Lagförslag 20/2015-2016
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 20/2015-2016 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2016-09-20 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Om förvaltning av fonder för inrikes frågor på Åland
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag om tillämpning på Åland av lagen om fonderna inom området för inrikes frågor. Genom att anta rikslagen blir det möjligt för åländska aktörer att söka medel från en EU-fond för asyl, migration och integration och från en EU-fond som beviljar medel för projekt som har att göra med EUs inre säkerhet. Handläggningen av stöden ska enligt landskapslagen skötas av landskapsregeringen men avsikten är att så fort rikslagen blivit tillämplig på Åland överföra uppgifterna på inrikesministeriet genom en överenskommelseförordning. Stöden kan sökas fram till och med 2020 så det är viktigt att lagen träder i kraft och kan börja tillämpas så snart som möjligt.
INNEHÅLL
1.1 Asyl-, migrations- och integrationsfonden
1.3 Lagen om fonderna inom området för inrikes frågor (FFS 903/2014)
1.4 Begäran om utlåtande från inrikesministeriet
Landskapslag om tillämpning på Åland av lagen om fonderna inom området för inrikes frågor
L A N D S K A P S L A G om tillämpning på Åland av lagen om fonderna inom området för inrikes frågor
Allmän motivering
1. Bakgrund
För programperioden 2014-2020 har EU inrättat två fonder för inrikes frågor; asyl-, migrations- och integrationsfonden samt fonden för inre säkerhet. Finland ska upprätta nationella program för båda fonderna, ett nationellt program för asyl-, migrations- och integrationsfonden och ett nationellt program för fonden för inre säkerhet. Dessutom upprättas nationella genomförandeprogram som preciserar de nationella programmen.
1.1 Asyl-, migrations- och integrationsfonden[1]
Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) inrättades i syfte att främja utvecklingen av Europeiska unionens gemensamma asyl- och migrationspolitik samt för att stärka området frihet, säkerhet och rättvisa genom att tillämpa principerna för solidaritet och ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna samt principerna för det samarbete som bedrivs med tredjeländer.
Genom AMIF stöder man åtgärder i syfte att stärka och utveckla det gemensamma asylsystemet i Europa, stödja integrering och laglig invandring av tredjelandsmedborgare samt utveckla återvändandestrategier som ett svar på den olagliga invandringen i EU-området.
Inom ramen för AMIF har för perioden 2014–2020 ca 23,49 miljoner euro tilldelats för åtgärder som ska genomföras i Finland i enlighet med programmet.
I fonden ingår utöver medlemsstatens basfinansieringsandel ett särskilt anslag inom vidarebosättningsprogrammet som betalas till medlemsstaterna efter hur många kvotflyktingar som tagits emot och vidarebosatts. Medlemsstaten får en engångsersättning på 6 000 euro för varje vidarebosatt kvotflykting. Ersättningen för mottagande av kvotflyktingar som hör till de grupper som prioriteras i EU:s vidarebosättningsprogram är 10 000 euro per flykting. Med anslaget för vidarebosättning stöder man funktionen av vidarebosättningsprogrammet särskilt genom att utveckla myndighetsprocesserna samt placeringen av kvotflyktingar i kommunerna och deras integration.
Till fonden hör också särskilda åtgärder som genomförs i samarbete mellan flera medlemsstater. Europeiska kommissionen beslutar före utgången av året om fördelningen av finansiering till de särskilda åtgärder som lagts fram av medlemsstaterna. Finland har inte föreslagit några egna särskilda åtgärder i sitt nationella program, men är redo att delta som partner i särskilda åtgärder som genomförs av andra medlemsstater.
1.2 Fonden för inre säkerhet
EU-fonden för inre säkerhet (ISF) ger ekonomiskt stöd till aktiviteter som stärker EU:s inre säkerhet. Genom fondens aktiviteter genomförs den Europeiska unionens strategi för inre säkerhet vilken är att (1) störa den verksamhet som bedrivs av kriminella nätverk på internationell nivå, (2) förebygga terrorism och bekämpa radikalisering och rekrytering, (3) förbättra säkerheten för medborgare och företag på internet, (4) stärka säkerheten genom gränsförvaltning, och (5) öka Europas förmåga att stå emot kriser och katastrofer.
Finlands andel av fonden under programperioden 2014–2020 uppgår till ca 52,6 miljoner euro. Fonden består av två delar, av vilka den första gäller Europeiska unionens yttre gränser och visering (Internal Security Fund: Borders and Visa, ISF-B) och den andra polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering (Internal Security Fund: Police, ISF-P).
Med ISF-B-instrumentet stöder man åtgärder vars genomförande omfattar en fyrdelad modell för kontroll av inresa. Modellen omfattar åtgärder i tredjeländer, samarbete med grannländer, åtgärder för gränskontroll vid den yttre gränsen och kontrollåtgärder inom området för fri rörlighet. Genom det finansiella instrumentet främjar man utvecklingen av ett gemensamt integrerat system för gränsförvaltning vid Europas yttre gränser för att säkerställa en enhetlig och högkvalitativ kontroll av de yttre gränserna och underlätta lagliga resor över de yttre gränserna. Genom det finansiella instrumentet stöder man också nationella åtgärder och samarbetet mellan medlemsstaterna i frågor som gäller viseringspolitik och andra åtgärder som vidtas före kontrollerna vid de yttre gränserna.
