Lagförslag 2/2013-2014

Lagtingsår: 2013-2014
Typ av dokument: Lagförslag

Ladda ner Word-dokument

 

LAGFÖRSLAG nr 2/2013-2014

 

Datum

 

 

2013-11-14

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Främjandet av invalidpensionärers återgång i arbete förlängs

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att giltighetstiden för den temporära blankettlagen om främjande av invalidpensionärers återgång i arbete förlängs med tre år till utgången av år 2016.

     Förslaget medför ingen förändring i rätten för invalidpensionärer, som omfattas av landskapets pensionssystem och som lyfter full invalidpension eller delinvalidpension, att vid sidan av pensionen förtjäna högst 40 alternativt 60 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten. Däremot medför förslaget att den alternativa inkomstgränsen om högst 733,80 euro per månad (enligt indexnivån år 2013) förlängs med ytterligare tre år. Sistnämnda inkomstgräns tillämpas i det fall att den procentuella inkomstgränsen är lägre än 733,80 euro. Invalidpensionären får i dessa fall förtjäna högst 733,80 euro per månad utan att pensionen påverkas.

     Lagförslaget möjliggör även för invalidpensionärer att lämna sin pension vilande på grund av ett tillfälligt förvärvsarbete. Om man sedan slutar arbeta betalas pensionen ut på nytt utan att någon ny bedömning av arbetsförmågan behöver göras. En nyhet är att möjligheten att få sin pension vilande uppkommer redan efter en månads avbrott. Enligt gällande system måste invalidpension utbetalas i minst tre månader mellan perioderna då pensionen har lämnats vilande. Enligt förslaget kan ett arbete påbörjas och pensionen lämnas vilande på nytt redan efter en månad.

     Avsikten är att den föreslagna lagändringen ska träda i kraft så snart som möjligt.

 

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Pensionsskyddet för landskapets anställda. 3

1.1 Allmänt 3

1.2 Blankettlagen om statens pensioner 3

1.3 Blankettlagen om pension för arbetstagare. 3

1.4 Blankettlagen om främjande av sjukpensionärers återgång till arbete. 4

2. Nya förändringar i rikslagstiftning. 5

3. Landskapsregeringens förslag. 5

4. Lagstiftningsbehörigheten. 6

5. Förslagets verkningar 6

Lagtext 8

L A N D S K A P S L A G om ändring av 4 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete. 8

Parallelltexter 9

 


 

Allmän motivering

 

1. Pensionsskyddet för landskapets anställda

 

1.1 Allmänt

 

Pensionsskyddet för landskapets anställda regleras i huvudsak av lands­kapslagen (2007:54) om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om statens pensioner, nedan kallad blankettlagen om statens pensioner, och landskapslagen (2007:29) om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om pension för arbetstagare, nedan kallad blankettlagen om pension för arbetstagare. Från och med den 1 maj 2010 omfattas landskapets pensionsskydd även av bestämmelserna i landskapslagen (2010:21) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete, nedan kallad blankettlagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete.

 

1.2 Blankettlagen om statens pensioner

 

Genom blankettlagen om statens pensioner har riksförfattningar om statens pensioner i huvudsak oförändrade bringats i kraft i landskapet. Enligt blankettlagen om statens pensioner är lagen om statens pensioner (FFS 1295/2006) (StaPL), lagen om införande av lagen om statens pensioner (FFS 1296/2006) och lagen om överföring av pensionsrätt mellan arbetspensionssystemet i Finland och Europeiska gemenskapernas pensionssystem (FFS 165/1999) gällande i landskapet.

     Blankettlagen om statens pensioner gäller den som den 31 december 2007 var anställd eller hade varit anställd av landskapet eller hos annan arbetsgivare som omfattades av landskapets pensionssystem. Även den som den 1 januari 2008 innehade en anställning hos landskapet eller hos annan arbetsgivare som omfattades av landskapets pensionssystem och därefter, utan en enda dags avbrott, övergår till ny anställning hos landskapet omfattas av blankettlagen om statens pensioner.

     Enligt blankettlagen om statens pensioner beviljar landskapsregeringen ålders-, deltids- och invalidpension till anställda som omfattas av lagen. Fribrevspensioner beviljas personer som tidigare haft anställningar som har omfattats av landskapets pensionsskydd. Därtill beviljar landskapsregeringen rehabiliteringspenning och betalar andra utgifter i samband med yrkesinriktad rehabilitering inom pensionssystemet. Enligt lagstiftningen utgår även familjepension till landskapsanställdas efterlevande makar och barn.

