Lagförslag 17/2022-2023

		LAGFÖRSLAG nr 17/2022–2023
		Datum
		2023-03-16
	Till Ålands lagting

Ändringar i beskattningen av företag, näringsidkare och jordbrukare

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att kommunalskattesatserna för samfund och samfällda förmåner ändras från och med skatteåret 2023. Förslaget motiveras av att fördelningen av samfundsskatten mellan staten och kommunerna ändras i riket. Kommunernas andel sänks till följd av att finansieringsansvaret för hälso- och sjukvården överfördes från kommunerna i riket till staten vid ingången av 2023. Samtidigt höjs andelen på grund av andra åtgärder som sänker kommunernas intäkter och höjer deras kostnader. Slutligen justeras andelen också med hänvisning till att de lagar om skattelättnader som nämns nedan bedöms påverka kommunernas skatteintäkter. Landskapsregeringens förslag innebär att de totala skattesatserna för samfund och samfällda förmåner förblir oförändrade, det vill säga 20 respektive 26,5 procent.

     Landskapsregeringen föreslår också att en lag om tilläggsavdrag baserade på utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet i beskattningen görs tillämplig vid kommunalbeskattningen genom en blankettlag. Enligt lagen får skattskyldiga som bedriver näringsverksamhet eller jordbruk rätt att göra ett allmänt tilläggsavdrag baserat på löneutgifter och utgifter för köpta tjänster för forsknings- och utvecklingsverksamhet. Avdragets belopp motsvarar 50 procent av de nämnda utgifterna och får vara högst 500 000 euro per skatteår. Det är enligt lagen också möjligt att göra ett extra tilläggsavdrag baserat på ökningen av utgifterna för forsknings- och utvecklingsverksamheten. Beloppet för det extra tilläggsavdraget motsvarar 45 procent av utgifterna och får vara högst 500 000 euro. Den föreslagna lagen är avsedd att tillämpas parallellt med landskapslagen om tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under skatteåren 2021–2025. Det kommer dock inte att vara möjligt att göra avdrag för samma utgifter enligt båda lagar.

     Landskapsregeringen föreslår också att giltighetstiden för blankettlagen om skattelättnader vid kommunalbeskattningen för skatteåren 2021–2023 förlängs så att den tillämpas till och med skatteåret 2025. Förslaget motiveras av att rätten till höjda avskrivningar på maskiner, inventarier och andra lösa anläggningstillgångar som används i näringsverksamhet eller jordbruk enligt rikslagstiftningen utsträcks till att gälla till och med skatteåret 2025.

     Till den del förslaget gäller det allmänna tilläggsavdraget baserat på utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet samt kommunalskattesatserna för samfund och samfällda förmåner för skatteåret 2023 är det avsett att tillämpas från och med beskattningen för detta skatteår och bör således träda i kraft så snart som möjligt.

__________________

 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

1.1 Gällande landskapslagstiftning. 3

1.2 Åtgärder som vidtagits i riket inför skatteåret 2023. 4

2. Landskapsregeringens överväganden och förslag. 5

2.1 Tilläggsavdrag baserade på utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet 5

2.3 Kommunalskattesatsen för samfund och samfällda förmåner 6

3. Förslagets konsekvenser 7

4. Beredning och ikraftträdande. 8

Detaljmotivering. 9

1. Landskapslag om tilläggsavdrag baserade på utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet 9

2. Ändring av landskapslagen om skattelättnader vid kommunalbeskattningen för skatteåren 2020–2023. 10

3. Ändring av 29 och 29f §§ kommunalskattelagen för landskapet Åland. 10

Lagtext 12

L A N D S K A P S L A G om tilläggsavdrag baserade på utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet 12

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om skattelättnader vid kommunalbeskattningen för skatteåren 2020–2023. 12

L A N D S K A P S L A G om ändring av 29 och 29f §§ kommunalskattelagen för landskapet Åland. 13

Bilaga: FFS 1298/2022. 15

Lag om tilläggsavdrag baserade på utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet I beskattningen. 15

Parallelltexter 18

 

 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

1.1 Gällande landskapslagstiftning

 

Lagstiftningsbehörigheten på skatteområdet är delad mellan lagtinget och riksdagen. När det gäller skatt till kommunerna hör lagstiftningsbehörigheten enligt 18 § 5 p. i självstyrelselagen till lagtinget medan behörigheten vad gäller skatt till staten enligt 27 § 36 p. hör till riksdagen. Av den anledningen har lagtinget valt att ge skattelagstiftningen formen av så kallad blankettlagstiftning. Med stöd av kommunalskattelagen (2011:119) för landskapet Åland tillämpas inkomstskattelagen (FFS 1535/1992) och lagen om skatteredovisning (FFS 532/1998) vid kommunalbeskattningen, liksom lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (FFS 360/1968) tillämpas med stöd av landskapslagen (1993:42) om kommunalskatt för näringsverksamhet och inkomstskattelagen för gårdsbruk (FFS 543/1967) tillämpas med stöd av landskapslagen (1993:41) om kommunalskatt för gårdsbruk.

     Utöver de nämnda lagarna finns också ett par tidsbegränsade blankettlagar om skattelättnader för företag: landskapslagen (2020:76) om skattelättnader vid kommunalbeskattningen för skatteåren 2020–2023 och landskapslagen (2021:74) om tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under skatteåren 2021–2025. Med stöd av dessa lagar tillämpas lagen om höjda avskrivningar på maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar skatteåren 2020–2023 (FFS 1572/2019) och lagen om ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under skatteåren 2021–2025 (FFS 1078/2020) också vid kommunalbeskattningen på Åland.