Med ISF-P-instrumentet stöder man polissamarbete och förebyggande och bekämpande av brottslighet. Det finansiella instrumentets ansvarsområde omfattar vid sidan om förbättrat utbyte av och förbättrad tillgång till information även förebyggande och bekämpande av gränsöverskridande, allvarlig och organiserad brottslighet, terrorism, korruption, narkotikahandel, människohandel, olaglig vapenhandel, utnyttjande av olaglig invandring, sexuellt utnyttjande av barn och barnpornografi, IT-relaterad brottslighet och penningtvätt. Till instrumentets ansvarsområde hör också att skydda medborgare och kritisk infrastruktur mot risksituationer samt att främja en effektiv hantering av risker och kriser i anslutning till säkerheten.
1.3 Lagen om fonderna inom området för inrikes frågor (FFS 903/2014)
För att uppfylla de krav som Europeiska unionens lagstiftning ställer på förvaltningen av de nationella programmen har man stiftat en lag i riket.
I lagen finns bestämmelser om beredning, godkännande, förvaltning och samordning av de nationella programmen och de nationella genomförandeprogram som preciserar dessa. I lagen ges förutsättningar och villkor för beviljande av stöd från fonderna, om stödansökningar, om förfaranden för beviljande och utbetalning av stöd samt om kontroll av stöden. I lagen finns också bestämmelser om ett datasystem för förvaltningen av de nationella programmen och om tekniskt bistånd för förvaltningen av de nationella programmen. Det är inrikesministeriet som bereder och ansvarar för de nationella programmen samt är revisionsmyndighet för programmen. Ytterligare information finns i regeringens proposition RP 112/2014 rd.
1.4 Begäran om utlåtande från inrikesministeriet
Inrikesministeriet har frågat landskapsregeringen om det finns intresse på Åland att ta del av medel från fonderna. Landskapsregeringen har fattat beslutet att man vill ha möjlighet att ta del av dessa medel och justitieministeriet har på uppdrag av inrikesministeriet tagit fram en överenskommelseförordning där inrikesministeriet tar över landskapsregeringens uppgifter inom det här området. För Ålands del krävs, förutom en överenskommelseförordning, att landskapet genom en blankettlag antar rikets lag om fonderna inom området för inrikes frågor. Landskapsregeringen föreslår därför att rikslagen görs tillämplig även på Åland genom en blankettlag.
2. Lagstiftningsbehörigheten
Bestämmelser om behörighetsfördelningen mellan Åland och riket finns i 18 och 27 § i självstyrelselagen (1991:71) för Åland. Lagen om fonderna inom området för inrikes frågor innehåller bestämmelser som hör till både rikets och landskapets lagstiftningsbehörighet. De bestämmelser i rikslagen som hör till landskapets lagstiftningsbehörighet kan göras tillämpliga på Åland om lagtinget antar rikslagen.
Åland har lagstiftningsbehörighet i fonden för inre säkerhet i enlighet med 18 § 6 punkten i självstyrelselagen i fråga om allmän ordning och säkerhet med de undantag som nämns i självstyrelselagen samt brand- och räddningsväsendet.
Åland har lagstiftningsbehörighet i asyl-, migrations och integrationsfonden i fråga om främjande av den integration som sker i landskapet. Denna lagstiftningsbehörighet kan härledas ur 18 § 1, 4, 13, 14, 22 och 23 punkten i självstyrelselagen, vilka gäller landskapsregeringen och under denna lydande myndigheter och inrättningar, kommunernas förvaltning, socialvård, undervisning och läroavtal, näringsverksamhet och främjande av sysselsättningen. Därför har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om de huvudsakliga integrationsåtgärder som riktas till flyktingar eller andra invandrare som tagits emot av kommuner i landskapet.
3. Förslagets verkningar
Genom att anta lagförslaget ges åländska aktörer samma möjligheter som aktörer från riket att söka medel från EUs asyl-, migrations- och integrationsfond samt från EUs fond för inre säkerhet för att finansiera projekt inom dessa områden. Förslaget belastar inte landskapets eller kommunernas ekonomi vad gäller vidarebosättning av flyktingar, vilket finansieras till 100 procent. Det innebär att de åländska kommunerna får sämre förutsättningar att finansiera flyktingmottagandet om landskapet ställer sig utanför EUs stödsystem. Inrikesministeriet kommer inte att debitera landskapet för handläggningen av stöd som ges till åländska aktörer. För stöd från övriga delar av AMIF-fonden så gäller 75 procents EU- finansiering. Landskapsregeringen kan överväga att stödja åländska aktörers finansiering om projektet bedöms bidra till att uppnå uppställda mål i landskapets budget eller andra styrdokument.
I dagsläget finns det inga konkreta planer från Ålands polismyndighet att på egen hand starta något projekt som berättigar till stöd genom fonden för inre säkerhet. Polismyndigheten är dock inte främmande för att delta i särskilda åtgärder som eventuellt genomförs i riket.
Förslaget har inga kända konsekvenser för jämställdheten eller för miljön.
Detaljmotivering
Landskapslag om tillämpning på Åland av lagen om fonderna inom området för inrikes frågor
1 § Lagens tillämpningsområde. Enligt paragrafens första moment ska rikets lag om fonderna inom området för inrikes frågor antas som en blankettlag.
