Lagförslag 13/2019-2020
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 13/2019-2020 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2020-03-25 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Temporärt tilläggsstöd
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår att en landskapslag om temporärt tilläggsstöd för den som lyfter grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd antas. Förslaget medför att den som lyfter grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd för tiden 1 april – 30 juni 2020 även skulle kunna lyfta ett tilläggsstöd om 30 euro per dag för samma tidsperiod.
Lagförslaget hänför sig till landskapsregeringens förslag till andra tilläggsbudget för år 2020 och avses bli behandlad i samband med den. Avsikten är att den föreslagna lagen ska behandlas som en budgetlag i enlighet med 20 § 3 mom. i självstyrelselagen, så att bestämmelserna snarast kan träda i kraft.
INNEHÅLL
2. Landskapsregeringens förslag
Landskapslag om temporärt tilläggsstöd till den som lyfter grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd
Allmän motivering
1. Bakgrund
Landskapslagen (2003:71) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa utgör en blankettlag enligt vilken lagen om utkomstskydd för arbetslösa (FFS 1290/2002) är tillämplig i landskapet. Landskapslagen kallas nedan för blankettlagen. Enligt blankettlagen tryggas en på Åland bosatt arbetslös arbetssökandes ekonomiska möjligheter att söka arbete och förbättra sina förutsättningar att komma in på eller återvända till arbetsmarknaden genom att de ekonomiska förluster som arbetslösheten medför ersätts på det sätt som anges i blankettlagen. De arbetslöshetsförmåner som omfattas av blankettlagen och som betalas av landskapsmedel är arbetslöshetsdagpenning som betalas i form av grunddagpenning och den därtill anslutna förhöjningsdelen samt barnförhöjning och arbetsmarknadsstöd. Arbetslöshetsförmånerna beviljas och utbetalas av Ålands arbetsmarknads och studieservicemyndighet (Ams).
Rent allmänt kan sägas att arbetslöshetsdagpenningen betalas till en arbetslös arbetssökande som har varit etablerad på arbetsmarknaden och som fått sin försörjning genom lönearbete eller företagsverksamhet. Till dem som är försäkrade i en arbetslöshetskassa betalas arbetslöshetsdagpenning i form av inkomstrelaterad dagpenning och till andra i form av grunddagpenning. Arbetsmarknadsstöd betalas till en arbetslös arbetssökande som inte uppfyller arbetsvillkoret för arbetslöshetsdagpenning eller som har fått arbetslöshetsdagpenning för maximitiden. Fullt arbetsmarknadsstöd och den inkomstrelaterade dagpenningens grunddel är lika stora som grunddagpenningen. Regleringen av den inkomstrelaterade dagpenningen är att hänföra till rikets lagstiftningsbehörighet.
Grunddagpenningen och övriga arbetslöshetsförmåner som betalas av landskapet är fastställda till sin storlek. Enligt 14 kap. 1 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa justeras beloppen för grunddagpenningen, arbetsmarknadsstödet och barnförhöjningen såsom föreskrivs i lagen om folkpensionsindex (FFS 456/2001). Justeringen görs årligen i förhållande till folkpensionsindexet. Folkpensionsindexet följer det levnadskostnadsindex som Statistikcentralen årligen räknar ut på basis av prisuppgifterna för de viktigaste varorna och tjänsterna. År 2020 utgör beloppet för exempelvis grunddagpenningen 33,66 euro per dag och betalas för fem dagar per vecka. Arbetslöshetsförmånen höjs med en barnförhöjning om mottagaren av arbetslöshetsförmånen försörjer barn under 18 år. Barnförhöjningsbeloppet för ett barn är 5,28 euro per dag, för två barn sammanlagt 7,76 euro per dag och för tre eller flera barn sammanlagt 10 euro per dag.
De arbetslöshetsförmåner som erhålls enligt blankettlagen är beskattningsbara inkomster och förmånstagarens inkomster under arbetslöshetstiden inverkar på arbetslöshetsförmånens belopp.
2. Landskapsregeringens förslag
Åland med omvärld befinner sig i en mycket svår situation och vi måste planera för extraordinära åtgärder. Covid-19 är en mycket allvarlig sjukdom som i de svåraste fallen har en dödlig utgång. Covid-19 har klassats som en pandemi med risk för stor smittspridning. Finland har utlyst undantagsförhållande. Utöver de omedelbara effekterna på rörlighet och handel påverkar utbrottet också företag inom alla sektorer och av alla slag, små och medelstora företag samt stora företag.
