Lagförslag 18/2021-2022

		LAGFÖRSLAG nr 18/2021-2022
		Datum
		2022-05-09
	Till Ålands lagting

Landskapsgaranti för likviditetslån för lantbruksföretagare under år 2022

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag om landskapsgaranti för likviditetslån för lantbruksföretagare under år 2022. Landskapsgarantin skulle enligt förslaget beviljas sådana lantbruksföretag som har förutsättningar för en kontinuerlig lönsam verksamhet, men som tillfälligt har råkat i ekonomiska svårigheter på grund av kostnadskrisen som drabbat lantbruket till följd av Ukrainakrisen och det paket av omfattande sanktioner som har införts gentemot Ryssland.

     Syftet med den föreslagna landskapsgarantin är att trygga lantbruksföretagens fortsatta verksamhetsförutsättningar och förutsättningarna för den på Åland verksamma livsmedelsindustrin och därmed bidra till att trygga försörjningsberedskapen för det åländska samhället.

     Lagförslaget hänför sig till landskapsregeringens förslag till andra tilläggsbudget för år 2022 och avses bli behandlad i samband med den. Avsikten är att den föreslagna lagen ska behandlas som en budgetlag i enlighet med 20 § 3 mom. i självstyrelselagen, så att bestämmelserna snarast kan träda i kraft.

 

__________________

 

 

 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

1.1 Inledande kommentarer 3

1.2 Lagstiftningen i Europeiska unionen. 3

2. Gällande bestämmelser 5

3. Överväganden och förslag. 5

4. Förslagets verkningar 6

5. Lagstiftningsbehörigheten. 7

Detaljmotivering. 7

Landskapslag om landskapsgaranti för likviditetslån för lantbruksföretagare under år 2022. 7

Lagtext 11

L A N D S K A P S L A G om landskapsgaranti för likviditetslån för lantbruksföretagare under år 2022. 11

 

 

 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

1.1 Inledande kommentarer

 

Jordbruket har drabbats av en kostnads- och lönsamhetskris till följd av Ukrainakrisen och de efterföljande konsekvenser som uppstått bl.a. till följd av det omfattande sanktionspaket gentemot Ryssland som EU-länderna infört. Insatsvaror som konstgödsel, bränslen, oljor och reservdelar har stigit kraftigt i pris. Samtidigt har spannmålspriserna till följd av detta stigit vilket orsakat en kraftig prisutveckling gällande kraftfoder vilket drabbat sådana djurhållande gårdar särskilt hårt där kraftfoderanvändningen är viktigt för produktionen och där marknaden ännu inte anpassat sig prismässigt till rådande förhållanden.

     Ökade kostnader och en marknad som ännu inte har kunnat kompensera kostnaderna genom ökade priser riskerar att påverka företagens kortsiktiga likviditet och för de hårdast drabbade företagen som redan före krisen var påverkade av den låga lönsamhetsnivån inom branschen riskeras nästa års produktion om likviditet för inköp av insatsvaror saknas i företagen. En minskad produktion i detta läge kan i förlängningen äventyra livsmedelsberedskapen i det åländska samhället som helhet.

     Beviljande av garantier för lån för finansiering av projekt eller för likviditetsskäl har tillämpats två gånger tidigare inom jordbruksområdet på Åland. I samband med det oroliga marknadsläget med anledning av Rysslands-embargot och de stora konsekvenser detta fick inom marknaderna för främst mjölkprodukter infördes under år 2017 ett system för landskapsgarantier för likviditetslån. Systemet baserade sig på landskapslagen (2017:76) om landskapsgaranti för likviditetslån för lantbruksföretagare under år 2017 som antogs av lagtinget i brådskande ordning och trädde i kraft den 1 oktober 2017. Under 2018 togs motsvarande regelverk i bruk med anledning av den svåra torka som drabbade lantbruket under sommaren 2018. Systemet då baserade sig på landskapslagen (2018:81) om landskapsgaranti för likviditetslån för lantbruksföretagare under år 2018 som trädde i kraft den 14 december 2018.

     Landskapsgarantin är att betrakta som en krisåtgärd för att säkra likviditeten i normalt annars lönsamma lantbruksföretag. Rent allmänt kan landskapsgarantin sägas vara ett åtagande från landskapets sida att överta betalningsskyldigheten för någon annan. I korthet innebär landskapsgarantin således att landskapet tar på sig ett betalningsansvar. Ett ansvar uppstår dock först om och när den egentliga betalningsansvarige inte kan fullgöra sina åtaganden. Garantin har i regel formen av ett privaträttsligt avtal mellan garantigivaren och garantitagaren.