Om rikslagen ändras ska ändringarna börja tillämpas på Åland vid samma tidpunkt som då de börjar gälla i riket om inte annat följer av landskapslagen. Om rikslagen upphävs kommer den däremot fortsätta att gälla på Åland i den lydelse den hade då den upphävdes.
2 § Myndighetsuppgifter och hänvisningar. I paragrafen föreslås att de förvaltningsuppgifter som gäller de nationella program som enligt rikslagen ankommer på inrikesministeriet ska skötas av landskapsregeringen. Avsikten är dock att dessa uppgifter ska föras över till inrikesministeriet via en överenskommelseförordning.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
L A N D S K A P S L A G
om tillämpning på Åland av lagen om fonderna inom området för inrikes frågor
I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:
1 §
Lagens tillämpningsområde
Inom landskapets behörighet och med de avvikelser som följer av denna lag ska lagen om fonderna inom området för inrikes frågor (FFS 903/2014), rikslagen, tillämpas på Åland.
Ändringar i rikslagen blir tillämpliga på Åland om inte annat följer av denna lag.
2 §
Myndighetsuppgifter och hänvisningar
Landskapsregeringen ska sköta de förvaltningsuppgifter som gäller de nationella program som enligt rikslagen sköts av inrikesministeriet.
Hänvisningar till bestämmelser i rikslagstiftningen som har sin motsvarighet i landskapslagstiftningen ska avse bestämmelser i landskapslagstiftningen.
Denna lag träder i kraft den
| Mariehamn den 22 september 2016 | |
|
L a n t r å d |
Katrin Sjögren |
|
Föredragande minister |
Nina Fellman |
Bilaga
FFS 903/2014
LAG
om fonderna inom området för inrikes frågor
Utfärdad i Helsingfors den 7 november 2014
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
1 kap.
Allmänna bestämmelser
1 §
Tillämpningsområde
I denna lag finns bestämmelser om beredning, samordning, förvaltning och övervakning av de nationella programmen för fonderna inom området för inrikes frågor.
Denna lag tillämpas på understöd (stöd) som beviljas av medel i fonderna inom området för inrikes frågor, om inte något annat följer av Europeiska unionens lagstiftning. I denna lag finns bestämmelser om beviljande, utbetalning och övervakning av stöd.
På stöd enligt denna lag tillämpas statsunderstödslagen (688/2001), om inte något annat föreskrivs nedan.
2 §
Definitioner
I denna lag avses med
1) fonderna inom området för inrikes frågor asyl-, migrations- och integrationsfonden som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014 om inrättande av asyl-, migrations- och integrationsfonden, om ändring av rådets beslut 2008/381/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 573/2007/EG och nr 575/2007/EG och rådets beslut 2007/435/EG, nedan asyl-, migrations- och integrationsfondsförordningen, och fonden för inre säkerhet som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 515/2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering och om upphävande av beslut nr 574/2007/EG, nedan förordningen om ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering, och genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 513/2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering och om upphävande av rådets beslut 2007/125/RIF,
2) fondernas medel medel som Europeiska kommissionen i enlighet med Europeiska unionens budget har beviljat Finland ur fonderna inom området för inrikes frågor,
3) den horisontella förordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 om allmänna bestämmelser för asyl-, migrations- och integrationsfonden och om ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering,
4) nationella program det nationella program för asyl-, migrations- och integrationsfonden som baserar sig på asyl-, migrations- och integrationsfondsförordningen och avses i artikel 14 i den horisontella förordningen samt det nationella program för fonden för inre säkerhet som avses i den artikeln och som läggs fram som ett enda program och baserar sig på såväl förordningen om ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering som på Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 513/2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering och om upphävande av rådets beslut 2007/125/RIF,
5) vidarebosättningsstöd stöd som beviljas av de anslag som avses i artikel 17 i asyl-, migrations- och integrationsfondsförordningen,
6) överföringsstöd stöd som beviljas av de anslag som avses i artikel 18 i asyl-, migrations- och integrationsfondsförordningen,
7) driftsstöd stöd som avses i artikel 10 i förordningen om inrättande av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering,
8) annan offentlig eller privat finansiering finansiering som staten, en kommun eller något annat offentligrättsligt samfund, en fysisk person eller en privaträttslig sammanslutning anvisar ett stödberättigande projekt eller en stödberättigande verksamhet och som betalas ut i pengar till stödsökanden,
9) intäkter sådana inkomster av försäljning, uthyrning, tjänster, avgifter eller andra motsvarande källor som direkt hänför sig till eller orsakas av ett projekt eller en verksamhet,
10) samfinansiering finansiering som en stödsökande eller den som stödet överförts till anvisar för ett projekt eller en verksamhet och annan offentlig eller privat finansiering vilka inte omfattar medel som beviljats ur Europeiska unionens budget samt intäkterna från projektet eller verksamheten,
11) inkomster av ett projekt eller en verksamhet det totala beloppet av det stöd som beviljas av fondernas medel och de medel som anvisas genom samfinansiering,
12) särskilda åtgärder åtgärder som avses i artikel 16 i asyl-, migrations- och integrationsfondsförordningen och i artikel 7 i förordningen om ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering,
13) gemensamma särskilda åtgärder särskilda åtgärder som skrivits in i nationella program i mer än en stat,
14) ledande stat den stat i vars nationella program ansvaret för genomförande av gemensamma särskilda åtgärder har skrivits in och som av fondernas medel har anvisats anslag för det nationella programmet för genomförande av särskilda åtgärder,
15) deltagande stat den stat i vars nationella program deltagande i gemensamma särskilda åtgärder har skrivits in,
16) huvudgenomförare ett offentligrättsligt samfund eller en privaträttslig sammanslutning som svarar för att gemensamma särskilda åtgärder inleds och genomförs,
17) delgenomförare ett offentligrättsligt samfund eller en privaträttslig sammanslutning som deltar i genomförandet av gemensamma särskilda åtgärder.
