Lagförslag 19/2020-2021
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 19/2020-2021 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2021-03-25 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Ändring av miljökonsekvensbedömningar
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår att landskapslagen om miljökonsekvensbedömning och miljöbedömning ändras för att uppfylla kraven i direktivet om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt. Samtidigt föreslås en mindre komplettering av lagen med tydligare bestämmelser i de fall en miljökonsekvensbeskrivning kan behöva uppdateras.
Dessutom föreslås att landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet kompletteras med bestämmelser om utbyte av ledamot eller ersättare i Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets prövningsnämnd.
Avsikten är att de föreslagna lagarna ska träda i kraft så snart som möjligt.
INNEHÅLL
2. Landskapsregeringens förslag
1. Landskapslag om ändring av landskapslagen om miljökonsekvensbedömning och miljöbedömning
2. Landskapslag om ändring av 10 § landskapslagen om Ålandsmiljö- och hälsoskyddsmyndighet
L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om miljökonsekvensbedömning och miljöbedömning
L A N D S K A P S L A G om ändring av 10 § landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet
Allmän motivering
1. Bakgrund
Landskapslagen (2018:31) om miljökonsekvensbedömning och miljöbedömning, nedan MKB-lagen, innehåller bestämmelser både om miljökonsekvensbedömningar för enskilda projekt och miljöbedömningar för planer och program. Lagen är relativt ny och trädde i kraft den 1 september 2018. Huvudorsaken till att en ny lag utarbetades var att en omfattande ändring hade gjorts av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, nedan MKB-direktivet. Processerna för miljökonsekvensbedömningar och miljöbedömningar skiljer sig åt. Även bestämmelserna om miljöbedömningar grundar sig på ett EU-direktiv och de bestämmelserna är inte lika omfattande som för miljökonsekvensbedömningar.
En miljökonsekvensbedömning ska göras för ett projekt som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bestämmelsen i 2 § i landskapsförordningen (2018:33) om miljökonsekvensbedömning och miljöbedömning, nedan MKB-förordningen, innehåller en lista med sådana projekt. Vissa andra typer av projekt kan också antas medföra betydande miljöpåverkan. För sådana finns det ett särskilt bedömningsförfarande som en verksamhetsutövare ska genomföra. En verksamhetsutövare som är osäker kan anhålla om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighetens, nedan ÅMHM, avgörande. Förfarandet för miljökonsekvensbedömningen består av att verksamhetsutövaren utarbetar en miljökonsekvensbeskrivning på vilken det finns särskilda krav på innehållet. I förfarandet ingår också att hålla samråd med myndigheter och allmänheten. Verksamhetsutövaren lämnar därefter in miljökonsekvensbeskrivningen till ÅMHM för granskning. Processen avslutas med att den tillståndsprövande myndigheten, vilken oftast även det är ÅMHM, använder informationen i miljökonsekvensbeskrivningen och annat som kommit fram i miljökonsekvensbedömningsförfarandet vid tillståndsprövningen.
I november 2019 skickade kommissionen ett klagomål i form av en formell underrättelse till Finland inklusive Åland om otydligt och felaktigt genomförande av ett flertal artiklar i MKB-direktivet. I landskapsregeringens svar på den formella underrättelsen har landskapsregeringen delvis bestridit kommissionens påpekanden och förklarat genomförandet och delvis medgett att det finns brister i landskapslagstiftningen och att dessa brister kommer att rättas till. Landskapsregeringen har noterat att de flesta andra EU-länderna också har fått formella underrättelser om brister i genomförandet av MKB-direktivet, bland andra Sverige och Danmark.
För att fullt ut genomföra MKB-direktivet behöver även MKB-förordningen kompletteras gällande innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning och bilaga 1 i landskapsförordningen (2008:130) om miljöskydd gällande tillståndsplikt. För dessa förordningsändringar finns tillräckliga förordningsbemyndiganden i gällande lagstiftning.