     Med samfund avses enligt definitionen i inkomstskattelagen bland annat aktiebolag, andelslag och utländska dödsbon medan samfällda förmåner till exempel är samfällda skogar, väglag, fiskelag och skifteslag. Den skatt som samfund och samfälligheter betalar är delvis en kommunal skatt och till den delen faller lagstiftningen under lagtingets behörighet. I riket uppbärs samfundsskatten som en enhetlig skatt som sedan fördelas mellan staten och kommunerna. Skattesatserna anges i 124 § i inkomstskattelagen för närvarande är de 20 procent för samfund och 26,5 procent för samfällda förmåner. Skatteintäkterna fördelas mellan staten och kommunerna enligt vad som anges i 12 § i lagen om skatteredovisning. I den sistnämnda lagen finns också bestämmelser om fördelningen av skatten mellan de enskilda kommunerna i riket. I landskapet regleras kommunalskattesatserna för samfund och samfällda förmåner samt fördelningen av skatteintäkterna mellan de åländska kommunerna i kommunalskattelagens 5 kap.

     Procentsatsen för den skatt åländska företag och samfälligheter betalar till staten följer av den totala skatteprocenten i riket och den statliga andelen av skatten som anges i lagen som skatteredovisning. Procentsatserna för den kommunala skatten anges i kommunalskattelagens 29 §. Formellt sett är den inte beroende av de ovan nämnda bestämmelserna men i praktiken har lagtinget hittills valt att sätta skattesatserna så att skatten för företag och samfälligheter i landskapet totalt sett är på samma nivå som i riket. Till följd av att lagstiftningen om skattelättnader påverkar kommunernas skatteintäkter har fördelningen av samfundsskatten mellan staten och kommunerna under skatteåren 2020–2027 reglerats enligt en undantagsbestämmelse i lagen om skatteredovisning. Av den anledningen anges också kommunalskattesatserna för samfund och samfälligheter för de nämnda skatteåren i 29f § i kommunalskattelagen som ett undantag från lagens 29 §.

 

1.2 Åtgärder som vidtagits i riket inför skatteåret 2023

 

Ny lag om tilläggsavdrag baserade på utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet

 

I samband med behandlingen av statsbudgeten överlämnade regeringen i riket bland annat en proposition (RP 257/2022) till riksdagen med förslag om ändring av lagen om skatteredovisning, där de temporära bestämmelserna om fördelningen av samfundsskatten föreslogs bli ändrade så att kommunernas andel höjs under åren 2023–2027. Med hänvisning till att tillämpningen av lagen om höjda avskrivningar på maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar skatteåren 2020–2023 samtidigt föreslogs bli förlängd (se nedan), ingick i propositionen dessutom temporära bestämmelser om fördelningen under 2028 och 2029.

     Propositionen förkastades dock av riksdagen, för att ersättas av en lagmotion (LM 69/2022) med förslag om en lag om tilläggsavdrag baserade på utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet. Lagmotionen antogs av riksdagen den 15 december, och lagen om tilläggsavdrag baserade på utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet i beskattningen (FFS 1298/2022) trädde i kraft den 1 januari 2023.

     Genom den nya lagen införs en rätt till tilläggsavdrag för alla skattskyldiga som bedriver näringsverksamhet eller jordbruk och som har sådana löneutgifter och utgifter för köpta tjänster för forsknings- och utvecklingsverksamhet som avses i lagen. Det är fråga om ett nytt allmänt skattestöd för företag, det utgör dock inte ett statligt stöd ur EU-rättsligt perspektiv.

     Det allmänna tilläggsavdraget för forsknings- och utvecklingsverksamhet görs från inkomst av näringsverksamhet eller jordbruk och utgör 50 procent av de löneutgifter och utgifter för köpta tjänster som hänför sig till den skattskyldiges egen forsknings- och utvecklingsverksamhet. Beloppet av allmänt tilläggsavdrag är högst 500 000 euro under ett skatteår och den nedre gränsen är 5 000 euro.

     Den skattskyldige kan dessutom få göra ett extra tilläggsavdrag på 45 procent på grundval av en ökning av utgifterna för forsknings- och utvecklingsverksamhet, om beloppet har ökat under skatteåret jämfört med föregående skatteår. Även för det extra tilläggsavdraget är den övre gränsen högst 500 000 euro under ett skatteår, men i det fallet finns inte någon nedre gräns.

     Lagen om tilläggsavdrag baserade på utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet i beskattningen tillämpas parallellt med bestämmelserna i lagen om ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under skatteåren 2021–2027 (FFS 1078/2020), så att allmänt tilläggsavdrag enligt den förstnämnda lagen inte får göras för samma utgifter på basis av vilka det har begärts tilläggsavdrag enligt den sistnämnda lagen. Allmänt eller extra tilläggsavdrag enligt lagen om tilläggsavdrag baserade på utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet i beskattningen får inte heller göras för samma utgifter som den skattskyldige har fått annat offentligt stöd för. Tilläggsavdragen ska beaktas när skatteårets förlust fastställs.

     Lagen tillämpas i fråga om allmänt tilläggsavdrag första gången vid beskattningen för skatteåret 2023 och i fråga om extra tilläggsavdrag första gången vid beskattningen för skatteåret 2024.

