Lagförslag 2/2023-2024
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 2/2023–2024 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2023-11-16 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Ändringar i kommunalbeskattningen 2024
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår att resekostnadsavdraget och grundavdraget i kommunalskattelagen för landskapet Åland ändras.
Enligt förslaget höjs självriskandelen för resekostnadsavdraget från 600 euro till 750 euro. För den som har varit arbetslös en del av året sänks självriskandelen med ett belopp, som föreslås bli höjt från 70 euro till 80 euro per ersättningsmånad. Avdragets lägsta belopp höjs också från 140 euro till 160 euro. Samtidigt föreslås att rätten till sänkt självriskandel utvidgas till att gälla även dem som har varit familjelediga under en del av året.
Grundavdragets maxbelopp föreslås bli höjt från 3 500 euro till 3 600 euro.
De föreslagna ändringarna är avsedda att tillämpas från och med skatte-året 2024 och sammanhänger med landskapsregeringens förslag till budget för år 2024 på ett sådant sätt att det bör sättas i kraft på de grunder som anges i 20 § 3 mom. självstyrelselagen.
INNEHÅLL
1.1 Kommunalbeskattningen på Åland
1.2 Skatteåtgärder som vidtas i riket
1.3 Kompensation till kommunerna
2. Överväganden och landskapsregeringens förslag
4. Beredning och ikraftträdande
L A N D S K A P S L A G om ändring av 10 och 23 §§ kommunalskattelagen för landskapet Åland
Allmän motivering
1. Bakgrund
1.1 Kommunalbeskattningen på Åland
Enligt 18 § 5 p. i självstyrelselagen har landskapet lagstiftningsbehörighet när det gäller skatt till kommunerna. När det gäller förvärvsinkomstbeskattningen regleras den huvudsakligen i kommunalskattelagen (2011:119) för landskapet Åland. Lagen är en blankettlag som anger att inkomstskattelagen (FFS 1535/1992) med vissa undantag ska tillämpas på Åland. Till undantagen hör bland annat bestämmelserna om avdragen vid kommunalbeskattningen. Förutom när det gäller undantagen träder ändringar i inkomstskattelagen i kraft automatiskt här samtidigt som i riket.
I kommunalskattelagen regleras således de avdrag som i sin helhet görs vid kommunalbeskattningen, hit hör till exempel avdraget för kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen, avdraget för sjöarbetsinkomst, sjukdomskostnadsavdraget, pensionsinkomstavdraget, förvärvsinkomstavdraget och grundavdraget. De nämnda avdragen är sådana som görs från den beskattningsbara inkomsten. Utöver de här finns en typ av avdrag som görs från skatten, i första hand är de avdrag vid statsbeskattningen men i andra hand dras de från kommunalskatten om statsskatten inte räcker till. Sådana avdrag regleras huvudsakligen i inkomstskattelagen medan det i kommunalskattelagen finns bestämmelser om att den överskjutande delen får dras från kommunalskatten. Till dessa avdrag hör till exempel arbetsinkomstavdraget och hushållsavdraget.
Till landskapets lagstiftningsbehörighet hör också uppbörden av skatter till kommunen. Området regleras i landskapslagen (2020:78) om tillämpning på Åland av rikslagstiftningen om uppbörd och redovisning av kommunalskatt, som också är en blankettlag. Verkställandet av skatteuppbörden har överförts till Skatteförvaltningen i riket genom en överenskommelseförordning[1] och kostnaden för uppbörden regleras i ett årligt avtal mellan landskapsregeringen och Skatteförvaltningen.
1.2 Skatteåtgärder som vidtas i riket
I riksdagen behandlas för närvarande ett förslag till ändring av inkomstskattelagen[2]. Följande ändringar rör kommunalbeskattningen för skatteåret 2024:
· Grundavdragets maxbelopp höjs från 3 870 euro till 3 980 euro.
· Självriskandelen för avdraget för kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen höjs från 750 euro till 900 euro. Sänkningen av självriskandelen för den som varit arbetslös eller familjeledig ändras i motsvarande grad. Det innebär att sänkningen ökar från 70 euro till 80 euro per ersättningsmånad samt att avdragets lägsta belopp höjs från 140 euro till 160 euro.
· Arbetsinkomstavdragets maxbelopp höjs från 2 030 euro till 2 140 euro samtidigt som inkomstgränserna för minskningsprocenterna också höjs. Den förhöjning av maxbeloppet som har gällt för 60–64-åringar slopas medan motsvarande förhöjning för personer som fyllt 65 år ökar från 600 euro till 1 200 euro.