I lagtingsbeslutet (LTB 38/2018) till den senaste ändringen av landskapslagen (2007:115) om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, nedan ÅMHM-lagen, intogs en bestämmelse om att en ledamot eller ersättare i myndighetens prövningsnämnd kunde skiljas från sitt uppdrag. Den bestämmelsen förordnades av Presidenten att förfalla för att det inte fanns grunder för skiljandet.
2. Landskapsregeringens förslag
Utgående från landskapsregeringens svar på kommissionens formella underrättelse föreslår landskapsregeringen att ändringar och kompletteringar görs i MKB-lagen. Kritik har riktats mot landskapsregeringen för att MKB-direktivet inte överhuvudtaget har genomförts till vissa delar och att direktivet till och med är felaktigt genomfört på vissa ställen. Landskapsregeringen föreslår att lagen ändras där det är befogat, för att uppfylla kraven i MKB-direktivet.
Efter att den nya MKB-lagen trädde i kraft för drygt två år sedan har justeringsbehov uppmärksammats. Det gäller ett förtydligande av reglerna om en miljökonsekvensbeskrivnings aktualitet. Den tillståndsprövande myndigheten behöver försäkra sig om att miljökonsekvensbeskrivningen och ÅMHM:s beslut om den fortfarande är aktuellt och därmed kan användas i tillståndsprövningen. Om beslutet inte längre är aktuellt föreslås att verksamhetsutövaren ska komplettera miljökonsekvensbeskrivningen till de delar det behövs och att inte hela processen ska behöva göras om. Landskapsregeringen föreslår att vissa kompletterande bestämmelser om detta intas i lagen.
Nya bestämmelser om utbyte av ledamot och ersättare i ÅMHM:s prövningsnämnd med särskilda grunder för skiljandet från uppdraget föreslås i ÅMHM-lagen.
3. Lagstiftningsbehörighet
Lagförslaget berör landskapsregeringen och under denna lydande myndighet och inrättningar, kommunernas förvaltning, natur- och miljövård samt vattenrätt. Nämnda rättsområden hänförs enligt 18 § 1, 4 och 10 punkterna i självstyrelselagen till landskapets lagstiftningsbehörighet.
4. Förslagets verkningar
Förslaget medför endast mindre konsekvenser då de flesta ändringsförslagen avser tydligare och mer detaljerad formulering av bestämmelserna. Ändringsförslaget om uppdatering av granskningsbeslutet kan ha positiva konsekvenser för företagen då det möjliggör ett mindre omfattande nytt arbete i de fall miljökonsekvensbeskrivningen blivit föråldrad. Även för ÅMHM kan det förslaget ha positiva konsekvenser, men det kan också innebära ett merarbete om det blir vanligt att verksamhetsutövare begär om ÅMHM:s ställningstagande till om den befintliga miljökonsekvensbeskrivningen fortfarande är aktuell. Ett visst merarbete för ÅMHM innebär också förslaget att myndigheten på verksamhetsutövarens begäran ska motivera beslutet om myndigheten beslutat att miljökonsekvensbedömning inte krävs. För myndigheterna kan bestämmelsen om att tillgängliggöra relevanta uppgifter för verksamhetsutövare för arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen innebära ett visst merarbete medan det för företagen kan innebära motsvarande inbesparing.
Förslaget har positiva konsekvenser för miljön och för hållbar utveckling däribland även för barn. För jämställdheten har förslaget inte några kända konsekvenser.
5. Ärendets beredning
Ärendet har beretts som ett tjänstemannauppdrag vid lagberedningen i samarbete med miljöbyrån och ÅMHM. Ärendet har skickats på remiss till ÅMHM och landskapsregeringens näringsavdelning och social- och miljöavdelning.
