits med stöd av den upphävda lagen förblir dock i kraft tills landskapsregeringen beslutar något annat.
Bestämmelser om tidpunkten för när de myndigheter som förvaltar geografisk information ska uppfylla kraven enligt denna lag utfärdas genom landskapsförordning.
| Mariehamn den 2 februari 2017 | |
|
V i c e l a n t r å d |
Camilla Gunell |
|
Föredragande minister |
Mats Perämaa |
Bilaga
Lag om en infrastruktur för geografisk information
(FFS 421/2009)
1 kap.
Allmänna bestämmelser
1 §
Lagens syfte
Syftet med denna lag är att förbättra tillgängligheten och utnyttjandet av geografiska datamängder som innehas av myndigheter genom att det upprättas en sammanhängande infrastruktur för geografisk information och dess tjänster görs allmänt tillgängliga.
2 §
Definitioner (17.12.2015/1502)
I denna lag avses med
1) geografisk information information som direkt eller indirekt avser en viss plats eller ett visst geografiskt område,
2) geografiskt objekt en abstrakt representation i elektroniskt format av en fysisk företeelse som gäller finskt territorium och som avser ett objekts läge i form av en direkt eller indirekt referens till en viss plats eller ett visst geografiskt område,
3) geografiska datatjänster operationer som med hjälp av ett datorprogram kan utföras på den geografiska information som ingår i geografiska datamängder eller tillhörande metadata,
4) infrastruktur för geografisk information metadata, geografiska datamängder och geografiska datatjänster, nättjänster och nätteknik, avtal om utlämnande av, tillgång till och utnyttjande av information samt mekanismer för samordning och övervakning som är fastställda, i drift eller görs tillgängliga i enlighet med denna lag och Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire), nedan Inspire-direktivet,
5) geografisk datamängd en identifierbar samling av geografisk information i elektroniskt format,
6) myndighet myndigheter som avses i 4 § 1 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), med undantag av domstolar och andra rättskipningsorgan,
7) myndighet som förvaltar geografisk information varje myndighet som för att sköta sina uppgifter förvaltar eller uppdaterar en ursprunglig geografisk datamängd som omfattas av denna lag.
Det som i denna lag föreskrivs om myndigheter gäller också sammanslutningar, inrättningar, stiftelser och enskilda personer som avses i 4 § 2 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
2 kap.
Datamängder och information i infrastrukturen för geografisk information
3 §
Geografiska datamängder och geografiska datatjänster som omfattas av lagen (17.12.2015/1502)
Bestämmelserna i denna lag tillämpas på offentliga geografiska datamängder som innehas av myndigheter och som hör till något av följande teman som anges i bilagorna I, II eller III till Inspire-direktivet, samt på geografiska datatjänster som hör samman med informationen i datamängderna:
1) referenskoordinatsystem och höjdsystem, geografiska rutnätssystem, geografiska namn, administrativa enheter, adresser, fastigheter, trafiknät, hydrografi och skyddade områden,
2) höjdförhållanden, marktäcket, ortofoto och geologi,
3) statistiska enheter, byggnader, mark, markanvändning, människors hälsa och säkerhet, allmännyttiga och offentliga tjänster, anläggningar och platser för miljöövervakning, produktions- och industrianläggningar, jordbruks- och vattenbruksanläggningar, befolkningsfördelning, områden som motiverar en särskild förvaltning, begränsning eller reglering samt enheter för rapportering, naturliga riskområden, atmosfäriska förhållanden och geografiska meteorologiska förhållanden, geografiska oceanografiska förhållanden, havsområden, biogeografiska regioner, livsmiljöer och naturtyper, arters utbredning, energiresurser och mineralfyndigheter.
Denna lag tillämpas på geografiska datamängder som innehas av eller förvaras för en kommun endast om kommunen enligt lag eller förordning är skyldig att samla in eller sprida datamängderna i fråga.
Närmare bestämmelser om de geografiska datamängder som omfattas av lagen utfärdas genom förordning av statsrådet.
4 §
Information som beskriver geografiska datamängder och geografiska datatjänster (17.12.2015/1502)
Myndigheter som förvaltar geografisk information ska utarbeta och uppdatera information som beskriver geografiska datamängder och geografiska datatjänster och som gör det möjligt att finna, inventera och utnyttja datamängderna och datatjänsterna (metadata).
Bestämmelser om tekniska krav på innehållet i metadata finns i kommissionens förordning (EG) nr 1205/2008 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG om metadata.
