Lagförslag 15/2021-2022

Tillhör ärendet: Ändring av lagstiftningen om barnomsorg och hemvårdsstöd

Lagtingsår: 2021-2022

Typ av dokument: Lagförslag


		LAGFÖRSLAG nr 15/2021-2022
		Datum
		2022-04-25



	Till Ålands lagting

Ändring av lagstiftningen om barnomsorg och hemvårdsstöd

Huvudsakligt innehåll

Landskapslagen om barnomsorg och grundskola samt landskapslagen om hemvårdsstöd ändras för att anpassas till den familjeledighetsreform som träder i kraft den 1 augusti 2022 och så att den subjektiva rätten till barnomsorg utökas.

__________________

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

1.1. Direktivet om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare. 3

1.2. Familjeledighetsreformen. 3

1.3. Landskapslagen om barnomsorg och grundskola. 4

1.4. Landskapslagen om hemvårdsstöd. 6

2. Lagstiftningsbehörigheten samt förhållande till grundlagen och den europeiska sociala stadgan. 7

2.1. Lagstiftningsbehörigheten. 7

2.2. Förhållande till grundlagen. 7

2.3. Den europeiska sociala stadgan. 8

3. Behov av ändringar 8

3.1. Reglering av den tidpunkt då rätten till kommunal daghemsverksamhet inträder 8

3.2. Rätten till daghemsverksamhet under föräldrapenningperioden och en partiell föräldrapenningperiod. 9

3.3. Rätten att bibehålla samma plats inom barnomsorgen under föräldraledighet 9

4.4. Avgiftsfrihet för föräldraledigheter som meddelats på förhand. 9

4.5. Tydligare reglering gällande barnomsorgsavgifterna. 9

4.6. Den subjektiva rätten till barnomsorg. 10

4.7. Bestämmelserna om hemvårdsstöd. 11

5. Konsekvenser av lagförslaget 11

5.1. Ekonomiska konsekvenser för landskapet och kommunerna. 11

5.2. Konsekvenser för kommunernas och myndigheternas verksamheter 13

5.3. Konsekvenser för barn och familjer 13

5.4. Konsekvenser för jämställdheten och jämlikheten. 14

5.5. Konsekvenser för miljön. 15

6. Beredningsarbetet 15

Detaljmotivering. 15

1. Ändring av landskapslagen om barnomsorg och grundskola. 15

2. Ändring av landskapslagen om hemvårdsstöd. 20

Lagtext 23

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om barnomsorg och grundskola. 23

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om hemvårdsstöd. 26

Parallelltexter 29

Allmän motivering

1. Bakgrund

1.1. Direktivet om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare

Syftet med direktivet om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare[1] (balansdirektivet) är att främja jämställdheten mellan kvinnor och män i arbetslivet. Balansdirektivet är en del av Europeiska kommissionens åtgärdspaket, genom vilket man vill åtgärda kvinnors underrepresentation i arbetslivet och stödja kvinnors karriärutveckling genom att förbättra förutsättningarna att förena arbete och privatliv.

Balansdirektivet innehåller bestämmelser om pappaledighet, föräldraledighet, ledighet för vård av anhörig, flexibla arbetsformer samt rättsskydd för dem som använder familjeledigheter och utnyttjar flexibla arbetsformer.

Bestämmelserna i balansdirektivet hör huvudsakligen till rikets lagstiftningsbehörighet och genomförs genom den familjeledighetsreform som träder i kraft den 1 augusti 2022.

1.2. Familjeledighetsreformen

1.2.1. Allmänt

Genom den familjeledighetsreform som genomförs i Finland och träder i kraft den 1 augusti 2022 förändras föräldrapenningssystemet. Reformen innebär ändringar av bland annat sjukförsäkringslagen (FFS 1224/2004), arbetsavtalslagen (FFS 55/2001), lagen om småbarnpedagogik (FFS 540/2018) och lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (FFS 1128/1996).

Målet med reformen är en jämnare fördelning av vårdansvaret och familjeledigheterna mellan föräldrarna. Man strävar särskilt efter att flera pappor ska ta ut den familjeledighet de har rätt till, vilket främjar jämställdheten mellan kvinnor och män i både privatlivet och arbetslivet. Målet är också ett jämlikt bemötande av olika familjeformer och att systemet med föräldraledighet ska bli mer flexibelt och ta hänsyn till olika familjers behov.

Genom reformen slopas begreppen moderskaps- och faderskapspenning och begreppet föräldradagpenningar omfattar i fortsättningen en särskild graviditetspenning, en graviditetspenning och en föräldrapenning.

Genom reformen genomförs balansdirektivet.

1.2.2. Graviditetspenning

Försörjningen i graviditetens slutskede tryggas genom en graviditetspenning. Graviditetspenningen ersätter den nuvarande moderskapspenningen. Graviditetspenningen betalas för en sammanhängande period om 40 vardagar som börjar tidigast 30 och senast 14 vardagar före den beräknade tidpunkten för nedkomsten.

1.2.3. Föräldrapenning

Syftet med föräldradagpenningen är att ersätta inkomstbortfall eller garantera grundskydd för föräldrar som är borta från förvärvsarbetet på grund av vård av barn. Förutsättningarna för föräldrapenningen är i huvudsak desamma för alla föräldrar oberoende av förälderns kön och om det är fråga om ett biologiskt barn eller ett adoptivbarn. En förhöjd föräldrapenning betalas till alla föräldrar för de 16 första vardagarna på motsvarande sätt som moderskapspenning enligt gällande lagstiftning.

Föräldrapenning betalas för högst 320 vardagar, alltså cirka 13 månader, på grund av ett barns födelse eller adoption. Detta är en utökning från nuvarande system. Om det på samma gång föds eller adopteras flera barn i familjen är antalet föräldrapenningsdagar högre.

Om barnet har två föräldrar med rätt till föräldrapenning, har vardera föräldern rätt att ta ut hälften av föräldrapenningsdagarna, det vill säga 160 föräldrapenningsdagar (cirka sex och en halv månad). En förälder får överlåta högst 63 föräldrapenningsdagar (cirka två och en halv månad) ur sin egen föräldrapenningskvot till barnets andra förälder, till en annan vårdnadshavare, till sin make eller till den andra förälderns make. I de fall barnet har bara en förälder eller om den ena av föräldrarna inte har rätt till penningen, till exempel för att föräldern inte uppfyller förutsättningarna för att omfattas av det finländska socialförsäkringssystemet, får den enda föräldern ta ut alla föräldrapenningsdagar. Motsvarande rätt för en förälder att ta ut alla föräldrapenningsdagar gäller även i de fall den ena föräldern är oförmögen att vårda barnet, till exempel på grund av sjukdom. Rätten till föräldrapenning då barnet flyttat till Finland senare under föräldrapenningperioden eller omplacerats eller avlidit, regleras som tidigare genom särskilda stadganden.

Föräldrapenningsdagarna kan tas ut i flera perioder tills barnet fyller två år eller tills två år har förflutit sedan ett adoptivbarn togs i vård. Dagarna måste alltså inte förbrukas under en sammanhängande period såsom idag utan kan tas ut i kortare perioder eller för en del av veckan och föräldrarna kan turas om med att vara lediga från arbetet och sköta barnet.

1.2.4. Partiell föräldrapenning

Även bestämmelserna om partiell föräldrapenning ändras så att uttag av partiell föräldrapenning blir smidigare. För erhållande av partiell föräldrapenning förutsätts att föräldern har kommit överens om deltidsarbete med sin arbetsgivare och att den dagliga arbetstiden är högst fem timmar. Föräldern kan samtidigt arbeta i flera anställningsförhållanden eller som anställd och företagare förutsatt att den dagliga arbetstiden inte överskrider fem timmar. Partiell föräldrapenning kan betalas för samma dag för samma barn till bägge föräldrarna eller till en annan person till vilken föräldern har överlåtit föräldrapenningsdagar. Således kan bägge föräldrarna, om de så vill, arbeta deltid och vårda barnet turvis. Eftersom partiell föräldraledighet förutsätter ett avtal om deltidsarbete mellan arbetstagaren och arbetsgivaren ska perioder av partiell föräldraledighet inte räknas in i de fyra perioder som gäller för föräldrapenning. En partiell föräldrapenningdag förbrukar en halv föräldrapenningdag.

1.2.5. Föräldraledigheternas samband med bestämmelser i arbetsavtalslagen

Den som står i ett arbetsavtalsförhållande har alltid rätt att ta ut föräldraledighet i fyra perioder per barn. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan dock komma överens om att föräldraledigheten tas ut i fler perioder.

Rätten till vårdledighet tills barnet fyller tre år förändras inte. Inte heller tiderna för anmälan om föräldraledigheter förändras. Även i fortsättningen ska man meddela arbetsgivaren om föräldraledigheten minst två månader innan man börjar sin ledighet.

1.3. Landskapslagen om barnomsorg och grundskola

1.3.1. Rätt till barnomsorg

Rätten till kommunal barnomsorg regleras i 6 kap. i del II i landskapslagen (2020:32) om barnomsorg och grundskola (LBG). Med begreppet barnomsorg avses enligt 3 § daghemsverksamhet, fritidshemsverksamhet och lekverksamhet. Daghemsverksamhet kan enligt 4 § bedrivas i daghem, familjedaghem och gruppfamiljedaghem. Fritidshemsverksamhet är verksamhet som kommunen enligt 15 § ska ordna dagtid under skoldagar. Lekverksamheten är enligt 8 § en verksamhetsform för barn som inte har börjat skolan under 10 - 15 timmar per vecka.

Enligt 13 § inträder rätten till barnomsorg efter föräldrapenningperiodens slut. Kommunen ska sträva efter att ordna barnomsorgen i den form som barnets vårdnadshavare önskar. Kommunen har rätt att prioritera vistelsetid i daghemmen för de barn vars vårdnadshavare förvärvsarbetar, studerar, är arbetssökande eller vars sysselsättningsplan kräver det.

Rätten till daghemsverksamhet regleras i 14 §. Bestämmelsen är konstruerad så att det i första momentet anges en grundläggande rättighet för barnomsorg under 25 timmar per vecka för alla barn som fyllt tre år fram tills att läroplikten börjar.

I andra momentet anges ytterligare sex situationer då en rätt till daghemsverksamhet finns. Det är under den tid då vårdnadshavaren förvärvsarbetar eller studerar till dess att barnets läroplikt börjar; under minst 25 timmar per vecka under den tid då vårdnadshavaren är arbetssökande samt utöver denna tid då den arbetssökandes sysselsättningsplan enligt landskapslagen (2006:8) om arbetsmarknadspolitisk verksamhet kräver det; under den tid då moderskapspenning utbetalas för barn som bor i hushållet och är under tre år och har en barnomsorgsplats; under den tid då barnet har behov av sådant särskilt stöd som avses i 5 § 2 mom. i del II i den omfattning som bedöms vara lämplig för barnet, till dess läroplikten börjar; under den tid det är nödvändigt för barnet till följd av flerbarnsfödsel, funktionsnedsättning enligt landskapslagen (2010:50) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om service och stöd på grund av handikapp eller sjukdom i familjen, eller andra liknande skäl samt om det finns andra särskilda skäl.