2 kap.
Nationella program och nationella genomförandeprogram
3 §
Nationella program
Inrikesministeriet svarar för beredningen av de nationella programmen.
Statsrådet godkänner programförslagen innan de sänds till Europeiska kommissionen.
När ett program ändras ska bestämmelserna om programberedning iakttas.
4 §
Nationella genomförandeprogram
Inrikesministeriet bereder på basis av ett nationellt program förslag till ett nationellt genomförandeprogram för genomförande av det nationella programmet och svarar för att det samordnas med de övriga finansieringsinstrument och finansieringsprogram inom Europeiska unionen som är betydelsefulla med tanke på målsättningarna för den relevanta fonden inom området för inrikes frågor. Statsrådet godkänner genomförandeprogrammet.
Genomförandeprogrammen ska innehålla åtminstone en beskrivning av
1) kriterierna för val av projekt och verksamhet som ska stödjas i enlighet med det nationella programmet och genomförandeprogrammet,
2) åtgärder som ska genomföras i enlighet med det nationella programmets särskilda och nationella målsättningar,
3) principerna för styrning av finansiering enligt det nationella programmet.
Med avvikelse från 2 mom. 2 punkten ska målsättningarna för användning av vidarebosättningsstöd och överföringsstöd samt de åtgärder som genomförs i enlighet med målsättningarna anges i det nationella genomförandeprogrammet för asyl-, migrations- och integrationsfonden.
När ett genomförandeprogram ändras ska bestämmelserna om beredning och godkännande av program iakttas. Inrikesministeriet beslutar dock om ändringar av mindre betydelse.
Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om beredningsförfarandet när det gäller genomförandeprogram och om programmens innehåll.
3 kap.
Förvaltningen av nationella program
5 §
Ansvarig myndighet
Inrikesministeriet är den ansvariga myndighet för nationella program som avses i artikel 25 i den horisontella förordningen. Den ansvariga myndigheten ska svara för genomförandet och förvaltningen av de nationella programmen och de nationella genomförandeprogrammen. Dessutom ska den ansvariga myndigheten sköta de uppgifter som anges i Europeiska unionens lagstiftning och i denna lag.
Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om den ansvariga myndighetens uppgifter.
6 §
Revisionsmyndighet
Inrikesministeriet är den revisionsmyndighet för nationella program som avses i artikel 25 i den horisontella förordningen. Revisionsmyndigheten ska sköta de uppgifter som anges i Europeiska unionens lagstiftning och i denna lag.
Uppgiften som revisionsmyndighet ska hållas åtskild från uppgiften som ansvarig myndighet enligt 5 §, så att dessa myndigheters funktionella oberoende av varandra kan säkerställas.
Revisionsmyndigheten ska också sköta uppgifterna för det revisionsorgan som avses artikel 26 i den horisontella förordningen.
Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om revisionsmyndighetens uppgifter.
7 §
Samarbete
De nationella programmen och de nationella genomförandeprogrammen ska beredas, genomföras och följas upp samt utvärderas i samarbete med de ministerier som är viktiga med tanke på målsättningarna för fonderna inom området för inrikes frågor samt med andra myndigheter, föreningar, organisationer och andra motsvarande aktörer.
Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om samarbetet vid skötseln av olika uppgifter.
8 §
Övervakningskommitté
Statsrådet tillsätter en övervakningskommitté för de nationella programmen. I övervakningskommittén ska de aktörer vara representerade som avses i 7 § 1 mom. och som har en central betydelse med tanke på målsättningarna för fonderna inom området för inrikes frågor. Den ansvariga myndigheten beslutar om förändringar i övervakningskommitténs sammansättning.
Övervakningskommittén ska delta i beredningen, genomförandet, uppföljningen och utvärderingen av de nationella programmen och de nationella genomförandeprogrammen. Övervakningskommittén ska i synnerhet
1) delta i beredningen av de nationella programmen och de nationella genomförandeprogrammen samt följa upp och utvärdera programmens resultat,
2) behandla förslag till projekt och verksamhet som ska stödjas,
3) behandla förslag till planering av tekniskt bistånd.
På övervakningskommitténs medlemmar ska bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas då dessa sköter uppgifter enligt denna lag. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974).
Övervakningskommitténs mandatperiod löper ut då Europeiska kommissionen har godkänt den slutliga rapport om genomförandet som avses i artikel 54 i den horisontella förordningen. Mandatperioden kan förlängas om skötseln av övervakningskommitténs uppgifter kräver det.
I övervakningskommitténs arbetsordning finns föreskrifter om kommitténs sammanträden, om behandlingen av ärenden i kommittén samt om kommitténs möjlighet att höra sakkunniga. Inrikesministeriet fastställer arbetsordningen.
Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om tillsättningen av övervakningskommittén samt om dess uppgifter, sammansättning och mandatperiod.
4 kap.
Stödförfarande
9 §
Stödmottagare
Stöd kan beviljas offentligrättsliga och privaträttsliga juridiska personer. Stöd för genomförande av ett projekt eller en verksamhet beviljas en enda stödmottagare.
Stöd för gemensamma särskilda åtgärder kan beviljas en huvudgenomförare.
Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om stödmottagare.
10 §
Vidarebosättningsstöd och överföringsstöd
Vidarebosättningsstöd och överföringsstöd kan i enlighet med denna lag beviljas för sådana projekt och sådan verksamhet som främjar de målsättningar som anges i det nationella genomförandeprogrammet.
11 §
Stödtyper
Stöd kan beviljas som särskilt stöd eller som verksamhetsstöd.
Särskilt stöd kan beviljas som projektstöd för försöks-, start-, forsknings- eller utvecklingsprojekt, för anskaffning av materiella och immateriella nyttigheter eller för något annat projekt med begränsat syfte.
Verksamhetsstöd kan beviljas för en viss del av stödmottagarens verksamhet. Som verksamhetsstöd kan beviljas endast driftsstöd, vidarebosättningsstöd och överföringsstöd.
12 §
Allmänna förutsättningar för beviljande av stöd
En förutsättning för beviljande av stöd är att det projekt eller den verksamhet som stöds stämmer överens med ett nationellt program och ett nationellt genomförandeprogram samt att projektet eller verksamheten främjar de målsättningar som anges i Europeiska unionens lagstiftning, i det nationella programmet och i det nationella genomförandeprogrammet.
Med avvikelse från 1 mom. är en förutsättning för beviljande av vidarebosättningsstöd och överföringsstöd att det projekt eller den verksamhet som stöds stämmer överens med ett nationellt program och ett nationellt genomförandeprogram samt att projektet eller verksamheten främjar de målsättningar som anges i det nationella genomförandeprogrammet.
Syftet med det projekt eller den verksamhet som stöds får inte vara att ge stödmottagaren direkt ekonomisk vinst.
Stödmottagaren ska ha tillräckliga ekonomiska och andra förutsättningar att genomföra projektet eller verksamheten. Stödmottagaren ska dessutom ha förutsättningar att, efter att stödet upphört, svara för kontinuiteten i den verksamhet som inletts genom projektet eller som stötts, om detta inte är onödigt med beaktande av projektets eller verksamhetens karaktär.
Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om förutsättningarna för beviljande av stöd.
13 §
Överföring av stöd för genomförande av projekt eller verksamhet
Den ansvariga myndigheten kan besluta att stödmottagaren får överföra en del av ett stöd som beviljats för genomförande av ett projekt eller en verksamhet till en sådan offentligrättslig eller privaträttslig juridisk person som uppfyller de krav enligt denna lag som ställs på stödmottagaren. En betydande del av stödet ska dock förbli i stödmottagarens användning. Den som stödet överförs till ska själv delta i de projektrelaterade kostnaderna, om stödet inte har beviljats som driftsstöd, vidarebosättningsstöd eller överföringsstöd.
En förutsättning är dessutom att det med tanke på genomförandet av ett projekt eller en verksamhet är ändamålsenligt att överföra en del av stödet.
Stödmottagaren ska före överföringen genom avtal med den som stödet överförs till försäkra sig om att denna uppfyller förutsättningarna för beviljande, utbetalning och övervakning av stödet och iakttar villkoren för användning av stödet. Om stödet återkrävs svarar stödmottagaren för återbetalning av stödet till den ansvariga myndigheten. Stödmottagaren svarar gentemot den ansvariga myndigheten för att projektet eller verksamheten genomförs på ett sakenligt sätt och att villkoren iakttas.
Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om förutsättningarna och förfarandet för överföring av stöd.
14 §
Godtagbara kostnader
Stöd kan beviljas för stödberättigande kostnader enligt en sådan budget och plan för det projekt eller den verksamhet som stöds som den ansvariga myndigheten godkänt, om kostnaderna orsakas av det projektet eller den verksamheten och kostnaderna uppfyller förutsättningarna enligt artikel 17 i den horisontella förordningen. Artikel 17.2 a i den förordningen tillämpas inte på kostnaderna om stödet beviljas som vidarebosättningsstöd eller överföringsstöd.
De stödberättigande kostnader som antecknas i budgeten ska vara lika stora som inkomsterna av det projekt eller den verksamhet som stöds, sådana de antecknats i budgeten.
Stöd beviljas inte för kostnader som uppstått innan stödbeslutet fattats, om inte något annat följer av grundad anledning. Stöd beviljas dock inte för kostnader som uppstått innan ansökan blivit anhängig.
Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om när kostnader är stödberättigande och godtagbara samt om de fall då stöd av grundad anledning kan beviljas för kostnader som uppstått innan stödbeslutet fattats.
15 §
Stödbelopp och stödformer
Stöd beviljas, på det sätt som avses i artiklarna 16 och 18 i den horisontella förordningen, som en procentuell andel av de godtagbara kostnaderna för det projekt eller den verksamhet som stöds, på grundval av faktiska kostnader som betalats, standardiserade skalor av enhetskostnader eller finansiering till schablonsatser eller som schablonbelopp.