 

Förlängning av lagen om höjda avskrivningar på maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar skatteåren 2020–2023

 

I samband med att statsbudgeten antogs fattade riksdagen också beslut om att förlänga tillämpningen av lagen om höjda avskrivningar på maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar skatteåren 2020–2023 (FFS 1572/2019). Den höjda avskrivningsrätten innebär att det på den icke avskrivna anskaffningsutgiften för nya maskiner och anläggningar i stället för den ordinarie avskrivningen på 25 procent får göras en årlig avskrivning på högst 50 procent. Lagen ändrades så att tillämpningstiden förlängdes till att gälla även skatteåren 2024 och 2025. Samtidigt ändrades också lagens namn. Ändringen (FFS 1314/2022) trädde i kraft den 1 januari 2023.

 

Ändrad fördelning av samfundsskatten

 

Både den nya lagen om tilläggsavdrag baserade på utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet i beskattningen och förlängningen av lagen om höjda avskrivningar på maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar skatteåren 2020–2023 leder till sänkta samfundsskatteintäkter för kommunerna i riket. Förutom de nämnda förändringarna har man i riket dessutom vidtagit ett antal åtgärder i syfte att stärka köpkraften. Bland annat har avgifterna för småbarnspedagogik sänkts samtidigt som vårdtillägget till stödet för privat vård av barn har höjts. Dessa åtgärder påverkar i sig inte de åländska kommunerna. Däremot leder de till både sänkta intäkter och höjda kostnader för kommunerna i riket. På grund av att staten kompenserar kommunerna i riket via den kommunala andelen av samfundsskatten påverkas fördelningen av samfundsskatten mellan staten och kommunerna.

     Fördelningen av samfundsskatten ändrades från och med ingången av 2023 så att kommunernas andel höjdes (se FFS 1301/2022). Med hänvisning till att tillämpningen av lagen om höjda avskrivningar på maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar skatteåren 2020–2023 förlängdes, infördes också temporära bestämmelser om fördelningen under skatteåren 2028 och 2029. Genom ändringen kompenseras kommunerna i riket enligt nettobelopp för de förändringar i skatteintäkterna som ändringarna i beskattningsgrunden för samfundsbeskattningen medför, det vill säga den ovan angivna lagstiftningen om skattelättnader. Genom ändringen kompenseras kommunerna också för konsekvenserna av den sänkning av avgifterna för småbarnspedagogik och den höjning av vårdtillägget till stödet för privat vård av barn som har genomförts där. I tabellen nedan visas den fördelning som gäller åren 2023–2029 samt den permanenta fördelningen som är avsedd att tillämpas från och med skatteåret 2030.

 

Skattetagarnas andelar av samfundsskatten i riket:

 

	2023	2024	2025	2026	2027	2028	2029	2030
Staten	76,09	76,31	76,31	77,08	76,94	76,77	76,73	76,60
Kommuner	23,91	23,69	23,69	22,92	23,06	23,23	23,27	23,40
Totalt	100	100	100	100	100	100	100	100

 

 

2. Landskapsregeringens överväganden och förslag

 

2.1 Tilläggsavdrag baserade på utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet

 

När den nya lagen om tilläggsavdrag baserade på utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet i beskattningen stiftades i riket angavs att syftet var att uppmuntra skattskyldiga som bedriver näringsverksamhet eller jordbruk att öka forsknings- och utvecklingsverksamheten. Samtidigt var syftet också att på en mer allmän nivå bidra till att öka forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten i Finland. Att stimulera forsknings- och utvecklingsverksamhet kan i bästa fall leda till nya innovationer, fler arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt. Landskapsregeringen delar denna bedömning och föreslår därför att åländska näringsidkare och jordbrukare ska ha möjlighet att göra tilläggsavdrag baserade på utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet vid kommunalbeskattningen på samma villkor som de i riket.

     När det gäller lagen om höjda avskrivningar på maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar skatteåren 2020–2023 var syftet med den att stödja tillväxten och sysselsättningen. Samma motivering låg också bakom blankettlagen som möjliggör de höjda avskrivningarna vid kommunalbeskattningen på Åland. Dessutom konstaterades i landskapsregeringens lagförslag att den delade lagstiftningsbehörigheten på skatteområdet gör det krångligt för åländska företag och näringsidkare att utnyttja rätten till höjda avskrivningar enbart vid statsbeskattningen. Kravet på avskrivningarnas bokföringsbundenhet i näringsverksamheten skulle i praktiken innebära att den som är skattskyldig skulle vara tvungen att ha en bokföring som underlag för statsbeskattningen och en annan för kommunalbeskattningen (se LF 12/2019–2020). Samma argument gäller fortfarande och med hänvisning till det föreslår landskapsregeringen att tillämpningstiden för landskapslagen om skattelättnader vid kommunalbeskattningen för skatteåren 2020–2023 förlängs så att lagen även tillämpas vid kommunalbeskattningen för skatteåren 2024 och 2025.

 

2.3 Kommunalskattesatsen för samfund och samfällda förmåner

 

Förutom de ovannämnda åtgärderna som vidtagits i riket påverkas fördelningen av samfundsskatten mellan staten och kommunerna också av det faktum att finansieringsansvaret för social- och hälsovården i riket slutgiltigt har överförts från kommunerna till staten från och med ingången av 2023. Till följd av detta sänktes kommunernas andel av samfundsskatten med 11,25 procentenheter samtidigt som statens andel höjdes på motsvarande sätt. Denna förändring gjordes ursprungligen genom en ändring av lagen om skatteredovisning som skulle träda i kraft den 1 januari 2023 (FFS 1262/2021). Den ingår således redan i den ändring som nu har gjorts (FFS 1301/2022), som är den där den nu gällande fördelningen av samfundsskatten anges.