Enligt tredje momentet ska daghemsverksamhet beviljas endast i den utsträckning det är förenligt med barnets bästa och det anges att det endast i särskilda fall kan anses förenligt med barnets bästa att vistas i barnomsorg i daghemsverksamhet längre än tio timmar per dygn eller längre än 200 timmar per månad.

Enligt femte momentet har vårdnadshavaren inte under den tid faderskapspenning utbetalas till vårdnadshavaren rätt att utnyttja en barnomsorgsplats för sitt eget barn som är under tre år och som bor i samma hushåll. Rätten till samma barnomsorgsplats kvarstår dock under den tid faderskapspenningperioden pågår. Syskon som är under tre år och har en befintlig barnomsorgsplats har fortsatt rätt till barnomsorg under moderskapspenningperioden.

1.3.2. Avgifter för daghemsverksamhet

Avgifter för daghemsverksamhet regleras i 5 kap. i del II i LBG. Med heltidsomsorg avses enligt 28 § barnomsorg som överstiger fem timmar per dygn. Med halvtidsomsorg avses barnomsorg som uppgår till högst fem timmar per dygn eller högst 25 timmar per vecka.

Enligt 21 § ska kommunen fastställa en taxa för årets alla månader för den avgift som barnets vårdnadshavare ska betala för barnomsorgen. Av taxan ska framgå avgiften för heltidsomsorg och i de fall kommunen har beslutat om en timtaxa, avgiften per timme. Barnomsorgsavgiften för heltidsomsorg får vara högst 240 euro per barn och månad.

Enligt 22 § ska familjens storlek beaktas då avgiften bestäms. Den lägsta avgift som kan tas ut för barnomsorg regleras inte i lag. Merparten av kommunerna har fastställt den lägsta avgiften till tio euro. Kommunen kan reglera avgiften under verksamhetsåret men måste enligt 22 § meddela vårdnadshavarna senast tre månader före ändringarna införs.

Viss avgiftsfrihet är lagstadgad. Enligt 23 § uppbärs inte avgift under det år ett barn har beviljats uppskov med att inleda sin skolgång; för sådan del av barnomsorgen som ges i habiliterande syfte enligt landskapslagen (1978:48) om tillämpning av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda; för förundervisning under minst 20 timmar per vecka under året innan barnet börjar i grundskolan eller får motsvarande undervisning på annat sätt eller under den tid faderskapspenningperioden varar för den barnomsorg som vårdnadshavaren enligt lagen har rätt till.

Syskonrabatter regleras inte i lag. Alla kommuner erbjuder dock syskonrabatter inom daghemsverksamheten.

1.3.3. Privat barnomsorg

Privat barnomsorg är tillståndspliktig verksamhet som kan bedrivas med eller utan samhällsstöd. Om verksamheten bedrivs med samhällsstöd eller inte, påverkar också vilka av bestämmelserna i LBG som tillämpas på verksamheten. Grundregeln är att huvudmannen för privat barnomsorg beslutar om antagande av barn till verksamheten (33 § 1 mom.), men en barnomsorgsplats inom samhällsstödd privat barnomsorg får nekas endast på grund av brist på barnomsorgsplats (33 § 2 mom.). Bestämmelserna om avgifter för barnomsorgen tillämpas inte på privat barnomsorg, men huvudmannen för privat barnomsorg som bedrivs med samhällsstöd ska fastställa en avgiftstaxa som sänds till förläggningskommunen för kännedom (35 §). I 36 § regleras den ersättningsandel som barnets hemkommun ska betala till huvudmannen för privat samhällsstödd barnomsorg.

Detta innebär att de ändringar som gäller den subjektiva rätten till barnomsorg och som föranleds av familjeledighetsreformen inte gäller privat barnomsorg.

1.4. Landskapslagen om hemvårdsstöd

Hemvårdsstödet är, enligt 1 § i landskapslagen (2015:68) om hemvårdsstöd, ett ekonomiskt stöd till vårdnadshavare som inte utnyttjar sådan kommunal eller privat samhällsstödd barnomsorg med undantag för lekverksamhet som avses i LBG.

Hemvårdsstödet är en skattepliktig och pensionsgrundande inkomst. I samband med bildandet av Kommunernas socialtjänst k.f. (KST) och omorganiseringen av socialvården på Åland från 1.1.2021, blev hemvårdsstödet ensamt kvar som en familjeförmån inom socialvården som hanteras av de enskilda kommunerna.

Landskapslagen om hemvårdsstöd innehåller bestämmelser om när hemvårdsstöd kan beviljas och de olika formerna av hemvårdsstöd. Enligt 2 § är syftet med lagen att med barnets bästa som utgångspunkt ge vårdnadshavarna valfrihet i fråga om vården av barnet och goda förutsättningar att förena föräldraskap och yrkesarbete samt att främja jämställdheten i samhället. Enligt 7 § börjar rätten till hemvårdsstöd då föräldradagpenningsperioden enligt 9 kap. 10 § i sjukförsäkringslagen avslutats för det aktuella barnet.

Det finns olika former och möjliga tillägg inom hemvårdsstödet; grundläggande hemvårdsstöd (8 §), utökat hemvårdsstöd (9 §), hemvårdsstöd för flerlingsfamiljer (10 §), syskontillägg till hemvårdsstödet (11 §), inkomstbaserad tilläggsdel (12 §), hemvårdsstöd för syskon (13 §), partiellt hemvårdsstöd (14 §) samt hemvårdsstöd för adoptivföräldrar (15 §).

Könsfördelningen vad gäller de vårdnadshavare som lyfter hemvårdsstöd är inte jämn, år 2020 var ca 85 procent kvinnor och ca 15 procent män. Utvecklingen vad gäller såväl antal mottagare samt kön på mottagarna framgår av följande tabell.

Tabell 1: Mottagare av hemvårdsstöd 2015 - 2020[2]

	2015	2016	2017	2018	2019	2020
TOTALT	786	838	893	891	897	865
KVINNOR	723	734	797	779	750	739
MÄN	63	104	96	112	147	126

2. Lagstiftningsbehörigheten samt förhållande till grundlagen och den europeiska sociala stadgan

2.1. Lagstiftningsbehörigheten

Enligt 18 § 14 punkten i självstyrelselagen för Åland hör ärenden som gäller undervisning och läroavtal till landskapets lagstiftningsbehörighet.

Enligt 18 § 1 punkten i självstyrelselagen för Åland hör landskapsregeringen och under denna lydande myndigheter och inrättningar till landskapets lagstiftningsbehörighet. Frågor som gäller kommunernas förvaltning, kommunernas tjänsteinnehavare, tjänstekollektivavtal för kommunernas anställda och disciplinär bestraffning av kommunernas tjänsteinnehavare hör enligt 18 § 4 punkten i självstyrelselagen till landskapets behörighet.

Till rikets behörighet hör enligt 27 § 6 och 7 punkterna i självstyrelselagen förmynderskap, familjeförhållanden och barns rättsliga ställning. Till rikets behörighet hör även enligt 27 § 11 punkten i självstyrelselagen försäkringsavtal. Socialförsäkringssystemet och de förmåner som förknippas med det, såsom sjukförsäkring och föräldradagpenning, hör till rikets lagstiftningsbehörighet i enlighet med 29 § 1 mom. 3 punkten i självstyrelselagen. Socialskyddsförmåner som inte bedöms vara en del av socialförsäkringssystemet hör till landskapets lagstiftningsbehörighet.

Barnomsorgen har ansetts ingå i den kommunala socialvården vilken enligt 18 § 13 punkten i självstyrelselagen hör till landskapets lagstiftningsbehörighet. Då LBG trädde i kraft överfördes barnomsorgen administrativt till utbildnings- och kulturavdelningens förvaltningsområde och barnomsorgen kopplades bort från socialvårdslagens område.

2.2. Förhållande till grundlagen

Enligt 19 § 3 mom. i grundlagen ska det allmänna tillförsäkra var och en tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster. Det allmänna ska också stödja familjerna och andra som svarar för omsorgen om barn så att de har möjligheter att trygga barnens välfärd och individuella uppväxt. Grundlagsutskottet påpekade i samband med behandlingen av rikets lag om småbarnspedagogik att rätten till barnomsorg fortsättningsvis ska bedömas som en sådan social service som avses i 19 § 3 mom. i grundlagen.

Enligt 16 § 2 mom. i grundlagen ska det allmänna säkerställa lika möjligheter för var och en att oavsett medellöshet enligt sin förmåga och sina särskilda behov få även annan än grundläggande utbildning samt utveckla sig själv. I riket har man i samband med en utredning om reglering av den privata barnomsorgsverksamheten utrett småbarnspedagogikens koppling till de kulturella rättigheterna som avses i 16 § 2 mom. i grundlagen och till rätten till socialservice som omfattas av 19 § 3 mom. i grundlagen. Man konstaterar att de olika grundlagsskyddade rättigheterna får olika inbördes viktning inom småbarnpedagogiken eftersom verksamhetens karaktär innefattar dels pedagogiska aspekter, dels vård och omsorg. De pedagogiska aspekterna får allt större roll ju äldre barn det är fråga om.[3]

Enligt 6 § 3 mom. i grundlagen ska barn bemötas som jämlika individer och de ska ha rätt till medinflytande enligt sin utvecklingsnivå i frågor som gäller dem själva. Enligt motiven till grundlagen innebär paragrafen för det första att barn ska bemötas både som jämlika rättighetsinnehavare i förhållande till den vuxna befolkningen och som inbördes jämlika. För det andra ska varje barn bemötas som en individ, inte enbart som ett passivt objekt för åtgärder. Eftersom barn som omyndiga behöver särskilt skydd och särskild omsorg är en positiv särbehandling av barn nödvändig för jämlikheten i förhållande till den vuxna befolkningen.

Bestämmelserna i 12 § i grundlagen ålägger den offentliga makten en aktiv skyldighet att både skydda individernas grundläggande fri- och rättigheter och mänskliga rättigheter mot kränkningar från utomståendes sida och att skapa faktiska förutsättningar för utövning av rättigheterna.

2.3. Den europeiska sociala stadgan

Ur barnomsorgens synpunkt utgör den reviderade europeiska sociala stadgan[4], vid sidan av den Europeiska människorättskonventionen[5], det viktigaste internationella människorättsinstrumentet som Åland förbundit sig att följa.

Den reviderade europeiska sociala stadgan är en överenskommelse om de mänskliga, ekonomiska och sociala rättigheter som staterna ska garantera gentemot individerna. Tillsynen av stadgan genomförs dels genom den rapporteringsskyldighet som medlemsstaterna har gentemot det övervakande organet, Europeiska kommittén för sociala rättigheter, dels genom ett klagomålsförfarande. Kommitténs beslut är inte rättsligt bindande för medlemsstaterna utan underställs Europarådets ministerkommitté, som vid behov ger rekommendationer till staterna. Rekommendationernas syfte är att uppmärksamma stater på brister i lagstiftningen och att styra staternas nationella lagstiftningsarbete i en riktning som bättre uppfyller bestämmelserna i den reviderade stadgan. Om ministerkommittén väljer att ge en rekommendation till medlemsstaten är medlemsstaten skyldig att redogöra för rättslägets utveckling vid nästa periodiska rapportering, i enlighet med artikel 10 i tilläggsprotokollet till europeiska sociala stadgan.