· Förhöjningen av hushållsavdraget för hushållsarbete, omsorgsarbete och vårdarbete förlängs till att gälla även 2024. Dessutom utvidgas avdragsrätten så att fysioterapi som ges av en legitimerad fysioterapeut och ergoterapi som ges av en legitimerad ergoterapeut är sådant arbete som berättigar till hushållsavdrag.
1.3 Kompensation till kommunerna
Från och med skatteåret 2023 tillämpas landskapslagen (2023:12) om kompensation till kommunerna för förlust av skatteintäkter på grund av vissa avdrag. Enligt lagen betalar landskapsregeringen kompensation till kommunerna för den förlust av skatteintäkter som orsakas av resekostnadsavdraget och grundavdraget. Kompensationen utgör 70 procent av de förlorade intäkterna. Kompensationen betalas skatteårsvis och bestäms med uppgifterna om debiterad skatt som grund när beskattningen har slutförts. Beskattningen slutförs i regel i oktober året efter skatteåret. Under skatteåret betalas kompensationen till kommunerna i form av ett kalkylerat förskott. Förskottsbeloppet beräknas på basen av utfallet av tidigare beskattning, samt med beaktande av förändringar som skett därefter och som kan anses ha betydelse för den slutliga kompensationens storlek. Ändringar av avdragen som föreslås för skatteåret 2024 aska således beaktas vid kalkyleringen av förskottet för 2024.
2. Överväganden och landskapsregeringens förslag
Av de ovan angivna ändringarna av inkomstskattelagen gäller åtgärderna som rör arbetsinkomstavdraget och hushållsavdraget i första hand statsbeskattningen. De hör därmed inte till landskapets lagstiftningsbehörighet, förutom till den del de påverkar kommunalbeskattningen genom att den överskjutande delen dras från kommunalskatten. Genom hänvisningarna till avdragen i kommunalskattelagen blir de aktuella ändringarna automatiskt tillämpliga även vid kommunalbeskattningen på Åland.
De ändringar som direkt rör kommunalbeskattningen är de som gäller grundavdraget och avdraget för kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen (resekostnadsavdraget). Landskapsregeringen föreslår att dessa båda avdrag ändras även vid kommunalbeskattningen på Åland.
Grundavdraget
Grundavdraget regleras i kommunalskattelagens 23 §. Avdragets maxbelopp är 3 500 euro. Det betyder att den som har en nettoförvärvsinkomst som efter att övriga avdrag har gjorts inte överstiger 3 500 euro får dra av detta belopp. Om inkomsten överstiger fullt grundavdrag minskar avdraget med 8,4 procent av den överskjutande inkomsten. Nedtrappningsgraden gör att avdraget minskar gradvis så att det vid en viss inkomstnivå upphör att ha effekt. Eftersom grundavdraget är det avdrag som görs sist av alla från förvärvsinkomsten gäller det mottagare av dagpenningsinkomster, löneinkomster och pensionsinkomster på olika inkomstnivåer, beroende på de andra avdrag av varierande storlek som får göras från de olika inkomsterna. Skatteåret 2023 höjdes grundavdraget genom att nedtrappningsgraden sänktes från 18 procent till nuvarande 8,4 procent, vilket också ledde till att fler kan dra nytta av avdraget.
Grundavdraget i 106 § i inkomstskattelagen ser lite annorlunda ut. Maxbeloppet är högre och nedtrappningsgraden är högre, 18 procent. Höjningen av maxbeloppet för skatteåret 2024 är en indexjustering med 2,8 procent.
Landskapsregeringen föreslår att grundavdragets maxbelopp även på Åland höjs med 2,8 procent från 3 500 euro till 3 600 euro.
Resekostnadsavdraget
Avdraget för kostnaderna för resor mellan bostad och arbetsplats regleras i 10 § i kommunalskattelagen. Avdrag får göras för kostnader för resor antingen med allmänna fortskaffningsmedel eller med något annat slag av fortskaffningsmedel, exempelvis egen bil. För resor med allmänna fortskaffningsmedel avdras den verkliga kostnaden medan kostnaderna för resor med andra fortskaffningsmedel beräknas enligt de grunder som Skatteförvaltningen bestämmer. För avdraget anges ett maxbelopp på 6 000 euro samt en självriskandel på 600 euro. Om mer än hälften av de kostnader som får avdras härrör från resor med allmänna fortskaffningsmedel tillämpas inte självriskandelen. För den som under skatteåret har varit arbetslös sänks självriskandelen med 70 euro för varje full ersättningsmånad. Självriskandelen är dock minst 140 euro.