Detaljmotivering
1. Landskapslag om ändring av landskapslagen om miljökonsekvensbedömning och miljöbedömning
4 § När en miljökonsekvensbedömning ska göras. Landskapsregeringen föreslår att paragrafen kompletteras med en exemplifiering av vad som ska beaktas i bedömningen av om ett projekt kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Exemplen som föreslås är art, storlek eller lokalisering. Samma formulering finns i artikel 2.1 i MKB-direktivet. Kommissionen framför i den formella underrättelsen att det inte uttryckligen i Ålands införlivandebestämmelser anges kravet om att beakta projektets art, storlek eller lokalisering. Landskapsregeringen har i sitt svar på den formella underrättelsen medgett att genomförandet är bristfälligt. Genom förslaget anser landskapsregeringen att regleringen uppfyller kraven i artikel 2.1 i MKB-direktivet.
Landskapsregeringen anser att den uttryckliga exemplifieringen har ett allmänt värde för att avgöra när ett projekt kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. En sådan bedömning kan vara svår att göra och bedömningen måste göras i varje enskilt fall om inte projektet finns uttryckligen nämnd i 2 § i MKB-förordningen. Med uttrycket art avses bland annat vilka utsläpp som projektet har. Lokaliseringen av ett projekt med miljöpåverkan kan ha stor betydelse. En placering nära ett särskilt känsligt habitat kan innebära att projektet kan antas ha en betydande miljöpåverkan medan en placering av samma form av projekt en kilometer längre bort inte bedöms ha en betydande miljöpåverkan.
6 § Beslut om projektet kräver en miljökonsekvensbedömning. Landskapsregeringen föreslår att 1 mom. kompletteras med en bestämmelse om att ÅMHM ska ta hänsyn till inspektioner som gjorts och även andra bedömningar som gjorts av miljöpåverkan vid beslutet om det krävs en miljökonsekvensbedömning. Ändringen föreslås för att tydligare genomföra inledningen av artikel 4.5 i MKB-direktivet. Formuleringen i direktivet är ”Den ansvariga myndigheten ska fatta sitt beslut baserat på den information som exploatören lämnar i enlighet med punkt 4, i tillämpliga fall med hänsyn till resultatet av preliminära kontroller eller bedömningar av miljöpåverkan som utförts i enlighet med annan unionslagstiftning än detta direktiv.” Kommissionen skriver i den formella underrättelsen att det förefaller som inledningen av artikel 4.5 har införlivats genom 6 § i MKB-lagen, men att paragrafen inte införlivar kravet på att ta hänsyn till resultatet av preliminära kontroller eller bedömningar av miljöpåverkan som utförts i enlighet med annan unionslagstiftning. Därför har det inte införlivats på ett korrekt sätt. Landskapsregeringen har i sitt svar till kommissionen medgett att genomförandet är bristfälligt. Genom förslaget anser landskapsregeringen att inledningen av artikel 4.5 i MKB-direktivet är korrekt genomförd.
En ny mening föreslås i momentet om att ÅMHM ska specificera sitt beslut om verksamhetsutövaren begär det. Beslutet ska i så fall även ange projektets särdrag och planerade åtgärder för att undvika eller förebygga vad som annars kanske skulle ha utgjort betydande negativ miljöpåverkan. Grund för beskrivningen ska ÅMHM ha fått i verksamhetsutövarens underlag. Förslaget orsakas av artikel 4.5 b i MKB-direktivet. Kommissionen anger att det förefaller som artikel 4.5 b införlivats genom 6 § i MKB-lagen. Kraven om att ange projektets särdrag och/eller planerade åtgärder för att undvika eller förebygga vad som annars kanske skulle ha utgjort betydande negativ miljöpåverkan återspeglas inte i lagstiftningen och därför har artikel 4.5 b inte införlivats på korrekt sätt. I svaret på den formella underrättelsen har landskapsregeringen medgett att genomförandet är bristfälligt. Landskapsregeringen anser att förslaget genomför artikel 4.5 b i MKB-direktivet på ett korrekt sätt.