 

1.3 Blankettlagen om pension för arbetstagare

 

Enligt blankettlagen om pension för arbetstagare är lagen om pension för arbetstagare (FFS 395/2006) (ArPL) och lagen om införande av lagen om pension för arbetstagare (FFS 396/2006) gällande i landskapet för alla dem som från och med den 1 januari 2008 eller därefter tillträder en offentligrättslig eller privaträttslig anställning hos landskapet. Blankettlagen förutsätter att pensionsskydd tecknas i enlighet med ArPL. I praktiken genomförs detta genom att landskapsregeringen hos en pensionsförsäkringsanstalt tecknar en pensionsförsäkring för den som anställs. I fråga om rektorer och lärare i grundskolan ankommer försäkringsskyldigheten på vederbörande kommunala arbetsgivare.

     Pensionsskyddet enligt blankettlagen om pension för arbetstagare omfattar ålderspension, deltidspension, rehabilitering och invalidpension samt familjepension för den landskapsanställdes förmånstagare.

 

1.4 Blankettlagen om främjande av sjukpensionärers återgång till arbete

 

1.4.1 Allmänt

 

Lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbetet (FFS 738/2009) är med stöd av en blankettlag gällande även inom landskapets pensionssystem. Genom denna lagstiftning utökades möjligheten för personer, som har beviljats invalidpension enligt blankettlagen om statens pensioner och blankettlagen om pension för arbetstagare, att vara aktiv i arbetslivet med sin återstående arbetsförmåga. Blankettlagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbetet möjliggör även att invalidpensionärer kan lämna sin pension vilande och få pensionen utbetald på nytt utan att någon ny bedömning av arbetsförmågan behöver göras, om arbetet upphör och arbetsinkomsterna sjunker under vissa i lagen föreskrivna inkomstgränser. Blankettlagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbetet är en temporär speciallag i förhållande till de förmånslagar som innehåller förmåner som speciallagen gäller. Med förmånslagar avses utöver folkpensionslagen och arbetspensionslagarna även lagen om handikappförmåner (FFS 570/2007) och lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (FFS 571/2007). Blankettlagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbetet är en temporär lag som är i kraft till och med den 31 december 2013.

 

1.4.2 Förändringar på grund av garantipension och förhöjningar i maximibeloppet

 

Lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbetet har ändrats två gånger sedan den trädde i kraft. Genom FFS 715/2010 anpassades lagen till den nya lagstiftningen om garantipension. Genom FFS 1189/2010, som trädde i kraft den 1 mars 2011, höjdes maximibeloppet av de arbetsinkomster som får intjänas vid sidan av invalidpensionen. Den nya inkomstgränsen kom att ligga på samma nivå som den garantipension som hade betalts från ingången av mars 2011. Samtidigt bands inkomstgränsens belopp till folkpensionsindexet.

     Förändringarna har medfört att den som får full invalidpension enligt arbetspensionslagarna får vid sidan av pensionen förtjäna högst 40 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten för tiden innan arbetsoförmågan började, eller högst 733,80 euro per månad (enligt indexnivån år 2013), om dessa 40 procent av de stabiliserade genomsnittliga inkomsterna är lägre än 733,80 euro. Med stabiliserad genomsnittlig inkomst avses inkomster under den återstående tiden och de räknas ut på inkomsterna under de fem kalenderår som föregick året för pensionsfallet justerade med en lönekoefficient. Om en invalidpensionär lyfter delinvalidpension enligt arbetspensionslagarna får han eller hon tjäna högst 60 procent av sin genomsnittliga inkomst för tiden innan arbetsoförmågan började eller högst 733,80 euro i månaden, om dessa 60 procent av den genomsnittliga inkomsten är lägre än 733,80 euro. Invalidpensionärer får således alltid förtjäna 40 eller 60 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten och det är bara om dessa 40 eller 60 procent är lägre än 733,80 euro, som den övre inkomstgränsen om 733,80 euro gäller. Regeln är att valet alltid faller på den högsta gränsen.