     Kommunalskattesatserna för samfund och samfällda förmåner i kommunalskattelagen har dock inte anpassats till den ändring som föranleddes av social- och hälsovårdsreformen. Orsaken till det är att det hela tiden har stått klart att fördelningen av samfundsskatten från och med 2023 kommer att påverkas av andra åtgärder, vilket nu också har skett. Landskapsregeringen har därför tidigare valt att inte föreslå någon ändring av skattesatserna för skatteåren 2023 och framåt (se LF 4/2021–2022).

     De ovannämnda ändringarna av den statliga andelen av samfundsskatten trädde i kraft på Åland den 1 januari 2023. Av följande tabeller framgår de totala skattesatserna (avrundade till två decimaler) för åländska samfund respektive samfällda förmåner om ingen ändring av kommunalskattesatsen görs. Skattesatserna för skatteåret 2030 avser de permanenta skattesatserna som anges i kommunalskattelagens 29 §.

 

Total skattesats för samfund:

 

Skattesats (%)	2023	2024	2025	2026	2027	2028	2029	2030
I landskapet	22,04	21,78	21,81	21,99	21,98	22,01	22,01	21,98
I riket	20	20	20	20	20	20	20	20
Skillnad (%-enheter)	2,04	1,78	1,81	1,99	1,98	2,01	2,01	1,98

 

Total skattesats för samfällda förmåner:

 

Skattesats (%)	2023	2024	2025	2026	2027	2028	2029	2030
I landskapet	29,20	28,85	28,90	29,13	29,13	29,17	29,16	29,12
I riket	26,5	26,5	26,5	26,5	26,5	26,5	26,5	26,5
Skillnad (%-enheter)	2,70	2,35	2,40	2,63	2,63	2,67	2,66	2,62

 

     Landskapsregeringen har inte haft för avsikt att höja skattesatsen för samfund utan anser att den totala skattesatsen för åländska företag ska vara oförändrad. Landskapsregeringen anser inte heller att det finns något som skulle motivera en högre skattesats totalt sett för åländska samfälligheter. Med hänvisning till det föreslår landskapsregeringen att de kommunalskattesatser för samfund och samfällda förmåner som anges i 29 § och 29f § i kommunalskattelagen ändras så att de totala skattesatserna förblir 20 procent för samfund och 26,5 procent för samfällda förmåner. De föreslagna kommunalskattesatserna för skatteåren 2023–2030 framgår av nedanstående tabell:

 

Kommunalskattesatser för samfund och samfällda förmåner skatteåren 2023–2030 (skattesatserna för 2030 är avsedda att vara permanenta):

 

	Samfund (total skattesats 20 %)		Samfällda förmåner (total skattesats 26,5 %)
	Enligt gällande lag	Enligt förslaget	Enligt gällande lag	Enligt förslaget
2023	6,818	4,782	9,03385	6,33615
2024	6,514	4,738	8,63105	6,27785
2025	6,552	4,738	8,6814	6,27785
2026	6,752	4,584	8,7079	6,0738
2027	6,594	4,612	8,73705	6,1109
2028	6,66	4,646	8,8245	6,15595
2029	6,66	4,654	8,8245	6,16655
2030	6,66	4,68	8,8245	6,201

 

 

3. Förslagets konsekvenser

 

Landskapsregeringens lagförslag har ekonomiska konsekvenser för kommunerna och för de skattskyldiga.

     Den nya rätten till tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet minskar lönekostnaderna för forskningsarbetet och kostnaderna för köpta tjänster inom forsknings- och utvecklingsverksamhet och sporrar därigenom de skattskyldiga att öka eller utvidga forsknings- och utvecklingsverksamheten. Denna kombinerade form av skatteincitament bestående av dels ett grundläggande tilläggsavdrag som beräknas på basis av beloppet av utgifterna för forsknings- och utvecklingsverksamhet, dels ett extra tilläggsavdrag som beräknas på basis av en ökning av utgifterna, bedöms stimulera forsknings- och utvecklingsverksamheten mer än ett avdrag som endast är beloppsbaserat. Genom förslaget får åländska näringsidkare och jordbrukare rätt att göra tilläggsavdrag vid kommunalbeskattningen på samma villkor som gäller i riket.

     Genom att det nya kombinerade tilläggsavdraget är ett helt nytt skatteincitament är det svårt att bedöma dess konsekvenser. I den lagmotion som ligger till grund för lagen uppskattas att kommunernas skatteintäkter skulle sjunka med cirka en miljon euro på årsnivå under skatteåren 2023 och 2024. Den bedömningen avser hela Finland. Effekten är dock helt och hållet beroende av i vilken mån det förekommer forsknings- och utvecklingsverksamhet och framför allt i vilken utsträckning den kommer att öka.

     Förslaget om att förlänga giltighetstiden för blankettlagen om skattelättnader vid kommunalbeskattningen innebär att avdragsmöjligheterna för företag och andra skattskyldiga som bedriver näringsverksamhet eller jordbruk ökar under skatteåren 2024 och 2025. Samtidigt innebär ändringen att kommunernas skatteintäkter under dessa år påverkas. Enligt de beräkningar som redogörs för i propositionen till riksdagen leder förslaget till minskade skatteintäkter under dessa år. Men eftersom ändringen gäller periodiseringen av beskattningsbar inkomst omvandlas det bortfall av skatteintäkter som realiserats under dessa år till en ökning av skatteintäkterna från och med 2026.

     De beräknade effekterna av de ovannämnda skatteåtgärderna har legat till grund för den ändrade fördelningen av samfundsskatten. I de ändringar av skattesatserna för samfund och samfällda förmåner som ingår i det här lagförslaget har således dessa effekter beaktats.