Paragrafens 2 mom. föreslås kompletteras med en exemplifiering av på vilka grunder ÅMHM undantagsvis kan förlänga tiden för att avgöra om det krävs en miljökonsekvensbedömning för ett enskilt projekt. Exemplen är projektets art, komplexitet, lokalisering eller omfattning. Ändringen föreslås för att genomföra artikel 4.6 andra meningen i MKB-direktivet. Kommissionen framför i den formella underrättelsen att det förefaller som andra stycket har införlivats genom 6 § 2 mom. i MKB-lagen, men att det inte finns någon hänvisning till projektets art, komplexitet, lokalisering eller omfattning som exempel på skäl att åberopa när tidsfristen för att fatta beslut förlängs. Därför har det inte införlivats på korrekt sätt. Landskapsregeringen har i sitt svar på den formella underrättelsen medgett att genomförandet är bristfälligt. Genom förslaget anser landskapsregeringen att artikel 4.6 andra meningen i MKB-direktivet är korrekt genomförd.
7 § Avgränsningssamråd. Landskapsregeringen föreslår att uppräkningen i 1 mom. med uppgifter som ska ges i samrådsförfarandet kompletteras med uppgifter om berörda myndigheter och vilka beslut som kan komma att fattas. Uppgifter ska lämnas om vilka myndigheter som är ansvariga att fatta beslut, från vilka relevant information kan erhållas och till vilka synpunkter eller frågor kan lämnas in. Information ska också finnas om tidsfristerna för att överlämna synpunkter eller frågor. Listan avslutas med att det ska ges uppgifter om vilka beslut som kan komma att fattas eller, i förekommande fall, utkastet till beslut. Ändringen föreslås för att genomföra artikel 6.2 c och d i MKB-direktivet som innehåller dessa krav. I den formella underrättelsen anger kommissionen att det förefaller som artikel 6.2 c och d inte införlivats, vilket landskapsregeringen medgav i sitt svar. Med den föreslagna kompletteringen av momentet anser landskapsregeringen att regleringen uppfyller kraven i artikel 6.2 c och d i MKB-direktivet.
9 § Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll. Landskapsregeringen föreslår att 1 mom. kompletteras med en bestämmelse om att verksamhetsutövare ska få tillgång till relevanta uppgifter som myndigheter har. Det är särskilt viktigt för sådana som gäller miljöeffekter. Begreppet miljöeffekt definieras i 3 § i lagen. Offentlighetslagstiftningen innebär visserligen att myndigheternas uppgifter som regel är offentliga och därmed tillgängliga för bland andra verksamhetsutövare, men det är motiverat med en uttrycklig bestämmelse om detta för att underlätta verksamhetsutövarnas arbete. Genom bestämmelsen läggs att visst extra ansvar i förhållande till de grundläggande kraven på serviceskyldighet i förvaltningslagstiftningen på myndigheterna att vägleda en verksamhetsutövare i vilka uppgifter som finns vid myndigheten som är relevanta för det planerade projektet. Ändringen föreslås för att genomföra artikel 5.4 i MKB-direktivet som i stort sett har samma innehåll som förslaget. Kommissionen angav i den formella underrättelsen att det förefaller som artikel 5.4 inte införlivats. Det medgav landskapsregeringen i sitt svar och genom förslaget uppfyller regleringen kraven i artikel 5.4 i MKB-direktivet.