5 §
Sekretessbelagda uppgifter
Bestämmelserna i 4 § tillämpas också på geografiska datamängder som innehåller sekretessbelagda uppgifter, om det inte föreskrivs att dessa är sekretessbelagda för skydd av Finlands internationella förbindelser, allmän säkerhet eller det nationella försvaret.
6 §
Interoperabilitet hos geografiska datamängder och geografiska datatjänster (17.12.2015/1502)
Myndigheter som förvaltar geografisk information ska utarbeta och uppdatera en för datadelning lämpad version av varje geografisk datamängd (interoperabel geografisk datamängd) samt se till att de tillhörande geografiska datatjänsterna är interoperabla.
Bestämmelser om kraven på interoperabilitet hos geografiska datamängder och geografiska datatjänster utfärdas genom en förordning som kommissionen antar med stöd av artikel 7 i Inspire-direktivet.
3 kap.
Geografiska datamängders tillgänglighet samt tjänster som ingår i infrastrukturen för geografisk information
7 §
Tillgängligheten av geografiska datamängder i ett datanät (17.12.2015/1502)
Myndigheter som förvaltar geografisk information ska se till att interoperabla geografiska datamängder är tillgängliga i ett datanät för visning och nedladdning.
Bestämmelser om tekniska krav på tillgängliggörande av interoperabla geografiska datamängder i datanätet utfärdas genom en förordning som kommissionen antar med stöd av artikel 16 i Inspire-direktivet.
8 §
Söktjänst
Lantmäteriverket svarar för att det inrättas en nättjänst som gör det möjligt att söka geografiska datamängder och tjänster som anknyter till dem samt att visa metadata om dessa (söktjänst).
Myndigheter som förvaltar geografisk information ska se till att metadata läggs in i söktjänsten. Närmare bestämmelser om inläggningen utfärdas genom förordning av statsrådet.
Bestämmelser om tekniska krav på söktjänsten utfärdas genom en förordning som kommissionen antar med stöd av artikel 16 i Inspire-direktivet.
9 §
Stödtjänster
I syfte att säkerställa att den infrastruktur för geografisk information som avses i denna lag fungerar och är sammanhängande svarar lantmäteriverket för att det finns stödtjänster som de myndigheter som förvaltar geografisk information kan anlita när de fullgör skyldigheter enligt 7 § och utnyttjar infrastrukturen.
Närmare bestämmelser om stödtjänsterna och om inrättandet av dem utfärdas genom förordning av statsrådet.
10 §
Anlitande av sök- och stödtjänster med avseende på andra datamängder
Även andra än de myndigheter som förvaltar geografisk information har rätt att i söktjänster lägga in metadata om interoperabla geografiska datamängder som är tillgängliga i datanätet samt att anlita stödtjänster som avses i 9 §.
Det som bestäms i 1 mom. gäller också andra än i 3 § avsedda geografiska datamängder som innehas av myndigheter som förvaltar geografisk information.
Lantmäteriverket får fastställa sådana villkor och begränsningar för anlitandet av stödtjänster i situationer enligt 1 och 2 mom. som verket anser vara nödvändiga. Lantmäteriverket ska meddela den delegation som avses i 17 § de allmänna principerna för sådana villkor och begränsningar.
11 §
Informationsutbyte mellan myndigheter (17.12.2015/1502)
En myndighet som förvaltar geografisk information ska göra sina interoperabla geografiska datamängder och sina geografiska datatjänster som hör samman med dem tillgängliga för en annan myndighet, om den andra myndigheten behöver utnyttja dem för att kunna fullgöra uppgifter som hör samman med utövning av offentlig makt.
Den myndighet som förvaltar geografisk information och den i 1 mom. avsedda andra myndigheten ska på förhand se till att den interoperabla geografiska datamängden och geografiska datatjänster som hör samman med den är obehindrat tillgängliga, om det är sannolikt att de behöver utnyttjas också i brådskande situationer.
En myndighet som förvaltar geografisk information ska också lämna ut interoperabla geografiska datamängder och geografiska datatjänster som hör samman med dem till myndigheter i andra medlemsstater i Europeiska unionen och till unionens institutioner och organ samt ömsesidigt och på lika villkor till organ som inrättats genom internationella avtal där Finland och Europeiska unionen är parter, om mottagaren behöver dem för att fullgöra uppgifter som det föreskrivis eller bestäms att mottagaren ska fullgöra och som påverkar miljöns tillstånd.