     De föreslagna ändringarna av kommunalskattelagen innebär att kommunalskattesatserna för samfund och samfällda förmåner sänks, vilket kan ses som positivt för företag och samfälligheter. I praktiken innebär förslaget dock att de totala skattesatserna förblir oförändrade. För kommunerna ser förslaget till den här delen ut att medföra en avsevärd minskning av intäkterna från samfundsskatten. Det beror emellertid bara på att ändringen av fördelningen av samfundsskatten mellan staten och kommunerna i riket till följd av den ändrade finansieringen av hälso- och sjukvården också påverkar nivån på skattesatserna. Kommunerna kompenseras för den sänkningen genom annan lagstiftning (se LF 5/2022–2023 och LTB 65/2022). Om man även beaktar denna kompensation innebär förslaget de facto en ökning av kommunernas intäkter från samfundsskatten. Orsaken till det är att den kommunala andelen av samfundsskatten höjs för att kompensera kommunerna i riket för sänkningen av avgifterna för småbarnspedagogik samt höjningen av vårdtillägget till stödet för privat vård av barn. De nämnda åtgärderna medför dock varken sänkta intäkter eller höjda kostnader för de åländska kommunerna.

     Förslaget har för övrigt inga organisatoriska effekter och bedöms inte heller ha några direkta konsekvenser för miljön, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för barn.

 

4. Beredning och ikraftträdande

 

Förslaget har beretts vid lagberedningen. Med hänvisning till ärendets brådskande art har förslaget inte skickats på någon remiss.

     Förslagen om ändringarna av kommunalskattesatsen för samfund och den förlängda tillämpningstiden för landskapslagen om skattelättnader vid kommunalbeskattningen för skatteåren 2020–2023 har tidigare berörts vid samråd mellan landskapsregeringen, Ålands kommunförbund och Mariehamns stad i samband med budgetberedningen under hösten 2022. Förslaget om tilläggsavdrag baserade på utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet var i det skedet inte aktuellt eftersom motsvarande rikslag inte ingick i den proposition som då behandlades i riksdagen. Rikets lag om tilläggsavdrag baserade på utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet i beskattningen aktualiserades som tidigare nämnts genom en lagmotion som lämnades till riksdagen i slutet av november. Riksdagen fattade beslut om lagen så sent som 15 december och det var först i det skedet som landskapsregeringen fick kännedom om den. Med anledning av det fick en del av beredningen göras om vilket har fördröjt lagförslaget.

     När det gäller den föreslagna rätten att vid kommunalbeskattningen göra ett allmänt tilläggsavdrag baserat på utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet är den avsedd att tillämpas från och med skatteåret 2023. Detta gäller även förslaget om ändring av kommunalskattesatserna för samfund och samfällda förmåner under skatteåret 2023. Till den delen kommer de föreslagna bestämmelserna att tillämpas retroaktivt. Eftersom ändringarna i det här fallet är till de skattskyldigas fördel är retroaktiviteten inte så problematisk, även om skattelagstiftning i regel inte bör vara retroaktiv. Det är dock viktigt att de föreslagna ändringarna kan träda i kraft så snart som möjligt.

 

Detaljmotivering

 

1. Landskapslag om tilläggsavdrag baserade på utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet

 

1 §. I paragrafen anges att näringsidkare och jordbrukare ska ha rätt att göra tilläggsavdrag baserade på utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet vid kommunalbeskattningen i enlighet med lagen om tilläggsavdrag baserade på utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet i beskattningen (FFS 1298/2022, nedan kallad rikslagen). Det är frågan om två tilläggsavdrag, ett allmänt tilläggsavdrag som baserar sig på beloppet av löneutgifterna för forsknings- och utvecklingsverksamhet och utgifterna för köpta tjänster inom sådan verksamhet samt ett extra tilläggsavdrag som baserar sig på en ökning av beloppet av sådana utgifter. För övrigt hänvisas till förarbetena till rikslagen (LM 69/2022, FiUB 35/2022).

 

2 §. I paragrafen anges att ändringar av rikslagen automatiskt ska träda i kraft på Åland samtidigt som de träder i kraft i riket. Dessutom anges att hänvisningar i rikslagen till andra författningar ska avse motsvarande bestämmelser i landskapslagstiftningen, förutsatt att de hör till lagtingets behörighet. I lagen finns hänvisningar till lagen om förskottsuppbörd (FFS 1118/1996), inkomstskattelagen (FFS 1535/1992), lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (FFS 360/1968), inkomstskattelagen för gårdsbruk (FFS 543/1967), lagen om ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under skatteåren 2021–2027 (FFS 1078/2020), lagen om koncernbidrag vid beskattningen (FFS 825/1986) samt lagen om beskattningsförfarande (1558/1995). Dessa lagar tillämpas vid kommunalbeskattningen på Åland med stöd av landskapslagen (1997:32) om tillämpning i landskapet Åland av rikslagstiftningen om förskottsuppbörd, kommunalskattelagen (2011:119) för landskapet Åland, landskapslagen (1993:42) om kommunalskatt för näringsverksamhet, landskapslagen (1993:41) om kommunalskatt för gårdsbruk, landskapslagen (2021:74) om tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under skatteåren 2021–2027, landskapslagen (2021:75) om koncernbidrag vid kommunalbeskattningen respektive landskapslagen (1997:38) om tillämpning i landskapet Åland av rikslagstiftningen om beskattningsförfarande.

 

3 §. Enligt förslaget ska lagen tillämpas från och med skatteåret 2023, för­utom när det gäller bestämmelserna om det extra tilläggsavdraget baserat på en ökning av utgifterna för forsknings- och utvecklingsverksamhet som ska tillämpas från och med skatteåret 2024. Ikraftträdandet överensstämmer med ikraftträdandet av rikslagen.