 

1.2 Lagstiftningen i Europeiska unionen

 

Landskapsgaranti är i princip en form av stöd, varvid man vid beviljande bör beakta de bestämmelser om statligt stöd inom konkurrenspolitiken på den inre marknaden som grundar sig på fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) och övrig EU-lagstiftning om stöd för jordbruket. Genom medlemsstaternas nationella lagstiftning kompletterar man EU-lagstiftning och sätter i kraft olika stödinstrument som bygger på EU-lagstiftningen.

     På villkoren för den landskapsgaranti som beviljas tillämpas Europeiska unionens riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden 2014-2020 (2014/C 204/01) (nedan kallade riktlinjerna) eller kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 genom vilka vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområdena förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallad gruppundantagsförordningen inom jordbrukssektorn) eller kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn (nedan kallad de minimis-förordningen för jordbrukssektorn).

     De nämnda riktlinjerna eller gruppundantagsförordningen inom jordbrukssektorn innehåller inga element som innebär att stöd för att underlätta lantbruksföretagens likviditet, men enligt punkt 30 i riktlinjerna kan Europeiska kommissionen, nedan kommissionen, även godkänna andra stöd direkt med stöd av artikel 107.3 förutsatt att det statliga stödet i fråga följer de gemensamma bedömningsprinciperna som fastställts i riktlinjerna.

     Riktlinjerna, gruppundantagsförordningen inom jordbrukssektorn och de minimis-förordningen för jordbrukssektorn var ursprungligen gällande till och med den 31 december 2020 och skulle ha ersatts med nya förordningar. Men i och med att arbetet med att reformera riktlinjerna och EU-förordningarna hade försenats samt ett behov fanns av att möjliggöra bedömningar av statligt stöd på grundval av de gällande riktlinjerna samtidigt som en kontinuitet för befintligt stöd måste säkerställas beslöt kommissionen i december 2020 att giltighetstiden för riktlinjerna och gruppundantagsförordningen inom jordbrukssektorn skulle förlängas med ytterligare två år fram till den 31 december 2022 (se EUT C 424, 8.12.2020, s. 30-31[1] och se EUT L 414, 9.12.2020, s. 15–18[2]). Giltighetstiden för de minimis-förordningen för jordbrukssektorn hade dessförinnan i februari 2019 förlängts till och med den 31 december 2027 (se EUT L 51 I, 9.12.2019[3]). Som orsak till den längre giltighetstiden för sistnämnda förordning uppgav kommissionen processekonomi, kontinuitet och rättssäkerhet. Utöver giltighetstiden gjordes även vissa andra ändringar av villkoren i nämnda EU-förordningar, bland annat villkoren för de högsta stödbelopp som kan beviljas ett enda företag under en treårsperiod samt de nationella övre beloppsgränserna.

     Det är således fortsatt möjligt att genomföra motsvarande stödprogram med de minimis-förordningen för jordbrukssektorn som grund under förutsättning att grundkraven i de minimis-förordningens villkor följs. Grundkraven handlar om att det totala stödet till enskilda företag inte får överstiga 20 000 euro under en period av tre beskattningsår. Det ackumulerade stödet får inte heller överstiga det i förordningens bilaga fastställda nationella beloppsgränserna. För Finland är beloppet 55 693 958 euro för de tre beskattningsåren. Landskapets andel av detta belopp är fortfarande 0,87 procent, det vill säga 483 537 euro under tre beskattningsår. Stödet för privat avbytarservice enligt landskapslagen (2014:53) om avbytarstöd betalas också ut med de minimis-förordningen för jordbrukssektorn och det är den ackumulerade stödsumman som inte får överstiga 20 000 euro inklusive eventuella riksstöd som betalats på samma grund.

     Landskapsregeringen skickar fortlöpande rapporter till Livsmedelsverket i fråga om de stöd enligt de minimis-förordningen för jordbrukssektorn som landskapsregeringen beviljat. Livsmedelsverket sammanställer en årlig uppföljning över de olika de minimisstöden som också rapporteras till kommissionen. Uppgifter från de åländska utbetalningarna ingår i denna rapportering.

 

2. Gällande bestämmelser

 

Landskapslagen (2016:29) om finansiering av landsbygdsnäringar reglerar genomförandet av den del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik som är att hänföra till landskapets behörighet för programperioden 2014-2020, och de stöd som omfattas av den. Med stöd avses enligt lagen räntestöd, bidrag samt sådana ersättningar som stödmottagare kompenseras med för merkostnader och inkomstbortfall till följd av en verksamhets begränsningar eller till följd av utförda åtaganden. Lagen innehåller inte några bestämmelser om landskapsgaranti.