Stödet får inte täcka det fulla beloppet av de projektrelaterade godtagbara kostnaderna. Sökanden ska själv delta i de projektrelaterade kostnaderna.
Med avvikelse från 2 mom. kan driftsstöd, vidarebosättningsstöd och överföringsstöd täcka de totala godtagbara kostnaderna för ett projekt eller en verksamhet som stöds.
Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om stödbeloppen och stödformerna, om grunderna för hur de bestäms, om användningsändamålen och om finansieringen för täckande av kostnader.
16 §
Ansökan om stöd
Ansökan om stöd ska göras hos den ansvariga myndigheten elektroniskt i det datasystem som avses i 27 §. En tidsfrist kan bestämmas för ansökan. I ansökan ska finnas riktig och tillräcklig information om sökanden, om det projekt eller den verksamhet som ansökan avser, om sambandet mellan projektet eller verksamheten och det nationella programmet och det nationella genomförandeprogrammet, det belopp som stödansökan avser, stödets användningsändamål samt om andra omständigheter som den ansvariga myndigheten behöver information om för att avgöra ansökan.
I ansökan ska tas in en budget och en plan för det projekt eller den verksamhet som ska stödjas och till ansökan ska fogas andra handlingar och utredningar som är nödvändiga för bedömningen av förutsättningarna för att bevilja stöd. Till ansökan ska dessutom fogas en utredning om samfinansiering av projektet, om stödet inte beviljas som driftsstöd, vidarebosättningsstöd eller överföringsstöd.
Om avsikten är att stödet ska överföras måste detta nämnas i ansökan. I ansökan ska de aktörer specificeras till vilka överföringen ska ske samt den andel anges som föreslås bli överförd.
På undertecknandet av ansökan ska tillämpas vad som i lagen om stark autentisering och elektroniska signaturer (617/2009) föreskrivs om identifiering och autentisering.
Ansökan kan också fyllas i med hjälp av automatisk databehandling på en blankett som godkänts av den ansvariga myndigheten. Den undertecknade ansökan och dess bilagor ska sändas till den ansvariga myndigheten.
En ansökan som gjorts i det datasystem som avses i 27 § blir anhängig när den ansvariga myndigheten har tillgång till den eller, om ansökan har gjorts på en blankett med hjälp av automatisk databehandling, när den har inkommit till den ansvariga myndigheten.
Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om ansökan om stöd, om ansökningstiden, om de handlingar som ska fogas till ansökan och om vad som ska framgå av handlingarna.
17 §
Beviljande av stöd
Den ansvariga myndigheten beslutar om beviljande av stöd.
Av stödbeslutet ska framgå det beviljade stödbeloppet, stödformen, de datum då stödet inleds respektive upphör, stödvillkoren enligt denna lag samt förutsättningarna för utbetalning och återkrav av stöd. Med undantag för vidarebosättningsstöd och överföringsstöd ska av beslutet dessutom framgå de i Europeiska unionens lagstiftning angivna villkor och förutsättningar som väsentligt och direkt inverkar på användningen och utbetalningen av stöd. Genom stödbeslutet godkänns budgeten och planen för det projekt eller den verksamhet som ska stödjas.
Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om beviljande av stöd.
18 §
Användning och redovisning av stöd
På användning av stöd för anskaffning av varor och tjänster samt för upplåtande på entreprenad tillämpas lagen om offentlig upphandling (348/2007). Stödmottagaren ska lägga fram en utredning om att en anskaffning har gjorts så som det förutsätts i den lagen.
Stödmottagaren ska föra bok över det projekt eller den verksamhet som stöds. Redovisningen ska ordnas som en del av stödmottagarens bokföring enligt bokföringslagen (1336/1997) eller, om 2 kap. i lagen om statsbudgeten (423/1988) tillämpas på stödmottagaren, med iakttagande av det kapitlet och god bokföringssed så att redovisningen av projektet eller verksamheten utan svårighet kan identifieras och hållas åtskild från den övriga bokföringen.
Om stödmottagaren inte är redovisningsskyldig för sin verksamhet, ska redovisningen av det projekt eller den verksamhet som stöds, i tillämpliga delar ordnas i enlighet med bokföringslagen.
Stödmottagaren är skyldig att bevara allt bokföringsmaterial och övrigt material i anslutning till det projekt eller den verksamhet som stöds så att det är möjligt att kontrollera användningen av stödet. Materialet ska bevaras i tio år från det i stödbeslutet fastställda datum då stödet upphört.
Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om stödanvändningen, om redovisningen och om bevaringen av handlingar.
19 §
Ansökan om utbetalning
Ansökan om utbetalning av stöd ska göras hos den ansvariga myndigheten elektroniskt i det datasystem som avses i 27 §. Till ansökan ska fogas handlingar och utredningar som är nödvändiga för bedömning av förutsättningarna för utbetalning.
För ansökan om utbetalning kan det bestämmas en tidsfrist.
På undertecknande av utbetalningsansökan samt på ansökan om utbetalning på annat sätt än i datasystemet tillämpas vad som i 16 § 4 och 5 mom. föreskrivs om upprättande och undertecknande av ansökan.
Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om utbetalningsansökan, tidsfrister, handlingar som ska fogas till ansökan och vad som ska framgå av handlingarna.