Även om rekommendationerna inte i sig är rättsligt bindande anges det i regeringspropositionen om godkännande av den europeiska sociala stadgan dels att rekommendationerna har tyngd, dels att de rättigheter som följer av den reviderade stadgan redan genomförts på grundlags- eller vanlig lågnivå i Finland.

3. Behov av ändringar

3.1. Reglering av den tidpunkt då rätten till kommunal daghemsverksamhet inträder

Idag är barnets rätt till kommunal barnomsorgsverksamhet sammankopplad med föräldrapenningsperiodens slut dock så att den subjektiva rätten till daghemsverksamhet börjar när barnet fyllt tre år med vissa undantag.

Syftet med föräldraledighetsreformen är att föräldradagpenningarna ska kunna tas ut flexibelt fram tills att barnet fyllt två år. För att möjliggöra detta föreslås i riket att rätten till kommunal småbarnspedagogik binds till ingången av den kalendermånad under vilken barnet fyller nio månader, dock så att det ska vara möjligt att få småbarnspedagogik även före denna tidpunkt om så behövs.

Landskapsregeringen anser att rätten till daghemsverksamhet ska ändras även på Åland så att den inte längre är sammankopplad med föräldrapenningperiodens upphörande.

3.2. Rätten till daghemsverksamhet under föräldrapenningperioden och en partiell föräldrapenningperiod

Landskapsregeringen anser att rätten till daghemsverksamhet fortsättningsvis ska begränsas för det barn som föräldrapenning betalas för. Däremot bör rätten till daghemsverksamhet säkerställs under den tid för vilken partiell föräldrapenning betalas till vårdnadshavaren på grund av deltidsarbete. Den frågan är oreglerad i gällande lag.

3.3. Rätten att bibehålla samma plats inom barnomsorgen under föräldraledighet

Enligt gällande lag har barnet rätt att bibehålla sin barnomsorgsplats under de nio veckor pappan kan vara faderskapsledig.

Landskapsregeringen anser att barnets rätt att bibehålla sin barnomsorgsplats under uttag av föräldraledigheter ska utökas från nuvarande nio veckor till tretton veckor och det ska vara möjligt att vara frånvarande flera perioder förutsatt att barnet mellan perioderna är närvarande i daghemsverksamheten. Med tanke på barnets bästa bör rätten till samma plats, såsom i nuläget, avse den barngrupp som barnet lämnade.

4.4. Avgiftsfrihet för föräldraledigheter som meddelats på förhand

Enligt gällande lag är frånvaro från barnomsorgen som grundar sig på faderskapsledighet avgiftsfri. Faderskapsledigheten kan enligt gällande bestämmelser vara högst nio veckor.

Landskapsregeringen anser att ett smidigt uttag av föräldraledigheter kan säkerställas genom att den avgiftsfria tiden utökas från nio veckor till tretton veckor och antalet avgiftsfria frånvaroperioder inte begränsas. Eftersom båda föräldrar kan ta ut föräldrapenningsdagar och en del av dagarna kan överföras till en annan person, kan barnet vara frånvarande från barnomsorgen i flera perioder som sammanlagt är högst tretton veckor. Vid en längre frånvaroperiod, mer än fem dagar, bör det finnas en skyldighet att anmäla frånvaron senast sex veckor före den första planerade frånvarodagen.

Det kommer också att vara möjligt att ta ut enstaka föräldrapenningsdagar förutsatt att man kommit överens om ledigheterna med sin arbetsgivare. Med anledning av detta anser landskapsregeringen att regelbundet återkommande frånvaro ska vara avgiftsfri om en anmälan om återkommande frånvaro görs två veckor innan första planerade frånvarodagen.

4.5. Tydligare reglering gällande barnomsorgsavgifterna

Enligt 28 § avses med heltidsomsorg sådan barnomsorg som överstiger fem timmar per dygn. Man har inte definierat något minsta antal timmar per vecka för heltidsomsorgen. Med halvtidsomsorg avses barnomsorg som uppgår till högst fem timmar per dygn eller högst 25 timmar per vecka.

I lagen finns endast bestämmelser om den maximala avgiften för heltidsomsorgen, i övrigt saknas reglering om avgifternas storlek i förhållande till vistelsetiden. Detta medför att kommunerna reglerar saken olika och att timantalet för heldagsvård varierar mellan 35 timmar och 50 timmar i veckan. Detta i sin tur påverkar bland annat hur kommunerna i dagsläget beräknar förundervisningens avgiftsfria del.

För halvtidsomsorg tar kommunerna ut en avgift som varierar mellan 60 och 65 procent av heltidsavgiften. Förutom hel- och halvtidsomsorg erbjuder tio av femton kommuner även deltidsbarnomsorg (80 procent). Endast en kommun har fastställt en timtaxa för barnomsorgen. Alla förutom en kommun erbjuder avgiftsfria frånvaromöjligheter under sommarmånaderna. I tio av femton kommuner är det möjligt att anhålla om avgiftsfri frånvaro vid barnets långvariga sjukdom eller andra tillfälliga frånvarotider som meddelats på förhand. Därtill har en kommun beslutat om helt avgiftsfri vård under barnets första verksamhetsår.

Om inga ändringar görs av avgiftsregleringen ges kommunerna en stor prövningsmån i beräkningen av de avgiftsfria perioderna. Detta kan motverka den tilltänkta flexibiliteten i föräldraledighetssystemet. Föräldrarna kan avstå från att ta ut föräldrapenningsdagar ifall verklig avgiftsfrihet inte uppnås. Landskapsregeringen anser därför att minimiantalet veckotimmar för heltidsomsorg bör regleras i lagen samt att en bestämmelse införs om att avgifter för barnomsorg som barnet deltar i under färre timmar än heltidsomsorg men fler än halvtidsomsorg ska tas ut i relation till avgiften för heltidsomsorg.

4.6. Den subjektiva rätten till barnomsorg

Den subjektiva rätten till daghemsverksamhet börjar enligt 14 § först då barnet fyllt tre år och är begränsad till halvtidsomsorg. Familjens socioekonomiska bakgrund påverkar barnets rätt till daghemsverksamhet eftersom barn till arbetssökande vårdnadshavare endast har rätt till halvtidsomsorg medan barn till sysselsatta vårdnadshavare har rätt till daghemsverksamhet under den tid vårdnadshavaren arbetar eller studerar. Rätten till daghemsverksamhet för arbetssökande inskränktes år 2018 i syfte att minska barngruppernas storlek. Då begränsningen infördes anfördes ekonomiska orsaker inte som en anledning till ändringen och eventuella inbesparingar som begränsningen skulle medföra presenterades inte.

Centralförbundet för Barnskydd anförde år 2016 klagomål till den europeiska kommittén för sociala rättigheter gällande rikets begränsning av barns rätt till småbarnspedagogik. Begränsningen infördes år 2016 av ekonomiska orsaker och innebar att barnets rätt till småbarnspedagogik begränsades till 20 timmar i veckan och att småbarnspedagogik på heltid i regel endast beviljades barn till föräldrar som studerade eller arbetade på heltid.

Vid behandlingen av ärendet utgick den Europeiska kommittén för sociala rättigheter från artikel 27 som garanterar rätten till lika möjligheter och behandling för manliga och kvinnliga arbetstagare med familjeansvar och mellan sådana arbetstagare och andra arbetstagare. Rättigheten innebär ett åtagande för staterna att vidta "lämpliga åtgärder" för att utveckla eller främja barndagvård. Dessa omsorgstjänster ska enligt artikel 27 beviljas föräldrar oavsett om de arbetar eller söker arbete. Artikel 27 ska även tolkas tillsammans med artikel E som förbjuder all diskriminering. Även artikel 16 och 17 som avser barns och familjernas rätt till högkvalitativa barnomsorgstjänster med överkomliga priser oavsett socioekonomisk status, ansågs av kommittén vara relevanta i sammanhanget.

Den europeiska kommittén för sociala rättigheter konstaterade att barn vars föräldrar är arbetslösa eller på föräldraledighet särbehandlas på grund av föräldrarnas socioekonomiska status. Enligt kommitténs uppfattning är en åtgärd diskriminerande enligt artikel E i stadgan om den inte eftersträvar ett legitimt syfte eller om det inte finns något rimligt proportionalitetsförhållande mellan de medel som används och det eftersträvade syftet. Kommittén ansåg att även om en åtgärd som begränsar de offentliga utgifterna kan vara motiverad av allmänintresset och tjäna ett legitimt syfte, kan det allmänna intresset inte gagnas av att man begränsar tillgången till småbarnspedagogik för barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga. Kommittén påpekade att en förälders arbetslöshet redan i sig utgör en faktor som kan ha en skadlig inverkan på barn, och genom begränsningarna i rätten till småbarnspedagogik försämras dessa barns situation ytterligare. Enbart det faktum att lagen medförde en möjlighet att bevilja småbarnspedagogik på särskilda grunder ansågs inte vara tillräcklig för att säkerställa dessa barns ställning. Kommittén konstaterade därmed att skillnaderna i behandlingen av barn inte har något objektivt och rimligt berättigande och utgör således diskriminering på basis av föräldrarnas status i den mening som avses i artikel E i stadgan.

Även om Åland inte uttryckligen nämns i kommitténs beslut har Åland förbundit sig att följa den reviderade europeiska sociala stadgan och det finns skäl att granska begränsningarna i rätten till barnomsorg på Åland utgående från kommitténs slutsatser. Avgörandet från Europeiska kommittén för sociala rättigheter publicerades den 4 februari 2020 och har därmed inte beaktats i Högsta domstolens eller Ålandsdelegationens utlåtanden gällande LBG.

Begränsningarna i rätten till småbarnspedagogik slopades år 2021 i riket. Alla barn har enligt gällande lagstiftning lika rätt till småbarnspedagogik och familjens socioekonomiska ställning eller bostadsort inverkar inte på omfattningen av barnets rätt till småbarnspedagogik.

Landskapsregeringen anser att alla barn ska behandlas lika. Landskapsregeringen anser därför att rätten till barnomsorg ska utgå från barnet och inte från vårdnadshavarens samt att begränsningarna av den subjektiva rätten till barnomsorg ska slopas så att alla barn har samma rätt till daghemsverksamhet.

4.7. Bestämmelserna om hemvårdsstöd

Avsikten med familjeledighetsreformen och de ändringar som gjorts av sjukförsäkringslagen är bland annat ett mer flexibelt uttag av föräldrapenningsdagar tills barnet fyller två år. Detta förutsätter att bestämmelserna om hemvårdsstödet ändras så att hemvårdsstödet kan användas flexiblare än hittills och att rätten till hemvårdsstöd inte längre ska vara bunden till avslutad föräldrapenningsperiod.