 

2. Ändring av landskapslagen om skattelättnader vid kommunalbeskattningen för skatteåren 2020–2023

 

Lagens rubrik föreslås bli ändrad för att anpassa den till att tillämpningstiden förlängs till och med skatteåret 2025.

 

1 §. I paragrafen föreslås att rätten att göra höjda avskrivningar på maskiner, inventarier och andra lösa anläggningstillgångar som används i näringsverksamhet eller jordbruk förlängs med två år till och med skatteåret 2025, på samma sätt som i riket.

     Med hänvisning till att namnet på lagen om höjda avskrivningar på maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar skatteåren 2020–2023 (FFS 1572/2019) ändras till lagen om höjda avskrivningar på maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar skatteåren 2020–2025 (FFS 1572/2019), anpassas också hänvisningen till det.

     Slutligen föreslås också ett kortnamn för rikslagen, så att hänvisningarna i lagens 2 § inte ska vara beroende av om giltighetstiden ändras igen i framtiden.

 

2 §. Enligt förslaget ändras hänvisningarna till rikslagen i paragrafens 1 och 2 mom. till följd av att ett kortnamn föreslås i 1 §. Ändringarna är enbart språkliga.

 

3 §. Enligt förslaget förlängs lagens tillämpningstid till och med skatteåret 2025.

 

3. Ändring av 29 och 29f §§ kommunalskattelagen för landskapet Åland

 

29 § Kommunalskattesatsen för samfund och samfällda förmåner. I paragrafen anges de skattesatser för samfund och samfällda förmåner som gäller permanent. Till följd av att kommunerna kompenseras för olika skattelättnader anges i 29f § undantagsvis andra skattesatser som tillämpas för skatteåren 2020–2029 (se nedan).

     Kommunalskattesatsen för samfund föreslås bli sänkt med 1,98 procentenheter, från 6,66 till 4,68 procent. Ändringen motiveras av att den kommunala andelen av samfundsskatten i riket dels höjs på grund av de åtgärder som vidtas i riket inför skatteåret 2023, dels sänks med 11,25 procentenheter på grund av överföringen av finansieringsansvaret för hälso- och sjukvården. Motsvarande höjning föreslås när det gäller kommunalskattesatsen för samfällda förmåner. De föreslagna skattesatserna är avsedda att tillämpas från och med kommunalbeskattningen för skatteåret 2030.

 

29f § Kommunalskattesatsen för skatteåren 2020–2029. Paragrafen innehåller temporära bestämmelser om kommunalskattesatserna för samfund och samfällda förmåner för skatteåren 2020–2027. Bestämmelserna tillkom i samband med landskapslagen om skattelättnader vid kommunalbeskattningen för skatteåren 2020–2023. De aktuella skattelättnaderna bedömdes kunna påverka kommunernas intäkter från samfundsbeskattningen under åren 2020–2027. För att undvika denna påverkan justerades fördelningen av samfundsskatten mellan staten och kommunerna, vilket ledde till att kommunalskattesatserna justerades på motsvarande sätt. På det sättet förblir den totala skattesatsen för samfund på Åland oförändrad även under dessa år.

     Med hänvisning till att tillämpningen av den ovannämnda landskapslagen om skattelättnader nu föreslås bli förlängd till och med skatteåret 2025 föreslås att paragrafen anpassas till det. För att undvika rörighet föreslås att hela paragrafen ändras. I själva verket ändras dock bara rubriken och skattesatserna i 4–8 punkterna samtidigt som nya 9 och 10 punkter tillfogas. Förslaget innebär att de totala skattesatserna fortsättningsvis kommer att vara 20 procent för samfund och 26,5 procent för samfällda förmåner under de skatteår som avses i paragrafen.

 

Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.

 

1.

L A N D S K A P S L A G
om tilläggsavdrag baserade på utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet

 

     I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

 

1 §

     Näringsidkare och de som bedriver jordbruk har rätt att vid kommunalbeskattningen från sin beskattningsbara inkomst av näringsverksamhet eller jordbruk göra tilläggsavdrag i enlighet med vad som föreskrivs i lagen om tilläggsavdrag baserade på utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet i beskattningen (FFS 1298/2022), med de undantag som följer av denna lag.

 

2 §

     Ändringar av lagen om tilläggsavdrag baserade på utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet i beskattningen ska gälla på Åland från tidpunkten för deras ikraftträdande i riket om inte annat följer av denna lag.

     En hänvisning i lagen om tilläggsavdrag baserade på utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet i beskattningen till en riksförfattning ska inom landskapets behörighet avse motsvarande bestämmelser som finns i landskapslagstiftningen.

 

3 §

     Denna lag träder i kraft den …

     Lagen tillämpas första gången vid kommunalbeskattningen för skatteåret 2023. Bestämmelserna i 3 § 4 mom. och 5 § lagen om tilläggsavdrag baserade på utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet i beskattningen tillämpas dock första gången vid kommunalbeskattningen för skatteåret 2024.

__________________

 

2.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om skattelättnader vid kommunalbeskattningen för skatteåren 2020–2023

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras lagens rubrik, 1 och 2 §§ samt 3 § 2 mom. som följer:

 

L A N D S K A P S L A G

om skattelättnader vid kommunalbeskattningen för skatteåren 2020–2025

 

1 §

     Skattskyldiga som bedriver näringsverksamhet eller jordbruk har rätt att i kommunalbeskattningen dra av anskaffningsutgifterna för maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar som används i näringsverksamhet eller jordbruk och som tas i bruk under kalenderåren 2020–2025 på det sätt som föreskrivs i lagen om höjda avskrivningar på maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar skatteåren 2020–2025 (FFS 1572/2019, nedan lagen om höjda avskrivningar på maskiner, inventarier och andra lösa anläggningstillgångar).