Resekostnadsavdraget enligt 93 § i inkomstskattelagen beräknas i regel på basen av kostnaderna för anlitande av det billigaste fortskaffningsmedlet, vilket vanligtvis är ett allmänt fortskaffningsmedel. Avdragets maxbelopp är 7 000 euro och självriskandelen 750 euro. Om det inte är möjligt att använda allmänna fortskaffningsmedel eller om något annat fortskaffningsmedel anses billigare, beräknas de avdragbara kostnaderna enligt de grunder som Skatteförvaltningen bestämmer. Sänkningen av självriskandelen för den som har varit arbetslös under skatteåret gäller även den som har varit familjeledig. Höjningen av självriskandelen till 900 euro för skatteåret 2024 motiveras med att beloppet inte har ändrats sedan 2015, och att avdraget därför har kommit att omfatta även korta resor som det ursprungligen inte var avsett för. Med ändringen eftersträvas också en ökning av skatteintäkterna.
På Åland höjdes resekostnadsavdragets självriskandel senast 2013. Landskapsregeringen föreslår att självriskandelen höjs från 600 euro till 750 euro. Sänkningen av självriskandelen för den som har varit arbetslös under året höjs också från 70 euro till 80 euro per ersättningsmånad. Självriskandelens lägsta belopp höjs från 140 euro till 160 euro. Samtidigt föreslås att även den som har varit familjeledig under året ska omfattas av rätten till sänkning av självriskandelen på samma sätt som i riket.
3. Förslagets effekter
Förslaget har ekonomiska konsekvenser för de skattskyldiga, kommunerna och landskapet.
Den föreslagna höjningen av resekostnadsavdragets självriskandel innebär att avdraget blir lägre, vilket ekonomiskt sett är negativt för de skattskyldiga. Höjningen är till beloppet lika stor som den som sker i riket, vilken enligt propositionen beräknas sänka de disponibla inkomsterna för löntagare med medelinkomst med cirka 68 euro per år. För den som är arbetslös en del av året blir den negativa effekten förhållandevis mindre. Till följd av att rätten till sänkt självriskandel utvidgas till att gälla även familjelediga kan effekten för dem också bli positiv, beroende på hur stor del av året den skattskyldige är familjeledig.
Höjningen av grundavdragets maxbelopp har positiva ekonomiska effekter för de skattskyldiga. Eftersom grundavdraget är det avdrag som görs sist från förvärvsinkomsten är dess storlek i den enskilda fallet beroende av vilka andra avdrag den skattskyldige gör. Generellt sett innebär förslaget att avdraget blir högre och att förhållandevis fler kommer att ha rätt till grundavdrag.
De kommunala skatteintäkterna påverkas positivt av den höjda självriskandelen för resekostnadsavdraget och negativt av det höjda maxbeloppet för grundavdraget. Effekten dämpas av att kommunerna kompenseras för de förluster av skatteintäkter som beror både på resekostnadsavdraget och grundavdraget. Det innebär i sin tur att de ekonomiska konsekvenserna är större för landskapet än för kommunerna. Ändringen av resekostnadsavdragets självriskandel beräknas sänka kompensationen till kommunerna under 2024 med cirka 100 000 euro, medan ändringen av grundavdraget beräknas resultera i motsvarande höjning. Det innebär att de föreslagna ändringarna av kommunalskattelagen inte påverkar landskapet ekonomiskt, förutsatt att båda ändringar kan tillämpas för skatteåret 2024.
4. Beredning och ikraftträdande
Lagförslaget har beretts som tjänstemannaberedning vid lagberedningen. De föreslagna ändringarna har behandlats inom ramen för samrådsförfarandet mellan landskapsregeringen, Ålands kommunförbund, Jomala kommun och Mariehamns stad. Med hänvisning till det och ärendets brådskande art har det inte varit föremål för något remissförfarande.
De föreslagna ändringarna i kommunalskattelagen är avsedda att tillämpas från och med den kommunalbeskattning som verkställs för skatteåret 2024. Den föreslagna höjningen av grundavdraget innebär en ändring av beskattningen till de skattskyldigas fördel och förslagets retroaktiva verkan bedöms inte till den delen vara problematisk. Den föreslagna höjningen av resekostnadsavdragets självriskandel är däremot en ändring till de skattskyldigas nackdel, och den bedöms därför inte kunna tillämpas retroaktivt. Samtidigt har landskapsregeringen i förslaget till budget för 2024 beaktat förslaget till ändring av kommunalskattelagen som helhet vid dimensioneringen av anslaget för förskott på kompensation till kommunerna för bortfall av kommunalskatt till följd av grundavdraget och resekostnadsavdraget (moment 33000). Till detta kan tilläggas att Skatteförvaltningen har aviserat att oförändrade belopp i kommunalbeskattningen på Åland när det gäller sänkningen av självriskandelen för arbetslösa och familjelediga kan komma att betraktas som en avvikelse, som därmed kan föranleda en ökning av kostnaden för skatteuppbörden under 2024 på upp till 30 000 euro. En sådan kostnadsökning har inte beaktats i förslaget till budget (moment 30010). Mot bakgrund av detta anser landskapsregeringen att ändringen av kommunalskattelagen uppfyller de villkor som ställs i 20 § 3 mom. självstyrelselagen och att den därför bör behandlas enligt dessa undantagsbestämmelser.