Landskapsregeringen anser att rätten till hemvårdsstöd ska börja då 160 dagar av föräldrapenningsperioden tagits ut, dvs. då barnet är cirka sex månader gammalt.

5. Konsekvenser av lagförslaget

5.1. Ekonomiska konsekvenser för landskapet och kommunerna

Enligt en uppskattning som undervisnings- och kulturministeriet gjort är de ändringar som görs i och med reformen av föräldradagpenningarna och föräldraledigheterna kostnadsneutrala med avseende på småbarnspedagogik. Kostnadsbesparingarna som föräldraledigheterna medför går jämnt upp mot de merkostnader som de flexibla arrangemangen ger upphov till, inklusive bortfallet av avgiftsintäkter.

Det är svårt att uppskatta vilka ekonomiska effekter reformen medför för landskapet och kommunerna eftersom rikets uppskattningar baserar sig på eventuella scenarier kring hur föräldrar väljer att ta ut föräldrapenningsdagarna och/eller hemvårdsstödet. Kostnaderna för föräldraledigheter, bortsett från hemvårdsstödet, belastar rikets ekonomi.

Senareläggningen av den tidpunkt då graviditetspenning börjar betalas förväntas inte förändra de äldre syskonens behov av barnomsorg eftersom det är sannolikt att syskonen fortsätter att delta i barnomsorgen åtminstone tills det yngsta barnet har fötts.

Antalet dagpenningsdagar föreslås stiga i samband med reformen. Enligt gällande lag är föräldradagpenningsdagarna efter barnets födelse cirka 287, och efter reformen är de cirka 330. Det att dagpenningsdagarna blir fler än tidigare kan, om familjen tar ut alla föräldrapenningar, leda till att barnet börjar i barnomsorgen senare än hittills. För åländska kommuner kan detta leda till besparingar när det gäller familjer vars barn även i det nuvarande systemet skulle börja i barnomsorgen genast efter att föräldrapenningsperioden upphört. Det här gäller särskilt de barn som är yngre än ett år och en del barn som fyllt ett år och som vårdas hemma tills de inkomstrelaterade dagpenningsdagarna har förbrukats.

Enligt statistik från ÅSUB är merparten av barnen inom barnomsorgen mellan tre och sex år och antalet barn inom det åldersspannet har varit relativt stabilt under åren 2015 till 2021. De allra yngsta barnen upp till två år har inte i lika hög utsträckning deltagit i barnomsorgens verksamhet. Om familjer väljer att agera liknande även efter reformen skulle det kunna innebära att man har en tendens att välja att låta barnet börja i barnomsorgen först efter att föräldrapenningsdagarna har upphört. Antalet barn som är under ett år har varit få i barnomsorgen. Denna andel kan minskas ytterligare ifall föräldrar väljer att låta barnet börja inom barnomsorgen senare, då det förhöjda antalet föräldrapenningsdagar om 330 dagar har upphört.

De åländska kommunerna kan vid anordnande av barnomsorg drabbas av merkostnader på grund av den föreslagna flexibiliteten i föräldradagpenningssystemet. Om föräldrarna går in för att ta ut föräldrapenningarna i flera kortare perioder och barnet deltar i barnomsorgen mellan dessa perioder, kan det uppkomma kostnader då alla platser i barnomsorgsgruppen inte kan fyllas och det för den lediga tiden inte erhålls avgiftsintäkter. Rätten att behålla samma daghemsplats trots frånvaro på grund av föräldrapenningsledighet kan medföra att personalplaneringen försvåras. Det kan också få negativa effekter på arbetsklimatet om personal behöver byta arbetsplats för en kortare period för att möta personaldimensioneringsbehovet. Enligt 10 § 4 mom. i LBG kan kommunerna tillåta överinskrivning och övertalighet i daghemsverksamheten. Det innebär att fler barn kan finnas inskrivna i en daghemsverksamhet än vad som följer av bestämmelserna i LBG om det inte medför en fortlöpande övertalighet, samt att det per månad under högst fem enstaka dagar, varav högst tre dagar i följd, kan finnas fler barn i en daghemsverksamhet än vad som följer av bestämmelserna i LBG. Trots detta kan rätten leda till en viss kostnadsökning om kommunen måste bedriva sin verksamhet med tomma platser.

Andelen barn som inte deltar i heltids daghemsverksamhet har ökat från 118 barn år 2015 till 155 barn år 2020. Begränsningen i rätten till barnomsorg för de barn vars föräldrar är arbetslösa och som infördes år 2018 verkar däremot inte ha ökat deltagandet i halvtidsomsorg. Att fler föräldrar verkar vilja att barnet deltar i halvtidsomsorg kan tyda på att man också gärna kommer att använda sig av flexibiliteten i föräldradagpenningssystemet, så att andelen barn som deltar på deltid ökar. Flexibla avgiftsbestämmelser gällande deltid och heltid saknas på Åland men behövs för att föräldrarna fullt ut ska kunna använda sig av flexibiliteten i föräldrapenningssystemet och om de genomförs så kan kostnaden för kommunerna öka till en del. Skyldigheten för föräldrar att på förhand anmäla uttag av föräldrapenningperioder bidrar dock till kommunernas möjligheter att anpassa verksamheten och vidta åtgärder kring personalarrangemang.

Då antalet inkomstbaserade föräldrapenningsdagar utökas kan det i sin tur minska användandet av hemvårdsstödet. I riket uppskattar man att detta minskar kommunernas kostnader för hemvårdsstöd med tio miljoner euro. Ett minskat användande av hemvårdsstöd med en potentiell inbesparing för kommunerna skulle för Ålands del (0,54 procent av befolkningen nationellt) innebära ca 55 000 euro per år.

I riket genomfördes en undersökning på våren 2019 kring hur den subjektiva rätten till småbarnspedagogik begränsats i kommunerna och vilka kostnadsinbesparingarna som en eventuell begränsning medfört. Även effekten på personalmängden och fastighetskostnaderna undersöktes. Av 249 kommuner meddelade 155 stycken (62 procent av dem som svarat) att de i något skede hade begränsat den subjektiva rätten till småbarnspedagogik till 20 timmar i veckan efter lagändringen. Drygt 80 procent av kommunerna svarade att personalmängden förblivit oförändrad och endast 4,5 procent uppgav att den minskat till följd av begränsningen av den subjektiva rätten. Endast tolv kommuner uppgav i undersökningen att antalet anställda minskat och att kostnadsbesparingar gjorts. 77,3 procent av kommunerna bedömde att de totala kostnaderna för småbarnspedagogiken på årsnivå förblev lika stora som före begränsningen av den subjektiva rätten.

Som framgår ovan är det svårt att i förväg bedöma de ekonomiska konsekvenserna för kommunerna av familjeledighetsreformen och de ändringar som nu föreslås. Landskapsregeringen kommer därför att utvärdera ändringarna tillsammans med kommunerna efter att lagen tillämpats i två år. Vid behov kommer kommunerna att kompenseras retroaktivt om merkostnader har uppstått.

5.2. Konsekvenser för kommunernas och myndigheternas verksamheter

Då familjeledighetssystemet blir flexiblare måste tidpunkten för när rätten till barnomsorgsverksamhet inträder regleras på ett annat sätt än idag då rätten börjar efter föräldradagpenningperioderna, alltså tidigast efter 263 vardagar.

Nu föreslås att rätten till barnomsorg ska kopplas till barnets ålder. Utbildningscheferna bedömer att kopplingen till barnets ålder inte medför några betydande förändringar i myndigheternas verksamhet. Familjerna bör informeras om ändringen, och anvisningarna till familjerna behöver ändras.

Rätten för ett barn att ha kvar sin daghemsplats vid föräldrapenningsledigheter medför troligen merarbete för kommunerna. Till exempel avgiftshanteringen kan bli mer invecklad och även det administrativa arbetet med arbetsskiftsplaneringen och vikariearrangemangen kommer troligen att öka. Därför begränsas tiden för sammanhängande frånvaro från barnsomsorgen till högst 13 veckor, vilket ändå är en förlängning från dagens nio veckor.

I och med övergångsbestämmelserna i sjukförsäkringslagen som sätter en gräns för när den nya lagen ska tillämpas kommer dubbla system att tillämpas under cirka två år. Även det kommer troligen att öka det administrativa arbetet i kommunerna i viss mån.

5.3. Konsekvenser för barn och familjer

I dag utgör systemet för vård av små barn en helhet bestående av föräldradagpenningar och hemvårdsstöd eller kommunalt eller privat anordnad barnomsorg. Föräldrar har rätt att välja det alternativ som lämpar sig bäst för familjens och barnets behov.

Enligt förslaget börjar rätten till kommunalt ordnad barnomsorg vid ingången av den månad under vilken barnet fyller nio månader. Det innebär att familjerna fortsättningsvis har möjligheter att välja den vårdform som passar familjens situation bäst. Också de flexibla avgiftsbestämmelserna gällande deltid och heltid som införs bidrar till möjligheten för familjer att anpassa valet av vårdform till familjens behov.

Fastän rätten till stöd för hemvård och rätten till barnomsorg i fortsättningen inte börjar exakt samtidigt väntas familjerna åtminstone i början av reformen alltjämt ta ut föräldrapenningsdagarna huvudsakligen så att den ena föräldern använder alla dagpenningsdagar som reserverats för honom eller henne i ett sträck, och eventuellt också dagpenningsdagar som överförs från den andra föräldern. Rätten till barnomsorg börjar vid ingången av den månad under vilken barnet fyller nio månader och man kan anta att föräldrarna alltjämt strävar efter att fortsätta att vårda barnet hemma tills barnet är lite äldre.

Den ökade flexibilitet som föreslås kan ha negativa effekter på barnet så att kontinuiteten både för enskilda barn och gruppen blir lidande om föräldrarna tar ut föräldrapenningsdagar efter att barnet har börjat i barnomsorgen. Å ena sidan får barnet mer tid med familjen, å andra sidan kan reformen innebära brott i rutiner. Det är med tanke på barnets bästa och barnets möjlighet till trygga och varma människorelationer viktigt att barnet kan ha kvar samma plats inom barnomsorgen även om föräldrarna tar ut sina föräldrapenningsdagar ännu efter att barnet redan har börjat i barnomsorgen. Kontinuerliga trygga människorelationer är en viktig förutsättning för barnets välbefinnande och utveckling. Långa perioder av frånvaro från barnomsorgen är inte nödvändigtvis förenliga med barnets bästa utan kan till exempel försvåra barnets gruppanknytning. Från ett litet barns synpunkt kan regelbundet deltagande i barnomsorgen vara ändamålsenligare och främja uppnåendet av barnomsorgens syften bättre än sporadisk närvaro.

De nu gällande bestämmelserna om rätten till daghemsverksamhet gör att barnen behandlas olika beroende på familjens socioekonomiska situation. Förslaget om att utöka den subjektiva rätten till barnomsorg ökar väsentligt likabehandlingen av barnen.