     I landskapslagen (1988:50) om lån, räntestöd och understöd ur landskapets medel samt om landskapsgaranti finns bestämmelser om allmänna villkor för lån, räntestöd och understöd, som beviljas ur landskapets medel, landskapsgaranti samt bestämmelser om handläggningen av dessa. I lagen finns även bestämmelser om övervakning och återkrav av stöd. Lagen är subsidiär och tillämpas inte om det föreskrivs annorlunda i annan lag. Lagen tillämpas inte heller om lagtinget beslutar angående andra villkor vid antagande av budget eller om lagtinget, då landskapsstyrelsen bemyndigas att bevilja landskapsgaranti, uppställer villkor för sådan garanti som avviker från bestämmelserna i lagen. Bestämmelserna om landskapsgaranti i lagens 9 och 10 §§ är av allmän karaktär och gäller inte konkret för garantier till lantbruksföretag med likviditetsproblem. För landskapsgaranti krävs enligt lagen betryggande motsäkerhet.

     Enligt 50 § i lagtingsordningen (2011:97) för Åland får landskapsregeringen bevilja borgen och garanti endast med lagtingets samtycke.

 

3. Överväganden och förslag

 

Det åländska lantbruket har drabbats av en kostnads- och lönsamhetskris till följd av Ukrainakrisen och de efterföljande konsekvenser som uppstått bland annat till följd av det omfattande sanktionspaket gentemot Ryssland som EU-länderna infört[4]. Insatsvaror som konstgödsel, bränslen, oljor och reservdelar har stigit kraftigt i pris. Samtidigt har spannmålspriserna till följd av detta stigit vilket orsakat en kraftig prisutveckling gällande kraftfoder vilket drabbat sådana djurhållande gårdar särskilt hårt där kraftfoderanvändningen är viktigt för produktionen och där marknaden ännu inte anpassat sig prismässigt till rådande förhållanden.

     Lantbruket som bransch har under flera år dragits med lönsamhetsproblem till följd av en orolig marknad. Mjölkproduktionen men även andra inriktningar drabbades hårt av de handelssanktioner som Europeiska unionen vidtog mot Ryssland i samband med Krim-krisen. Efter detta orsakade den svåra torka som drabbade lantbruket under 2018 stora problem i lönsamheten med ökade kostnader och minskad produktion som konsekvens, vilket innebar att lönsamheten på många gårdar drabbades negativt. Lantbruket brukar normalt sett karaktäriseras av en hög nivå av resiliens. Det årliga utfallet kan variera relativt mycket på grund av årsmånen och det behöver gårdarna ha stabilitet att hantera. Många gårdar står nu inför en situation att under flera år drabbats av isolerade händelser som påverkat lönsamheten och därmed möjligheten att återuppbygga sin förmåga att hantera utmaningarna.  Detta gör att många lantbruksföretag inte har de finansiella resurser att hantera ett år med kraftigt ökade kostnader utan att dessa kostnader kompenseras åtminstone kortsiktigt med ökade intäkter. Den kortsiktiga likviditeten påverkas så kraftigt att vissa gårdars möjlighet till fortsatt produktion påverkas trots att gården under normala förhållanden har förutsättningar att vara lönsam.

     Landskapsregeringen föreslår därför att en tillfällig landskapslag om landskapsgaranti för likviditetslån för jordbruksföretag under år 2022 antas av lagtinget. Avsikten är att det föreslagna systemet skulle kunna tas i bruk så fort som möjligt i syfte att lindra likviditetsproblemen på de gårdar som aviserat ett stort behov av åtgärden, det vill säga gårdar som hårdast har drabbats av Ukrainakrisen. Lagförslaget karaktäriseras av en enkel uppbyggnad i syfte att minimera den administrativa bördan för både sökanden och förvaltningen.

     Landskapsgarantierna ska enligt förslaget beviljas för likviditetslån som beviljas av en kreditinrättning. Beloppet av det lån som landskapsgaranti kan beviljas för kan uppgå till 30 procent av det mervärdesskattefria medeltalet av de försäljningsinkomster från jordbruksprodukter samt de jordbruksstöd som jordbruksföretaget har fått under de två senaste åren som föregår året för ansökan, dock högst 100 000 euro och minst 15 000 euro. Landskapsgarantin kan omfatta högst 80 procent av lånebeloppet. Lånetiden kan som längst vara sju år och under den perioden kan kreditinrättningen bevilja två amorteringsfria år. Lånet ska uttryckligen beviljas för att förbättra likviditeten inom jordbruksverksamheten på den sökandes gård.