Världshälsoorganisationen WHO understryker vikten av att alla världens länder nu förbereder sig för sjukdomen. Alla måste så långt det är möjligt göra vad de kan för att minska spridningstakten i syfte att ge sjukvården mer tid att behandla de patienter som behöver vård och värna de grupper i befolkningen som riskerar att få särskilt allvarliga följder av sjukdomen.
Olika åtgärder har vidtagits av världens länder, såsom sociala distansåtgärder, reserestriktioner, karantäner och nedstängningar av verksamhet. Avsikten med dessa åtgärder är att säkerställa att effekterna av utbrottet är så kort och begränsad som möjligt. Dessa åtgärder har emellertid en omedelbar effekt på både efterfrågan och utbud och drabbar företag och anställda, särskilt inom turism- och transportsektorerna. För Åland, som är strakt beroende av sjöfarten, kan spridningseffekter till andra branscher redan ses. Den åländska ekonomin riskerar att hamna i en recession med ett stort antal permitteringar och uppsägningar.
Den exceptionella situationen med undantagsförhållande och stängda gränser kommer att kräva flera olika typer av insatser för att säkra försörjningen för både enskilda och företag. Redan efter två veckor av olika länders restriktioner kring resandet är cirka 5 procent av den åländska arbetskraften varslad om permitteringar och fler kommer varje dag.
För att lindra den omedelbara och tillfälliga negativa ekonomiska effekten för anställda med sämst skyddsnät föreslår landskapsregeringen att ett temporärt tilläggsstöd ska beviljas till arbetslösa arbetssökande som är berättigad till grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd. Det temporära tilläggsstödet skulle uppgå till 30 euro per dag och skulle utbetalas för tidsperioden 1 april – 30 juni 2020.
En förutsättning för att en person ska komma i åtnjutande av tilläggsstödet är att personen i fråga samtidigt är berättigad till grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd enligt blankettlagen.
Lagförslaget är avsett att behandlas som en så kallad budgetlag. Landskapsregeringen anser det viktigt att det stödsystem som föreslås för arbetslösa arbetssökande kan träda i kraft så snart som möjligt, redan innan den lagstiftningskontroll som avses i 19 § i självstyrelselagen är slutförd. Landskapsregeringens förslag till andra tilläggsbudget för år 2020 förutsätter att en landskapslag stiftas för att förverkliga stödsystemet så snabbt som möjligt. Avsikten är att den föreslagna lagen ska träda i kraft vid tidigast möjliga tidpunkt våren 2020, så att det temporära tilläggsstödet kan börja utbetalas i anknytning till den grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd som beviljas för tidsperioden 1 april – 30 juni 2020. Med hänvisning till ordalydelsen i 20 § 3 mom. i självstyrelselagen lämnas ikrafträdelsedatumet för lagen dock öppen. I ikraftträdelsebestämmelsen till lagen föreslås att en bestämmelse intas där lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att bestämma att lagen helt eller delvis träder i kraft vid en tidpunkt som infaller innan lagstiftningskontrollen är slutförd.
3. Förslagets verkningar
Enligt den föreslagna landskapslagen ska ett temporärt tilläggsstöd kunna beviljas den som lyfter grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd under en begränsas tidsperiod till följd av de omfattande störningar som förväntas ske på arbetsmarknaden. Enligt landskapsregeringens förslag till andra tilläggsbudget för 2020 upptas medel för att täcka de merutgifter som tilläggsstödet förväntas få på budgeten för år 2020.
För Ams förväntas förslaget medföra omfattande merarbete, som kommer att kräva tilläggsresurser.
Förslaget bedöms inte heller ha några negativa konsekvenser för miljön eller jämställdheten.
Förslaget förväntas även få effekter på andra stöd som en arbetslös arbetssökande kan komma i åtnjutande av, eftersom vissa stöd baserar sig på den inkomst personen i fråga har. Stöd som kan påverkas och som kan leda till återkrav gentemot den arbetslösa arbetssökande är bostadsbidrag, barnomsorgsavgift och utkomststöd. Trots dessa konsekvenser anser landskapsregeringen att förslagets fördelar överväger de nackdelar som förslaget kan förorsaka.