     Om inkomstgränsen överskrids, ska utbetalningen av pensionen stoppas och pensionen lämnas vilande i minst tre månader och högst två år. Den vilande pensionen börjar betalas ut på nytt utan någon ny bedömning av arbetsförmågan när invalidpensionären har anmält till pensionsanstalten att han eller hon har slutat arbeta eller att arbetsinkomsterna har sjunkit ner till inkomstgränsen.

     Av det arbete som utförs då invalidpensionen är vilande tillväxer arbetspensionen med 1,5 procent av årsarbetsinkomsterna oberoende av ålder.

     I sammanhanget kan nämnas att den invalidpensionär som har sin pension vilande har rätt att få stöd för sitt förvärvsarbete genom handikappbidrag för personer över 16 år enligt lagen om handikappbidrag (FFS 570/2007) med ett belopp som enligt indexnivå för år 2013 uppgår till 417,68 euro per månad. En förutsättning för att kunna erhålla stödet är att alla pensioner som beviljats personen i fråga lämnats vilande samtidigt samt att invalidpensionären omedelbart innan pensionen lämnas vilande har fått vårdbidrag för pensionstagare.

 

2. Nya förändringar i rikslagstiftning

 

Lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbetet är en temporär lag som trädde i kraft i riket den 1 januari 2010 och som är gällande till och med den 31 december 2013. Vid tillkomsten av rikslagen fanns en viss osäkerhet om vilka effekter lagen skulle få för de invalid- och sjukpensionärer som var delvis arbetsförmögna och som önskade återinträda i arbetslivet. Avsikten var därför att efter att lagen hade tillämpats i fyra år få kunskap om hur lagen hade fungerat och hur användbar den varit och om man sedan utgående från utfallet av lagens tillämpning kunde anse det vara ändamålsenligt att göra systemet permanent i pensionslagstiftningen.

     I september 2013 kom beskedet från Finlands regering. Fyra år ansågs vara en för kort tid för att bestämma sig för vilken utformning pensionssystemet skulle få framdeles. En proposition med förslag till ändring av 6 och 12 §§ i lagen om främjande av sjukpensionärers återgång till arbete har överlämnats till riksdagen (RP 131/2013 rd). Genom propositionen föreslås att lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete ändras och förlängs till utgången av år 2016. På så sätt hoppas regeringen få mer information för att bättre kunna bedöma lagens verkningar på sysselsättningen av sjukpensionärer. En annan faktor som även påverkat förslaget att förlänga försöksperioden med ytterligare fyra år, är att det planeras betydande förändringar i arbetspensionslagarna som skulle träda i kraft i början av år 2017. Den samlade bedömning Finlands regering gör är att det i denna situation inte kan anses ändamålsenligt att göra lagstiftningen permanent. Giltighetstiden för den nuvarande försökslagstiftningen föreslås därmed förlängd med ytterligare tre år.

      Genom propositionen föreslås dessutom att den minimitid som måste finnas mellan perioderna då en pension är vilande ska förkortas från tre månader till en månad. På detta sätt hoppas regeringen att personer som får invalid- och sjukpension ska få bättre möjligheter att ta emot tillfälligt och kortvarigt arbete. Nuvarande bestämmelser om att en invalid- och sjukpension som varit vilande ska utbetalas i minst tre månader innan den på nytt kan lämnas vilande har upplevts som besvärlig till exempel i situationer där man har varit tvungen att ta emot ett nytt arbete med mycket kort varsel.

 

3. Landskapsregeringens förslag

 

Blankettlagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbetet är i kraft till och med den 31 december 2013 och upphör därmed att gälla vid samma tidpunkt som rikslagen.

     Eftersom landskapet har valt att ha ett arbetspensionssystem som i huvudsak följer det finländska arbetspensionssystemet och därmed även valt att tillämpa regelverket om främjande av sjukpensionärers återgång i arbetet även inom landskapet pensionssystem blir den uppkomna situationen intressant. Den förändring som nu görs i rikslagstiftningen blir inte per automatik gällande i landskapet, eftersom blankettlagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbetet är i kraft enbart till utgången av år 2013. Om landskapet liksom staten vill fortsätta med nuvarande system ytterligare tre år måste en aktiv lagstiftningsåtgärd vidtas av lagtinget.

     Under den tid som blankettlagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbetet har tillämpats inom landskapets pensionssystem har 1-2 personer per år ansökt om att få ha invalid- eller delinvalidpensionen vilande för längre eller kortare perioder. Ingen pension har ännu dragits in för att maximitiden om två år har gått ut.