     Lagförslaget är avsett att behandlas som en så kallad budgetlag. Landskapsregeringen anser det viktigt att det stödsystem som föreslås för det åländska jordbruket kan träda i kraft så snart som möjligt, redan innan den lagstiftningskontroll som avses i 19 § i självstyrelselagen är slutförd. Landskapsregeringens förslag till andra tilläggsbudget för år 2022 förutsätter att en landskapslag stiftas för att förverkliga stödsystemet så snabbt som möjligt. Avsikten är att den föreslagna lagen ska träda i kraft vid tidigast möjliga tidpunkt våren 2022. Med hänvisning till ordalydelsen i 20 § 3 mom. i självstyrelselagen lämnas ikraftträdelsedatumet för lagen dock öppen. I ikraftträdelsebestämmelsen till lagen föreslås att en bestämmelse intas där lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att bestämma att lagen helt eller delvis träder i kraft vid en tidpunkt som infaller innan lagstiftningskontrollen är slutförd.

 

4. Förslagets verkningar

 

Enligt den föreslagna landskapslagen ska landskapsgarantier kunna beviljas för likviditetslån till lantbruksföretagare som tillfälligt drabbats av likviditetsproblem till följd av de störningar som skett på marknaden. Enligt landskapsregeringens förslag till andra tilläggsbudget för år 2022 upptas en bevillningsfullmakt till ett värde av 1 000 000 euro för landskapsgarantier till lantbruksföretagare som har förutsättningar för kontinuerlig lönsam verksamhet, men vilka befinner sig i tillfällig likviditetsproblem på grund av den svåra odlingssäsongen. Fullmakten omfattar garantier till 13 lantbruksföretagare om de maximala garantierna beviljas. Överskrids antalet ansökningar minskas det maximala värdet per företag så att bevillningsfullmakten fördelas över antalet ansökningar.

     I syfte att inte ytterligare öka kostnadsbördan för de krisdrabbade lantbruksföretagen förslås att ingen avgift skulle uppbäras för att bidra till de administrationskostnader som är förenade med genomförandet av garantisystemet.

     Förslaget har inga väsentliga konsekvenser för miljön annat än att syftet med förslaget är att säkerställa fortsatt lönsam lantbruksproduktion.

     Möjligheten att ansöka om landskapsgaranti för likviditetslån kommer att förekomma endast under våren 2022. Ansökningsförfarande, beredning och beslut kommer att genomföras inom ramen för landskapsregeringens näringsavdelnings förvaltningsområde med befintliga resurser. Förslaget har utöver detta inga organisatoriska verkningar. Förslaget inverkar inte på jämställdheten mellan kvinnor och män.

 

5. Lagstiftningsbehörigheten

 

Landskapet har enligt 18 § 1 och 15 punkten i självstyrelselagen lagstiftningsbehörighet i fråga om landskapsregeringen och under denna lydande myndigheter samt jord- och skogsbruk och styrning av lantbruksproduktionen. Enligt 18 § 22 punkten i självstyrelselagen hör näringsverksamheten i huvudsak till landskapets behörighet, vilket medför att näringsutövning liksom stöd till näringslivet på Åland till dessa delar kan regleras i landskapslagstiftning. Även natur- och miljövård är enligt 18 § 10 punkten i självstyrelselagen att hänföra till landskapets lagstiftningsbehörighet.

     Till den del bestämmelserna i lagförslaget är att hänföra till rikets lagstiftningsbehörighet har bestämmelserna med stöd av 19 § 3 mom. i självstyrelselagen kunnat intas i landskapslagen för vinnande av enhetlighet och överskådlighet.

 

Detaljmotivering

 

Landskapslag om landskapsgaranti för likviditetslån för lantbruksföretagare under år 2022

 

1 § Lagens syfte. Syftet med de landskapsgarantier som föreslås kunna beviljas med stöd av lagen är att trygga jordbrukets verksamhetsförutsättningar i sådana situationer där lantbruksföretag har råkat i tillfälliga likviditetsproblematik med anledning av den kraftiga kostnadsutveckling som drabbat lantbruket på grund av EU-ländernas sanktioner mot Ryssland med anledning av Ukrainakrisen. Garantierna ska beviljas till sådana lantbruksföretag som har förutsättningar för en kontinuerligt lönsam verksamhet.

 

2 § Förhållande till Europeiska unionens lagstiftning. EU:s statsstödsregler inom jordbruket begränsar avsevärt möjligheterna till nationella insatser riktade till jordbruksverksamhet. Den landskapsgaranti som lagen är avsedd att omfatta kringskärs av den så kallade de minimis-förordningen för jordbrukssektorn. En hänvisning till förordningen intas i paragrafen.

 

3 § Bevillningsfullmakt och maximibelopp för landskapsgaranti samt realisering av garantiansvar. Landskapsgarantin beviljas inom ramen för den bevillningsfullmakt som föreslås i andra tilläggsbudget för år 2022. I budgeten föreslås en bevillningsfullmakt om 1 000 000 euro.