5.4. Konsekvenser för jämställdheten och jämlikheten

Syftet med familjeledighetsreformen är att främja att familjeledigheterna och omsorgsansvaret delas jämnare mellan båda föräldrarna. Av mottagarna av föräldrapenning under 2020 på Åland var sju procent män, men de tog bara ut tre procent av de lediga dagarna. Det att antalet föräldrapenningsdagar nu kommer att beviljas per barn och att rätten att ta ut föräldrapenning delas jämnt mellan föräldrarna signalerar att föräldraskapet är jämställt och att föräldrarna gemensamt ansvarar för omsorgen om barnet.

Studier i riket visar att pappornas utnyttjande av familjeledigheter har ett samband med en jämnare arbetsfördelning vid vården av barn också efter ledigheten. Enligt en tidsanvändningsstudie som utförts i Finland var den tid som papporna använde till att vårda små barn betydligt längre år 2010 än ett par årtionden tidigare. På lång sikt kan alltså en jämnare fördelning av föräldraledigheterna väntas ha en positiv inverkan på arbetsfördelningen och ansvaret för vård av barn. Enligt undersökningar korrelerar pappors längre familjeledigheter också med en jämnare fördelning av hushållsarbetet.^{^[6]} Pappans större roll vid och ansvar för att vårda barn och sköta hushållsarbete återspeglas för sin del i många delområden av välbefinnandet i familjens vardag. Den strukturella reformen av familjeledigheterna och en jämnare fördelning av familjeledigheterna torde inverka indirekt på lång sikt på jämställdheten mellan könen i arbetslivet och på arbetsmarknaden. Det antas att den diskriminering i anställningssituationer och vid förnyandet av tidsbundna anställningar som kvinnor upplever avtar om arbetsgivarna inte utgår från antagandet att kvinnan alltid tar ut långa familjeledigheter när barn föds. Sannolikt påverkas kvinnornas karriär- och löneutveckling positivt om kvinnornas familjeledigheter och perioder av frånvaro från arbetslivet blir kortare. Detta inverkar också positivt på kvinnornas pensionstillväxt och framtida pension.

Den flexibilitet som föreslås i föräldradagpenningssystemet gör att det i fortsättningen är möjligt för båda föräldrarna att kombinera och alternera mellan arbete och vård av barn. Ändringen kan öka andelen arbetande kvinnor, till exempel när det gäller företagare eller personer utan fast anställning. Ett smidigt uttag av föräldrapenningen möjliggör till exempel sporadiska arbetsdagar eller arbetsperioder, något som kan ha en positiv inverkan på kvinnors ställning på arbetsmarknaden och möjligheten till en fast anställning. Ett smidigt uttag av föräldrapenningen och föräldrarnas möjlighet att till exempel turas om att vårda barnet bidrar till ett jämställt föräldraskap och till vardera förälderns självständiga ansvar för vård av barnet, vilket i sin tur främjar jämställdheten mellan könen.

Också den omständigheten att förutsättningarna för partiell föräldrapenning föreslås bli mindre strikta än nu kan i någon mån bidra till att fler föräldrar kombinerar vård av barn och deltidsarbete.

För närvarande är enbart 15 procent av de som lyfter hemvårdsstöd män. Trots att andelen män har ökat något de senaste åren är det sannolikt att reformen inte inverkar på hur användningen av stödet för hemvård fördelas mellan könen. Det kan visserligen hända att pappornas ökande uttag av föräldrapenningsdagar med jämnare fördelning av omsorgsansvaret mellan föräldrarna ökar pappornas motivation att också vara vårdlediga och använda stöd för hemvård.

5.5. Konsekvenser för miljön

Förslaget torde inte ha konsekvenser för miljön.

6. Beredningsarbetet

Ärendet har beretts som tjänstemannaberedning vid lagberedningen i samarbete med tjänstemän vid utbildnings- och kulturavdelningen samt social- och miljöavdelningen.

Under beredningen vid sakkunnigavdelningarna har ett digitalt informations- och diskussionstillfälle ordnats för kommundirektörerna samt kommunernas utbildningschefer, daghemsföreståndare, handläggare av barnomsorgsavgifter samt handläggare av hemvårdsstöd.

I och med ärendets brådskande natur har remisstiden för ärendet varit kortare än normalt, drygt två veckor. Remissyttranden har begärts in av kommundirektörerna samt kommunernas utbildningschefer, daghemsföreståndare, handläggare av barnomsorgsavgifter och handläggare av hemvårdsstöd samt av Rädda Barnen. Remissinstanserna har även erbjudits möjligheten att delta i ett digitalt informations- och diskussionstillfälle kring lagförslaget.

Detaljmotivering

1. Ändring av landskapslagen om barnomsorg och grundskola

2 § Barnomsorgens styrdokument. Paragrafen föreslås ändrad så att arbetsplanen ska omfatta hela barnomsorgsverksamheten och inte bara förundervisningen. Bestämmelsen kompletteras med att läroplanen ska innehålla mål, innehåll och riktlinjer för verksamheten.

Paragrafen kompletteras även med en bestämmelse om att arbetsplanen ska skickas till kännedom till landskapsregeringen. Detta är motiverat med tanke på det övergripande ansvar för utvecklingen av barnomsorgen som landskapsregeringen har enligt 42 § i del II.

6 § Förundervisning och 17 § Rätt till förundervisning. Enligt gällande bestämmelser i 17 § har vårdnadshavaren rätt till förundervisning under minst 20 timmar per vecka året innan barnet blir läropliktigt. Det innebär att förundervisningen ska ordnas under hela året, det vill säga även under sommarmånaderna. Detta försvårar personalsamordningen eftersom förundervisningen ska bedrivas med behörig personal. Ur barnets perspektiv skulle det vara skäligt att barnet är ledig från förundervisningen under sommarlovet, och även andra lov under året, i likhet med grundskolans elever.

Landskapsregeringen föreslår därför en ändring av 6 § så att förundervisningen binds till skolårets arbetsdagar. I och med denna ändring föreslås även en ändring av 17 § så att antalet timmar som barnet har rätt till förundervisning justeras så att det i stället för minst 20 timmar per vecka såsom idag ska vara minst fyra timmar per dag. En precisering av bestämmelsen i 17 § föreslås även så att rätten till förundervisningen gäller under läsåret före läroplikten börjar.

Bestämmelserna i 17 § föreslås även ändrade i enlighet med ändringarna av 13 § så att rätten till omsorg utgår från barnet och inte från vårdnadshavaren.

13 § Rätt till barnomsorg. Landskapsregeringen föreslår att rätten till barnomsorg ska utgå från barnet och inte från vårdnadshavaren och att begränsningarna av den subjektiva rätten ska slopas.

Bindningen till föräldraledigheten föreslås slopad i denna paragraf som är en allmän paragraf om barnets rätt till barnomsorg. De detaljerade bestämmelserna om rätten till de olika formerna av barnomsorg framgår av respektive specialparagraf.

I och med ändringen så att rätten till barnomsorg utgår från barnet och är barnets rättighet, slopas kommunens rätt att prioritera behovet av barnomsorg för barn vars vårdnadshavare arbetar, studerar eller är arbetssökande eftersom en sådan prioritering sätter vårdnadshavarens behov och rätt framom barnets rätt.

Bestämmelsen om att barnomsorgen om möjligt ska ordnas i den form som barnets vårdnadshavare ändras så att det uttryckligen avser daghemsverksamheten och flyttas till 14 § där rätten till daghemsverksamhet regleras.

14 § Rätt till daghemsverksamhet. Så som framgår av den allmänna motiveringen ändras sättet att uttrycka tidpunkten för när rätten till daghemsverksamhet börjar. Idag börjar den då föräldrapenningsperioden slutar, alltså ungefär då barnet är nio månader. Nu föreslås att rätten börjar den kalendermånad då barnet fyller nio månader. Rätten till barnomsorg gäller i den utsträckning det är förenligt med barnets bästa, och utgångspunkten i lagen är att det inte är förenligt med barnets bästa att vara i daghemsverksamhet mera än 10 timmar per dygn eller 200 timmar per månad. Landskapsregeringen betonar att det i första hand är vårdnadshavarna som ansvarar för barnets omsorg och fostran och som ska göra bedömningen av barnets bästa.

I enlighet med ändringen av 13 § ändras bestämmelsen så att rätten till daghemsverksamhet är barnets rättighet, inte vårdnadshavarens.

Som framgår av den allmänna motiveringen föreslås att de begränsningar av den subjektiva rätten till daghemsverksamhet som finns i dag slopas. Idag har vårdnadshavaren rätt till 25 timmar banomsorg per vecka från det att barnet fyllt tre år. Dessutom har vårdnadshavaren rätt till barnomsorg under tiden för jobb eller studier och under 25 timmar per vecka vid arbetssökande. Syskon som är under tre år och har en barnomsorgsplats har rätt till barnomsorg då moderskapspenningen betalas för ett barn, vid en flerbarnsfödsel i familjen, vid funktionsnedsättning eller sjukdom i familjen. Barn som får specialbarnomsorg har rätt till barnomsorg i lämplig omfattning. Även då det finns funktionsnedsättning eller sjukdom i familjen har barnet rätt till barnomsorg. Nu föreslås alltså en huvudbestämmelse om att alla barn har rätt till barnomsorg från kalendermånaden då de fyller nio månader. Undantaget är de perioder då föräldrapenning betalas för barnet, dock inte partiell föräldrapenning.

Bestämmelsen om att barnomsorgen om möjligt ska ordnas i den form som barnets vårdnadshavare ändras så att det uttryckligen avser daghemsverksamheten och flyttas från 13 § till denna paragraf. Den subjektiva rätten till daghemsverksamhet enligt 1 mom. omfattar daghemsverksamhet som ordnas dagtid under vardagar. Barnomsorg under andra tider omfattas inte. Landskapsregeringen föreslår att den subjektiva rätten till daghemsverksamhet kompletteras med en bestämmelse som gäller behov av daghemsverksamhet under andra tider, t.ex. på grund av vårdnadshavarens skiftesarbete. Enligt bestämmelsen ska kommunen ordna daghemsverksamhet under kvällar och nätter och under andra dagar än vardagar om barnet har ett verkligt behov av daghemsverksamhet på grund av vårdnadshavarens förvärvsarbete eller studier.

I dag finns en rätt till samma barnomsorgsplats då vårdnadshavaren är arbetssökande samt efter frånvaro under faderskapspenningsperioden som är högst 54 dagar. Nu föreslås en rätt till samma daghemsplats efter att barnet har varit frånvarande från barnomsorgen under en sammanhängande tid om högst tretton veckor då föräldrapenning betalas för vården av barnet. De tretton veckorna motsvaras av de 79 föräldrapenningsdagar som inte kan överlåtas åt den andra vårdnadshavaren.

15 § Rätt till fritidshemsverksamhet. Paragrafen föreslås ändrad i enlighet med ändringarna av 13 § så att rätten till omsorg utgår från barnet och inte från vårdnadshavaren.

17 § Rätt till förundervisning. Paragrafen föreslås ändrad så att rätten till förundervisning ska omfatta minst fyra timmar per arbetsdag i stället för minst 20 timmar per vecka.

18 § Rätt till specialbarnomsorg. Paragrafen föreslås ändrad i enlighet med ändringarna av 13 § så att rätten till omsorg utgår från barnet och inte från vårdnadshavaren.