10 § ÅMHM:s granskning av miljökonsekvensbeskrivningen. Landskapsregeringen föreslår att 1 mom. kompletteras med en uttrycklig bestämmelse om att ÅMHM ska uppmana verksamhetsutövaren att komplettera miljökonsekvensbeskrivningen om den inte uppfyller kraven i 9 §. Ett sådant krav finns i artikel 5.3 c i MKB-direktivet. Kommissionen skriver i den formella underrättelsen att artikel 5.3 c förefaller ha införlivats genom 19 § i förvaltningslagen, men den allmänna bestämmelsen fastställer inte krav på att be om kompletterande information för att uppfylla kraven på innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning som är av direkt relevans för att nå en motiverad slutsats. Därför anser kommissionen att artikel 5.3 i MKB-direktivet inte har införlivats på ett korrekt sätt. Landskapsregeringen har medgett i svaret på den formella underrättelsen att lagstiftningen behöver ändras. Genom den föreslagna ändringen anser landskapsregeringen att artikel 5.3 har genomförts på ett korrekt sätt. Den allmänna skrivningen i 19 § i förvaltningslagen är en grund för att begära komplettering. Landskapsregeringen anser att det är extra viktigt att miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven på innehållet och att det därför är motiverat med en specialbestämmelse om detta i MKB-lagen för att ge ett uttryckligt stöd till ÅMHM för att få in rätt information.
11a § Uppdatering av granskningsbeslutet. Landskapsregeringen föreslår att lagen kompletteras med en ny paragraf om förfarandet när en miljökonsekvensbedömning eventuellt har blivit inaktuell. Enligt lagens 10 § ska ÅMHM granska miljökonsekvensbeskrivningen och om den uppfyller kraven på innehåll i 9 § fatta ett beslut om detta. I den nya paragrafen föreslås att den tillståndsprövande myndigheten ska försäkra sig om att det beslut som ÅMHM fattat fortfarande är aktuellt innan tillståndsärendet avgörs. Om den tillståndsprövande myndigheten är osäker kan den fråga ÅMHM om beslut är aktuellt. I de fall ÅMHM anser att beslutet inte längre är aktuellt ska ÅMHM ange till vilka delar miljökonsekvensbeskrivningen behöver kompletteras. Bestämmelserna om hörande i 11 § ska följas i de fall en komplettering behövs. Av olika orsaker kan det dra ut på tiden från det att ÅMHM granskat miljökonsekvensbeskrivningen tills en ansökan om tillstånd för verksamheten lämnas in. Om granskningsbeslutet inte längre är aktuellt anser landskapsregeringen att hela MKB-processen inte ska behöva göras om utan istället kan kompletteringar göras. Paragrafen innebär ett tydligare genomförande av artikel 8a.6 i MKB-direktivet.
I 2 mom. föreslås att även verksamhetsutövaren har rätt att få en bedömning från ÅMHM om granskningsbeslutet ännu är aktuellt. ÅMHM ska ange till vilka delar miljökonsekvensbeskrivningen behöver kompletteras i de fall ÅMHM anser att beslutet inte längre är aktuellt.
12 § Information om avgörandet i tillståndsfrågan. Landskapsregeringen föreslår att 1 mom. kompletteras med mer detaljerade bestämmelser om den information som den tillståndsprövande myndigheten ska tillhandahålla beträffande avgörandet i tillståndsfrågan. Informationen om avgörandet ska innehålla villkoren som är knutna till tillståndet, motivering till beslutet och hur allmänheten kan delta samt en sammanfattning av samrådsresultaten inklusive från samråd som genomförts med regioner utanför Åland. Dessa tillägg föreslås för att tydligare genomföra artikel 9.1 i MKB-direktivet. Kommissionen anger i den formella underrättelsen att det förefaller att inledningen av artikel 9.1 har införlivats genom 12 § i MKB-lagen och 14 § i miljöskyddslagen, men det finns inget uttryckligt krav på att informera de myndigheter som deltagit i samråden enligt MKB-lagen. Det faktum att det inte finns något uttryckligt krav på att informera myndigheterna som avses i artikel 6.1 och att se till att den aktuella informationen görs tillgänglig medför enligt kommissionen att införlivandet gjorts på felaktigt sätt. Vidare anger kommissionen att artikel 9.1 punkten a förefaller ha införlivats genom 12 § i MKB-lagen, men bestämmelsen nämner inte de villkor som är knutna till tillståndet och är därför inte korrekt införlivad. För artikel 9.1 punkten b anger kommissionen att den förefaller att inte ha införlivats. Landskapsregeringen har i sitt svar på den formella underrättelsen medgett att genomförandet är bristfälligt. Genom förslaget uppfyller regleringen kraven i artikel 9.1 i MKB-direktivet.