     Enligt paragrafen ska på minskning och upphörande av garantiansvar, på betalning av huvudförpliktelse och på regressrätt tillämpas vad som föreskrivs i lagen om borgen och tredjemanspant (FFS 361/1999). Denna allmänna rikslag ska komplettera bestämmelserna i den föreslagna lagen.

 

4 § Definitioner. I paragrafen definieras centrala begrepp som också avgränsar lagens tillämpningsområde till aktivt jordbruk i förvärvssyfte. I paragrafen definieras också kreditgivare, en definition som överensstämmer med definitionen av kreditinstitut i till exempel landskapslagen (2006:71) om stu-diestöd.

 

5 § Stödmottagare. Landskapsgarantin kan beviljas till lantbruksföretagare som bedriver näring på sitt lantbruksföretag samt uppfyller kommissionens definition på mikroföretag eller små- och medelstort företag. Detta innebär att företagen får ha ett maximalt antal anställda om 250 stycken och en omsättning som inte överstiger 50 miljoner euro. På Åland finns idag inga lantbruksföretag som inte ingår i nämnda kategorier, men statsstödsreglerna kräver ändå en reglering.

     Kraven i artikel 4.6 a i de minimis-förordningen för jordbrukssektorn innebär att företaget inte har försatts i kollektiv insolvensförfarande och inte uppfyller de villkor som fastställts i den nationella lagstiftningen i fråga om försättande i kollektivt insolvensförfarande på borgenärens begäran. I praktiken innebär det att ett företag ska kunna försättas i konkurs eller undergå företagssanering.

 

6 § Kredit som landskapsgaranti beviljas för. Enligt paragrafen kan en kredit beviljas av kreditgivaren först efter att landskapsregeringen har fattat ett beslut om godkännande av landskapsgarantin.

     Eftersom garantin gäller ett likviditetslån för att hantera en likviditetskris orsakat av minskade intäkter på grund av fallande producentpriser ska krediten kopplas till företagets omsättning för föregående år så att den maximala lånemängden är 30 procent av det mervärdesskattefria medeltalet av lantbruksföretagets sammanräknade belopp av försäljningsinkomster från jordbruksprodukter samt stöd.

     Vid bedömningen av lånebeloppet är det möjligt att beakta kalkylerade effekter av genomförda investeringar om effekten av dessa inte slagit ut under de två år som föregår året för ansökan om landskapsgaranti.

     Lånebeloppen som garantin kan beviljas för får vara högst 100 000 euro och minst 15 000 euro. Detta betyder att lantbruksföretagets minimiomsättning för att berättiga till stöd ska vara minst 50 000 euro. Lånetiden får vara högst fem år.

 

7 § Krav på lönsam verksamhet. Landskapsgarantin ska beviljas till företag som hamnat i tillfälliga ekonomiska och likvida problem. Garantin ska inte beviljas till företag som riskerar konkurs eller insolvensförfarande. Den som ansöker om landskapsgaranti måste därför i sin ansökan påvisa att jordbruket framdeles har förutsättningar att vara kontinuerligt lönsam, genom tillhandhållande av en likviditetskalkyl för den framtida verksamheten.

 

8 § Ansökan om garanti för likviditetslån. Ansökan om garantin görs på en blankett som landskapsregeringen fastställer. Genom kravet att använda en fastställd blankett främjas att sökande får behövlig information om vilka uppgifter som ska lämnas i en ansökan. Detta är samtidigt ägnat att underlätta ansökningarnas handläggning hos landskapsregeringen. Till ansökan de ska handlingar fogas som krävs för att landskapsregeringen ska kunna behandla och avgöra ansökan. Dessa handlingar utgörs av ett kreditlöfte från kreditgivaren, två års skattedeklarationer, kreditsaldo över utestående krediter samt en likviditetskalkyl som förutom att påvisa förutsättningar för långsiktig lönsamhet också ska motivera storleken av likviditetslånet. Till ansökan ska också fogas en utredning över om och vilka de minimis-stöd sökanden tidigare har beviljats och vilka belopp det har handlar om. Detta görs för att förvaltningen ska kunna kontrollera de maximala stödnivåerna som regleras i de minimis-förordningen för jordbrukssektorn.

     Allmänna bestämmelser om hur en handling sänds till en myndighet och hur ett förvaltningsärende inleds finns i 4 kap. i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland.

     Avsikten är att landskapsgarantisystemet ska genomföras i skyndsam ordning genom en budgetlag och en ansökningstid som ska anpassas till detta.

 

9 § Beloppet som landskapsgarantin omfattar samt det stöd som ingår i garantin. Landskapsgarantin för en kredit får under lånetiden uppgå till högst 80 procent av lånebeloppet eller högst 80 000 euro per företag. Om antalet ansökningar överskrider det totala beloppet för den i landskapets budget fastställda bevillningsfullmakten sänks maximigränsen från 80 procent till en sådan nivå att maximibeloppet för bevillningsfullmakten respekteras. Görs en sådan sänkning ska de sökande samt deras respektive kreditgivare informeras så att de har möjlighet att anpassa lånebeloppet därefter.