4. Lagstiftningsbehörigheten
Förslaget berör ett flertal lagstiftningsområden, av vilka landskapet har lagstiftningsbehörighet på en del av dessa områden medan riket har lagstiftningsbehörighet på andra. Enligt 18 § 1 punkten självstyrelselagen (1991:71) för Åland har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om landskapsstyrelsen och de myndigheter och inrättningar vilka lyder under denna. Landskapet har dessutom enligt 18 § 13, 14 och 23 punkten självstyrelselagen behörighet i fråga om socialvård, undervisning och främjande av sysselsättningen.
Till rikets lagstiftningsbehörighet hör enligt 27 § 1 punkten självstyrelselagen stiftande av grundlag och avvikelse från grundlag. Den föreslagna lagen berör bland annat de grundläggande fri- och rättigheterna i 6 § i Finlands grundlag (FFS 731/1999) som gäller jämställdhet. Även 18 § 1 mom. i grundlagen bör nämnas enligt vilken var och en i enlighet med lag har rätt att skaffa sig sin försörjning genom arbete, yrke eller näring som han eller hon valt fritt. Enligt paragrafens 2 mom. ska det allmänna främja sysselsättningen och verka för att alla tillförsäkras rätt till arbete. Vidare beskriver 19 § 2 mom. i grundlagen att var och en genom lag ska garanteras rätt att få sin grundläggande försörjning tryggad.
Jämlikhetsbestämmelsen i grundlagens 6 § ger uttryck för huvudprincipen för jämlikhet och jämställdhet, dvs. att alla är lika inför lagen. Enligt motiven till denna allmänna bestämmelse i paragrafens 1 mom. ingår ett förbud mot godtycke och ett krav på enahanda bemötande i likadana fall (RP 309/1993 rd, s. 46). Bestämmelsen riktar sig även till lagstiftaren. Medborgare eller medborgargrupper kan inte godtyckligt genom lag ges en gynnsammare eller ogynnsammare ställning än andra. Jämlikhetsbestämmelsen förutsätter dock inte att alla medborgare ska bemötas likadant i alla avseenden, om inte de förhållanden som inverkar på ärendet är likadana. Jämlikhetssynpunkter har betydelse både då man beviljar medborgarna förmåner och rättigheter enligt lag och då man ålägger dem vissa skyldigheter. Enligt motiven till paragrafen är det å andra sidan typiskt för lagstiftningen att den för ett visst godtagbart samhälleligt intresses skull bemöter människor olika för att främja bland annat faktisk jämställdhet.
Den allmänna jämlikhetsbestämmelsen kompletteras i grundlagens 6 § 2 mom. med ett förbud mot diskriminering. Enligt bestämmelsen får ingen utan godtagbart skäl särbehandlas på de grunder som anges i bestämmelsen eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. Bestämmelsen förbjuder dock inte nödvändig positiv särbehandling för att trygga den faktiska jämlikheten, det vill säga åtgärder som förbättrar ställningen och förhållandena för en viss grupp (RP 309/1993 rd s. 48).
De arbetslöshetsförmåner som berörs av den förslagna lagen är grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet. Dessa trygghetsförmåner är av det slag som anknyter till 19 § 2 mom. i grundlagen., som garanterar var och en genom lag en rätt att få sin grundläggande försörjning tryggad vid bland annat arbetslöshet. Enligt grundlagsutskottet (GrUU 46/2002 rd) hindrar inte grundlagen i sig att det ställs villkor för en förmån som tryggar en grundläggande utkomst. Systemen för grundläggande försörjning bör vara så heltäckande att inga grupper lämnas utanför systemen och därmed blir lidande (RP 309/1993 rd, s. 74 och 75, GrUU 40/2018).
Förslaget med temporärt tilläggsstöd medför i praktiken att den förmånsbelopp som avser att trygga den enskildes grundläggande försörjning höjs. Förutsättningarna att komma i åtnjutande av den nya förmånen motsvarar gällande förutsättningar i blankettlagen och berör alla de som enligt gällande bestämmelser i blankettlagen är berättigade till grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd.
Den grundläggande försörjning som tryggas i 19 § 2 mom. i grundlagen har enligt grundlagsutskottet ansetts vara en mer långtgående trygghet än rätten enligt paragrafens 1 mom. till oundgänglig försörjning och omsorg. Systemet för tryggad grundläggande försörjning får alltså inte utgöras av den trygghet som i sista hand följer av 1 mom. (GrUU 40/2018 rd s. 4). Det föreslagna tilläggsstödet förstärker den grundläggande tryggheten enligt 19 § 2 mom. i grundlagen, så att behovet för det utkomststöd som beviljas i sista hand enligt landskapslagen (1998:66) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd minskar. Utkomststödet omfattas av rätten till oundgänglig försörjning och omsorg enligt 19 § 1 mom. i grundlagen.