 

2 §

     Lagen om höjda avskrivningar på maskiner, inventarier och andra lösa anläggningstillgångar ska tillämpas med de avvikelser som anges i denna lag. Ändringar i den nämnda lagen ska tillämpas på Åland från att de träder i kraft i riket.

     Hänvisningar i lagen om höjda avskrivningar på maskiner, inventarier och andra lösa anläggningstillgångar till bestämmelser i rikslagstiftningen ska avse motsvarande bestämmelser i landskapslagstiftningen.

 

3 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Lagen tillämpas vid kommunalbeskattningen för skatteåren 2020–2025.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den ….

 

3.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 29 och 29f §§ kommunalskattelagen för landskapet Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 29 och 29f §§ kommunalskattelagen (2011:119) för landskapet Åland, av dessa 29 § sådan den lyder i landskapslagen 2021/73 samt 29f § sådan den lyder i landskapslagarna 2020/93, 2021/73 och 2022/38, som följer:

 

29 §

Kommunalskattesatsen för samfund och samfällda förmåner

     Samfund ska på den beskattningsbara inkomsten betala 4,68 procent i kommunalskatt. Samfällda förmåner ska på den beskattningsbara inkomsten betala 6,201 procent i kommunalskatt.

 

29f §

Kommunalskattesatsen för skatteåren 2020–2027

     Med avvikelse från 29 § ska

     1)  samfund betala 8,426 procent och samfällda förmåner 11,16445 procent i kommunalskatt på den beskattningsbara inkomsten vid beskattningen för skatteåret 2020,

     2) samfund betala 8,868 procent och samfällda förmåner 11,7501 procent i kommunalskatt på den beskattningsbara inkomsten vid beskattningen för skatteåret 2021,

     3) samfund betala 6,752 procent och samfällda förmåner 8,9464 procent i kommunalskatt på den beskattningsbara inkomsten vid beskattningen för skatteåret 2022,

     4) samfund betala 4,782 procent och samfällda förmåner 6,33615 procent i kommunalskatt på den beskattningsbara inkomsten vid beskattningen för skatteåret 2023,

     5) samfund betala 4,738 procent och samfällda förmåner 6,27785 procent i kommunalskatt på den beskattningsbara inkomsten vid beskattningen för skatteåret 2024,

     6) samfund betala 4,738 procent och samfällda förmåner 6,27785 procent i kommunalskatt på den beskattningsbara inkomsten vid beskattningen för skatteåret 2025,

     7) samfund betala 4,584 procent och samfällda förmåner 6,0738 procent i kommunalskatt på den beskattningsbara inkomsten vid beskattningen för skatteåret 2026,

     8) samfund betala 4,612 procent och samfällda förmåner 6,1109 procent i kommunalskatt på den beskattningsbara inkomsten vid beskattningen för skatteåret 2027,

     9) samfund betala 4,646 procent och samfällda förmåner 6,15595 procent i kommunalskatt på den beskattningsbara inkomsten vid beskattningen för skatteåret 2028,

     10) samfund betala 4,654 procent och samfällda förmåner 6,16655 procent i kommunalskatt på den beskattningsbara inkomsten vid beskattningen för skatteåret 2029.

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den ….

     Bestämmelserna i 29 § tillämpas från och med skatteåret 2030 och bestämmelserna i 29f § 4–10 punkten tillämpas vid beskattningen för skatteåren 2023–2029. Vid den första redovisningen av samfundsskatt till kommunerna efter att lagen har trätt i kraft rättas de redovisningar som gäller skatteåret 2023 så att de motsvarar denna lag.

 

Mariehamn den 16 mars 2023
L a n t r å d	Veronica Thörnroos
Föredragande minister	Roger Höglund

 

 

 

Bilaga: FFS 1298/2022

 

 

Lag
om tilläggsavdrag baserade på utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet I beskattningen

 

     I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

 

1 §

Tillämpningsområde

     Denna lag innehåller bestämmelser om rätten för näringsidkare och dem som bedriver jordbruk att från sin beskattningsbara inkomst av näringsverksamhet eller jordbruk göra ett allmänt tilläggsavdrag som baserar sig på beloppet av löneutgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet och utgifter för köpta tjänster inom forsknings- och utvecklingsverksamhet samt ett extra tilläggsavdrag som baserar sig på en ökning av beloppet av sådana utgifter.

     Rätt till tilläggsavdrag har en skattskyldig som bedriver forsknings- och utvecklingsverksamhet som hänför sig till den egna näringsverksamheten eller det egna jordbruket. Också den som i Finland är begränsat skattskyldig har rätt till tilläggsavdrag på basis av forsknings- och utvecklingsverksamhet som bedrivs vid ett fast driftställe i Finland.

 

2 §

Definitioner

     I denna lag avses med

     l) forsknings- och utvecklingsverksamhet sådan kreativ och systematisk verksamhet för att öka fonden av vetande eller att utnyttja detta vetande för att hitta nya tillämpningar där kriteriet är att verksamheten strävar efter något väsentligt nytt,

     2) lön lön som betalas till anställda som utför forsknings- och utvecklingsarbete direkt på grund av detta arbete och som avses i 13 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) och 1 § i lagen om källskatt för löntagare från utlandet (1551/1995); dock inte sådana förmåner som avses i 66–68 § i inkomstskattelagen (1535/1992),

     3) köpt tjänst inom forsknings- och utvecklingsverksamhet en tjänst som i syfte att bedriva sådan forsknings- och utvecklingsverksamhet som hänför sig till den skattskyldiges egen verksamhet anskaffats från en utomstående aktör och producerats av utomstående personal.