     Beloppet av det stöd som ingår i landskapsgaranti får inte överstiga den fastställda gränsen i de minimis-förordningen för jordbrukssektorn om 20 000 euro ackumulerat med eventuellt övriga de minimis-stöd som gården erhållit. Vid uträkning av stödet utgår landskapsregeringen från en metod för uträkning av bruttobidragsekvivalent som närmare beskrivs i de minimis-förordningen för jordbrukssektorn. Bestämmelser om det maximala belopp av stöd som ingår i garantin och om beräkning av det beloppet finns i artiklarna 3.2 och 4.6 b i de minimis-förordningen för jordbrukssektorn. Nämnda bestämmelser i de minimis-förordningen ändrades genom EU-förordning (EU) 2019/316.

 

10 § Skyldighet att lämna uppgifter. I paragrafen intas allmänna bestämmelser om garantitagarens och kreditgivarens upplysningsskyldighet i fråga om uppgifter som landskapsregeringen behöver få tillgång till. Kravet att meddela ändrade förhållanden är ägnat att trygga att landskapsgarantin används enligt det syfte systemet är avsett för.

 

11 § Inspektion. I paragrafen intas sedvanliga bestämmelser om inspektion och inspektionsrätt. Inspektion får dock inte utföras i lokaler och utrymmen som omfattas av hemfriden. Kompletterande bestämmelser om inspektion finns bland annat i 34 § i förvaltningslagen för landskapet Åland. Till den del bestämmelserna berör rikets lagstiftningsbehörighet har de med stöd av 19 § 3 mom. i självstyrelselagen kunnat intas i paragrafen.

 

12 § Annan lagstiftning. Paragrafen innehåller information om annan landskapslagstiftning som har särskild betydelse för den föreslagna lagen. Allmänna förvaltningsrättsliga bestämmelser finns dessutom i bland annat offentlighetslagen (2021:79) för Åland och landskapslagen (2019:9) om dataskydd inom landskaps- och kommunalförvaltningen.

 

13 § Utlämnande av uppgifter. I paragrafens 1 mom. föreskrivs om landskapsregeringens rätt att lämna ut uppgifter till behörig riksmyndighet, i praktiken till Livsmedelsverket, för vidarebefordran till vederbörande institution inom den Europeiska unionen, om det behövs för tillsynen och uppföljningen av att unionens bestämmelser har iakttagits vid unionens medfinansiering. I bestämmelsen används begreppet sekretessbestämmelser som används i andra liknande bestämmelser om rätt att lämna ut uppgifter till annan myndighet.

     I förslagets 2 mom. intas en hänvisning till offentlighetslagen för Åland. Allmänna bestämmelser om bland annat om tystnadsplikt och förbud mot utnyttjande finns exempelvis i 5 kap. i offentlighetslagen för Åland.

 

14 § Rättelse och besvär. I 8 kap. förvaltningslagen för landskapet Åland finns grundläggande bestämmelser om rättelse av beslut på myndighetens initiativ och på en parts begäran, så kallad självrättelse. I paragrafen kompletteras dessa bestämmelser med en bestämmelse om rättelseyrkande.

     I 25 § i självstyrelselagen finns bestämmelser om besvär över lagligheten av landskapsregeringens beslut. Paragrafens 2 mom. har utformats i överensstämmelse med denna bestämmelse.

 

15 § Ikraftträdande. Avsikten är att lagen ska antas som en så kallad budgetlag, om vilket föreskrivs i 20 § 3 mom. i självstyrelselagen. Landskapsregeringen avser att besluta om lagens ikraftträdande vid en tidpunkt snarast efter lagtingets beslut eftersom det är angeläget i förhållande till lagens syfte att de åtgärder som lagen ger möjlighet till genomförs så fort som möjligt. Avsikten är således att den föreslagna lagen ska träda i kraft vid tidigast möjliga tidpunkt under våren 2022.

 

Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

 

L A N D S K A P S L A G
om landskapsgaranti för likviditetslån för lantbruksföretagare under år 2022

 

     I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

 

1 §

Lagens syfte

     Syftet med denna lag är att trygga jordbrukets verksamhetsförutsättningar genom att bevilja en landskapsgaranti till sådana lantbruksföretagare som har förutsättningar för kontinuerligt lönsam verksamhet, men som har råkat i tillfälliga likviditetsproblem med anledning av den kraftiga kostnadsutveckling som drabbat lantbruket på grund av EU-ländernas sanktioner mot Ryssland med anledning av Ukrainakrisen.

 

2 §

Förhållande till Europeiska unionens lagstiftning

     Vid beviljande av landskapsgaranti enligt denna lag tillämpas kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn, nedan de minimis-förordningen för jordbrukssektorn, om inte något annat följer av Europeiska kommissionens beslut om godkännande av statligt stöd.

 

3 §

Bevillningsfullmakt och maximibelopp för landskapsgaranti samt realisering av garantiansvar

     Landskapsgarantin kan beviljas inom ramen för det maximala belopp som har fastställts i Ålands budget.

     Landskapsregeringen svarar för landskapets intressebevakning i fråga om garantiansvaret och regressrätten. De garantier som realiseras ska betalas från Ålands budget och ersättningar som återfås enligt regressrätten ska återföras till landskapets kassa.

     Utöver vad som i denna lag föreskrivs tillämpas på landskapsgarantin vad som föreskrivs i lagen om borgen och tredjemanspant (FFS 361/1999).

 

4 §

Definitioner

     Vid tillämpningen av denna lag är innebörden av följande termer och begrepp denna:

     1) Jordbruk är på Åland bedriven odling av åkergrödor, växthusproduktion, trädgårdsodling, odling av grönsaker på friland, odling av frukt och bär, biodling samt annan produktionsverksamhet av produkter som anges i bilaga 1 till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

     2) Jordbrukare är den som aktivt i förvärvssyfte bedriver jordbruk på Åland.

     3) Lantbruk är jord- och skogsbruk som bedrivs i förvärvssyfte samt i företaget bedriven kompletterande näringsverksamhet.

     4) Kreditgivare är penninginrättningar, fonder, sammanslutningar och andra inrättningar vilkas verksamhet omfattar beviljande av lån mot borgen.

 

5 §

Stödmottagare

     Landskapsgarantin kan beviljas fysiska personer och privaträttsliga sammanslutningar som bedriver jordbruk som näring.

     Landskapsgarantin kan beviljas till mikroföretag samt små och medelstora företag enligt den definition som avses i kommissionens rekommendation 2003/361/EG om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag.

     Bestämmelser om vilka förutsättningar den som beviljas garanti ska uppfylla regleras i artikel 4.6 led a i de minimis-förordningen för jordbrukssektorn. Landskapsgaranti beviljas inte en sökande som med stöd av ett beslut av Europeiska kommissionen återkrävs på olagligt stöd eller stöd som är oförenligt med den inre marknaden.

 

6 §

Kredit som landskapsgaranti beviljas för

     Landskapsgaranti kan beviljas av landskapsregeringen för en kredit som en kreditgivare beviljar till en lantbruksföretagare för att förbättra likviditeten i den produktionsverksamhet som företagaren bedriver inom jordbruket.

     Den kredit som garantin gäller kan beviljas av kreditgivaren efter att beslutet om godkännandet av landskapsgaranti har fattats.

     Beloppet av den kredit som garantin beviljas för får uppgå till högst 30 procent av det mervärdesskattefria medeltalet av det sammanräknade beloppet av de försäljningsinkomster från jordbruksprodukter och de jordbruksstöd som lantbruksföretagaren fått under de två år som föregår året för ansökan om landskapsgaranti, men beloppet kan vara högst 100 000 euro och minst 15 000 euro. Maximibeloppet av den kredit som garantin gäller får dock grunda sig på företagets kalkylerade omsättning, om jordbrukaren har genomfört en produktiv investering som ökar beloppet av försäljningsinkomsterna från jordbruksprodukter samt av jordbruksstöden, men som ännu inte har inverkat på företagets omsättning under de två år som föregår året för ansökan om landskapsgarantin.

     Lånetiden för den kredit som landskapsgarantin beviljats för får vara högst fem år.

 

7 §

Krav på lönsam verksamhet

     För att kunna beviljas en landskapsgaranti enligt denna lag måste produktionsverksamheten inom jordbruket hos den som erhåller garantin ha förutsättningar att vara kontinuerligt lönsam.

 

8 §

Ansökan om garanti för likviditetslån

     Ansökan om landskapsgaranti görs på en blankett som fastställts av landskapsregeringen.  Landskapsregeringen fattar också beslut om vilka handlingar, utredningar och planer som ska fogas till ansökan för bedömningen av förutsättningarna för beviljande av landskapsgarantin. Landskapsregeringen kan besluta att en ansökan kan få göras elektroniskt.

     En ansökan om landskapsgaranti ska lämnas in till landskapsregeringen inom den ansökningstid som landskapsregeringen har bestämt. Om en ansökan och till den hörande handlingar har sänts per post genom brev anses ansökan ha lämnats in i tid om den har poststämplats senast den sista dagen för ansökan.