Detaljmotivering
10 § Resekostnadsavdrag från förvärvsinkomsten. I paragrafens 1 mom. anges en att kostnaderna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen får dras av till den del de överstiger självriskandelen. Enligt förslaget höjs självriskandelen med 150 euro, från 600 euro till 750 euro. Om mer än hälften av de avdragbara kostnaderna utgörs av kostnader för resor med allmänna fortskaffningsmedel, får dock även den del av kostnaderna som understiger självriskandelen avdras.
Enligt paragrafens 4 mom. sänks självriskandelen för skattskyldiga som har varit arbetslösa en del av året. Enligt förslaget höjs beloppet i samma proportion som självriskandelen enligt 1 mom. från 70 euro till 80 euro för varje full ersättningsmånad. På motsvarande sätt höjs också beloppet för avdragets lägsta nivå från 140 euro till 160 euro. Dessutom föreslås att rätten till sänkning av självriskandelen även ska omfatta skattskyldiga som har varit familjelediga under en del av året. Slutligen kompletteras momentet med en hänvisning till rikets lag om utkomstskydd (FFS 1290/2002) eftersom den delvis är direkt tillämplig på Åland.
23 § Grundavdrag. Enligt förslaget höjs grundavdragets maxbelopp från 3 500 euro till 3 600 euro.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av 10 och 23 §§ kommunalskattelagen för landskapet Åland
I enlighet med lagtingets beslut ändras 10 § 1 och 4 mom. samt 23 § kommunalskattelagen (2011:119) för landskapet Åland, av dessa 10 § 1 mom. sådant det lyder i landskapslagen 2023/10, 10 § 4 mom. sådant det lyder i landskapslagen 2015/23 samt 23 § sådan den lyder i landskapslagen 2023/11, som följer:
10 §
Resekostnadsavdrag från förvärvsinkomsten
Som utgift för inkomstens förvärvande anses även kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen med allmänt fortskaffningsmedel samt kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen med annat slag av fortskaffningsmedel. Kostnaderna får avdras till ett belopp av högst 6 000 euro och endast till den del de under skatteåret överstiger 750 euro (självriskandel). Om mer än hälften av de avdragsberättigade kostnaderna utgörs av kostnader för resor med allmänt fortskaffningsmedel, får dock även den del av kostnaderna som understiger 750 euro avdras. Kostnaderna för resor med ett annat slag av fortskaffningsmedel än ett allmänt fortskaffningsmedel beräknas enligt de grunder som anges i 93 § 2 mom. inkomstskattelagen och i Skatteförvaltningens beslut med stöd av nämnda paragraf.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Om den skattskyldige under skatteåret har fått arbetslöshetsdagpenning, arbetsmarknadsunderstöd eller dagpenning för tryggande av försörjningen enligt landskapslagen (2003:71) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller lagen om utkomstskydd för arbetslösa (FFS 1290/2002), eller moderskapspenning, särskild moderskapspenning, faderskapspenning, graviditetspenning, särskild graviditetspenning, föräldrapenning eller partiell föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen (FFS 1224/2004), minskas hans eller hennes självriskandel med 80 euro för varje full ersättningsmånad. Självriskandelen är dock minst 160 euro. Till en full ersättningsmånad anses höra ett belopp som motsvarar 21,5 ersättningsdagar. Om den skattskyldige har erhållit jämkad arbetslöshetsförmån eller partiell föräldrapenning, ändras ersättningsdagarna till hela ersättningsdagar när man beräknar fulla ersättningsmånader.
23 §
Grundavdrag
Om en skattskyldig fysisk person har en nettoförvärvsinkomst som efter de ovan nämnda avdragen inte överstiger 3 600 euro, ska detta inkomstbelopp dras av från nettoförvärvsinkomsten. Om nettoförvärvsinkomstens belopp efter de nämnda avdragen överstiger fullt grundavdrag, ska avdraget minskas med 8,4 procent av den överskjutande inkomsten.
Lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att bestämma att denna lag helt eller delvis ska träda i kraft i den ordning som föreskrivs i 20 § 3 mom. i självstyrelselagen (1991:71) för Åland.
Denna lag träder i kraft den ... och tillämpas första gången vid den beskattning som gäller skatteåret 2024.
| Mariehamn den 16 november 2023 | |
|
L a n t r å d |
Veronica Thörnroos |
|
Föredragande minister |
Roger Höglund |
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 2/2023-2024