     Även om intresset för att ha pensionen vilande inte har varit så stor anser landskapsregeringen att riksbestämmelsernas syfte och innehåll varit ändamålsenliga och är väl värda att tillämpa ytterligare tre år inom landskapets pensionssystem. Landskapsregeringen föreslår därför att giltighetstiden för blankettlagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete förlängs med ytterligare tre år till och med utgången av år 2016. Genom förslaget bibehålls ett enhetligt system där även de som på ett eller annat sätt uppbär invalidpension enligt landskapets pensionssystem får samma möjligheter som invalidpensionärer inom andra arbetspensionssystem att återgå i arbete om man är delvis arbetsförmögen.

     Med tanke på sedvanlig lagtingsbehandling och lagstiftningskontroll finns en påtaglig risk för att den föreslagna lagen inte kommer att kunna träda i kraft samtidigt som rikslagen den 1 januari 2014. Men landskapsregeringens avsikt är att den föreslagna landskapslagen ska kunna träda i kraft så snart som det är möjligt efter det att Republikens presidents lagstiftningskontroll är klar. I förslaget lämnas därför ikraftträdelsedagen med stöd 20 § 2 mom. självstyrelselagen öppen för landskapsregeringen att fatta beslut om.

 

4. Lagstiftningsbehörigheten

 

Enligt 18 § 1, 2 och 2a punkten självstyrelselagen (1991:71) för Åland har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om landskapets myndigheter, landskapets tjänstemän, tjänstekollektivavtal för landskapets anställda, arbetspensionsskydd för landskapets anställda och för förtroendevalda inom landskapsförvaltningen samt för rektorer, lärare och timlärare vid grundskolor i landskapet.

     Riket har enligt 27 § 11 och 21 punkten samt 29 § 1 mom. 3 punkten självstyrelselagen lagstiftningsbehörighet i fråga om arbetspensionsskyddet för kommunernas anställda och förtroendevalda inom kommunalförvaltningen samt arbetspensionsskydd för andra, med de undantag som följer av nämnda 18 § 2a punkten självstyrelselagen, försäkringsavtal och socialförsäkring.

     Till den del bestämmelserna i landskapslagen hänför sig till rikets lagstiftningsbehörighet kan de enligt 19 § 3 mom. självstyrelselagen intas i landskapslagen för vinnande av enhetlighet och överskådlighet.

 

5. Förslagets verkningar

 

De ekonomiska konsekvenserna av förslaget beräknas vara små för landskapet. Antalet pensioner inom landskapets pensionssystem som kan komma att lämnas vilande uppskattas fortsättningsvis vara få, varför förslaget inte nämnvärt kommer att inverka på landskapets pensionsutgifter.

     För den enskilde förväntas förslaget däremot ha en fortsatt gynnsam effekt, då möjligheten för en invalidpensionär att återgå i arbete med sin återstående arbetsförmåga enligt gällande system kvarstår till och med år 2016.

     I oktober 2013 fanns det inom landskapets pensionssystem 160 personer som lyfte full invalidpension. Av dessa var 93 kvinnor och 67 män. Vid samma tidpunkt fanns det 45 personer med delinvalidpension. Av delinvalidpensionärerna var 33 kvinnor och 12 män. Eftersom en majoritet av invalidpensionärerna är kvinnor, samtidigt som det bland landskapsanställda är kvinnor som statistiskt har en lägre lön, kan förslaget gynna framförallt kvinnors återgång i arbete.

     I nedanstående tabell redovisas det antal invalidpensioner som har beviljats av landskapet under åren 2004-2012.

 

 

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Invalidpension/

rehabiliteringsstöd

30

34

49

26

52

44

52

50

33

Delinvalidpension

5

13

6

6

6

7

5

8

8

Totalt

35

47

55

32

58

51

57

58

41

Källa: Landskapsregeringens berättelse 2012

 

 


Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 4 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 4 § 1 mom. landskapslagen (2010:21) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete som följer:

 

4 §

Ikraftträdande

     Denna lag träder i kraft den 1 maj 2010 och gäller till och med den 31 december 2016.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

 

__________________

 

 

 

Mariehamn den 14 november 2013

 

 

L a n t r å d

 

 

Camilla Gunell

 

 

Föredragande minister

 

 

Roger Nordlund

 


Parallelltexter

 

·       Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 2/2013-2014