20 §
Utbetalning av stöd
Den ansvariga myndigheten beslutar om utbetalning av stöd. En förutsättning för utbetalning är att stödmottagaren har iakttagit stödvillkoren.
Stöd betalas ut i poster. Stöd kan betalas i förskott, om detta är motiverat med beaktande av stödmottagarens ställning och genomförandet av det projekt eller den verksamhet som ska stödjas.
Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om förutsättningarna för utbetalning av stöd, om utbetalningsförfarandet och om förskottsförfarandet.
21 §
Stödbelopp som ska betalas ut
Det minsta av följande belopp ska betalas ut som stöd:
1) det maximibelopp i euro som antecknats i stödbeslutet,
2) det belopp som fås då de godtagbara kostnaderna multipliceras med den procentuella andel av stödet som antecknats i stödbeslutet,
3) det belopp som fås då annan offentlig eller privat finansiering och intäkter subtraheras från de godtagbara kostnaderna.
Med avvikelse från 1 mom. ska som stöd som beviljats i form av ett schablonbelopp betalas det maximibelopp i euro som antecknats i stödbeslutet.
Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om vad som anses vara annan offentlig eller privat finansiering och intäkter som inverkar på det stödbelopp som betalas ut.
5 kap.
Tillsynsförfarande
22 §
Den ansvariga myndighetens granskningsrätt
Den ansvariga myndigheten har, i syfte att övervaka att förutsättningarna och villkoren för beviljande, utbetalning och användning av stöd iakttas, rätt att utföra granskning av stödmottagarna. Om stöd på det sätt som avses i 13 § har överförts till någon annan aktör, har den ansvariga myndigheten rätt att granska också dennas ekonomi och verksamhet i syfte att övervaka att förutsättningarna och villkoren för beviljande, utbetalning och användning av stöd iakttas.
Den ansvariga myndigheten kan bemyndiga en annan myndighet, som har den sakkunskap som behövs för att utföra granskningar enligt denna lag, eller en oberoende revisor att utföra sådan granskning som avses i 1 mom. Revisorn ska vara en sådan revisor eller revisionssammanslutning som avses i revisionslagen (459/2007) eller i lagen om revisorer inom den offentliga förvaltningen och ekonomin (467/1999). En revisionssammanslutning ska utse en huvudansvarig revisor.
Bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar ska tillämpas på en revisor då denne sköter uppgifter enligt denna lag. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen.
För att en granskning ska kunna utföras på ett sakligt sätt ska myndigheten eller revisorn ha tillträde till sådana byggnader, lokaler eller platser som är av betydelse för det projekt eller den verksamhet som stöds och för användningen av stödet samt ha rätt att granska dessa och förhållandena hos stödmottagaren samt dennas informationssystem och handlingar. Granskningen får dock inte utsträckas till utrymmen som används för boende av permanent natur. Den som utför granskningen har rätt att omhänderta handlingar och annat material som har samband med användningen av stöd, om genomförandet av granskningen på ett sakligt sätt förutsätter detta. Vid granskningen ska 39 § i förvaltningslagen (434/2003) följas.
De myndigheter som nämns i 1 och 2 mom. har rätt att för granskningen avgiftsfritt få handräckning av polis-, tull- och utsökningsmyndigheterna.
23 §
Revisionsmyndighetens granskningsrätt
Revisionsmyndigheten har rätt att i anslutning till användningen av medel inom ramen för ett nationellt program granska den ansvariga myndigheten samt i samband därmed också enskilda stödmottagare så som föreskrivs i Europeiska unionens lagstiftning och i denna lag. Granskningsrätten när det gäller ett enskilt projekt eller en enskild verksamhet som stöds avser projektet eller verksamheten och dess finansiering i sin helhet. Om stöd har överförts till en annan aktör avser granskningsrätten också den som stödet överförts till.
Revisionsmyndigheten kan bemyndiga en annan myndighet, som har den sakkunskap som behövs för att utföra granskningar enligt denna lag, eller en oberoende revisor att utföra sådan granskning som avses i 1 mom.
På revisorer, utförande av granskning samt handräckning tillämpas vad som föreskrivs i 22 § 2—5 mom.
24 §
Granskning av gemensamma särskilda åtgärder i andra stater
När Finland är ledande stat i fråga om gemensamma särskilda åtgärder ska den ansvariga myndigheten se till att en deltagande stats ansvariga myndighet, en annan aktör som sköter sådana uppgifter eller en oberoende revisor granskar delgenomförare i staten i fråga i enlighet med 22 § 1 mom.
När Finland är ledande stat i fråga om gemensamma särskilda åtgärder kan revisionsmyndigheten bemyndiga en deltagande stats revisionsmyndighet, en annan aktör som sköter sådana uppgifter eller en oberoende revisor att granska delgenomförare i staten i fråga i enlighet med 23 § 1 mom.
En oberoende revisor ska ha den yrkesskicklighet som behövs för uppgiften.
På granskningsrätten, rätten att få information, utlämnande av information, granskarens rättigheter, den granskades skyldigheter, kostnadskontrollen och behörighetsvillkoren för en oberoende revisor ska, vid användning av stöd som beviljats för gemensamma särskilda åtgärder, lagstiftningen i den deltagande stat där granskningen sker samt Europeiska unionens lagstiftning tillämpas.
Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om förfarandet vid granskning av gemensamma särskilda åtgärder.