19 § Ansökan och erbjudande om barnomsorgsplats. I och med det nya systemet med uttag av föräldrapenningar föreslår landskapsregeringen en ny 19a § med bestämmelser om hur och när meddelande om uttag av föräldrapenningsdagar ska göras. Det tredje momentet i 19 §, som innehåller bestämmelser om när vårdnadshavaren ska meddela om faderskapsperioden, föreslås upphävt i enlighet med detta.

19a § Meddelande om uttag av föräldrapenningsdagar. Landskapsregeringen föreslår att ett regelbundet uttag av upp till fem föräldrapenningsdagar ska meddelas till kommunen senast två veckor innan den första dagen tas ut. Med regelbundet uttag avses tex att barnet är hemma varje måndag och fredag. Då behöver en anmälan om uttag endast göras två veckor före den första av dessa dagar. Frånvaro på grund av uttag av högst fem enstaka dagar behöver inte anmälas i förväg men berättigar inte heller till avgiftsfrihet med stöd av lagen. Kommunen har alltid möjlighet att bevilja avgiftsfrihet även för kortare frånvaro.

Uttag av mer än fem dagar ska meddelas till kommunen senast sex veckor före uttaget.

Alla meddelanden om uttag av föräldrapenningsdagar ska göras skriftligt.

20 § Definitioner. Den definition av vem som är vårdnadshavare som idag finns i 13 § 2 mom. föreslås av lagtekniska skäl flyttad till 20 §.

21 § Kommunal taxa för barnomsorgen. Bestämmelserna om den kommunala taxan för barnomsorgen föreslås ändrad så att kommunens taxa ska göras upp för de avgifter som vårdnadshavaren ska betala. Taxan ska därmed omfatta åtminstone heltidsomsorg och halvtidsomsorg. Om kommunen utöver heltids- och halvtidsomsorg har andra omsorgskategorier inom daghemsverksamheten såsom tex. platser för omsorg 80 procent av heltid, ska taxan omfatta även sådana omsorgskategorier. Om kommunen har en särskild timavgift ska denna avgift framgå av taxan. Även avgifter för annan barnomsorg än daghemsverksamhet ska framgå av taxan.

22 § Beräkning av avgiften. Bestämmelsen om hur barnomsorgsavgiften beräknas föreslås kompletterad så att avgiften för halvtidsvård kan vara högst 60 procent av avgiften för heltidsvård, dvs. 144 euro per barn och månad.

Landskapsregeringen föreslår även en bestämmelse om att barnomsorgsavgift för annan omsorg än heltids- och halvtidsomsorg ska tas ut i förhållande till avgiften för heltidsomsorg. Det innebär att avgiften för omsorg som är 80 procent av heltid blir 192 euro (0,80 x 240 euro) om kommunens avgift för heltidsomsorg är 240 euro.

Då barnomsorgsavgiften för ett barn som har rätt till avgiftsfri förundervisning enligt 17 § beräknas ska man utgå från den barnomsorgsplats som barnet har och antalet förundervisningstimmar per månad (antalet förundervisningstimmar per dag multipliceras med antalet arbetsdagar för respektive månad). Det innebär tex. för marsmånad 4 x 18 =72 avgiftsfria timmar. Om barnet har en heltidsomsorgsplats ska det avgiftsfria timantalet dras av från 144, vilket enligt 28 § är det minsta timantalet per månad för heltidsomsorg (36 x 4). Det innebär att avgift under marsmånad ska betalas för 144 – 72 = 72 timmar. Timavgiften för heltidsomsorg med en avgift på 240 euro är 240/144 = 1,67 euro. Avgiften för 72 timmar är 72 x 1,67 =120 euro. Om barnet har en halvtidsomsorgsplats ska de 72 avgiftsfria timmarna dras av från 100, vilket är det maximala timantalet för halvtidsomsorg enligt 28 §. Det innebär att avgift under marsmånad ska betalas för 100 – 72 = 28 timmar. Timavgiften för halvtidsomsorg med en avgift på 144 euro är 144/100 = 1,44 euro. Avgiften för 28 timmar är 28 x 1,44 = 40,32 euro.

23 § Avgiftsfrihet. Bestämmelserna i 23 § är innehållsmässigt relativt lika dagens bestämmelser men omformulerade i förtydligande syfte och för att överensstämma med det nya föräldrapenningssystemet.

Avgift ska inte uppbäras för barnsomsorg under det år då ett barn har beviljats uppskov med att uppfylla sin läroplikt och för rehabiliterande barnomsorg som ges i enlighet med lagen angående specialomsorger för utvecklingsstörda (FFS 519/1977) som tillämpas som blankettlagstiftning på Åland (1978:48).

I lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (FFS 519/1977, specialomsorgslagen regleras vård, omsorg och handledning samt övriga tjänster för personer som på grund av sjukdom, defekt eller skada, som är medfödd eller som personen erhållit i utvecklingsåldern, hämmats eller störts i sin utveckling eller sina psykiska funktioner och som inte med stöd av någon annan lag kan erhålla de tjänster som personen behöver. Tjänsterna är avgiftsfria med stöd av lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (FFS 734/1992) som tillämpas som blankettlagstiftning på Åland (1995:101). Inom KST är det ledargruppen för specialomsorgen som beslutar om tjänster och service enligt specialomsorgslagen. Enligt 34 § i specialomsorgslagen ska man för en person som är i behov av specialomsorger godkänna ett specialomsorgsprogram. Om ledargruppen bedömer att barnet är i behov av rehabiliterande barnomsorg ska omfattningen av den tas in i barnets individuella specialomsorgsprogram och ligga till grund för kommunens beslut om avgiftsfrihet för den rehabiliterande barnomsorgen.

Även förundervisningen är avgiftsfri för alla barn. Slutligen är sådan frånvaro på grund av uttag av föräldrapenningsdagar som vårdnadshavaren meddelat om avgiftsfri. Detta är regelbunden frånvaro under ett till fem dagar samt längre frånvaro under högst 13 veckor. Kortare frånvaro än fem dagar som tas ut som enstaka dagar är inte avgiftsfri.

28 § Definitioner. Landskapsregeringen föreslår att definitionerna av heltids- respektive havstidsomsorg omformuleras och justeras något och att gränserna ska avses ett genomsnittligt timantal per vecka. Till exempel föräldrar som skiftesarbete kan ha ett varierande behov av barnomsorg. Om gränserna då avser ett genomsnittligt timantal ska avgiften för barnets närvaro i barnomsorgen beräknas enligt det genomsnittliga antalet under en utjämningsperiod. Eftersom avgiften uppbärs per månad är en månad en naturlig utjämningsperiod.

Med heltidsomsorg avses i dag barnomsorg som överstiger fem timmar per dag, någon veckogräns finns inte. Landskapsregeringen föreslår nu att heltidsomsorg ska avse barnomsorg som i medeltal överstiger 36 timmar per vecka.

Med halvtidsomsorg avses idag barnomsorg under högst fem timmar per dag eller 25 timmar per vecka.

Halvtidsomsorg föreslås avse barnomsorg under i medeltal högst 25 timmar per vecka.

42 § Landskapsregeringens ledningsansvar. Paragrafen föreslås ändrad så att läroplanen ska omfatta hela barnomsorgen och inte bara förundervisningen.

Ikraftträdande. De ändrade bestämmelserna om familjeledigheter träder i kraft den 1 augusti 2022 och då bör även denna lag träda i kraft så att bestämmelserna överensstämmer.

Övergångsbestämmelser. Enligt övergångsbestämmelserna till sjukförsäkringslagen tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av ändringarna, dvs den 1 augusti 2022, om den beräknade tidpunkten för nedkomsten är före den 4 september 2022 eller om den dag när ett adoptivbarn tas i vård är före den 31 juli 2022. Om barnet föds och rätten till föräldradagpenning börjar före ikraftträdandet, tillämpas oberoende av den beräknade tidpunkten för nedkomsten, de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Om rätten till särskild moderskapspenning börjar före ikraftträdandet, tillämpas också de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet på fastställandet av särskild moderskapspenning.

Detta innebär att det nuvarande och det nya systemet kommer att tillämpas parallellt under cirka två år. Landskapsregeringen föreslår därför en bestämmelse om att ett barn vars vårdnadshavare inte omfattas av de reformerade bestämmelserna om familjeledigheter har rätt till barnsomsorg efter att föräldrapenningsperioden har upphört, i stället för från den kalendermånad då barnet fyller nio månader. I praktiken är det inte stor skillnad mellan de olika tidpunkrena då rätten uppkommer.

För vårdnadshavare som inte omfattas av det nya föräldrapenningssystemet ska i 19a och 23 §§ tillämpas begreppet faderskapspenningsdagar i stället för föräldrapenningsdagar. Det innebär att vårdnadshavare som omfattas av det nuvarande systemet ska meddela om uttag av faderskapspenningsdagar på det sätt som bestäms i 19a § samt att avgiftsfriheten gäller frånvaro på grund av att faderskapspenningsdagar tas ut.

Enligt 22 § 3 mom. ska kommunen meddela vårdnadshavarna om ändringar av avgifterna senast tre månader innan de införs. Landskapsregeringen föreslår att kommunen, avvikande från bestämmelserna i 22 § 3 mom. kan meddela om sådana ändringar av avgifterna som följer av denna lag senast en månad före ändringarna införs.

2. Ändring av landskapslagen om hemvårdsstöd

1 § Lagens tillämpningsområde. Paragrafen föreslås omformulerad för att överensstämma med ändringarna i LBG så att rätten till omsorg utgår från barnet och inte från vårdnadshavaren. En vårdnadshavare föreslås ha rätt till hemvårdsstöd om barnet inte deltar i barnomsorgen.

I ett nytt 3 mom. föreslås en definition av vad som avses med deltar i barnsomsorgen. Enligt definitionen avses med att delta i barnomsorgen att barnet är inskrivet och har en plats. Det medför att ett barn som är sjukt eller bortrest eller annars frånvarande en tid ändå deltar i verksamheten.

7 § Rätt till hemvårdsstöd. Enligt gällande bestämmelser uppkommer rätten till hemvårdsstöd då föräldrapenningsperioden avslutats, det vill säga då barnet är ca nio månader gammalt.

Landskapsregeringen föreslår nu att rätten till hemvårdsstöd börjar då det gått 160 vardagar från barnets födelse. Rätten till hemvårdsstöd omfattar dock inte den tid då föräldrapenning utbetalas för barnet. Undantag från detta är det skilda hemvårdsstödet för syskon som betalas i enlighet med 13 § till en vårdnadshavare som lyfter föräldrapenning för ett barn men samtidigt vårdar ett eller flera syskon i hemmet.