Landskapsregeringen föreslår i 2 mom. ett lagtekniskt förtydligande gällande informationen då det har hållits ett gränsöverskridande samråd eftersom förlängningen av momentet gör att det kan vara svårt att uppfatta vad ordet ”samma” i gällande text avser. Dessutom föreslås en uttrycklig bestämmelse om att den information som åländska myndigheter lämnat till en region utanför Åland även ska ges till allmänheten på Åland. Kommissionen anger i den formella underrättelsen att det förefaller som artikel 9.2 första stycket har införlivats genom 12 § i MKB-lagen. Eftersom artikel 9.1 inte har införlivats korrekt är det inte klart att medlemsstaten i fråga kommer att få den information som krävs. I avsaknad av kompletterande uppgifter anser kommissionen att införlivandet inte skett på korrekt sätt. Kommissionen anger vidare att det förefaller som artikel 9.2 andra stycket inte har införlivats. Landskapsregeringen har i sitt svar på den formella underrättelsen medgett att genomförandet är bristfälligt. Genom förslaget anser landskapsregeringen att artikel 9.2 i MKB-direktivet är korrekt genomfört.
Ikraftträdande. Lagen föreslås träda i kraft så snart som möjligt. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås därför att datumet för ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om.
2. Landskapslag om ändring av 10 § landskapslagen om Ålandsmiljö- och hälsoskyddsmyndighet
10 § Ledamöter i prövningsnämnden. Landskapsregeringen föreslog i lagförslag nr 30/2018-2019 om revidering av ÅMHM:s organisation att landskapsregeringen skulle kunna skilja en ledamot eller ersättare i ÅMHM:s prövningsnämnd från uppdraget i förtid. Någon grund för skiljandet angavs inte i bestämmelsen.
Presidenten ansåg vid lagstiftningskontrollen att ändring utgjorde en behörighetsöverskridning. Med tanke på de kompetenser som prövningsnämnden har i vissa tillståndsärenden ansåg HD i lagstiftningskontrollen att ledamöternas rättsliga ställning blir öppen och osäker i det fall landskapsregeringen vill skilja en ledamot eller ersättare från uppdraget. Detta var enligt HD relevant åtminstone med tanke på myndighetsutövningens oavhängighet. Fastän landskapsregeringens möjlighet att skilja ledamot eller ersättare begränsas av allmänna förvaltningsrättsliga rättsprinciper ansågs det dock inte tillräckligt för att ge de garantier för en god förvaltning som ska tryggas genom lag enligt 21 § 2 mom. i grundlagen. Enligt HD borde det därför intas närmare kriterier eller förutsättningar i lagstiftningen för när beslut om skiljandet från uppgiften kan fattas.
Landskapsregeringen föreslår därför två nya moment till paragrafen. I ett nytt 3 mom. föreslås att landskapsregeringen ska utse en ny ledamot eller ersättare om en ledamot eller ersättare avlider eller avsäger sig sitt uppdrag eller om en medlem skiljs från sitt uppdrag.
I ett nytt 4 mom. föreskrivs om grunder för att skilja en medlem från sitt uppdrag. Enligt förslaget ska landskapsregeringen kunna skilja en ledamot eller ersättare från sitt uppdrag på två grunder. För det första om denne inte längre förmår fullgöra sitt uppdrag på behörigt sätt. För det andra om denne fortgående eller på ett väsentligt sätt bryter mot sin tjänsteplikt eller försummar den fortgående eller på ett väsentligt sätt. Motsvarande grunder finns för programnämnden i 38 § i landskapslagen (2011:95) om radio- och televisionsverksamhet. Dessa grunder kan anses vara nödvändiga för att trygga prövningsnämndens funktionsduglighet samtidigt som grunderna innebär en så hög tröskel för skiljandet av en ledamot eller ersättare att det inte medför risker för nämndens oberoende.