Genom det föreslagna tilläggsstödet förbättras den ekonomiska situationen för arbetslösa arbetssökande som under rådande förhållanden kommer att få svårt att trygga sin försörjning.
Landskapsregeringens bedömning är att lagförslaget har utformats i överensstämmelse med grundlagen, så att någon konflikt med 27 § 1 punkten i självstyrelselagen inte torde föreligga.
Till den del lagförslaget skulle ha några beröringspunkter med försäkringsavtal och socialförsäkring kan nämnas att landskapet saknar lagstiftningsbehörighet inom dessa rättsområden, vilket följer av 27 § 11 punkten och 29 § 1 mom. 3 punkten i självstyrelselagen. Enligt 27 § 23 punkten självstyrelselagen har riket även lagstiftningsbehörighet i fråga om rättskipning med beaktande av vad som föreskrivs i 25 och 26 §§ i självstyrelselagen samt verkställighet av domar. I en landskapslag kan dock enligt 19 § 3 mom. självstyrelselagen för vinnande av enhetlighet och överskådlighet upptas bestämmelser av rikslagstiftningsnatur som i sak överensstämmer med motsvarande bestämmelser i rikslag.
Detaljmotivering
Landskapslag om temporärt tilläggsstöd till den som lyfter grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd
1 § Lagens syfte. Syftet med lagen är att under en begränsad tidsperiod höja stödnivån till personer som på grund av den exceptionella situationen med undantagsförhållanden hamnat i en svår ställning på arbetsmarknaden. Antalet permitteringar och uppsägningar ser ut att öka på ett dramatiskt sätt, vilket leder till att extraordinära åtgärder måste vidtas. Genom förslaget vidgas arbetslöshetsförmånerna med en särskild förmån som benämns temporärt tilläggsstöd.
2 § Temporärt tilläggsstöd. Enligt paragrafen föreslås det temporära tilläggsstödet uppgå till 30 euro per dag och skulle enligt förslaget utbetalas för tre månader, närmare bestämt för tidsperioden 1 april – 30 juni 2020. Stödet föreslås kunna betalas ut för fem dagar per vecka.
3 § Rätt till temporärt tilläggsstöd. I paragrafen beskrivs vem som har rätt till ett temporärt tilläggsstöd. Avsikten är att fånga in den grupp av personer som initialt berörs mest av det försämrade ekonomiska läget. Enligt paragrafens 1 mom. är det den som är berättigad till grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd med stöd av landskapslagen (2003:71) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa som även ska ha rätt att få det temporära tilläggsstödet.
Huvudregeln är att arbetslös arbetssökande som bor på Åland och som är arbetsför, står till arbetsmarknadens förfogande, söker heltidsarbete och har behov av ekonomiskt stöd har rätt till arbetslöshetsförmåner. För att få grunddagpenning krävs dessutom att det så kallade arbetsvillkoret är uppfyllt, vilket bland annat innebär att personen i fråga har varit i lönearbete minst 26 veckor under de 28 månader som föregick arbetslösheten, att arbetstiden har varit minst 18 timmar per vecka samt att lönen motsvarar minst den lön som gäller enligt kollektivavtalet. Arbetsmarknadsstödet är däremot behovsprövat, vilket innebär att stödets storlek påverkas av såväl den arbetslöses egna inkomster som av föräldrarnas inkomster, om den arbetslöse bor med dem i samma hushåll. Arbetsmarknadsstödet är avsett för arbetslösa som första gången kommer ut på arbetsmarknaden eller som inte har arbetat tillräckligt länge för att uppfylla arbetsvillkoret samt arbetslösa som inte längre kan få grunddagpenning eller inkomstrelaterad dagpenning eftersom maximitiden har löpt ut. Självrisktiden för att komma i åtnjutande av arbetsmarknadsstödet är fem dagar. Det finns ingen övre gräns för hur länge man kan få arbetsmarknadsstöd.