25 §
Granskning av delgenomförare för gemensamma särskilda åtgärder
När Finland är deltagande stat i gemensamma särskilda åtgärder kan den ansvariga myndigheten, på skriftlig begäran av den ledande staten, genomföra en i Finlands nationella program inskriven granskning av en delgenomförare för gemensamma särskilda åtgärder. På granskningen ska 22 § tillämpas.
6 kap.
Särskilda bestämmelser
26 §
Rätten att få information och lämna ut information
Utöver vad som i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) föreskrivs om utlämnande av sekretessbelagd information har den ansvariga myndigheten och revisionsmyndigheten, trots sekretessbestämmelserna, rätt att avgiftsfritt av andra myndigheter eller aktörer som sköter offentliga uppdrag få information om sökanden och stödmottagaren, om dennes ekonomiska situation och affärs- eller yrkesverksamhet, om offentlig finansiering samt om andra med tanke på stödet relevanta omständigheter som är nödvändiga för skötseln av uppgifterna.
De myndigheter som enligt 1 mom. har rätt att få information har trots sekretessbestämmelserna rätt att till andra myndigheter eller aktörer som sköter offentliga uppdrag och till Europeiska unionens institutioner lämna ut sådan information om stödmottagare som erhållits i samband med skötseln av uppgifter enligt denna lag och som behövs för granskningsuppgifter som föreskrivs för myndigheten, aktören eller institutionen eller för tillsynen över att Europeiska unionens lagstiftning följs.
Information som erhållits med stöd av 1 och 2 mom. får inte användas för andra ändamål än de för vilka informationen har begärts.
27 §
Datasystemet för fonderna inom området för inrikes frågor
Datasystemet för fonderna inom området för inrikes frågor förs för skötseln av sådana uppgifter i samband med de nationella programmen och de nationella genomförandeprogrammen som avses i Europeiska unionens lagstiftning och i denna lag. Datasystemet förs med hjälp av automatisk databehandling. Inrikesministeriet är registeransvarig för datasystemet.
I datasystemet kan registreras sådan information om det nationella genomförandeprogrammet, om de stödsökande, om projekt eller verksamhet som ska stödjas, om stödbeslut, om utbetalning av stöd, om granskningar och om återkrav som behövs för dess användningsändamål. Dessutom ska i datasystemet registreras den information om det nationella programmet samt om förvaltningen och kontrollen av det som förutsätts i Europeiska unionens lagstiftning.
I personuppgiftslagen (523/1999) avsedda personuppgifter som finns i datasystemet ska avföras senast fem år efter det att Europeiska kommissionen har betalat Europeiska unionens sista finansieringsandel enligt ett nationellt program. På behandlingen av personuppgifter tillämpas i övrigt vad som föreskrivs i personuppgiftslagen.
Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om annan information än personuppgifter som lagras i datasystemet.
28 §
Tekniskt bistånd
Tekniskt bistånd kan, på det sätt som föreskrivs i artikel 20 i den horisontella förordningen, användas för sådan verksamhet som avses i den artikeln. Tekniskt bistånd kan täcka de totala godtagbara kostnaderna för verksamheten.
I ett nationellt genomförandeprogram är det möjligt att av anslag som avses i artiklarna 17 och 18 i asyl-, migrations- och integrationsfondsförordningen avsätta högst den procentuella andel som avses i artikel 23.2 i den nämnda förordningen för att användas som tekniskt bistånd, med iakttagande av vad som föreskrivs i 1 mom.
Den ansvariga myndigheten beslutar årligen om en plan för användning av tekniskt bistånd, följer den totala användningen av sådant bistånd samt gör utredningar om biståndet.
På tekniskt bistånd ska inte tillämpas vad som i 4 kap. föreskrivs om stödförfarandet, med undantag för 14 § 1, 2 och 4 mom. och 15 § 1 och 4 mom. Revisionsmyndigheten ska granska användningen av tekniskt bistånd enligt vad som föreskrivs i 23 §.
Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om förfarandet vid fastställande av planen för användning av tekniskt bistånd.
29 §
Vissa arrangemang för genomförande av gemensamma särskilda åtgärder
Inrikesministeriet kan, i ärenden som inte hör till området för lagstiftningen eller som annars inte har någon avsevärd betydelse eller kräver riksdagens samtycke, avtala med andra staters ansvariga myndigheter eller med andra aktörer som sköter sådana uppgifter i dessa stater, om arrangemang som kan anses vara sedvanliga och avser genomförande av förvaltningsuppgifter inom ramen för gemensamma särskilda åtgärder.
30 §
Ändringssökande
Omprövning av den ansvariga myndighetens beslut får begäras hos den ansvariga myndigheten på det sätt som anges i förvaltningslagen. Den ansvariga myndighetens beslut med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996).
Förvaltningsdomstolens beslut om avbrytande av utbetalning av stöd eller om återkrav av stöd får överklagas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen. I övrigt får förvaltningsdomstolens beslut överklagas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.
31 §
Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
Stöd kan beviljas för kostnader som uppstått innan stödbeslutet fattas, om de uppstått den 1 januari 2014 eller därefter och om den ansökan som avser kostnaderna i fråga blir anhängig senast den 31 december 2015.
Helsingfors den 7 november 2014
Republikens President
SAULI NIINISTÖ
Inrikesminister Päivi Räsänen
RP 112/2014
FvUB 23/2014
RSv 108/2014