4 kap.
Villkor, avtal och avgiftsgrunder som gäller tillgång till och utnyttjande av geografiska datamängder
12 §
Avgifter för tjänster
Söktjänsten är avgiftsfri.
Avgift tas inte ut för geografiska datatjänster som tillhandahålls Europeiska gemenskapens institutioner och organ för fullgörande av rapporteringsskyldigheter enligt gemenskapens miljölagstiftning.
I fråga om avgifter för tjänster som avses i denna lag gäller i övrigt vad som i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) och i någon annan lag bestäms om avgifter för myndigheternas prestationer eller vad som beslutas med stöd av kommunallagen (365/1995).
13 §
Avgifter för utnyttjande av geografiska datamängder
Information som beskriver geografiska datamängder får utnyttjas avgiftsfritt.
I fråga om avgifter för utnyttjande av interoperabla geografiska datamängder som myndigheter som förvaltar geografisk information har gjort tillgängliga i datanätet gäller i övrigt vad som i lagen om grunderna för avgifter till staten och i någon annan lag bestäms om avgifter för myndigheternas prestationer eller vad som beslutas med stöd av kommunallagen.
Avgift tas inte ut för geografiska datamängder som tillhandahålls Europeiska gemenskapens institutioner och organ för fullgörande av rapporteringsskyldigheter enligt gemenskapens miljölagstiftning.
14 §
Elektroniska handelstjänster
Om en myndighet som förvaltar geografisk information tar ut avgift för utnyttjande av interoperabla geografiska datamängder som avses i denna lag eller för tjänster som hänför sig till utnyttjandet, ska den se till att nättjänster är tillgängliga för elektronisk kommunikation och betalning av avgifterna.
15 §
Villkor för utnyttjande av geografiska datamängder och geografiska datatjänster (17.12.2015/1502)
Myndigheter som förvaltar geografisk information kan ställa villkor för visning, nedladdning och utnyttjande av geografiska datamängder och geografiska datatjänster. Villkoren får dock inte vid tidpunkten för användandet leda till praktiska hinder mot delningen av datamängderna och datatjänsterna. Villkoren och en avtalsmall som hänför sig till dem ska vara tillgängliga i datanätet.
Bestämmelser om utlämnande av geografiska datamängder till Europeiska unionens institutioner och organ utfärdas genom en förordning som kommissionen antar med stöd av artikel 17 i Inspire-direktivet.
5 kap.
Särskilda bestämmelser
16 §
Jord- och skogsbruksministeriets uppgifter
Jord- och skogsbruksministeriet styr och följer upp verkställigheten av denna lag och verkar som kontaktpunkt enligt Inspire-direktivet.
17 §
Delegation för behandling av geodatafrågor
I anslutning till jord- och skogsbruksministeriet finns en delegation som behandlar geodatafrågor. Statsrådet utser medlemmarna i delegationen.
Delegationen ska, utöver vad som bestäms någon annanstans i denna lag, stödja den i 16 § avsedda kontaktpunktens verksamhet, bedöma utvecklingen och utnyttjandet av den infrastruktur för geografisk information som avses i denna lag, ta initiativ och ge utlåtanden. Närmare bestämmelser om delegationens sammansättning, uppgifter och mandatperiod utfärdas genom förordning av statsrådet.
18 §
Övervakning (17.12.2015/1502)
Myndigheter som förvaltar geografisk information ska övervaka utnyttjandet av interoperabla geografiska datamängder som gjorts tillgängliga i datanätet och lämna övervakningsuppgifterna till jord- och skogsbruksministeriet.
Lantmäteriverket ska övervaka kvaliteten, omfattningen och interoperabiliten hos samt utnyttjandet av den information som lagts in i söktjänsten, tillgängligheten av geografiska datamängder i datanätet och datatjänsternas kompatibilitet samt lämna övervakningsuppgifterna till jord- och skogsbruksministeriet och se till att dessa uppgifter är permanent tillgängliga i datanätet.
Närmare bestämmelser om övervakningen och utlämnande av övervakningsuppgifter enligt 1 och 2 mom. utfärdas genom förordning av statsrådet.
19 §
Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 17 juni 2009.
Bestämmelser om de tidsfrister inom vilka de myndigheter som förvaltar geografisk information ska uppfylla kraven enligt denna lag utfärdas genom förordning av statsrådet.
Ikraftträdelsebestämmelse 17.12.2015/1502:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.