En förutsättning för att tilläggsstödet ska betalas ut är enligt paragrafens 2 mom. att den presumtive förmånstagaren har beviljats grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd med stöd av blankettlagen. Det kan således gälla en person som redan har beviljats en arbetslöshetsförmån innan den föreslagna lagen trätt i kraft, men där en utbetalning av grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd fortsätter under den föreslagna tidsperioden, eller som beviljas en arbetslöshetsförmån under den föreslagna tidsperioden. Beviljas arbetslöshetsförmånen enligt blankettlagen under den föreslagna tidsperioden beviljas tilläggsstödet i direkt anslutning till huvudförmånen. Med föreslagen tidsperiod avses tidsperioden 1 april – 30 juni 2020. Utbetalningen av en arbetslöshetsförmån sker normalt till ett av förmånstagaren angivet konto i efterskott för perioder på fyra veckor. Den första betalningsperioden är två veckor. Värt att notera är att arbetslöshetsförmåner inte beviljas utan särskilt vägande skäl retroaktivt för längre tid än tre månader före den tidpunkt då ansökan anhängiggjordes.
Är det så att förutsättningarna av någon anledning skulle förändras så att en arbetslöshetsförmån inte längre ska betalas ut ska även utbetalningen av tilläggsstödet upphöra att betalas ut. En bestämmelse om detta intas i paragrafens 3 mom.
4 § Inverkan på arbetslöshetsförmåner. När arbetslöshetsförmåner fastställs enligt blankettlagen kan även övriga inkomster komma att inverka på arbetslöshetsförmånens belopp. Så är exempelvis fallet för arbetsmarknadsstödet. I paragrafen intas därför en bestämmelse om att det temporära tilläggsstödet inte ska inverka på beloppet för de arbetslöshetsförmåner som utbetalas med stöd av blankettlagen.
5 § Förfarandet. De arbetslöshetsförmåner som omfattas av blankettlagen ska sökas skriftligen hos Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet. Någon särskild ansökan föreslås inte behövas vad gäller det temporära tilläggsstödet. Enligt paragrafens 1 mom. föreslås att rätten till tilläggsstödet skulle prövas samtidigt med att ansökan om arbetslöshetsförmåner enligt blankettlagen prövas.
Eftersom rätten till tilläggsstödet prövas samtidigt som rätten till arbetslöshetsförmånen intas en förtydligande bestämmelse i paragrafens 2 mom. som anger att tilläggsstödet endast kan beviljas för tidsperioden 1 april – 31 juni 2020. Bestämmelsen behövs eftersom ett beslut om beviljande av en arbetslöshetsförmån under den aktuella tidsperioden då tilläggsstödet utgår även kan gälla en arbetslöshetsförmån som beviljas retroaktivt för en tid före den 1 april 2020.
Är det så att en arbetslöshetsförmån har beviljats före den 1 april 2020 ska tilläggsstödet enligt paragrafens 3 mom. endast betalas ut samtidigt med arbetslöshetsförmånen för tidsperioden 1 april – 30 juni 2020.
Eftersom en arbetslöshetsförmån kan beviljas efter den 30 juni 2020 med retroaktiv verkan föreslås att en bestämmelse intas i paragrafens 4 mom. som anger att den arbetslöshetsförmån som beviljas för någon del av tidsperioden 1 april – 30 juni 2020 även ska kompletteras med ett temporärt tilläggsstöd enligt denna lag.
Vid verkställigheten av det föreslagna temporära tilläggsstödet fordras en rad bestämmelser om det rör förvaltningsförfarande och som bör iakttas. Eftersom tilläggsstödet beviljas i anslutning till de arbetslöshetsförmåner som beviljas enligt blankettlagen är det mest ändamålsenligt att blankettlagens verkställighetsbestämmelser även ska iakttas på tilläggsstödet. Det kan gälla exempelvis gälla bestämmelser om betalningssätt, tillfälligt avbrott i utbetalningen, återkrav, kvittning och indrivning i den med stöd av blankettlagen tillämpliga lagen om utkomstskydd för arbetslösa. I paragrafens 5 mom. intas således en bestämmelse om att de med blankettlagen tillämpliga bestämmelserna om verkställighet i lagen om utkomstskydd för arbetslösa jämte avvikelser även iakttas.
6 § Förvaltningsmyndighet. Ålands arbetsmarknads- och servicemyndighet föreslås vara den myndighet som ska administrera det temporära tilläggsstödet. Uppgiften anses ändamålsenlig i och med att myndigheten redan handhar de uppgifter som är förenade med förvaltningen av arbetslöshetsförmånerna enligt blankettlagen.
7 § Finansiering. Eftersom de förmåner som omfattas av denna lag anknyter till arbetslöshetsförmånerna grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd, vilka faller under landskapets lagstiftningsbehörighet, föreslås att en klar och tydlig bestämmelse intas även i lagen som anger att landskapet finansierar tilläggsstödet.