Ikraftträdande. Lagen föreslås träda i kraft så snart som möjligt. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås därför att datumet för ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.
1.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om miljökonsekvensbedömning och miljöbedömning
I enlighet med lagtingets beslut
ändras 4 §, 6 §, 7 § 1 mom., 9 § 1 mom., 10 § 1 mom. och 12 § landskapslagen (2018:31) om miljökonsekvensbedömning och miljöbedömning, av dessa lagrum 6 § 2 mom. sådant det lyder i landskapslagen 2018/79, och
fogas till lagen en ny 11a § som följer:
4 §
När en miljökonsekvensbedömning ska göras
Innan tillstånd ges till ett projekt som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, bland annat på grund av dess art, storlek eller lokalisering, ska en miljökonsekvensbedömning göras. I landskapsförordning anges vilken typ av projekt som har en betydande miljöpåverkan och vilka kriterier som ska beaktas för att bedöma om ett projekt ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.
6 §
Beslut om projektet kräver en miljökonsekvensbedömning
ÅMHM ska utgående från verksamhetsutövarens underlag och med hänsyn till resultatet av eventuella inspektioner eller andra bedömningar av miljöpåverkan som har utförts i enlighet med annan lagstiftning i ett särskilt beslut avgöra om en miljökonsekvensbedömning krävs eller inte. Beslutet ska göras tillgängligt för allmänheten och redovisa de skäl som talar för eller emot att projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan med hänvisning till projektets karakteristiska egenskaper, miljöns känslighet i de geografiska områden som antas bli påverkade av projektet och projektets förväntade betydande miljöeffekter. Om ÅMHM beslutar att en miljökonsekvensbedömning inte krävs ska, om verksamhetsutövaren anhåller om detta, det i beslutet anges projektets särdrag och planerade åtgärder för att undvika eller förebygga vad som annars kanske skulle ha utgjort betydande negativ miljöpåverkan.
Beslutet ska fattas så snart som möjligt och senast 90 dagar från det att verksamhetsutövaren lämnat all information som krävs. ÅMHM kan i undantagsfall, exempelvis beroende på projektets art, komplexitet, lokalisering eller omfattning, förlänga tidsfristen för att fatta sitt beslut. I så fall ska myndigheten skriftligen informera verksamhetsutövaren om skälen till detta och om beräknat beslutsdatum.
7 §
Avgränsningssamråd
Om det krävs en miljökonsekvensbedömning ska ett avgränsningssamråd genomföras inför arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen. Detta innebär att verksamhetsutövaren samråder om projektets lokalisering, omfattning och utformning, de miljöeffekter som projektet kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser samt om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. I samrådsunderlaget ska uppgifter även ges om vilka myndigheter som är ansvariga att fatta beslut, från vilka myndigheter relevant information kan erhållas, till vilka myndigheter synpunkter eller frågor kan lämnas in och om tidsfristerna för att överlämna synpunkter eller frågor. Dessutom ska uppgifter finnas om vilka beslut som kan komma att fattas eller, i förekommande fall, utkastet till beslut.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
9 §
Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll
Miljökonsekvensbeskrivningen ska vara av god kvalitet och verksamhetsutövaren ska se till att den utarbetas av behöriga experter. Om verksamhetsutövaren har begärt ett yttrande från ÅMHM enligt 7 § ska miljökonsekvensbeskrivningen baseras på yttrandet och innehålla de uppgifter som skäligen kan behövas för att nå en motiverad slutsats om projektets betydande miljöpåverkan, med hänsyn till rådande kunskaper och bedömningsmetoder. Verksamhetsutövaren ska vid utarbetandet av miljökonsekvensbeskrivningen beakta tillgängliga resultat från andra relevanta bedömningar om miljöpåverkan som gjorts till följd av annan lagstiftning. De myndigheter som har tillgång till relevanta uppgifter, särskilt om miljöeffekter, ska göra dessa tillgängliga för verksamhetsutövaren.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