Syftet med att tidigarelägga tidpunkten är att stödja de flexibla arrangemang som föreslås när det gäller föräldradagpenningssystemet och att anpassa bestämmelserna till ändringen av LBG. Barnets rätt till daghemsverksamhet knyts i fortsättningen till barnets ålder och uppkommer vid ingången av den kalendermånad under vilken barnet fyller nio månader. Eftersom de föräldradagpenningsdagar som kvoterats för varje förälder inte sträcker sig till barnets niomånadersdag om den tas ut sammanhängande tryggar den föreslagna ändringen möjligheten att använda sig av hemvårdsstöd för att ordna vården av barnet innan rätten till daghemsverksamhet börjar. Ett behov av att använda sig av hemvårdsstöd kan uppkomma till exempel om den ena föräldern har tagit ut alla sina egna dagpenningsdagar och den andra föräldern först i ett senare skede vill ta ut de dagpenningsdagar som han eller hon har rätt till.

Definitionen av vardagar följer den definition som finns i 4 § 5 punkten i sjukförsäkringslagen. Till vardagarna räknas lördagar men inte söndagar, helgdagar och söckenhelgdagar. Söckenhelgdagar är nyårsdagen, trettondag jul, långfredag, annandag påsk, första maj, kristihimmelsfärdsdag, midsommardagen, alla helgons dag, självständighetsdagen, julafton, juldagen och annandagjul.

Paragrafens rubrik föreslås ändrad för att bättre överensstämma med innehållet i paragrafen.

8 § Grundläggande hemvårdsstöd. Paragrafen föreslås omformulerad för att överensstämma med ändringarna i LBG så att rätten till barnomsorg utgår från barnet och inte från vårdnadshavaren. Ett barn har en subjektiv rätt till barnomsorg men för att vårdnadshavaren ska rätt till ett utökat hemvårdsstöd får barnet inte delta i barnomsorgen.

9 § Utökat hemvårdsstöd. Paragrafen föreslås omformulerad för att överensstämma med ändringarna i LBG så att rätten till barnomsorg utgår från barnet och inte från vårdnadshavaren. En vårdnadshavare föreslås ha rätt till utökat hemvårdsstöd om vårdnadshavaren inte förvärvsarbetar utan själv vårdar sitt barn och barnet inte deltar i barnomsorgen. Ett barn har en subjektiv rätt till barnomsorg men för att vårdnadshavaren ska rätt till ett utökat hemvårdsstöd får barnet inte delta i barnomsorgen.

11 § Syskontillägg till hemvårdsstödet. Paragrafen föreslås omformulerad för att överensstämma med ändringarna i LBG så att rätten till barnomsorg utgår från barnet och inte från vårdnadshavaren.

Huvudregeln är att vårdnadshavaren har rätt till ett syskontillägg till hemvårdsstödet om han eller hon utöver det barn som ger rätt till hemvårdsstöd vårdar ett eller flera syskon i hemmet, om syskonet/syskonen inte deltar i barnomsorgen. Ett barn har en subjektiv rätt till barnomsorg men för att vårdnadshavaren ska rätt till ett syskontillägg får barnet inte delta i barnomsorgen. Ett undantag från detta är enligt det fjärde momentet att syskon över tre år har rätt att delta i halvtidsomsorg i enlighet med 28 § 2 mom. i del II i LBG. Enligt den paragrafen avses med halvtidsomsorg barnomsorg i kommunal daghemsverksamhet som i medeltal uppgår till högst 25 timmar per vecka.

13 § Hemvårdsstöd för syskon. Det skilda hemvårdsstödet för syskon gäller situationer då föräldrapenning utbetalas till vårdnadshavaren för ett eller flera barn och vårdnadshavaren samtidigt vårdar ett eller flera syskon hemma. Landskapsregeringen föreslår att bestämmelserna omformuleras för att överensstämma med ändringarna i LBG så att rätten till barnomsorg utgår från barnet och inte från vårdnadshavaren.

Huvudregeln är att vårdnadshavaren har rätt till ett hemvårdsstöd för syskon om han eller hon utöver ett eller flera barn som ger rätt till föräldrapenning vårdar ett eller flera syskon i hemmet, om syskonet/syskonen inte deltar i barnomsorgen. Ett barn har en subjektiv rätt till barnomsorg men för att vårdnadshavaren ska rätt till ett hemvårdsstöd för syskon får barnet inte delta i barnomsorgen. Ett undantag från detta är enligt det fjärde momentet rätten för syskonet/syskonen att delta i förundervisning i enlighet med bestämmelserna i 17 § 1 mom. i del II i LBG. Enligt den paragrafen har barn rätt till kommunal daghemsverksamhet med förundervisning under minst 4 timmar per arbetsdag under läsåret innan barnet börjar i grundskolan eller får motsvarande undervisning på annat sätt.

14 § Partiellt hemvårdsstöd. Paragrafen föreslås omformulerad för att överensstämma med ändringarna i LBG så att rätten till barnomsorg utgår från barnet och inte från vårdnadshavaren. Barnet har en subjektiv rätt till barnomsorg men för att vårdnadshavaren ska rätt till ett partiellt hemvårdsstöd får barnet inte delta i fritidshemsverksamhet.

15 § Hemvårdsstöd för adoptivföräldrar. Bestämmelserna om adoptivföräldrars rätt till hemvårdsstöd anpassas till ändringarna av sjukförsäkringslagen. Enligt ändringarna av sjukförsäkringslagen har barnets vårdnadshavare rätt till föräldrapenning. Adoptivföräldrar har rätt till föräldrapenning om adoptivföräldern har tagit barnet i vård i adoptionssyfte och beviljats adoptionstillstånd i de fall där detta krävs enligt adoptionslagen (FFS 22/2012).

Adoptivföräldrar har idag rätt till hemvårdsstöd tills det gått två år sedan föräldrapenningsperioden började. Nu föreslås att rätten gäller tills det gått två år sedan barnet togs i vård i adoptionssyfte. Det innebär att adoptivföräldrarna först har rätt till föräldrapenning i enlighet med sjukförsäkringslagen ca 13 månader och därefter hemvårdsstöd under ca 11 månader.

Såsom enligt nuvarande bestämmelser upphör rätten till hemvårdsstöd senast den 31 juli det år då barnet blir läropliktigt.

28 § Ändringssökande. Enligt 21 § 15 punkten i offentlighetslagen för Åland är handlingar som innehåller uppgifter om en klient hos socialvården eller en kund som erhåller arbetsmarknads- eller studieservice samt uppgifter om de förmåner och stödåtgärder eller den service personen erhållit sekretessbelagda handlingar. Det innebär att handlingar som innehåller beslut om hemvårdsstöd är sekretessbelagda.

Landskapsregeringen föreslår att bestämmelserna om ändringssökande ändras i överensstämmelse med bestämmelserna om ändringssökande i 2 § i del VII i LBG. Det innebär att rättelse får begäras hos kommunen i beslut om beviljande av hemvårdsstöd. I och med att beslut om hemvårdsstöd är sekretessbelagda är det endast en part som kan yrka på rättelse. Beslut som fattas med anledning av en begäran om rättelse överklagas hos Ålands förvaltningsdomstol i enlighet med lagen om rättegång i förvaltningsärenden (FFS 808/2019).

I riket handhas frågor som gäller stöd för hemvård enligt 8 § i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (FFS 1128/1996) av Folkpensionsanstalten. Ändring i Folkpensionsanstaltens beslut söks enligt 22 § hos besvärsnämnden för social trygghet och ändring i besvärsnämndens beslut söks hos försäkringsdomstolen.

Ikraftträdande. De ändrade bestämmelserna om familjeledigheter träder i kraft den 1 augusti 2022 och då bör även denna lag träda i kraft så att bestämmelserna överensstämmer.

Detta innebär att det nuvarande och det nya föräldrapenningssystemet kommer att tillämpas parallellt under cirka två år. Landskapsregeringen föreslår därför en bestämmelse om att 7 § 1 mom. och 15 § ska tillämpas i sin nuvarande form då det gäller en vårdnadshavare som enligt övergångsbestämmelserna till lagen om ändring av sjukförsäkringslagen (FFS 28/2022) inte omfattas av den ändrade lagstiftningen.

Landskapsregeringen föreslår en övergångsbestämmelse som gäller det meddelande om förändring av barnomsorgsavgifterna som kommunerna ska ge vårdnadshavarna. Enligt bestämmelserna i 22 § 3 mom. ska meddelandet göras senast tre månader innan ändringar av avgifterna träder i kraft. Enligt förslaget kan meddelande om ändringar av avgifterna som följer av ändringarna i lagen göras senast en månad före ändringarna införs.

Lagtext

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om barnomsorg och grundskola

I enlighet med lagtingets beslut

upphävs 19 § 3 mom. i del II i landskapslagen (2020:32) om barnomsorg och grundskola,

ändras 2 §, 6 § 2 mom., 13 och 14 §§, 15 § 1 mom., 17 § 1 mom., 18 §, 21-23 §§, 28 § 1 och 2 mom. och 42 §2 mom. i del II, av dessa lagrum 2 och 14 §§ sådana de lyder i landskapslagen 2020/52 samt

fogas till del II en ny 19a § och till 20 § i del II ett nytt 1 mom., varvid nuvarande 1 mom. blir 2 mom. som följer:

2 §

Barnomsorgens styrdokument

Landskapsregeringen beslutar i enlighet med 42 § 2 mom. i del II om en läroplan för barnsomsorgen med mål, innehåll och riktlinjer för verksamheten.

Kommunfullmäktige ska enligt 4 § i del VI anta en utbildningsstadga för barnomsorgen med de allmänna grunderna för barnomsorgens verksamhet.

Varje gruppfamiljedaghem, daghem och fritidshem ska göra upp en arbetsplan som beskriver hur enheten ska förverkliga

1) barnomsorgens målsättning,

2) den pedagogiska verksamheten i enlighet med den läroplan som landskapsregeringen fattat beslut om enligt 1 mom.,

3) sådana anvisningar som landskapsregeringen utfärdat med stöd av denna lag samt

4) samverkan mellan vårdnadshavarna, föräldrarna och andra personer som svarar för barnets vård och fostran.

Arbetsplanen ska godkännas av kommunen och skickas för kännedom till landskapsregeringen. Vårdnadshavarna ska informeras om innehållet i arbetsplanen.

6 §

Förundervisning

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Förundervisningen kan integreras i den dagliga verksamheten i daghemmet och organiseras som åldersintegrerad pedagogisk verksamhet eller som ålderenhetlig verksamhet för barnet under läsåret före läroplikten börjar. Förundervisningen ges under de arbetsdagar som landskapsregeringen fastställt enligt 14 § i del III.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

13 §

Rätt till barnomsorg

Ett barn har rätt till kommunal barnomsorg i den omfattning som beskrivs i detta kapitel.

14 §

Rätt till daghemsverksamhet

Ett barn har rätt till kommunal daghemsverksamhet från ingången av den kalendermånad då barnet fyller nio månader till dess att läroplikten börjar. Rätten till daghemsverksamhet gäller i den utsträckning det är förenligt med det enskilda barnets bästa. Endast i särskilda fall kan det anses förenligt med barnets bästa att vistas i daghemsverksamhet längre än 10 timmar per dygn eller 200 timmar per månad.

Daghemsverksamheten ska om möjligt ordnas i den form som barnets vårdnadshavare önskar.