8 § Sökande av ändring. I 25 § i självstyrelselagen finns bestämmelser om besvär över beslut som fattats av myndigheter under landskapsregeringen. Paragrafen har utformats i överensstämmelse med denna bestämmelse.
9 § Ikraftträdande. Avsikten är att lagen ska antas som en så kallad budgetlag, om vilket föreskrivs i 20 § 3 mom. i självstyrelselagen. Landskapsregeringen avser att besluta om lagens ikraftträdande vid en tidpunkt snarast efter lagtingets beslut eftersom det är angeläget i förhållande till lagens syfte att de åtgärder som lagen ger möjlighet till genomförs så fort som möjligt. Avsikten är således att den föreslagna lagen ska träda i kraft vid tidigast möjliga tidpunkt, dock senast den 1 april 2020.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
L A N D S K A P S L A G
om temporärt tilläggsstöd till den som lyfter grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd
I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:
1 §
Lagens syfte
Syftet med denna lag är att under begränsad tidsperiod trygga försörjningen hos personer som har hamnat i en svår situation på arbetsmarknaden samt att främja deras förutsättningar att komma in på eller återvända till arbetsmarknaden.
2 §
Temporärt tilläggsstöd
För ett i 1 § avsett ändamål kan ett temporärt tilläggsstöd beviljas personer på det sätt som bestäms i denna lag.
Det temporära tilläggsstödet är 30 euro per dag och kan utbetalas för tidsperioden 1 april 2020 – 30 juni 2020. Stödet betalas ut för fem dagar per vecka.
3 §
Rätt till temporärt tilläggsstöd
Ett temporärt tilläggsstöd kan beviljas den som är berättigad till grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd med stöd av landskapslagen (2003:71) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa, nedan kallad blankettlagen.
En förutsättning för att temporärt tilläggsstöd ska beviljas är att personen i fråga har beviljats grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd med stöd av blankettlagen och att arbetslöshetsförmånen utbetalas för den i 2 § 2 mom. angivna tidsperioden.
Upphör rätten till en arbetslöshetsförmån enligt blankettlagen upphör också rätten till det temporära tilläggsstödet och utbetalningen av tilläggsstödet upphör samtidigt med att utbetalningen av arbetslöshetsförmånen upphör.
4 §
Inverkan på arbetslöshetsförmåner
Det temporära tilläggsstödet ska inte inverka på beloppet för de arbetslöshetsförmåner som utbetalas med stöd av blankettlagen.
5 §
Förfarandet
För att beviljas det temporära tilläggsstödet fordras ingen särskild ansökan, utan rätten till det temporära tilläggsstödet prövas samtidigt med att ansökan om arbetslöshetsförmåner enligt blankettlagen prövas.
Det temporära tilläggsstödet beviljas från samma tidpunkt som en arbetslöshetsförmån enligt blankettlagen beviljas, under förutsättning att arbetslöshetsförmånen gäller för den i 2 § 2 mom. angivna tidsperioden.
Har en arbetslöshetsförmån enligt blankettlagen beviljats före den 1 april 2020 ska tilläggsstödet endast utbetalas samtidigt med arbetslöshetsförmånen för den i 2 § 2 mom. angivna tidsperioden.
Om en arbetslöshetsförmån beviljas retroaktivt för en tid som infaller under den i 2 § 2 mom. angivna tidsperioden ska tilläggsstödet utbetalas samtidigt med arbetslöshetsförmånen för nämnda tidsperiod.
I övrigt ska de med stöd av blankettlagen tillämpliga bestämmelserna om verkställighet i lagen om utkomstskydd för arbetslösa jämte avvikelser iakttas.
6 §
Förvaltningsmyndighet
Verkställighetsuppgifterna enligt denna lag sköts av Ålands arbetsmarknads- och servicemyndighet.
7 §
Finansiering
De förmåner som omfattas av denna lag finansieras med landskapsmedel.
8 §
Sökande av ändring
Beslut som Ålands arbetsmarknads- och servicemyndighet fattar med stöd av denna lag kan överklagas hos Ålands förvaltningsdomstol.
9 §
Ikraftträdande
Lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att bestämma att denna lag helt eller delvis ska träda i kraft i den ordning som föreskrivs i 20 § 3 mom. självstyrelselagen.
Denna lag träder i kraft den
| Mariehamn den 25 mars 2020 | |
|
L a n t r å d |
Veronica Thörnroos |
|
Föredragande minister |
Fredrik Karlström |