10 §
ÅMHM:s granskning av miljökonsekvensbeskrivningen
När verksamhetsutövaren har färdigställt miljökonsekvensbeskrivningen ska den lämnas till ÅMHM för granskning. Om miljökonsekvensbeskrivningen inte uppfyller kraven på innehållet i 9 § ska ÅMHM uppmana verksamhetsutövaren att komplettera miljökonsekvensbeskrivningen med information som är av direkt relevans för ÅMHM:s granskning av projektets betydande miljöpåverkan.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
11a §
Uppdatering av granskningsbeslutet
Tillståndsprövande myndigheten ska försäkra sig om att ÅMHM:s beslut om granskningen enligt 10 § är aktuell när tillståndsärendet avgörs. ÅMHM ska på tillståndsprövande myndighetens begäran ange sin åsikt huruvida beslutet om granskningen fortfarande är aktuellt och vid behov specificera till vilka delar det inte längre är det och till vilka delar miljökonsekvensbeskrivningen behöver kompletteras för att granskningsbeslutet ska kunna uppdateras. Vid kompletteringen av miljökonsekvensbeskrivningen ska bestämmelserna i 11 § om hörande om miljökonsekvensbeskrivningen följas.
ÅMHM ska på verksamhetsutövarens begäran ange om dess granskningsbeslut fortfarande är aktuellt och vid behov specificera vilka uppgifter som behövs för uppdateringen av granskningsbeslutet.
12 §
Information om avgörandet i tillståndsfrågan
Den tillståndsprövande myndigheten ska när tillståndsprövningen är avgjord snarast tillkännage detta. Av tillkännagivandet ska det framgå hur allmänheten och myndigheterna kan få tillgång till innehållet i avgörandet inklusive villkoren som är knutna till detta. Det ska även framgå information om de huvudsakliga skäl och överväganden som beslutet grundar sig på samt om förfarandet för allmänhetens deltagande. Ytterligare ska tillkännagivandet innehålla en sammanfattning av samrådsresultaten och de uppgifter som inhämtats enligt 7 och 8 §§ och hur dessa resultat har införlivats eller på annat sätt beaktats, särskilt de synpunkter som mottagits från den utsatta region som avses i 8 §.
Om samråd har hållits med en region utanför Åland ska landskapsregeringen se till att den information som anges i 1 mom. lämnas till den ansvariga myndigheten i den regionen. Om en region utanför Åland har hållit samråd med åländska myndigheter ska de åländska myndigheterna informera allmänheten om det som lämnats i samrådet.
Denna lag träder i kraft
2.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av 10 § landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet
I enlighet med lagtingets beslut fogas till 10 § landskapslagen (2007:115) om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, sådan den lyder i landskapslagen 2019/110, nya 3 och 4 mom. som följer:
10 §
Ledamöter i prövningsnämnden
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Om en ledamot eller ersättare avlider eller avsäger sig sitt uppdrag ska en ny ledamot eller ersättare utses för den återstående mandattiden. Det samma gäller om en ledamot eller ersättare skiljs från sitt uppdrag.
Landskapsregeringen får skilja en ledamot eller ersättare från sitt uppdrag endast om
1) ledamoten eller ersättaren inte längre förmår fullgöra sitt uppdrag på behörigt sätt, eller
2) ledamoten eller ersättaren fortgående eller på ett väsentligt sätt bryter mot sin tjänsteplikt eller försummar den fortgående eller på ett väsentligt sätt.
Denna lag träder i kraft
| Mariehamn den 25 mars 2021 | |
|
L a n t r å d |
Veronica Thörnroos |
|
Föredragande minister |
Alfons Röblom |
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 19/2020-2021