     En förbindelse om landskapsgaranti är inte bindande för landskapet om krediten inte har lyfts inom ett år efter det att garantin beviljades. Landskapsgarantin börjar gälla när det lån som garantin beviljats för eller lånets första rat har lyfts.

     Om uppgifter i en ansökan ändras på grund av en överföring av en verksamhet till en ny ägare eller nyttjanderättsinnehavare ska landskapsregeringen beakta detta inom ramen för komplettering av handlingar enligt förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland.

     Landskapsregeringen kan meddela närmare föreskrifter om de blanketter som ska användas vid ansökan, de bilagor som ska ingå i ansökan, det sätt planerna och utredningarna ska presenteras och de förfaranden som ska iakttas vid ansökan.

 

9 §

Beloppet som landskapsgarantin omfattar samt det stöd som ingår i garantin

     Landskapsgaranti för en kredit får under lånetiden uppgå till högst 80 procent av det utestående kreditbeloppet och till högst 80 000 euro för varje lantbruksföretagare.

     Beloppet av ett stöd som beviljas per lantbruksföretagare enligt de minimis-förordningen för jordbrukssektorn får inte under någon period på tre skatteår överskrida 20 000 euro.

     Vid uträkningen av beloppet av det stöd som ingår i garantin används den beräkningsmetod som avses i de minimis-förordningen för jordbrukssektorn. Bestämmelser om det maximala belopp av stöd som ingår i garantin och om beräkning av det beloppet finns i artiklarna 3.2 och 4.6 b i de minimis-förordningen för jordbrukssektorn.

 

10 §

Skyldighet att lämna uppgifter

     Garantitagaren och kreditgivaren är skyldig att utan dröjsmål skriftligen meddela sådana förändringar som gäller garantitagarens ekonomiska ställning eller lån som stöds och som kan påverka den beviljade garantin.

 

11 §

Inspektion

     Landskapsregeringen har rätt att genomföra inspektioner för prövning av en ansökan om landskapsgaranti och vid tillsyn. Inspektion hos en sökande kan ske för att utreda förutsättningarna för att bevilja en landskapsgaranti.

     En sökande eller en garantitagare är vid inspektion skyldig att bistå landskapets tjänsteman samt att utan rätt till ersättning på tjänstemannens begäran framlägga för tillsynen behövlig bokföring och andra behövliga handlingar. Med handlingar avses också uppgifter som har framställts eller lagrats med hjälp av automatisk databehandling eller på annat sätt. I den omfattning som tillsynen förutsätter det så kan en inspektion avse husdjursbyggnader, odlingar, produktions- och förädlingsanläggningar, lager samt försäljnings- och marknadsföringsutrymmen.

     En inspektion kan i den omfattning som en prövning av ansökan eller tillsyn kräver det omfatta byggnader, lokaler, omständigheter, informationssystem och handlingar som är betydelsefulla med hänsyn till berörd åtgärd. En inspektion får dock inte utföras i lokaler och utrymmen som till skydd för privatlivet omfattas av hemfrid.

 

12 §

Annan lagstiftning

     Om inte annat särskilt föreskrivs i denna lag finns bestämmelser om förfarandet i förvaltningsärenden i förvaltningslagen för landskapet Åland samt allmänna villkor för stöd i landskapslagen (1988:50) om lån, räntestöd och understöd ur landskapets medel samt om landskapsgaranti.

 

13 §

Utlämnande av uppgifter

     Landskapsregeringen har utan hinder av sekretessbestämmelser rätt att till en behörig riksmyndighet lämna uppgifter för vidarebefordran till berörd institution inom Europeiska unionen, om det behövs för tillsynen och uppföljningen av att Europeiska unionens bestämmelser har iakttagits vid Europeiska unionens medfinansiering.

     Om handlingars och uppgifters offentlighet gäller i övrigt vad som föreskrivs i offentlighetslagen (2021:79) för Åland.

 

14 §

Rättelse och besvär

     En sakägare som är missnöjd med ett beslut som landskapsregeringen har fattat med stöd av denna lag kan inom 21 dagar, räknat från den dag beslutet delgavs vederbörande, skriftligen begära rättelse hos landskapsregeringen. Av rättelseyrkandet ska det framgå vilket beslut som önskas rättat och de omständigheter som rättelseyrkandet grundar sig på.

     Beslut som landskapsregeringen fattat med anledning av ett rättelseyrkande får överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen.

 

15 §

Ikraftträdande

     Lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att bestämma att denna lag helt eller delvis ska träda i kraft i den ordning som föreskrivs i 20 § 3 mom. i självstyrelselagen.

     Denna lag träder i kraft den

 

 

__________________

 

 

Mariehamn den 9 maj 2022

 

 

L a n t r å d	Veronica Thörnroos
Föredragande minister	Fredrik Karlström