 

3 §

Grund för allmänt och extra tilläggsavdrag

     Allmänt tilläggsavdrag beräknas utifrån det sammanlagda beloppet av utgifterna för de löner och köpta tjänster inom forsknings- och utvecklingsverksamhet som avser forsknings- och utvecklingsverksamhet som hänför sig till den skattskyldiges egen näringsverksamhet eller den skattskyldiges eget jordbruk.

     Vid beräkningen av grunden för allmänt tilläggsavdrag för en näringsidkare beaktas under skatteåret sådana i 8 § 1 mom. 4 punkten i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968) avsedda löner och sådana utgifter för köpta tjänster inom forsknings- och utvecklingsverksamhet i fråga om vilka betalningsskyldigheten i enlighet med 22 § 1 mom. i den lagen uppstått under skatteåret i fråga.

     Vid beräkningen av grunden för allmänt tilläggsavdrag för den som bedriver jordbruk beaktas under skatteåret sådana i 6 § 1 mom. 1 punkten i inkomstskattelagen för gårdsbruk (543/1967) avsedda löner och sådana utgifter för köpta tjänster inom forsknings- och utvecklingsverksamhet som betalats under skatteåret.

     Extra tilläggsavdrag beräknas på grundval av en faktisk ökning av det sammanlagda beloppet av alla de utgifter för löner och köpta tjänster inom forsknings- och utvecklingsverksamhet som avses i 1 mom. I beloppet av de utgifter som ligger till grund för det extra tilläggsavdraget har det skett en faktisk ökning, om den skattskyldiges alla utgifter som ligger till grund för det allmänna tilläggsavdraget är större för skatteåret än motsvarande utgifter för det föregående skatteåret.

 

4 §

Beloppet av allmänt tilläggsavdrag

     Beloppet av allmänt tilläggsavdrag är 50 procent av det i 3 § 1 mom. avsedda sammanlagda beloppet av löneutgifterna för forsknings- och utvecklingsverksamheten och utgifterna för de köpta tjänsterna inom forsknings- och utvecklingsverksamheten.

     Maximibeloppet av allmänt tilläggsavdrag under skatteåret är 500 000 euro.

     Allmänt tilläggsavdrag beviljas inte, om det avdragbara beloppet under skatteåret är mindre än 5 000 euro.

 

5 §

Beloppet av extra tilläggsavdrag

     Beloppet av extra tilläggsavdrag är 45 procent av det i 3 § 4 mom. avsedda beloppet av den faktiska ökningen av löneutgifterna för forsknings- och utvecklingsverksamheten och utgifterna för de köpta tjänsterna inom forsknings- och utvecklingsverksamheten.

     Maximibeloppet av extra tilläggsavdrag under skatteåret är 500 000 euro.

 

6 §

Särskilda bestämmelser

     Tilläggsavdrag får inte göras till den del som den skattskyldige har fått direkt statligt stöd eller något annat offentligt stöd för de utgifter som annars skulle godtas som grund för tilläggsavdragen.

     Allmänt tilläggsavdrag får inte göras på basis av utgifter för köpta tjänster inom forsknings- och utvecklingsverksamhet till den del som tilläggsavdrag har begärts för samma utgifter med stöd av lagen om ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under skatteåren 2021–2027 (1078/2020).

     Tilläggsavdrag får inte göras på sådant koncernbidrag som anses som inkomst av näringsverksamhet och som avses i lagen om koncernbidrag vid beskattningen (825/1986).

     Med avvikelse från 119 § 2 mom. i inkomstskattelagen räknas tilläggsavdragen in i näringsverksamhetens eller jordbrukets förlustresultat.

 

7 §

Tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet som överförs vid

företagsomstrukturering

     I samband med en fusion enligt 52 a § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet avdras vid det övertagande bolagets beskattning, på basis av löner och köpta tjänster för sådan forsknings- och utvecklingsverksamhet som överförts vid fusionen, högst de belopp som föreskrivs i 4 och 5 § i denna lag med avdrag för de belopp som dragits av vid det överlåtande bolagets beskattning under skatteåret.

     Vad som i 1 mom. föreskrivs om fusion tillämpas också i samband med fission som avses i 52 c § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och verksamhetsöverlåtelse som avses i 52 d § i den lagen samt i samband med beskattningen av det förvärvande bolaget i samband med förvärv av affärsverksamhet.

 

8 §

Förfarande

     Tilläggsavdrag ska begäras innan beskattningen har slutförts. Den skattskyldige ska ge en tillräcklig redogörelse för att villkoren för beviljande av tilläggsavdragen är uppfyllda och för de löneutgifter och utgifter för köpta tjänster inom forsknings- och utvecklingsverksamhet som används som grund för beräkning av tilläggsavdragen. Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om de uppgifter som behövs för redogörelsen.

     I övrigt tillämpas lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) på tilläggsavdragen.

 

9 §

Ikraftträdande

     Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

     Denna lag tillämpas första gången vid beskattningen för skatteåret 2023. Bestämmelserna i 3 § 4 mom. och 5 § tillämpas dock första gången först vid beskattningen för skatteåret 2024.

 

Helsingfors den 29 december 2022

 

Republikens President

Sauli Niinistö

 

Finansminister Annika Saarikko

 

 

Parallelltexter

 

·      Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 17/2022-2023