Kommunen ska vid behov ordna daghemsverksamhet kvälls- och nattetid samt under andra dagar än vardagar för barn som behöver detta på grund av vårdnadshavarens förvärvsarbete eller studier.

Barnet har inte rätt att delta i daghemsverksamhet under den tid som föräldrapenning betalas för barnet. Barnet har dock rätt att delta i daghemsverksamhet under den tid partiell föräldrapenning betalas för barnet på grund av deltidsarbete.

Barnet har rätt till samma daghemsplats även efter att ha varit frånvarande från barnomsorgen under en sammanhängande tid om högst 13 veckor då föräldrapenning betalas för vården av barnet.

15 §

Rätt till fritidshemsverksamhet

Rätt till fritidshemsverksamhet dagtid under skoldagar har

a) ett barn som går i årskurs 1 och 2 om vårdnadshavarna förvärvsarbetar, studerar eller är arbetssökande,

b) ett barn med elvaårig läroplikt som fullgör sin läroplikt,

c) en studerande på gymnasialstadienivå som deltar i utbildning i enlighet med läroplanen för yrkesträningsundervisning, med beaktande av den studerandes behov samt

d) ett barn i behov av särskilt stöd som bedöms vara i behov av fritidshemsverksamhet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

17 §

Rätt till förundervisning

Ett barn har rätt till kommunal daghemsverksamhet med förundervisning under minst 4 timmar per arbetsdag under läsåret innan barnet börjar i grundskolan eller får motsvarande undervisning på annat sätt.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

18 §

Rätt till specialbarnomsorg

Ett barn har rätt till specialbarnomsorg i den omfattning det finns ett behov av det.

19a §

Meddelande om uttag av föräldrapenningsdagar

Ett regelbundet uttag av högst fem föräldrapenningsdagar för barnet ska meddelas kommunen senast två veckor före den första föräldrapenningdagens tas ut.

Ett uttag av mer än 5 föräldrapenningsdagar i följd för barnet ska meddelas kommunen senast sex veckor före perioden börjar.

Meddelanden om uttag av föräldrapenningsdagar ska göras skriftligt.

20 §

Definitioner

Vårdnadshavare är barnets föräldrar eller den som anförtrotts vårdnaden om barnet och som avses i lagen om vårdnad om barn och umgängesrätt.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

21 §

Kommunal taxa för barnomsorgen

Kommunen ska fastställa en taxa för den avgift som barnets vårdnadshavare ska betala för barnomsorgen enligt bestämmelserna i 22 §. Taxan ska avse årets alla månader. En kommun kan besluta om avgiftsfria månader eller om helt avgiftsfri barnomsorg.

22 §

Beräkning av avgiften

Barnomsorgsavgiften för heltidsomsorg får vara högst 240 euro per barn och månad. Barnomsorgsavgiften för halvtidsomsorg får vara högst 60 procent av avgiften för heltidsomsorg. Om kommunen erbjuder även andra omsorgskategorier än halvtids- och heltidsomsorg ska barnomsorgsavgiften för sådan omsorg tas ut i relation till avgiften för heltidsomsorg.

Beräkning av den avgiftsfria delen av barnomsorg, som enligt 23 § 1 mom. 2–4 punkter är avgiftsfri, ska utgå från den beviljade barnomsorgsplatsen.

Då avgifterna bestäms ska kommunen beakta familjens storlek. All verksamhet ska ingå i barnomsorgsavgiften och avgifter får inte tas för verksamhet utanför barnomsorgsenheten.

Kommunen ska senast tre månader före en ändring av avgifterna införs meddela vårdnadshavarna om ändringen.

23 §

Avgiftsfrihet

Barnomsorgsavgift uppbärs inte

1) under det år barnet beviljats uppskov med att inleda sin skolgång,

2)för rehabiliterande barnomsorg som ges enligt landskapslagen (1978:48) om tillämpning av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda,

3) för förundervisning som avses i 17 § och

4) under den tid föräldrapenningsdagar tas ut för barnet, om vårdnadshavaren meddelat kommunen om detta enligt bestämmelserna i 19a §.

28 §

Definitioner

Med heltidsomsorg avses barnomsorg i kommunal daghemsverksamhet som i medeltal överstiger 35 timmar per vecka.

Med halvtidsomsorg avses barnomsorg i kommunal daghemsverksamhet som i medeltal uppgår till högst 25 timmar per vecka.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

42 §

Landskapsregeringens ledningsansvar

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Landskapsregeringen beslutar om en läroplan för barnomsorgen. Läroplanen ska vara samordnad med grundskolans läroplan.

__________________

Denna lag träder i kraft den

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Avvikande från bestämmelserna i 14 § har ett barn vars vårdnadshavare enligt övergångsbestämmelserna till lagen om ändring av sjukförsäkringslagen (FFS 28/2022) inte omfattas av den ändrade lagstiftningen, rätt till kommunal daghemsverksamhet efter att föräldradagpenningsperioden har upphört.

För en vårdnadshavare som enligt övergångsbestämmelserna till lagen om ändring av sjukförsäkringslagen inte omfattas av den ändrade lagstiftningen ska i 19a och 23 §§ tillämpas begreppet faderskapspenningsdagar i stället för föräldrapenningsdagar.

Avvikande från bestämmelserna i 22 § 3 mom. kan kommunen meddela om sådana ändringar av avgifterna som följer av denna lag senast en månad före ändringarna införs.

__________________

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om hemvårdsstöd

I enlighet med lagtingets beslut

ändras 1 § 2 mom., 7 §, 8 §1 mom., 9 § 1 mom., 11 § 1 och 4 mom., 13 § 1 och 4 mom., 14 § 1 mom., 15 § 1 mom. och 28 § landskapslagen (2015:68) om hemvårdsstöd, av dessa lagrum 1 § 2 mom. sådant det lyder i landskapslagen 2020/54, och

fogas till 1 § ett nytt 4 mom., sådan 1 § lyder i landskapslagen 2020/54 som följer:

1 §

Lagens tillämpningsområde

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Hemvårdsstödet är ett ekonomiskt stöd till vårdnadshavare vars barn inte deltar i sådan kommunal eller privat samhällsstödd barnsomsorg med undantag för lekverksamhet (nedan barnomsorg), som avses i landskapslagen (2020:32) om barnomsorg och grundskola.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Med att ett barn inte deltar i barnomsorgen avses i denna lag att barnet inte har en plats inom barnomsorgen.

7 §

Rätt till hemvårdsstöd

Rätten till hemvårdsstöd för ett barn börjar då det har gått 160 vardagar sedan barnets födelse. Med vardagar avses andra dagar än söndagar, helgdagar och söckenhelgdagar.

Rätten till hemvårdsstöd för ett barn omfattar inte den tid som föräldrapenning betalas till vårdnadshavaren, dock så att vårdnadshavaren har rätt till hemvårdsstöd för syskon enligt bestämmelserna i 13 §.

8 §

Grundläggande hemvårdsstöd

En vårdnadshavare vars barn inte deltar i barnomsorgen har rätt till ett grundläggande hemvårdsstöd tills barnet fyller tre år.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

9 §

Utökat hemvårdsstöd

En vårdnadshavare som själv vårdar sitt barn och inte förvärvsarbetar och vars barn inte deltar i barnomsorgen har rätt till ett utökat hemvårdsstöd tills barnet fyller tre år.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

11 §

Syskontillägg till hemvårdsstödet

En vårdnadshavare som utöver det eller de barn som medför rätt till hemvårdsstöd vårdar minst ett eget barn (nedan syskon) har rätt till ett syskontillägg till hemvårdsstödet för varje syskon, om syskonet inte deltar i barnomsorgen.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Trots bestämmelsen i 1 mom. har ett syskon som har fyllt tre år rätt till sådan halvtidsomsorg som avses i 28 § 2 mom. i del II i landskapslagen om barnomsorg och grundskola.

13 §

Hemvårdsstöd för syskon

En vårdnadshavare som lyfter föräldrapenning med stöd av sjukförsäkringslagen och som utöver det eller de barn som ger rätt till denna dagpenning vårdar minst ett eget barn (nedan syskon) har rätt till ett hemvårdsstöd för syskon, om syskonet inte deltar i barnomsorgen.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Trots bestämmelserna i 1 mom. har syskonet rätt att delta i sådan kommunal daghemsverksamhet med förundervisning som avses i 17 § 1 mom. i del II i landskapslagen om barnomsorg och grundskola.

14 §

Partiellt hemvårdsstöd

En vårdnadshavare, vars arbetstid med anledning av vården av barnet uppgår till i medeltal högst 30 timmar per vecka, har rätt till ett partiellt hemvårdsstöd tills barnet fyller tre år samt under det första och andra året barnet deltar i den grundläggande utbildningen och under läsåret innan barnet börjar i den grundläggande utbildningen om barnet som är läropliktigt deltar i förundervisningen inom barnomsorgen. Om barnet omfattas av förlängd läroplikt har vårdnadshavaren rätt till ett partiellt hemvårdsstöd även under det tredje året barnet deltar i den grundläggande utbildningen. Ett barn vars vårdnadshavare lyfter partiellt hemvårdsstöd har inte rätt att delta i barnomsorg i form av fritidshemsverksamhet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

15 §

Hemvårdsstöd för adoptivföräldrar

Adoptivföräldrar har rätt till grundläggande och utökat hemvårdsstöd tills det gått två år sedan barnet togs i vård i adoptionssyfte. Rätten till grundläggande och utökat hemvårdsstöd upphör dock alltid senast den 31 juli det år då barnet blir läropliktigt.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

28 §

Ändringssökande

I ett beslut om beviljande av hemvårdsstöd får rättelse begäras hos kommunen inom 14 dagar efter delfåendet av beslutet.

Ett beslut med anledning av begäran om rättelse enligt 1 mom. får överklagas genom besvär hos Ålands förvaltningsdomstol på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (FFS 808/2019).

__________________

Denna lag träder i kraft den

För en vårdnadshavare som enligt övergångsbestämmelserna till lagen om ändring av sjukförsäkringslagen (28/2022) inte omfattas av den ändrade lagstiftningen tillämpas 7 § 1 mom. och 15 § i den form som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.

Mariehamn den 25 april 2022

M i n i s t er

Roger Höglund

Föredragande minister

Annika Hambrudd

Parallelltexter

· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 15/2021-2022

[1] Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1158 av den 20 juni 2019 om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare och om upphävande av rådets direktiv 2010/18/EU

[2] Den nya landskapslagen om hemvårdsstöd trädde i kraft 1.1.2016

[3] Expertutredning om vissa juridiska frågor som gäller reglering av den privata småbarnspedagogiken. Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2021:22.

[4] FördrS 80/2002, ÅFS 2003:14.

[5] FördrS 18—19/1990, ÅFS 1990:61.

[6] Bla. Björk Eydal Guðný and Rostgaard Tine (eds) Fatherhood in the Nordic Welfare States – Com-paring Care Policies and Practice. Bristol: Policy Press 2014 samt Lammi-Taskula, Johanna (2007) Parental leave for fathers? Gendered conceptions and practices in families with young children in Finland. Research Report 166. Helsingfors: Stakes

Lagförslag 15/2021-2022

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter