Lagförslag 22/2018-2019

Lagtingsår: 2018-2019
Typ av dokument: Lagförslag

Ladda ner Word-dokument

regeringen_svartvit

5x5px

 

LAGFÖRSLAG nr 22/2018-2019

 

Datum

 

 

2019-04-04

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Yrkesutbildade personer inom socialvården

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att en ny landskapslag om yrkesutbildade personer inom socialvården antas. Enligt lagförslaget föreslås behörighetsvillkor samt bestämmelser om ett legitimeringsförfarande för att få verka som socialarbetare och socionom YH på Åland. I lagförslaget föreslås även bestämmelser om rätten att få använda skyddad yrkesbeteckning som närvårdare inom socialvården på Åland. Lagförslaget motsvarar i stor utsträckning Finlands lag om yrkesutbildade personer inom socialvården.

     Krav föreslås uppställas på att legitimerade socialarbetare och socionomer YH och närvårdare med skyddade yrkesbeteckning på Åland ska antecknas i ett centralregister över yrkesutbildade personer inom socialvården. Centralregistret ska fungera som en offentlig informationstjänst i vilket allmänheten ska kunna söka uppgift om bland annat den inom socialvård yrkesutbildades namn, behörighet samt eventuella begränsningar i rätten att utöva yrket.

     I lagförslaget ingår även bestämmelser om erkännande av yrkeskvalifikationer för att verka på Åland som socialarbetare, socionom YH och närvårdare för personer som har utländsk utbildning.

     I lagförslaget föreslås även närmare bestämmelser om tillsyn och påföljder för en inom socialvård yrkesutbildad persons felaktiga förfarande i arbetet.

     Avsikten är att en överenskommelseförordning ska ingås om att riksmyndigheten Tillstånds- och tillsynverket för social- och hälsovården (Valvira) ska sköta ärendehanteringen enligt den föreslagna lagen och hantera legitimeringen, erkännandet av yrkeskvalifikationer och viss tillsyn innefattande disciplinära åtgärder för socialarbetare, socionomer YH och närvårdare på Åland. Avsikten är även att Valvira på basen av överenskommelseförordning ska fungera som registerförande myndighet och att legitimerade socialarbetare och socionomer YH samt närvårdare med skyddad yrkesbeteckning på Åland ska ingå i Finlands centralregister över yrkesutbildade personer inom socialvården, Suosikki.

     Avsikten är att den förslagna landskapslagen ska träda i kraft den 1 januari 2021.

 

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

1.1 Gällande bestämmelser om behörighetsvillkor inom socialvården. 3

på Åland. 3

1.2 Finlands lagstiftning om behörighetsvillkor för yrkesutbildade personer inom socialvården  4

1.3 Sveriges lagstiftning om behörighetsvillkor för personer inom den sociala sektorn  6

1.4 Utbildning inom den sociala sektorn på Åland och åländska studerandes val av utbildningsland vid fortsatta studier på högskolenivå. 8

1.5 Erkännande av yrkeskvalifikationer 9

2. Överväganden och förslag. 11

2.1 Överväganden. 11

2.2 Lagförslagets övergripande innehåll 12

3. Lagstiftningsbehörigheten. 14

4. Förslagets verkningar 14

5. Beredningsarbetet 16

Detaljmotivering. 16

Landskapslag om yrkesutbildade personer inom socialvården. 16

Lagtext 29

L A N D S K A P S L A G om yrkesutbildade personer inom socialvården. 29

 


 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

1.1 Gällande bestämmelser om behörighetsvillkor inom socialvården

på Åland

 

Enligt landskapslagen (1995:101) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård är Finlands socialvårdslag (FFS 710/1982) med vissa undantag tillämplig på Åland. Kommunerna är enligt 10 § 1 mom. i socialvårdslagen skyldiga att ha yrkesutbildad personal för verkställigheten av socialvården. Denna personal kan enligt landskapslagen vara gemensam för två eller flera kommuner. Vidare ska kommunen enligt 10 § 2 mom. i socialvårdslagen till sitt förfogande ha tjänster vilka tillhandahålls av en tjänsteman som deltar i klientarbetet och har yrkesmässig behörighet som socialarbetare. Avsikten är att anta en ny landskapslag om socialvård. I lagen föreslås kommunerna fortsättningsvis vara skyldiga att ha ett tillräckligt antal inom socialvård yrkesutbildade personer samt annan personal som deltar i klientarbetet. Varje kommun ska till sitt förfogande ha tjänster vilka tillhandahålls av en socialarbetare i tjänsteförhållande som deltar i klientarbetet. Då myndigheten för en kommunalt samordnad socialtjänst (KST-myndigheten) i enlighet med landskapslagen (2016:2) om en kommunalt samordnad socialtjänst börjar verka kommer detta krav att åligga KST-myndigheten. Kommunerna ska även fortsättningsvis ansvara för äldreomsorgen gällande delar av de tjänster som tillhandahålls äldre. För utförandet av dessa uppgifter ska kommunerna fortsättningsvis ha ett tillräckligt antal inom socialvård yrkesutbildade personer samt annan personal som deltar i klientarbetet. Krav kommer däremot inte att finnas på att kommunerna har socialarbetare anställda.

     Den närmare regleringen av behörighetskraven för yrkesutbildad personal inom socialvården finns huvudsakligen i 1 § 1 mom. 3 punkten i landskapsförordningen (1995:103) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård, nedan kallad blankettförordningen. Enligt blankettförordningen är förordningen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (FFS 804/1992), nedan kallad riksförordningen, tillämplig på Åland[1] utan att några avvikelser gjorts i blankettförordningen. Enligt 2 § 2 mom. i blankettförordningen kan landskapsregeringen dock medge undantag (dispens) från behörighetskraven enligt riksförordningen.

     Riksförordningen är enligt 1 § tillämplig på behörighetsvillkor för inom socialvård yrkesutbildad personal inom kommuner eller kommunalförbund till den del inte något annat stadgas. På Åland tillämpas riksförordningens behörighetsvillkor på samtliga områden inom socialvården. Enbart för barnomsorgen finns avvikande behörighetsvillkor i landskapsförordningen (2011:90) om behörighetskrav för personal anställd i daghem och fritidshem.[2] För personal vid skyddshem finns specifika behörighetskrav fastställda i landskapsförordningen (2015:118) som till vissa delar avviker från riksförordningen.

     I riksförordningen fastställs behörighetsvillkoren enligt uppgifterna. Yrkesbeteckningen nämns endast för socialarbetare. Riksförordningens behörighetsvillkor baseras som helhet på det utbildningssystem som var rådande i Finland i början av 1990-talet och är till följd av detta i vissa avseenden svår att tillämpa.

     För socialarbetare är behörighetsvillkoren enligt riksförordningens 2 § 1 mom. för uppgiften lämplig högre högskoleexamen, i vilken ingår eller utöver vilken förvärvats tillräcklig utbildning på socialarbetets område.

     Behörig för i huvudsak administrativa ledningsuppgifter inom socialvården är enligt riksförordningens 2 § 2 mom. utöver de som är behöriga socialarbetare enligt 1 mom. även en person som avlagt lämplig högre högskoleexamen.

     Behörighetsvillkoren för uppgiften som specialarbetare inom socialvården är enligt riksförordningens 3 § sådan utbildning och lämplig specialiseringsutbildning eller förtrogenhet som uppgiften kräver.

     Behörighetsvillkoren för andra uppgifter än administrativa ledningsuppgifter enligt 2 § eller för vård-, omsorgs-, uppfostrings-, undervisnings-, eller rehabiliteringsuppgifter som kräver omfattande kunskaper är enligt riksförordningens 4 § för uppgiften lämplig yrkesexamen på minst institutnivå inom social- och hälsovårdsbranschen eller någon annan bransch. Behörighetsvillkoret kan t.ex. tillämpas beträffande behörighetsvillkor för föreståndare vid en socialvårdsenhet, för handledare eller för familjearbetare inom socialvården.

     Behörighetsvillkor för andra vård-, omsorgs-, uppfostrings-, eller rehabiliteringsuppgifter inom socialvården är enligt riksförordningens 5 § för uppgiften lämplig yrkesexamen på minst skolnivå inom social- och hälsovårdsbranschen eller någon annan bransch. Behörighetsvillkoret kan t.ex. tillämpas för vårdare inom socialvården.

     Om det för en uppgift inte är möjligt att få en person med stadgad behörighet, kan arbetsgivaren enligt riksförordningens 7 § för högst två år i sänder anställa en person som har en utbildning som kan anses vara tillräcklig och om möjligt praktisk erfarenhet av den ifrågavarande uppgiften.

     I den föreslagna landskapslagen om socialvård ingår specifika behörighetsvillkor för barnatillsyningsman och för ledningsuppgifter inom socialvården. I den föreslagna äldrelagen för Åland, som är under beredning, ingår bestämmelser om ledningsuppgifter inom äldreomsorgen

 

1.2 Finlands lagstiftning om behörighetsvillkor för yrkesutbildade personer inom socialvården

 

I Finland trädde lagen (FFS 272/2005) om behörighetsvillkor för yrkesutbildade personer inom socialvården i kraft 1 augusti 2005. Lagen ersatte de tidigare bestämmelserna på förordningsnivå i behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (FFS 804/1992). I lagen fastställdes behörighetsvillkor för socialarbetare, socialombudsman, barnatillsyningsman, socialhandledare, barnträdgårdslärare, närvårdare, specialarbetare inom socialvården, samt behörighetskrav för ledningsuppgifter inom socialvården. I lagen fanns en möjlighet att tillfälligt under högst ett års tid anställa en icke-behörig person som på grundval av fullgjorda studier hade tillräckliga förutsättningar att sköta uppgiften, om det inte gick att få en person med föreskriven behörighet. En icke-behörig person kunde dock inte ges rätt att i brådskande fall besluta om vård oberoende av klientens vilja. Lagen har upphävts i Finland den 1 maj 2016 genom ikraftträdande av lagen (FFS 287/2016) om upphävande av lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården.

     I lagen (FFS 817/2015) delas yrkesutbildade personer inom socialvården in i två kategorier; legitimerade yrkesutbildade personer och yrkesutbildade personer med skyddad yrkesbeteckning. Legitimerade yrkesutbildade personer är enligt 7 § socialarbetare och enligt 8 § socionom, geronom och rehabiliteringsledare. Bestämmelser om yrkesbeteckningar för yrkesutbildade personer med skyddad yrkesbeteckning och vilken utbildning yrkesbeteckningen kräver utfärdas genom förordning. En förutsättning för att en person ska få använda den skyddade yrkesbeteckningen är även att personen har antecknats som yrkesutbildad person i centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården. Även andra personer med tillräcklig utbildning, erfarenhet och yrkesskicklighet kan vara verksamma i uppgifter som hör till en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning. Vilken denna tillräckliga utbildning är fastställs genom förordning. I statsrådets förordning (FFS 153/2016) om yrkesutbildade personer inom socialvården fastställs i 1 § att med yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning avses närvårdare. Med utbildning som leder till närvårdaryrket avses den grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen som har examensbenämningen närvårdare. Yrkesutbildade personer med skyddad yrkesbeteckning är även hemvårdare och vårdare av utvecklingshämmade som avlagt en examen på skolnivå som föregått närvårdarexamen.

     En icke-behörig person som studerar till socialarbetare och som med godkänt resultat har avlagt ämnesstudierna och praktik i socialt arbete kan i Finland tillfälligt i högst ett år vara verksam i socialarbetaryrket. Den studerande ska då arbeta under ledning och översyn av en utexaminerad socialarbetare. Den som studerar för att bli legitimerad som yrkesutbildad person i ett annat yrke eller har avlagt en för det sociala området lämplig högskoleexamen och som har tillräckliga förutsättningar för att vara verksam i yrket kan tillfälligt i högst ett år vara verksam i yrket som legitimerad yrkesutbildad person. Liksom enligt den tidigare i Finland gällande lagen, har den som är tillfälligt verksam i socialarbetaryrket inte samma rätt som socialarbetare att i brådskande fall besluta om vård oberoende av egen vilja och om åtgärder i anslutning till det.

     Syftet med reformen gällande behörighetsvillkoren i Finland är enligt RP 354/2014 rd att främja klienterna inom socialvårdens rätt till socialvård av god kvalitet och till gott bemötande genom att kräva att yrkesutbildade personer inom socialvården har den utbildning, färdighet och yrkeskompetens som yrkesutövningen förutsätter. Gällande hälso- och sjukvården finns ett system med individuell tillsyn över den inom hälso- och sjukvård yrkesutbildade personalen genom att krav finns på att de inom hälso- och sjukvård yrkesutbildade personerna anhåller om legitimering hos Valvira och ingår i centralregistret över yrkesutbildade personer inom hälso-och sjukvården, samt att Valvira utövar tillsyn över de inom hälso-och sjukvård yrkesutbildade personerna och har befogenheter att begränsa eller helt dra in en inom hälso- och sjukvård yrkesutbildad persons yrkesrättighet. Syftet med reformen av lagen för de inom socialvård yrkesutbildade personerna i Finland är att samma krav på legitimering, registrering i centralregister samt Valviras därtill anknytande tillsyn ska gälla för både personal inom socialvården och hälso- och sjukvården. Avsikten är att klienternas ställning därmed ska förbättras och jämställas med patienternas ställning. Genom lagen får socialvårdsklienterna möjlighet att i centralregistret kontrollera behörigheten på den person som hanterar hans eller hennes ärende. Avsikten med lagen i Finland är att stödja integrationen av social- och hälsovården genom att lagstiftningen gällande yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården förenhetligas. I Finland har det även ansetts önskvärt att anställda inom social-och hälsovården som arbetar i samma organisation eller med samma klienter tillsynsmässigt ska vara i samma ställning.[3] Genom lagen reformeras uppgiftsstrukturen och arbetsfördelningen mellan den inom socialvård yrkesutbildade personalen, och uppluckring sker av behörighetskraven. Avsikten är att möjliggöra inbesparningar i personalkostnaderna. Arbetsgivaren kan vid inrättandet av en befattning fastställa befattningsbeskrivningen samt de kompetenskrav som uppgifterna i befattningen kräver. Tanken är att arbetsgivarna ska kunna reformera uppgiftsstrukturen och arbetsfördelningen inom socialvården så att en del ärenden kan skötas av socionom eller geronom YH, medan socialarbetare sköter de uppgifter där det i lag fastställs krav på socialarbetarbehörighet.

     Lagstiftningen om yrkesutbildade personer inom socialvården och hälso- och sjukvården avses totalreformeras i Finland. I en utredning föreslås att lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården och lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska slås samman och att även registren över de yrkesutbildade personerna inom socialvården respektive hälso- och sjukvården slås samman. Enligt utredarna bör de uppgifter som ska antecknas i registret över yrkesutbildade personer fastställas entydigare än i nuläget. Tydligare bestämmelser om utlämnande av uppgifter ur registret över yrkesutbildade personer behövs, eftersom de gällande bestämmelserna är mycket svårtydda. Utredarna föreslår även att säkerhetsåtgärderna och påföljdssystemet för felaktigt förfarande ska ses över helt och hållet. Kriterierna ska definieras exakt och bedömas i förhållande till grundlagen. Tillgripande av säkerhetsåtgärder (begränsning eller fråntagande av rätten att utöva yrke) innebär ett allvarligt intrång i individens grundläggande rättigheter, i näringsfriheten och rätten till arbete.[4]

 

1.3 Sveriges lagstiftning om behörighetsvillkor för personer inom den sociala sektorn

 

I Sverige är socialarbetare till skillnad från på Åland och i Finland inte i sin helhet ett reglerat yrke. Det finns således inte uppställda krav i svensk lagstiftning på vad som krävs för att få arbeta inom yrket, såsom en viss examen, legitimation eller annat formellt erkännande. Gällande arbete rörande barn och unga som rör utredning eller behov av insatser ska dock socialnämnden enligt 3 kap 3 a § 2 mom. i socialtjänstlagen (SFS 2001:453) använda handläggare som avlagt svensk socionomexamen eller annan relevant examen på minst grundnivå i högskolan. Socialnämnden ansvarar även för att handläggaren har tillräcklig erfarenhet för uppgiften. I övrigt framkommer av 3 § 2 mom. i socialtjänstlagen att det för utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet.

     Inom socialtjänsten i Sverige fattas besluten i individärenden på politisk nivå av socialnämnden på föredragning av en tjänsteman, medan inom socialvård yrkesutbildade personer i Finland och på Åland i större utsträckning har rätt att fatta självständiga förvaltningsbeslut i individärenden. Beträffande dessa beslut kan sedan rättelseyrkande framställas till socialnämnden.

     Frågan om legitimation eller behörighet för yrken inom socialtjänsten i syfte att tillförsäkra allmänheten en god och professionell handläggning har varit aktuell i flera svenska statliga utredningar. I 1994 års behörighetskommitté[5] framfördes att det, precis som inom hälso- och sjukvårdens område, fanns goda skäl att ställa höga krav på utbildning och lämplighet hos de personer som deltar i beslutsprocesser och handlägger ärenden inom socialtjänsten. Emellertid finns det en väsentlig skillnad mellan verksamhetsområdena såtillvida att personal inom socialtjänsten, på ett annat sätt än inom hälso- och sjukvården, är beroende av vad som beslutats av politiskt tillsatta nämndledamöter. Någon motsvarighet till hälso- och sjukvårdspersonalens särskilda ansvar för medicinska åtgärder finns inte inom socialtjänsten. Kommitténs uppfattning var därför att man inte bör skapa ett legitimationsförfarande för yrken inom socialtjänsten utan hellre överväga en behörighetsreglering eller kompetensreglering knuten till vissa tjänster.

     Barnskyddsutredningen[6] hade bl.a. i uppdrag att ta ställning till vilken kompetens som behövs för att arbeta inom den sociala barn- och ungdomsvården, och utredningen ansåg att krav på socionomexamen ska krävas för vissa specifika uppgifter inom den sociala barn- och ungdomsvårdens samt att socialsekreterare som saknar tidigare erfarenhet av ovan nämnda arbetsuppgifter av socialnämnden ska erbjudas en lämplig introduktion och stöd i yrket. Barnskyddsutredningens bedömning vara att socionomutbildningen med sitt breda innehåll av ämnen som juridik och socialrätt, socialt arbete, statskunskap, psykologi och sociologi var den utbildning som gav den bästa grunden. Barnskyddsutredningen konstaterade att grundutbildningen för socionomer har blivit mer akademiserad, men samtidigt bredare och mer generell. Utredningen bedömde att en specialistutbildning om minst ett år borde införas på den avancerade nivån inom ramen för den ordinarie utbildningsstrukturen.

     Behörighetsutredningen från 2010 hade bl.a. i uppdrag att kartlägga och analysera förutsättningarna för en behörighetsreglering av kompetensen hos personal som handlägger och följer upp ärenden avseende personer med funktionshinder, ärenden som avser äldre samt ärenden som gäller barn och unga. Behörighetsutredningen, som behandlade ett väsentligt vidare område än barnskyddsutredningen, ansåg att icke önskvärda inlåsningseffekter skulle uppstå om endast socionomexamen skulle godtas som kompetens för alla socialsekreterare, biståndshandläggare och LSS-handläggare[7] med vissa arbetsuppgifter. För att inte utestänga personer med annan utbildning än socionom och ge socialnämnden möjlighet att använda personer med annan utbildning, t.ex. grundutbildning inom andra områden med påbyggnad i framför allt socialt arbete, förvaltningsrätt och socialrätt, föreslog utredningen ett införande av krav på socionomexamen, eller ”annan relevant examen” på minst grundnivå i högskolan, för socialsekreterare, biståndshandläggare och LSS-handläggare med vissa arbetsuppgifter.[8]

     I regeringspropositionen[9] till lagändringen om skärpta behörighetskrav inom det svenska barnskyddet som trädde i kraft 1 juli 2014 framhöll regeringen att det är särskilt viktigt att handläggarna som utför uppgifter inom den sociala barn- och ungdomsvården har hög kompetens och god erfarenhet. Eftersom det inte var tillräckligt utrett vilka konsekvenser ett krav på behörighet för utförande av vissa uppgifter i alla delar av socialtjänsten skulle få, så bedömde regeringen att behörighetskravet skulle begränsas till den sociala barn- och ungdomsvården. Regeringen delade barnskyddsutredningens och behörighetsutredningens bedömning att socionomexamen är den utbildning som bäst motsvarar kraven och ger den bästa grunden för socialt arbete. Regeringen framförde dock i likhet med behörighetsutredningen att socialnämnderna skulle ha möjlighet att även använda socialsekreterare med annan relevant examen på minst grundnivå i högskolan för att utföra arbetsuppgifterna. En sådan utbildning skulle kunna vara en grundutbildning inom andra områden med påbyggnad i framförallt socialt arbete, förvaltningsrätt och socialrätt. Socialutskottet ställde sig bakom regeringens förslag och delade regeringens bedömning att begreppet annan relevant examen tydliggör att annan examen än socionom i första hand bör uppfylla de krav på kompetens som behövs för att utföra de faktiska arbetsuppgifterna. En annan examen behöver inte sträva efter att vara så lik socionomutbildningen som möjligt.[10]

     Gällande behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter inom socialtjänsten i Sverige har Socialstyrelsen gett ut föreskrifter (SOSFS 2014:7) om behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens barn- och ungdomsvård, där det definieras vilka specifika kunskaper och kompetenser som krävs för att handlägga ärenden som berör barn och unga i socialtjänsten samt vad som är en ”annan relevant examen” enligt 3 kap 3 a § 2 mom. i socialtjänstlagen.[11]Socialstyrelsen har även gett ut Socialstyrelsens allmänna råd om kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade till personer med funktionsnedsättning (SOSFS 2014:2) och Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre (SOSFS 2011:12).

 

1.4 Utbildning inom den sociala sektorn på Åland och åländska studerandes val av utbildningsland vid fortsatta studier på högskolenivå

 

Som framkommit av redogörelsen av de nu gällande behörighetsvillkoren för inom socialvård yrkesutbildad personal på Åland, har finländska behörighetsvillkor och det finländska utbildningssystemet varit rådande på Åland med stöd av landskapsförordningen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård. På Åland tillhandahålls på socialvårdens område enbart utbildning på gymnasienivå. Vid Ålands yrkesgymnasium finns möjlighet att läsa till närvårdare vid utbildningsprogrammet för social-och hälsoområdet och till sociokant vid utbildningsprogrammet inom samhälleliga och sociala sektorn.[12] Efter fullgjord utbildning ska Ålands gymnasium i enlighet med 6 § i republikens förordning (2005:37) om yrkesutbildning inom social- och hälsovård i landskapet Åland underrätta Valvira om de hälsovårdsexamina som avlagts i landskapet som närvårdare. Personer som läst till närvårdare vid Ålands gymnasium registrerar efter uppnådd examen sig i Valviras centralregister över yrkesutbildade personer inom hälso-och sjukvården. En del väljer även att registrera sig i Valviras centralregister över yrkesutbildade personer inom socialvården. Bägge registreringar bekostas av den enskilde. De studerande som genomgått hela utbildningsprogrammet till sociokant i enlighet med Läroplan för gymnasieexamen inom samhälleligt och socialt yrkesområde från den 10 mars 2014 (reviderad den 7 maj 2016) har behörighet att arbeta som barnskötare på Åland.[13]

     De åländska studerande som utexaminerats från Åland gymnasium väljer i stor utsträckning att fortsätta sina studier på högskolenivå i Sverige. År 2017 valde 75 % av de åländska studerande att utbilda sig på högskolenivå i Sverige. 20 % valde att utbilda sig i Finland, 1 % valde utbildning på högskolenivå i övriga nordiska länder, medan resterande 4 % studerade på högskolenivå i övriga Europa eller utanför Europa, se tabell 1.

 

 

 

 

Tabell 1, Statistisk årsbok för Åland, ÅSUB 2018.

 

Åländska studerande utanför Åland år 2017

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Studieland

 

Folkhög-skola

Gymnasie-nivå

Högskola

Yrkeshög-skola

Finland

460

9

71

195

185

Sverige

893

34

108

719

25

Övriga Norden

18

 

7

11

 

Övriga Europa

38

 

3

32

 

Utom Europa

15

 

8

7

 

Totalt

1424

43

197

964

210

 

Mer specifika uppgifter om åländska studerandes val av studieland gällande de som läser socialt arbete på högskolenivå finns inte att tillgå. Av statistiken gällande landskapsregeringens ärendehantering av erkännande av yrkeskvalifikationer som socialarbetare för åren 2013 - 2018, tabell 2, framkommer dock att 89 % av de sökande som anhållit om erkännande av yrkeskvalifikationer som socialarbetare har haft en svensk högskoleutbildning.

     På Åland arbetar i dagsläget uppskattningsvis 50 - 55 socialarbetare. Det finns inte uppgifter att tillgå beträffande hur många av dessa som till sin utbildning har en högre högskoleexamen med socialt arbete som huvudämne förvärvad i Finland.

     Gällande utbildning på yrkeshögskolenivå utbildade sig 210 åländska studerande utom Åland. 185 av dessa utbildade sig i Finland, medan 25 utbildade sig i Sverige. Det finns inte uppgifter om hur många av de studerande på yrkeshögskolenivå som studerar till socionom YH i Finland.

 

1.5 Erkännande av yrkeskvalifikationer

 

I landskapslagen (ÅFS 2017:22) om erkännande av yrkeskvalifikationer regleras hur yrkeskvalifikationer som förvärvats i ett annat EU-medlemsland eller inom EES-området erkänns på Åland. Lagstiftningen tillämpas på reglerade yrken, d.v.s. där det i landskapslagstiftning uppställs exakta behörighetskrav för att få verka inom ett yrke. Lagstiftningen bygger på yrkeskvalifikationsdirektivet, Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/55/EU.

     Genom systemet med erkännande av yrkeskvalifikationer hanterar utbildningsavdelningen vid landskapsregeringen ärenden där personer med utländsk utbildning, företrädelsevis från Sverige, anhåller om att deras utbildning och i förekommande fall arbetslivserfarenhet som förvärvats i ett annat EU-land, inom EES-området eller i annat land där avtal finns mellan EU, medlemsländerna och annan part, ska erkännas som att motsvara de behörighetskrav som uppställs för att verka på Åland. På Åland finns reglerade yrken inom ett flertal områden, såsom t.ex. olika former av lärare (klasslärare, ämneslärare, speciallärare, specialklasslärare, lärare som ger ämnesundervisning på gymnasienivå, lärare som ger yrkesämnesundervisning på gymnasie-nivå), och inom barnomsorgen betraktas bland annat barnträdgårdlärare, specialbarnträdgårdslärare och barnskötare som reglerade yrken.[14]

     Inom den sociala sektorn finns i dagsläget endast socialarbetare som reglerat yrke. Årligen hanterar utbildnings-och kulturavdelningen ca. 2 - 9 st. ärenden gällande erkännande av yrkeskvalifikationer som socialarbetare, se tabell 2. Av de sökande har 89 % haft utbildning från Sverige, medan resterande sökande har haft utbildning från Baltikum.

 

Tabell 2.

 

     Om sökandes utbildning väsentligt avviker från den utbildning som krävs enligt åländsk lagstiftning, och de kunskaper som sökanden förvärvat genom yrkesverksamhet inte är sådana att de täcker avvikelsen, fastställer landskapsregeringen en kompensationsåtgärd som sökanden ska genomgå. Enligt huvudregeln får sökanden i enlighet med 6 § 3 mom. i landskapslagen om erkännande av yrkeskvalifikationer välja mellan att genomgå en anpassningsperiod (period av yrkesverksamhet under övervakning av behörig handledare i yrket för vilket erkännande av yrkeskvalifikationer söks) eller lämplighetsprov (tentamen på ämnesområden som sökandens examen inte omfattar och i vilka kunskap är väsentlig för att kunna utöva yrket på Åland). Gällande yrket där yrkesverksamheten kräver exakta kunskaper i nationell rätt och där yrkesverksamheten till en väsentlig och konstant del består i att lämna råd och/eller hjälp i frågor som berör nationell rätt, får dock landskapsregeringen enligt 6 § 3 mom. 1 punkten i landskapslagen om erkännande av yrkeskvalifikationer kräva antingen lämplighetsprov eller anpassningsperiod. Lanskapsregeringen har i flertalet fall krävt att sökande som anhåller om erkännande av yrkeskvalifikationer som socialarbetare på basen av sistnämnda bestämmelse genomgår ett lämplighetsprov. Lämplighetsprov ordnas enligt 6 § 5 mom. av Högskolan på Åland i enlighet med vad som krävs i landskapsregeringens beslut om erkännande av yrkeskvalifikationer. Högskolan på Åland ordnar lämplighetsprov två gånger om året.

 

2. Överväganden och förslag

 

2.1 Överväganden

 

Landskapsregeringen föreslår att en ny lag antas gällande behörighetsvillkor för yrkesutbildade personer inom socialvården som verkar på Åland. Ny lagstiftning på området är angelägen, eftersom den nu gällande förordningen är föråldrad och inte motsvarar dagens utbildningssystem, vilket innebär att tillämpningen av förordningen försvåras.

     Ur såväl medborgarnas som ur de åländska kommunala socialvårdsmyndigheternas synvinkel kan det anses fördelaktigt att de behörighetskrav som uppställs för att få verka inom vissa yrken inom den kommunala socialvården finns tillräckligt detaljerat i landskapslagstiftningen. Förevarande lagförslag utgörs av en egen lag i s.k. fulltextlagform som i det närmaste motsvarar den finländska lagen. Den valda lagstiftningstekniken innebär att de förändringar som i framtiden görs i den motsvarande finländska behörighetslagstiftningen inte kommer att bli gällande på Åland om inte motsvarande lagstiftningsåtgärder vidtas. I Finland planeras en totalreform av lagstiftningen om yrkesutbildade personer inom socialvården och hälso- och sjukvården där målet är att sammanslå lagstiftningen för att stöda integreringen av hälso- och sjukvården och socialvården. På Åland är inte avsikten att genomföra samma reform. Avsikten är att förevarande lagförslag ska kunna ligga till grund för behörighetskraven för yrkesutbildad personal inom socialvården på Åland oberoende av kommande reformer i Finland.

     En avsikt med att på Åland införa samma reglerade yrken inom socialvården som i Finland är att stöda den föreslagna landskapslagen om socialvård, som i stor utsträckning motsvarar rikes socialvårdslag. Avsikten är att skapa en uppgiftsfördelning där yrkeskompetensen hos socionom YH ska nyttjas på ett bättre sätt än i dagsläget. Landskapsregeringen för bedömningen att motsvarande systematik för reglerade yrken på Åland som i Finland bäst främjar en rättssäker socialvård på Åland. Av samma anledning är avsikten att en överenskommelseförordning ska ingås så att Tillstånds- och tillsynsverket för social-och hälsovården, Valvira, sköter ärendehanteringen enligt lagförslaget beträffande legitimering, registrering i centralregistret över yrkesutbildad personal inom socialvården, erkännande av yrkeskvalifikationer för personer med utländsk utbildning, samt tillsynsåtgärder som har anknytning till beviljandet eller begränsandet av yrkesrättigheter inom socialvården, varför avvikande yrkesbeteckningar inte är möjligt.

     Ett alternativ till den föreslagna fulltextlagen skulle ha varit att utarbeta nationsneutrala behörighetsvillkor som inte anknyter till det finländska utbildningssystemet. Nationsneutrala behörighetsvillkor används till exempel i landskapsförordningen (2011:75) om gymnasieutbildning. Nationsneutrala behörighetsvillkor fastställs som att omfatta en examen vid universitet eller högskola om ett minimiantal akademiska poäng. Krav kan ställas även på innehållet i examen, till exempel på minimiantal akademiska poäng i socialt arbete och i socialrätt. Krav finns därmed inte på att studierna i socialt arbete och socialrätt ska ha avlagts enligt ett visst lands fordringar. Detta har inte bedömts vara ett ändamålsenligt sätt att reglera behörigheten för socialarbetare och socionom YH där det har ansetts att krav behöver ställas på kunskap i finländsk socialrätt, eftersom lagstiftningsbehörigheten på de områden som personalen inom den sociala sektorn har att följa på Åland är delad. Noteras kan särskilt att rättsområdena socialförsäkring och administrativt tvingande åtgärder idag i sin helhet är finländsk behörighet. Även på området socialvård, som är åländsk lagstiftningsbehörighet, tillämpas motsvarande lagstiftning som i Finland med väldigt få avvikelser och den föreslagna nya landskapslagen om socialvård motsvarar materiellt sett i hög utsträckning den nu gällande finländska socialvårdslagen.

     Syftet med den föreslagna lagen och med behörighetskrav som innebär att socialarbetare fortsättningsvis föreslås vara ett reglerat yrke och att socionom YH föreslås bli ett nytt reglerat yrke, är att trygga de åländska invånarnas rätt till tjänster av god kvalitet genom att uppställa tydliga behörighetsvillkor för dem som utför tjänsterna. De exakta behörighetskraven anses ge tydlighet på behörighetskraven både för arbetsgivaren och för sökanden vid anställningar inom socialvården. Socialarbetare utövar offentlig makt på ett sätt som kan ha livslånga konsekvenser för den enskilda. Landskapsregeringens avsikt är att socialvårdsklienternas rättssäkerhet ska förbättras genom att ingå en överenskommelseförordning om att Valvira ska sköta hanteringen av erkännande av yrkeskvalifikationer, legitimeringsförfarandet med tillhörande registrering i Suosikkiregistret över inom socialvård utbildade personer samt stora delar av tillsynen över personer som verkar inom socialvården på Åland. Som framkommit ovan under avsnitt 1.4 väljer de flesta av de åländska studerande att studera på högskolenivå i Sverige. Dessa personer kan efter avlagd examen liksom i dagsläget anhålla om erkännande av yrkeskvalifikationer, se ovan under avsnitt 1.5.

 

2.2 Lagförslagets övergripande innehåll

 

Innehållet i sak i lagförslaget föreslås motsvara den nuvarande finländska lagen om behörighetsvillkor för yrkesutbildade personer inom socialvården. Det föreslås således att det uppställs krav på legitimering och registrering i ett register över yrkesutbildade personer inom socialvården för att få verka som yrkesutbildad person inom den sociala sektorn på Åland. Eftersom bedömningen är att legitimeringen av yrkesutbildade personer inom socialvården även på Åland behöver kopplas till att dessa personer ingår i ett för allmänheten på internet tillgängligt register över yrkesutbildade personer inom socialvården, och utvecklandet och upprätthållandet av ett sådant register bedöms vara kostsamt, är avsikten att en överenskommelseförordning ska ingås om att de inom socialvård yrkesutbildade personerna som verkar på Åland ska ingå i centralregistret Suosikki. Avsikten är även att en överenskommelseförordning ska ingås beträffande att Valvira, ska sköta övriga ärenden enligt lagförslaget beträffande handläggning av ärenden gällande legitimering.

     Till registreringen av yrkesrättigheterna anknyter även tillsynsbefogenheter beträffande åtgärder som föranleder att yrkesrättigheten delvis, helt och för viss tid eller permanent dras in, och där avsikten är att ingå överenskommelseförordning om att Valvira hanterar frågan. Avsikten är även att Valvira genom överenskommelseförordning ska sköta erkännande av yrkeskvalifikationer för personer med utländsk utbildning som avser att verka inom reglerade yrken inom socialvården på Åland. Denna uppgift sköts i dagsläget av Ålands landskapsregering, förutom beträffande erkännande av yrkeskvalifikationer för personer med utländsk utbildning för att få verka som närvårdare på Åland, vilket redan i dagsläget sköts av Valvira för Ålands del, eftersom närvårdarutbildningen delvis är att hänföra till hälso-och sjukvårdens område, vilket är riksbehörighet.

     Genom lagförslaget är socialarbetare, liksom i dagsläget, att betrakta som ett reglerat yrke, för vilket systemet med erkännande av yrkeskvalifikationer ska tillämpas beträffande personer med utländsk utbildning. Personer med socionomutbildning på högskolenivå från t.ex. Sverige kommer således liksom för närvarande att genom att anhålla om erkännande av yrkeskvalifikationer och därefter genomgå eventuella kompensationsåtgärder bli behöriga att verka som socialarbetare på Åland.

     Yrkeshögskolesocionom (socionom YH) föreslås bli ett nytt reglerat yrke. Socionom YH har inte någon motsvarighet i det svenska utbildningssystemet, men annan utbildning inom den sociala sektorn finns på yrkeshögskolenivå. Socionom YH ska inte förväxlas med det svenska begreppet socionom, som avser en person som innehar minst lägre högskoleexamen. Andra yrkesbeteckningar har inte kunnat föreslås för Ålands del eftersom avsikten är att en överenskommelseförordning ska ingås beträffande att Valvira ska sköta ärendehanteringen och upprätthållande av centralregistret enligt lagen, varför samma reglerade yrken och yrkesbeteckningar som i Finland behöver användas även i den åländska lagstiftningen. Avsikten är att även studerande från annat EU-medlemsland genom att anhålla om erkännande av yrkeskvalifikationer och efter eventuella kompensationsåtgärder som genom överenskommelseförordning avses hanteras av Valvira ska vara behöriga att verka på Åland.

     Närvårdare inom socialvården föreslås bli ett yrke med skyddad yrkesbeteckning. Någon förändring i utbildningskraven för närvårdare föreslås inte. Närvårdare utbildade vid Ålands gymnasium registreras redan i dagsläget i Valviras centralregister för yrkesutbildade personer inom hälso-och sjukvård, Terhikki, eftersom utbildningen omfattar både hälso- och sjukvård och socialvård. Genom lagförslaget kommer krav även att finnas på att närvårdare ska registrera sig även i socialvårdens centralregister över yrkesutbildade personer inom socialvården. Avsikten är dock att de närvårdare som redan är registrerade i Terhikkiregistret över yrkesutbildade personer inom hälso-och sjukvården när denna lag träder i kraft avgiftsfritt på den handläggande myndighetens initiativ ska registreras även i socialvårdens register.

     Avsikten med den föreslagna regleringen och med att hanteringen av ärendena är tänkt att skötas av Valvira på basen av överenskommelseförordning, är att uppnå ett rättssäkert system, där klienten i ett register kan kontrollera behörigheten hos den person som hanterar hans eller hennes ärende. Åländska arbetsgivare ska kontrollera behörigheten hos arbetssökande personer som söker jobb som socialarbetare eller socionom YH i centralregistret. För närvårdare kan arbetsgivare redan i dagsläget kontrollera behörigheten i Terhikki centralregistret för hälso- och sjukvård, i vilket utexaminerade närvårdare från Ålands yrkesgymnasium registreras.

     För det fall att en socialarbetare, socionom YH eller närvårdare brister i sin yrkesutövning på ett sådant sätt att detta föranleder åtgärder där personens yrkesrätt begränsas eller dras in, kommer detta att framkomma ur centralregistret. Arbetsgivare kan således kontrollera detta vid nyanställningar. Detta är möjligt redan i dagsläget på Åland beträffande yrkesgruppen närvårdare, som ingår i centralregistret.

     Lagförslaget innehåller enbart behörighetsbestämmelser för personal inom den kommunala socialvården. För klientombudsman vid Ålands ombudsmannamyndighet fastslås behörighetskraven i 10 § 1 mom. i landskapslagen (2014:33) om Ålands ombudsmannamyndighet. Avsikten är inte att i detta fall ha behörighetskrav som överensstämmer med de finländska behörighetskraven för motsvarande befattning som socialombudsman.[15]

     Avsikten är att den föreslagna landskapslagen om socialvård och den förslagna äldrelagen för Åland, som är under beredning, ska innehålla hänvisningar till förevarande lagförslag gällande kompetenskraven för vissa uppgifter som utförs inom socialvården. I förslaget till landskapslag om socialvård ingår även specifika behörighetskrav för ledning av socialvården och för barnatillsyningsman. Behörighetskraven för att verka inom barnskyddet ändras inte, men avsikten är att den åländska blankettlagen om barnskydd ändras så att hänvisning görs till bestämmelser i förevarande lagförslag. Denna lagändring ingår i lagförslaget till landskapslag om socialvård på Åland. I lagförslaget till landskapslag om socialvård ingår även en ändring av landskapslagen (2012:36) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om privat socialservice gällande hänvisning till förevarande lagförslag beträffande behörighetsvillkor för yrkesutbildade personer inom socialvården. Landskapsregeringens avsikt är såsom närmare redogörs för i avsnitt 6.1.4 i lagförslaget till landskapslagen om socialvård att gällande skyddshemsverksamheten föreslå ändringar av landskapslagen (2015:117) om skyddshem. I det sammanhanget bör även ändringar av landskapsförordningen (2015:118) om skyddshemspersonal göras beträffande behörighetsvillkor för personal vid skyddshem.

 

3. Lagstiftningsbehörigheten

 

Åland har förutom på området socialvård enligt 18 § 13 punkten i självstyrelselagen även lagstiftningsbehörighet beträffande landskapsregeringen och under denna lydande myndigheter och inrättningar, landskapets tjänstemän, tjänstekollektivavtal för landskapets anställda och disciplinär bestraffning av landskapets tjänstemän enligt 3 punkten och beträffande kommunernas förvaltning, kommunernas tjänsteinnehavare, tjänstekollektivavtal för kommunernas anställda och disciplinär bestraffning av kommunernas tjänsteinnehavare enligt 4 punkten i självstyrelselagen.

     Rättsområdet arbetsrätt tillhör i enlighet med 27 § 21 punkten i självstyrelselagen Finlands lagstiftningsbehörighetsområde med ovan nämnda undantag beträffande tjänstekollektivavtal för landskapets och kommunernas anställda.

     I enlighet med 19 § 3 mom. i självstyrelselagen har det i lagförslaget tagits in med Finlands lag om yrkesutbildade personer inom socialvården överensstämmande bestämmelser för att uppnå en enhetlig och överskådlig landskapslag.

 

4. Förslagets verkningar

 

Lagförslaget bedöms inte ha några konsekvenser för miljön. Inte heller gällande barns ställning bedöms lagförslaget ha större konsekvenser, eftersom inte några förändringar föreslås gällande behörighetsvillkoren för att få verka inom barnskyddet. Barn, liksom övriga klienter inom socialvården förväntas dock gynnas av att tydligare behörighetsvillkor fastslås för att få verka i övriga yrkesgrupper för inom socialvård yrkesutbildade personer.

     Beträffande förslagets verkningar för jämställdheten, är de yrkesgrupper som lagförslaget rör, närvårdare, socialarbetare och socionom YH i dagsläget kvinnodominerade yrkesgrupper. Enligt statistisk årsbok för Åland 2018[16] var närvårdare den största yrkesgruppen på Åland år 2015. 91% av alla som verkade som närvårdare på Åland år 2015 var kvinnor. Motsvarande statistik finns inte beträffande yrkesgruppen socialarbetare på Åland, men enligt landskapsregeringens statistik gällande ärendehantering av erkännande av yrkeskvalifikationer som socialarbetare åren 2013 - 2018 (se bild 3 ovan) var 89 % av de sökande kvinnor. För yrkesgruppen socionom YH finns inte uppgifter. Kravet på legitimering för att få verka som närvårdare inom socialvården och som socialarbetare och socionom YH på Åland förväntas stärka yrkesgruppernas status.

     Beträffande förslagets ekonomiska och administrativa verkningar är avsikten att en överenskommelseförordning ska ingås om att Valvira ska sköta handläggningen av ärenden enligt lagförslaget och upprätthållandet av centralregistret för yrkesutbildade personer som verkar på Åland. Enligt uppgift skulle Valvira inte kräva någon kostnadsersättning för detta. För ÅMHM innebär lagförslaget att vissa påföljder för inom socialvård yrkesutbildade personers felaktiga förfarande ska tillämpas vid ÅMHM:s tillsyn i de fall som Valvira inte ska ingripa i ärendena (15 § 2 mom., 20 § 3 mom. – påpekande av vikten av en ändamålsenlig yrkesutövning, uppmaning att avhjälpa brister eller missförhållanden, anmärkning). Förslaget innebär också att ÅMHM i tillsynsärenden kommer att behöva stå i kontakt med Valviras tillsynsenhet. Förslaget bedöms dock inte föranleda behov av utökade personalresurser hos ÅMHM. Arbetsgivaren har den primära skyldigheten att övervaka arbetet som utförs av de anställda yrkesutbildade personerna inom socialvården. De flesta problemsituationer på arbetsplatsen kan lösas av arbetsgivaren själv utan att ärendet anmäls till tillsynsmyndigheten.

     Närvårdare utexaminerade från Ålands yrkesgymnasium registreras redan i dagsläget i Valviras centralregister över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Krav kommer dock att uppställas på att närvårdare även registrerar sig i socialvårdens centralregister. Avsikten är att de närvårdare som är registrerade i Terhikki centralregistret över yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvården då detta förslag till lag träder i kraft avgiftsfritt och på den handläggande myndighetens initiativ ska registreras även i registret över yrkesutbildade personer inom socialvården.

     För personer som verkar som socialarbetare på Åland på basen av finsk högre högskoleexamen med socialt arbete som huvudämne eller på basen av beslut fattade av landskapsregeringen gällande erkännande av yrkeskvalifikationer av utländsk utbildning förväntas lagförslaget inte få några konsekvenser, utöver att dessa personer senast den 31 december 2022 ska anhålla om registrering i registret över yrkesutbildade personer inom socialvården. En avgift kommer att uppbäras av den sökande för registreringen. För det fall personen i fråga redan på eget initiativ registrerat sig i centralregistret krävs inte någon ytterligare registrering för att få verka på Åland.

     För personer som verkar som yrkesutbildad person inom socialvården på basen av dispensbeslut fattade av landskapsregeringen föreslås övergångsbestämmelser gällande att personerna i fråga fortsatt får verka i motsvarande arbetsuppgifter. Personerna kan dock inte registreras som legitimerade i centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården på basen av dispensbeslutet. I en del fall där dispensbeslut fattats innan landskapslagen (2011:120) om erkännande av yrkeskvalifikationer trädde i kraft på Åland 1 mars 2012 torde personen i fråga kunna anhålla om erkännande av yrkeskvalifikationer på basen av utbildning förvärvad utomlands, där det är möjligt att den individuella prövningen av ärendet med beaktandet av den kunskap sökanden förvärvat genom sin yrkesverksamhet skulle utvisa att kompensationsåtgärder inte skulle krävas.

     För personer som verkar på positioner på Åland för vilka arbetsgivaren framöver kommer att uppställa krav på behörighet som socionom YH är konsekvenserna av lagförslaget inte kända, eftersom utbildningsstatusen i dagsläget för personer som verkar inom dessa yrken inte är utredd. Personer med yrkesutbildning inom socialvården som socionom YH ska senast den 31 december 2022 anhålla om legitimering och registrering i centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården. En avgift kommer att uppbäras av den sökande för registreringen. Personer med utländsk yrkesutbildning inom socialvården som avser att verka inom yrken där behörighetskrav uppställs på utbildning som socionom YH ska anhålla om erkännande av yrkeskvalifikationer och om registrering i registret över yrkesutbildade personer inom socialvården. En avgift kommer att uppbäras av den sökande för detta. För det fall personen i fråga redan på eget initiativ registrerat sig i centralregistret krävs inte någon ytterligare registrering för att få verka på Åland.

 

5. Beredningsarbetet

 

Ärendet har beretts som tjänstemannauppdrag vid lagberedningen i samarbete med ansvariga tjänstemän vid landskapsregeringens social- och miljöavdelnings socialvårdsbyrå.

     Ärendet har skickat på remiss till 64 remissinstanser: Brändö kommun, Eckerö kommun, Finströms kommun, Föglö kommun, Geta kommun, Hammarlands kommun, Jomala kommun, Kumlinge kommun, Kökars kommun, Lemlands kommun, Lumparlands kommun, Mariehamns stad, Saltviks kommun, Sottunga kommun, Sunds kommun, Vårdö kommun, Ålands kommunförbund k.f., Ålands omsorgsförbund k.f., Oasen boende- och vårdcenter, Ålands hälso- och sjukvård, Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet, Ålands polismyndighet, Ålands gymnasium, Högskolan på Åland, Ålands ombudsmannamyndighet, Datainspektionen, Äldrerådet i Eckerö kommun, Föglö kommuns äldreomsorgsdirektion, Lemlands kommuns äldreråd, Äldrerådet i Mariehamns stad, Stiftelsen Hemmet r.s, Ålands folkhögskola

Södra Ålands högstadiedistrikt, Norra Ålands högstadiedistrikt, FOA-Å JHL-samorganisation på Åland, Akava-Åland r.f., Tjänstemannaorganisationerna på Åland, Tcå r.f., Tehy Åland r.f., Talentia Åland r.f., Ålands handikappförbund r.f., Andning & Allergi Åland r.f., Demensföreningen på Åland r.f., Diabetesföreningen på Åland r.f., De utvecklingsstördas väl på Åland r.f., Föreningen vårt hjärta r.f., Föräldraföreningen för barn med särskilda behov r.f., Intresseföreningen för psykisk ohälsa, Reseda, Ålands Autismspektrumförening r.f., Ålands Cancerförening r.f., Ålands Hörselförening r.f., Ålands neurologiska förening r.f., Ålands Reumaförening r.f., Ålands synskadade r.f., Emmaus Åland, Ung resurs, Klubbhuset Pelaren, Landskapsföreningen Folkhälsan på Åland, Rädda Barnen på Åland r.f., Mariehamns pensionärsförening r.f., Norra Ålands pensionärer r.f., Björkkö Ab, Ålands motivations- och behandlingscenter Ab.

     Utöver dessa remissinstanser har landskapsregeringens utbildnings- och kulturavdelning och näringsavdelning inkommit med remissyttranden.

 

Detaljmotivering

 

Landskapslag om yrkesutbildade personer inom socialvården

 

1 kap. Allmänna bestämmelser

 

1 § Lagens syfte. Samma bestämmelse föreslås som i lagen (FFS 817/2015) om yrkesutbildade personer inom socialvården. Syftet med den föreslagna lagen är det samma som i Finland, d.v.s. att främja klientsäkerheten och socialvårdsklienternas rätt till socialvård av god kvalitet och till gott bemötande.

     För paragrafens detaljmotivering hänvisas till RP 354/2014 rd s. 25 - 26.

 

2 § Lagens tillämpningsområde. Samma bestämmelse föreslås som i Finlands lag om behörighetsvillkor för yrkesutbildade personer inom socialvården med den avvikelsen att det föreslås att lagen ska tillämpas på den kommunala socialvården, privata aktörer och på yrkesutbildade personer inom socialvården som är självständiga yrkesutövare. Den finländska lagens tillämpningsområde omfattar även samfund som utför offentliga uppdrag, såsom den statligt organiserade kriminalvården, fångvården och socialt arbete inom polisväsendets och försvarsmaktens verksamhet. På Åland är inte avsikten att lagen ska tillämpas på landskapsmyndigheterna, såsom på Ålands ombudsmannamyndighet eller på Ålands polismyndighet.

     Lagen tillämpas på dem som är verksamma i de uppgifter som uppräknas i 14 § i lagförslaget om landskapslag om socialvård och som sköts av ett organ som avses i 4 § i lagförslaget till landskapslag om socialvårdens förvaltning och tillsyn på Åland. Enbart de som i enlighet med lagförslagets 8 § är legitimerade yrkesutbildade personer som socialarbetare eller socionom YH kan arbeta i sådana socialvårdsuppgifter där det krävs sådan kompetens och yrkesskicklighet som utbildningen i fråga ger.

     Enligt 14 § i lagförslaget om landskapslag om socialvård ska som kommunal socialvård ordnas:

- socialt arbete,

- social handledning,

- social rehabilitering,

- familjearbete,

- hemservice,

- hemvård,

- boendeservice,

- service på en institution,

- service som stöder rörlighet,

- alkohol- och drogarbete,

- förebyggande av psykisk ohälsa,

 - rådgivning i uppfostrings- och familjefrågor,

- övervakning av umgänge mellan barn och förälder,

- ledighet för personer som vårdar en anhörig eller närstående,

- annan socialservice som är nödvändig för klientens välfärd.

     I 14 § 2 mom. i lagförslaget till landskapslag om socialvård räknas sådana socialvårdsuppgifter upp som den kommunala socialvården ska ordna och som det dessutom förskrivs om i annan lagstiftning. Dessa uppgifter är ordna specialomsorger om utvecklingsstörda, service och stöd på grund av funktionsnedsättning, tillhandahållande av utkomststöd till en person som vistas i kommunen, service i anslutning till missbrukarvård, ordnande av stöd för närståendevård, ordnande av familjevård, vårdnad om barn och unga personer, barnskydd, adoptionsrådgivning, medling i familjefrågor, uppgifter i samband med att beslut om vårdnad av barn och umgängesrätt fastställs och avgörs och ordnande av åtgärder i samband med medling vid verkställighet av besluten, ordnande av de sakkunnigtjänster som hör till medling i domstol i ett ärende som gäller vårdnad om barn och umgängesrätt och uppgifter i samband med utredande och fastställande av faderskap.

     I 4 § i lagförslaget till landskapslag om socialvårdens förvaltning och tillsyn på Åland förskrivs om de uppgifter som ansluter sig till verkställigheten av den kommunala socialvården enligt den förslagna landskapslagen om socialvård eller enligt annan lag, och om utseende av de organ i kommunen som enligt den föreslagna landskapslagen om socialvård ska hantera verkställigheten av socialvården. Enligt 2 § i förevarande lagförslag och 4 § i lagförslaget till landskapslagen om socialvårdens förvaltning och tillsyn på Åland hör således till förevarande lagförslags tillämpningsområde de uppgifter som sköts av en nämnd eller av kommunstyrelsen i enlighet med kommunfullmäktiges beslut. Enligt 2 § 3 mom. i lagförslaget till landskapslag om socialvårdens förvaltning och tillsyn på Åland ska kommunalförbund och myndighet för kommunalt samordnad socialtjänst (KST-myndigheten) på motsvarande sätt utse organ som hanterar verkställigheten av den socialvård som ankommer på myndigheten.

     I 47 § i lagförslaget till landskapslag om socialvård ingår bestämmelser om egenkontroll. En verksamhetsenhet inom socialvården ska göra upp en plan för egenkontroll för att säkerställa socialvårdens kvalitet, säkerhet och ändamålsenlighet. I 48 § i lagförslaget till landskapslag om socialvård ingår bestämmelser om socialvårdspersonalens anmälningsskyldighet. Personer som ingår i socialvårdens personal ska utan dröjsmål meddela den person som ansvarar för verksamheten missförhållanden vid tillhandahållande av socialvård.

     Lagförslaget till landskapslagen om socialvård är avsett att tillämpas på den kommunala socialvården, men bestämmelserna ska även tillämpas på privata aktörer på det sätt som föreskrivs i landskapslagen (2012:36) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om privat socialservice. Även förevarande lagförslag om behörighetsvillkor ska tillämpas på privata aktörer och på yrkesutbildade personer inom socialvården som är självständiga yrkesutövare.

 

3 § Yrkesutbildade personer inom socialvården. Samma bestämmelse föreslås som i lagen (FFS 817/2015) om behörighetsvillkor för yrkesutbildade personer inom socialvården.

     I 1 mom. föreslås att med yrkesutbildad person inom socialvården avses den som med stöd av den föreslagna lagen har fått rätt att utöva yrke (legitimerad yrkesutbildad person) samt den som med stöd av den förslagna lagen fått rätt att använda en skyddad yrkesbeteckning (yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning).

     Legitimerad yrkesutbildad person är i enlighet med lagförslagets 8 § socialarbetare och socionom YH. Till skillnad från i lagen (FFS 817/2015) om yrkesutbildade personer inom socialvården föreslås som närmare framkommer av den föreslagna 8 § i förevarande lagförslag inte rehabiliteringsledare YH och geronom YH som reglerade yrken på Åland. Utbildning för dessa yrken tillhandahålls inte på svenska i Finland.

     Bestämmelser om yrkesbeteckningar för yrkesutbildade personer med skyddad yrkesbeteckning och om den utbildning som yrkesbeteckningen förutsätter utfärdas genom landskapsförordning. I till detta lagförslag bilagda förslag till landskapsförordning föreslås på motsvarande sätt som i Statsrådets förordning (FFS 153/2016) om yrkesutbildade personer inom socialvården i 1 § att en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning har yrkesbeteckningen närvårdare. Med utbildning som leder till närvårdaryrket avses grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen som har examensbenämningen närvårdare. I enlighet med överenskommelseförordningen (2005:37) om yrkesutbildning inom social- och hälsovård i landskapet Åland ges yrkesutbildning till närvårdare vid Ålands gymnasium.

     Enligt 2 mom. kan också andra personer med tillräcklig utbildning, erfarenhet och yrkesskicklighet vara verksamma i uppgifter som hör till en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning, och bestämmelser om detta fastslås i landskapsförordning. På motsvarande sätt som i Finland föreslås i 1 § 2 mom. i förslaget till landskapsförordningen om yrkesutbildade personer inom socialvården att hemvårdare och vårdare av utvecklingshämmade som avlagt examen på skolnivå som föregått närvårdarexamen ska vara att betrakta som yrkesutbildade personer med skyddad yrkesbeteckning. Närvårdare är redan i dagsläget en skyddad yrkesbeteckning även på Åland inom hälso- och sjukvården enligt lagen (FFS 559/1994) om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, eftersom behörigheten att vara verksam inom hälso-och sjukvården i enlighet med 27 § 30 punkten i självstyrelselagen tillhör Finlands lagstiftningsbehörighetsområde.

     Beträffande detaljmotiveringen till 3 mom. hänvisas till RP 354/2014 rd s. 29, med beaktande av att det i förslaget till landskapslag om socialvård ingår uppgifter som enbart får utföras av socialarbetare, gällande bedömning av servicebehov för barn och personer i behov av särskilt stöd (36 § 5 mom.), beslut som tryggar vård och omsorg för barn och personer i behov av särskilt stöd (46 §) och rätt till tillträde till bostad (67 §). I lagförslaget till landskapslagen om socialvård ingår även behörighetsvillkor för ledning av socialvården (65 §) och behörighetsvillkor som barnatillsyningsman (66 §).

     Beaktas bör även att det inte på Åland finns någon motsvarighet till lagen (FFS 1287/2013) om elev- och studerandehälsovård. Bestämmelser om skolhälsovård finns i 29 § i landskapslagen (2011:113) om hälso- och sjukvård. Studerandehälsovård för elever på gymnasienivå och vid Högskolan på Åland regleras i 30 § i landskapslagen (2011:113) om hälso- och sjukvård samt för elever på gymnasienivå även i 42 § i landskapslagen (2011:13) om gymnasieutbildning. I 4 f § i landskapslagen (2008:97) om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen finns dock bestämmelser om kommunens skyldighet att ordna skolpsykolog- och skolkuratorstjänster inom förundervisningen och grundskolan. Behörighetsvillkor för skolpsykolog och skolkurator för grundskolan regleras i dagsläget i 31 § i grundskoleförordningen (1995:95). Avsikten är att en ny lagstiftning om kommunens utbildningsverksamhet ska antas, vilken är under beredning. I dagsläget finns inte några specifika behörighetskrav fastställda i den åländska lagstiftningen för att få verka som kurator inom ÅHS:s studerandehälsovård. I praktiken har ÅHS uppställt krav på lämplig högskoleexamen.

 

4 § Yrkesetiska skyldigheter. Samma bestämmelse föreslås som i Finlands lag om behörighetsvillkor för yrkesutbildade personer inom socialvården. För paragrafens detaljmotivering hänvisas till RP 354/2014 rd s. 29 med beaktande av att det på Åland finns etiska rekommendationer för socialvårdens del i Kvalitetsrekommendation tjänster för äldre[17] samt i Plan för socialvården.[18] Bestämmelser om att myndigheterna ska bemöta dem som uträttar ärenden hos förvaltningen jämlikt och använda sina befogenheter enbart för syften som är godtagbara enligt lag finns i 4 § i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland. Bestämmelser om behandling av klient- och personuppgifter inom socialvården finns i landskapslagen (1977:72) om allmänna handlingars offentlighet, landskapslagen om dataskydd inom landskaps- och kommunalförvaltningen, i landskapslagen (1995:101) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård, genom vilken lagen (FFS 812/2000) om klientens ställning och rättigheter med vissa avvikelser tillämpas i landskapet Åland, samt i lagförslaget till landskapslagen om klienthandlingar inom socialvården.

 

5 § Upprätthållande av yrkeskompetensen och utvecklande av kunnandet. Samma bestämmelse föreslås som i Finlands lag om behörighetsvillkor för yrkesutbildade personer inom socialvården. De inom socialvård yrkesutbildade personerna ansvarar för att deras yrkesskicklighet upprätthålls och utvecklas och ska göra sig förtrogna med de bestämmelser och föreskrifter som gäller yrkesutövningen. Dessutom har arbetsgivaren en skyldighet enligt 2 mom. att göra det möjligt för den anställde att upprätthålla och utveckla yrkesskyldigheten och att delta i den fortbildning som behövs.

 

6 § Utlämnande av uppgifter till tillsynsmyndigheterna. Samma bestämmelse föreslås som i Finlands lag om behörighetsvillkor för yrkesutbildade personer inom socialvården. I paragrafen föreskrivs om skyldigheten för en yrkesutbildad person inom socialvården att oberoende av bestämmelser om sekretess på begäran lämna Ålands landskapsregering och Ålands miljö-och hälsoskyddsmyndighet, ÅMHM, de uppgifter och utredningar som är nödvändiga för att de ska kunna sköta sina uppgifter enligt denna lag. Eftersom avsikten är att vissa tillsynsuppgifter enligt lagförslaget ska överföras på Valvira genom överenskommelseförordning med stöd av 32 § i självstyrelselagen har i paragrafen tagits in en skyldighet för en yrkesutbildad person inom socialvården att på motsvarande sätt lämna en riksmyndighet nödvändiga uppgifter och utredningar.

 

2 kap. Rätt att vara verksam som yrkesutbildad person inom socialvården

 

7 § Behörig myndighet. Den föreslagna bestämmelsen har inte någon motsvarighet i lagen (FFS 817/2015) om yrkesutbildade personer inom socialvården. I den föreslagna bestämmelsen föreskrivs om att landskapsregeringen är behörig myndighet att handlägga ärenden gällande anhållan om legitimering som socialarbetare eller socionom YH eller erkännande av yrkeskvalifikationer enligt landskapslagen (2017:22) om erkännande av yrkeskvalifikationer som socialarbetare eller socionom på Åland samt beträffande 8, 10, 11 §. Avsikten är dock att en överenskommelseförordning enligt 32 § i självstyrelselagen ska ingås om att Valvira ska sköta ärendehanteringen enligt 8, 10 och 11 §.

 

8 § Rätt att utöva socialarbetaryrket eller socionomyrket på grundval av utbildning i Finland. Det föreslås att en bestämmelse med samma sakinnehåll som i 7 och 8 § 1 mom. i lagen (FFS 817/2015) om yrkesutbildade personer inom socialvården ska antas.

     I 1 mom. föreslås samma behörighetsvillkor gällande socialarbetare som i dagsläget återfinns i 2 § i förordningen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården, tillämplig på Åland genom 1 § punkten 3 i landskapsförordningen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård. Till skillnad från i dagsläget ska personer som avser att arbeta som socialarbetare på Åland anhålla om legitimering för att få verka som socialarbetare på Åland. Legitimerade socialarbetare ska antecknas i ett centralregister över yrkesutbildade personer inom socialvården enligt lagförslagets 16 §.

     Utbildning på högskolenivå inom socialt arbete finns inte vid Högskolan på Åland, utan de föreslagna behörighetskraven motsvarar i sin helhet de finländska behörighetskraven för socialarbetare och examen från Finland föreslås som grundkrav för att få anhålla om legitimation som socialarbetare på Åland. En högre högskoleexamen krävs fortsättningsvis, men till skillnad från nuvarande bestämmelse i 2 § i förordningen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården specificeras ”tillräcklig utbildning på socialarbetets område” till huvudämnesstudier i socialt arbete.

     Några Ålandsspecifika behörighetskrav, såsom studier i åländsk socialrätt föreslås inte med beaktande av den föreslagna socialvårdslagen och redan i dag på Åland gällande speciallagstiftning i väldigt liten utsträckning avviker från finsk motsvarande lagstiftning. Kunskap om systematiken i den åländska lagstiftningen och den delvis avvikande förvaltningsmässiga regleringen och den myndighets- och uppgiftsstruktur som finns på Åland krävs för att verka som socialarbetare på Åland, men har inte bedömts föranleda krav i lag på avlagda studier inom dessa områden.

     Genom systemet med erkännande av yrkeskvalifikationer kommer liksom i dagsläget personer med utbildning även från andra länder, såsom t.ex. högskoleutbildning som socionom från Sverige, att kunna anhålla om att deras yrkeskvalifikationer erkänns, och efter en individuell prövning och utförandet av eventuella kompensationsåtgärder vara behöriga att verka på Åland som legitimerad socialarbetare. Om detta föreslås bestämmelser i lagförslagets 10 §. En förutsättning är att personen i fråga är behörig att verka som socialarbetare i det landet från vilket personen i fråga har sin utbildning.

     I 2 mom. föreslås samma behörighetsbestämmelse för socionom YH som i 8 § 1 mom. i lagen (FFS 817/2015) om yrkesutbildade personer inom socialvården. 2 och 3 mom. i Finlands lag om yrkesutbildade personer inom socialvården gällande rätt att utöva geronom- och rehabiliteringsledaryrket föreslås inte tas in i landskapslagen om yrkesutbildade personer inom socialvården då utbildning till dessa yrken inte finns på svenska i Finland.

     Enligt det föreslagna momentet föreslås socionom YH bli ett reglerat yrke på Åland. Personer med utbildning som socionom YH verkar redan i dagsläget på Åland i uppgifter bl.a. som familjearbetare och socialhandledare. Avsikten är att kompetensen hos socionom YH på ett bättre sätt än i dagsläget ska tillvaratas i uppgifter inom socialvården som inte kräver kompetens som socialarbetare.

     Avsikten är att en överenskommelseförordning ska ingås gällande att Valvira ska hantera legitimeringen av socialarbetare och socionom inklusive erkännande av yrkeskvalifikationer för personer med utländsk utbildning. I dagsläget finns inte något legitimeringsförfarande på Åland för socialarbetare och socionom YH, och eftersom socionom YH inte i dagsläget är ett reglerat yrke tillämpas inte erkännande av yrkeskvalifikationer på yrkesgruppen. Avsikten är att legitimerade socialarbetare och socionomer YH som verkar på Åland ska ingå i Valviras register Suosikki över yrkesutbildad personal inom socialvården.

     För paragrafens detaljmotivering i övrigt hänvisas till RP 354/2014 rd s. 31 – 32.

 

9 § Särskilda skyldigheter för socialarbetare. Samma bestämmelse föreslås som i Finlands lag om behörighetsvillkor för yrkesutbildade personer inom socialvården. För paragrafens detaljmotivering i dess helhet hänvisas till RP 354/2014 rd s. 32 - 33.

 

10 § Personer som är medborgare i en EU- eller EES-stat och som genomgått sin utbildning i någon annan EU- eller EES-stat. Samma bestämmelse föreslås som i Finlands lag om behörighetsvillkor för yrkesutbildade personer inom socialvården förutom att en hänvisning föreslås till att landskapslagen (2017:22) om erkännande av yrkeskvalifikationer som är tillämplig på Åland. Landskapslagen om erkännande av yrkeskvalifikationer baserar sig på Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer och har sin motsvarighet i lagen (FFS 1384/2015) om erkännande av yrkeskvalifikationer. Avsikten är att en överenskommelseförordning enligt 32 § i självstyrelselagen sa ingås om att Valvira ska sköta ärendehanteringen.

     För paragrafens detaljmotivering hänvisas till RP 354/2014 rd s. 33 - 34.

 

11 § Personer som har genomgått sin utbildning i en stat utanför Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Samma bestämmelse föreslås som i Finlands lag om behörighetsvillkor för yrkesutbildade personer inom socialvården. Den föreslagna bestämmelsen blir i enlighet med 1 § 3 mom. i landskapslagen (2017:23) om jämställande av högskolestudier att betrakta som specialbestämmelse i förhållande till 3 § sistnämnda lag. Avsikten är att en överenskommelseförordning enligt 32 § i självstyrelselagen ska ingås om att Valvira ska sköta ärendehanteringen.

     För paragrafens detaljmotivering hänvisas till RP 354/2014 rd s. 34

 

12 § Rätt att tillfälligt vara verksam inom socialvården i en legitimerad yrkesutbildad persons yrke. I 1 mom. föreslås en bestämmelse gällande tillfällig avvikelse från behörighetsvillkoren i de fall där det inte är möjligt för arbetsgivaren att anställa en person med föreskriven behörighet. I dessa fall kan för uppgiften för högst ett års tid anställas en person som på grundval av genomförda studier har tillräckliga förutsättningar att sköta uppgiften.

     Enligt den nuvarande regleringen i 7 § i förordningen om behörighetsvillkor för yrkesutbildad personal inom socialvården, tillämplig på Åland genom landskapsförordningen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård, får en person som saknar behörighet anställas för högst två år i sänder om personen har en utbildning som kan anses vara tillräcklig och om möjligt har praktisk erfarenhet av den ifrågavarande uppgiften. Avsikten med den nya bestämmelsen är att tillse att de anställda inom socialvården har tillräcklig utbildning för att utföra sina arbetsuppgifter genom att enbart i undantagsfall möjliggöra tillfälliga avvikelser från behörighetsvillkoren där arbetsgivaren trots försök inte lyckas få tag på en behörig person.

     Med genomförda studier avses till exempel slutförda ämnesstudier och praktik inom ramen för politices magisterprogrammet med inriktning mot socialt arbete i Finland och genomförda studier till och med termin sex (180 högskolepoäng) och verksamhetsförlagd utbildning i Sverige inom ramen för socionomprogrammet. Med genomförda studier kan även avses en för det sociala området avlagd lämplig högskoleexamen som inte ger rätt till legitimering i yrket där den tillfälligt anställde verkar.

     Enligt 2 mom. har den som är tillfälligt verksam i socialarbetaryrket inte rätt att i brådskande fall besluta om vård oberoende av vilja och om åtgärder i anslutning till det. Barnskyddsärenden måste således alltid skötas av legitimerade socialarbetare.

 

13 § Bilagor till ansökan. Samma bestämmelse föreslås som i Finlands lag om behörighetsvillkor för yrkesutbildade personer inom socialvården.

     För paragrafens detaljmotivering i övrigt hänvisas till RP 354/2014 rd s. 35.

 

14 § Handläggning av ansökan i vissa fall. Samma bestämmelse föreslås som i Finlands lag om behörighetsvillkor för yrkesutbildade personer inom socialvården.

     För paragrafens detaljmotivering i övrigt hänvisas till RP 354/2014 rd s. 35.

 

3 kap. Styrning av och tillsyn över yrkesutbildade personer inom socialvården

 

Allmänna bestämmelser

 

15 § Behörig myndighet. I paragrafen föreslås allmänna bestämmelser om behörig myndighet för de uppgifter som föreskrivs i lagförslaget.

     I 1 mom. föreslås liksom i dagsläget att den allmänna styrningen över yrkesutbildade personer inom socialvården på Åland ankommer på Ålands landskapsregering.

     I 2 mom. föreslås att Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM) fortsättningsvis övervakar yrkesutövningen i fråga om yrkesutbildade personer inom socialvården på Ålands lagstiftningsbehörighetsområde. De befogenheter som ÅMHM har i anknytning till tillsynen över yrkesutbildade personer inom socialvården framkommer av 20 § 3 mom.; ÅMHM kan om ärendet inte föranleder en åtgärd av landskapsregeringen enligt lagförslagets 20 § 2 mom. eller 25 § för en yrkesutbildad person inom socialvården påpeka vikten av en ändamålsenlig yrkesutövning, uppmana personen att avhjälpa konstaterade brister eller missförhållanden eller ge personen en anmärkning för framtiden. I anmärkningen eller påpekandet får en ändring inte sökas genom besvär. Såsom framkommer av bestämmelsen har landskapsregeringen motsvarande befogenheter. Avsikten är att i enlighet med 32 § i självstyrelselagen ingå en överenskommelseförordning om att förvaltningsbehörigheten över de tillsynsuppgifter som ankommer på landskapsregeringen överförs på Tillstånds- och tillsynsverket för social-och hälsovården (Valvira).

     Beträffande tillsynsärendena föreslås det dock i 25 § 2 mom. punkterna 1 - 3 att landskapsregeringen ska behandla tillsynsärenden gällande tillsynen över yrkesutbildade personer inom socialvården när det är fråga om principiellt viktiga eller vittsyftande ärenden, ärenden som kan förutsätta säkerhetsåtgärder eller påföljder enligt de föreslagna 20 § 2 mom. eller 25 § eller ärenden som Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet är jävigt att behandla. Avsikten är att i enlighet med 32 § i självstyrelselagen ingå en överenskommelseförordning om att förvaltningsbehörigheten över de tillsynsuppgifter som ankommer på landskapsregeringen överförs på Valvira.

     I 3 mom. föreslås att landskapsregeringen ska fungera som registerförande myndighet enligt närmare bestämmelser i lagförslagets 16 - 19 § och sköta de förvaltningsuppgifter som närmare framkommer av 20 - 26 §§ i lagförslaget till den del de tillhör Ålands lagstiftningsbehörighet. Avsikten är dock att en överenskommelseförordning enligt 32 § i självstyrelselagen ska ingås om att Valvira ska hantera samtliga förvaltningsuppgifter som ankommer på landskapsregeringen enligt lagförslagets 16 – 26 §§. Rättsområdet arbetsrätt tillhör i enlighet med 27 § 21 punkten i självstyrelselagen Finlands lagstiftningsbehörighetsområde med undantag av tjänstekollektivavtal för landskapets och kommunernas anställda. Till den åländska lagstiftningsbehörigheten hör även landskapets och kommunernas tjänstemän, inklusive disciplinär bestraffning i enlighet med 18 § punkterna 2 och 4. Beträffande omfattningen av möjligheten att reglera frågor i tjänstekollektivavtal, får i enlighet med 2 § 2 mom. 1 punkten i landskapslagen (1978:22) om tjänstekollektivavtal området disciplin inte ingå i tjänstekollektivavtal.

     Lagförslagets 20 § innehåller bestämmelser som kan hänföras till området disciplinär bestraffning beträffande tillsynsmyndighetens rätt att för bestämd tid eller tills vidare frånta eller begränsa en legitimerad yrkesutbildad persons rätt att utöva yrket (socialarbetare, socionom YH) och för bestämd tid eller tills vidare förbjuda en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning att använda yrkesbeteckningen (närvårdare). I försvårande fall får tillsynsmyndigheten enligt lagförslagets 22 § permanent frånta rätten att utöva yrket som legitimerad yrkesutbildad person eller permanent förbjuda en person att använda en skyddad yrkesbeteckning som yrkesutbildad person inom socialvården. Tillsynsmyndigheten har även rätt att enligt lagförslagets 20 § meddela närmare bestämmelser för yrkesutövningen, ge en anmärkning för framtiden eller enligt lagförslagets 25 § ge en skriftlig varning.

     Beträffande landskapets tjänstemän och för tjänstemän vid verk och inrättningar som lyder under landskapsförvaltningen finns bestämmelser om disciplinärt förfarande i 10 kap. i tjänstemannalagen (1987:61) för landskapet Åland. En tjänsteman kan enligt 47 § i disciplinär väg bestraffas med skriftlig varning, skiljande från tjänsteutövning eller avsättning. Beträffande kommunala tjänstemän tillämpas på Åland landskapslagen (2004:24) om tillämpning i landskapet Åland av lagstiftning om kommunala tjänstemän. Enligt 47 § 1 mom. i lagen (FFS 304/2003) om kommunala tjänsteinnehavare finns bestämmelser om avstängning från tjänsteutövning. Om det på sannolika grunder kan misstänkas att en tjänsteinnehavare i sin tjänsteutövning har gjort sig skyldig till tjänstebrott eller på något annat sätt handlat i strid med sina skyldigheter, kan han eller hon avstängas från tjänsteutövning för tiden för undersökningen eller rättegången. Majoriteten av de personer som verkar som yrkesutbildade personer inom socialvården är anställda i arbetsavtalsförhållande, och disciplinär bestraffning av denna grupp tillhör således Finlands lagstiftningsbehörighetsområde.

     Lagstiftningsbehörigheten på de rättsområden som regleras i kapitel 3 i förevarande lagförslag är således delad, där den åländska lagstiftningsbehörigheten omfattar disciplinära åtgärder för landskapets och kommunernas tjänstemän, medan Finlands lagstiftningsbehörighet omfattar disciplinära åtgärder för arbetstagare anställda i arbetsavtal och beträffande privata aktörer eller självständiga yrkesutövare. I lagförslaget har i enlighet med 19 § 3 mom. i självstyrelselagen för vinnande av enhetlighet och överskådlighet upptagits stadganden av rikslagstiftningsnatur som i sak överensstämmer med motsvarande stadganden i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (FFS 817/2015).

 

16 § Centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården. Samma bestämmelse föreslås som i Finlands lag om behörighetsvillkor för yrkesutbildade personer inom socialvården, förutom att landskapsregeringen i enlighet med lagförslagets 15 § 3 mom. föreslås vara registerförande myndighet för centralregistret. Bestämmelser om registrering av personer som studerar för att bli legitimerade yrkesutbildade personer och på basen av detta är tillfälligt verksamma inom socialvården föreslås inte ingå i centralregistret för Ålands del, eftersom Åland enligt 12 § föreslås ha andra bestämmelser om rätt att tillfälligt verka inom socialvården i en legitimerad yrkesutbildad persons yrke än i Finland. Avsikten är att ingå en överenskommelseförordning om att Valvira hanterar centralregistret för Ålands del. Avsikten är inte att upprätta ett separat register för Ålands del, utan att de inom socialvård yrkesutbildade personerna som verkar på Åland ska ingå i centralregister över yrkesutbildade personer inom socialvården, Suosikki.

     Avsikten är att Valvira genom överenskommelseförordning ska upprätthålla centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården för Ålands del. När en förvaltningsmyndighet sköter ett ärende med stöd av en överenskommelseförordning ska myndigheten följa den lagstiftning om förvaltningsförfarande, sekretess- och offentlighet och personregister som myndigheten allmänt tillämpar. I förevarande lagförslag ingår dock särskilda bestämmelser om personregister och sekretess och offentlighet samt gällande erkännande av yrkeskvalifikationer. Denna åländska lagstiftning ska tillämpas även om registret med stöd av överenskommelseförordning sköts av Valvira.

     För paragrafens detaljmotivering i övrigt hänvisas till RP 354/2014 rd s. 36 – 37.

 

17 § Utlämnande av uppgifter ur centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården. Samma bestämmelse föreslås som i Finlands lag om behörighetsvillkor för yrkesutbildade personer inom socialvården, förutom att det föreslås att det i paragrafen tas in hänvisningar till på Åland gällande lagstiftning om offentlighet och sekretess, landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet. Det föreskrivs även om att uppgifter ska lämnas ut till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM) för att ÅMHM ska kunna sköta sina tillsynsuppgifter enligt lagförslaget. Avsikten är dock inte att landskapsregeringen ska administrera centralregistret, utan att det ska ingås en överenskommelseförordning om att Valvira sköter centralregistret för Ålands del.

     För paragrafens detaljmotivering i övrigt hänvisas till RP 354/2014 rd s. 37 – 38.

 

18 § Offentlig informationstjänst. Samma bestämmelse föreslås som i Finlands lag om behörighetsvillkor för yrkesutbildade personer inom socialvården. Avsikten är att en överenskommelseförordning ska ingås om att inom socialvård yrkesutbildade personer verksamma på Åland ska ingå i centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården, Suosikki. Syftet med centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården ska ha en offentlig informationstjänst är att klienter och potentiella arbetsgivare inom socialvården ska kunna göra en sökning i centralregistret Suosikki för att kontrollera en inom socialvård yrkesutbildad persons behörighet. Rätten att lämna ut uppgifter omfattar enbart de viktigaste uppgifterna med tanke på bedömningen av behörigheten.

     För paragrafens detaljmotivering i övrig hänvisas till RP 354/2014 rd s. 38.

 

19 § Utredning av yrkesutövningens ändamålsenlighet. Samma bestämmelse föreslås som i Finlands lag om behörighetsvillkor för yrkesutbildade personer inom socialvården. Genom bestämmelsen kan en person åläggas att genomgå en utredning av den yrkesmässiga funktionsförmågan och hälsotillståndet eller en utredning av yrkesskickligheten. Om personen motsätter sig utredningen kan han eller hon förbjudas att utöva yrket som legitimerad yrkesutbildad person som socialarbetare eller socionom eller att använda skyddad yrkesbeteckning som närvårdare. Såsom redogörs för i detaljmotiveringen till 15 § är lagstiftningsbehörigheten delad beträffande disciplinära åtgärder för yrkesutbildade personer inom socialvården. I bestämmelsen ingår i enlighet med 19 § 3 mom. i självstyrelselagen bestämmelser av riksbehörighetskaraktär som överensstämmer med motsvarande bestämmelse i lagen (FFS 817/2015) om yrkesutbildade personer inom socialvården. Bestämmelserna har nära anknytning till skyddet för den personliga friheten och skyddet för privatlivet i 7 och 10 § grundlagen.

     För paragrafens detaljmotivering hänvisas till RP 354/2014 rd s. 38 - 39.

 

20 § Påföljder för felaktigt förfarande. Samma bestämmelse föreslås som i Finlands lag (FFS 817/2015) om yrkesutbildade personer inom socialvården. Såsom redogörs för i detaljmotiveringen till 15 § är lagstiftningsbehörigheten delad beträffande disciplinära åtgärder för yrkesutbildade personer inom socialvården. I bestämmelsen ingår i enlighet med 19 § 3 mom. i självstyrelselagen bestämmelser av riksbehörighetskaraktär som överensstämmer med motsvarande bestämmelser i lagen (FFS 817/2015) om yrkesutbildade personer inom socialvården. Avsikten är att en överenskommelseförordning ska ingås gällande att Valvira ska sköta meddelandet av påföljder för yrkesutbildade personer inom socialvården.

     För paragrafens detaljmotivering hänvisas till RP 354/2014 rd s. 39.

 

21 § Oförmögenhet att utöva yrke. Samma bestämmelse föreslås som i Finlands lag (FFS 817/2015) om yrkesutbildade personer inom socialvården. Såsom redogörs för i detaljmotiveringen till 15 § är lagstiftningsbehörigheten delad beträffande disciplinära åtgärder för yrkesutbildade personer inom socialvården. I bestämmelsen ingår i enlighet med 19 § 3 mom. i självstyrelselagen bestämmelser av riksbehörighetskaraktär som överensstämmer med motsvarande bestämmelse i lagen (FFS 817/2015) om yrkesutbildade personer inom socialvården. Avsikten är att en överenskommelseförordning ska ingås gällande att Valvira ska sköta meddelandet av påföljder för yrkesutbildade personer inom socialvården.

     För paragrafens detaljmotivering hänvisas till RP 354/2014 rd s. 39 – 40.

 

22 § Brott i samband med yrkesutövningen. Samma bestämmelse föreslås som i lagen (FFS 817/2015) om yrkesutbildade personer inom socialvården. Såsom redogörs för i detaljmotiveringen till 15 § är lagstiftningsbehörigheten delad beträffande disciplinära åtgärder för yrkesutbildade personer inom socialvården. I bestämmelsen ingår i enlighet med 19 § 3 mom. i självstyrelselagen bestämmelser av riksbehörighetskaraktär som överensstämmer med motsvarande bestämmelse i lagen (FFS 817/2015) om yrkesutbildade personer inom socialvården. Avsikten är att en överenskommelseförordning ska ingås gällande att Valvira ska sköta meddelandet av påföljder för yrkesutbildade personer inom socialvården.

     För paragrafens detaljmotivering hänvisas till RP 354/2014 rd s. 40.

 

23 § Temporära säkerhetsåtgärder. Samma bestämmelse föreslås som i lagen (FFS 817/2015) om yrkesutbildade personer inom socialvården. Såsom redogörs för i detaljmotiveringen till 15 § är lagstiftningsbehörigheten delad beträffande disciplinära åtgärder för yrkesutbildade personer inom socialvården. I bestämmelsen ingår i enlighet med 19 § 3 mom. i självstyrelselagen bestämmelser av riksbehörighetskaraktär som överensstämmer med motsvarande bestämmelse i lagen (FFS 817/2015) om yrkesutbildade personer inom socialvården. Avsikten är att en överenskommelseförordning ska ingås gällande att Valvira ska sköta meddelandet av påföljder för yrkesutbildade personer inom socialvården.

     För paragrafens detaljmotivering hänvisas till RP 354/2014 rd s. 40.

 

24 § Begräsning eller fråntagande av rätt att utöva yrket eller fråntagande av rätt att använda yrkesbeteckning på en yrkesutbildad persons egen begäran. Samma bestämmelse föreslås som i lagen (FFS 817/2015) om yrkesutbildade personer inom socialvården. Avsikten är att en överenskommelseförordning ska ingås gällande att Valvira ska sköta ärendehanteringen i enlighet med lagförslaget.

     För paragrafens detaljmotivering hänvisas till RP 354/2014 rd s. 40 – 41.

 

25 § Skriftlig varning. Samma bestämmelse föreslås som i lagen (FFS 817/2015) om yrkesutbildade personer inom socialvården. Såsom redogörs för i detaljmotiveringen till 15 § är lagstiftningsbehörigheten delad beträffande disciplinära åtgärder för yrkesutbildade personer inom socialvården. I bestämmelsen ingår i enlighet med 19 § 3 mom. i självstyrelselagen bestämmelser av riksbehörighetskaraktär som överensstämmer med motsvarande bestämmelse i lagen (FFS 817/2015) om yrkesutbildade personer inom socialvården. Avsikten är att en överenskommelseförordning ska ingås gällande att Valvira ska sköta meddelandet av påföljder för yrkesutbildade personer inom socialvården.

     För paragrafens detaljmotivering hänvisas till RP 354/2014 rd s. 41.

 

26 § Återställande av rätt att utöva yrke eller rätt att använda yrkesbeteckning. Samma bestämmelse föreslås som i lagen (FFS 817/2015) om yrkesutbildade personer inom socialvården. Avsikten är att en överenskommelseförordning ska ingås gällande att Valvira ska sköta ärendehanteringen i enlighet med lagförslaget.

     För paragrafens detaljmotivering hänvisas till RP 354/2014 rd s. 41.

 

4 kap. Särskilda bestämmelser

 

27 § Rätt för myndighet att få uppgifter. Det föreslås i enlighet med 19 § 3 mom. i självstyrelselagen att i sak samma bestämmelse som i lagen (FFS 817/2015) om yrkesutbildade personer inom socialvården tas in. Det föreslås att ÅMHM och landskapsregeringen ska ha rätt att oberoende av sekretessbestämmelser på begäran avgiftsfritt få de uppgifter och utredningar som är nödvändiga för att utföra de uppgifter som åligger myndigheterna enligt lagförslaget. Avsikten är att en överenskommelseförordning ska ingås om att landskapsregeringens uppgifter ska skötas av Valvira.

 

28 § Anmälningsplikt för domstolarna. Det föreslås i enlighet med 19 § 3 mom. i självstyrelselagen att i sak samma bestämmelse som i lagen (FFS 817/2015) om yrkesutbildade personer inom socialvården tas in. Avsikten är att en överenskommelseförordning ska ingås gällande att Valvira ska sköta ärendehanteringen i enlighet med lagförslaget.

     För paragrafens detaljmotivering hänvisas till RP 354/2014 rd s. 41.

 

29 § Kungörelse i officiella tidningen. Samma bestämmelse föreslås som i lagen (FFS 817/2015) om yrkesutbildade personer inom socialvården. Avsikten är att även uppgiften kungörelse i officiella tidningen ska skötas av Valvira på basen av överenskommelseförordning. För paragrafens detaljmotivering hänvisas till RP 354/2014 rd s. 41.

 

30 § Ändringssökande. Besvär över beslut fattade av landskapsregeringen anförs i enlighet med 25 § 2 mom. i självstyrelselagen till högsta förvaltningsdomstolen. Om beslut om erkännande av yrkeskvalifikationer inte fattas inom tre månader i enlighet med 14 § är detta att betrakta som ett avslag på ansökan över vilket besvär för anföras.

 

31 § Ikraftträdande och övergångsbestämmelser. Avsikten är att förslaget till landskapslag om yrkesutbildade personer inom socialvården ska träda i kraft den 1 januari 2021. Avsikten är att ingå en överenskommelseförordning enligt 32 § i självstyrelselagen om att Valvira sköter centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården samt övrig ärendehantering och viss tillsyn enligt lagförslaget. Avsikten är att centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården ska vara i funktion senast den 1 augusti 2021.

     En person som har den behörighet som avses i förordningen (FFS 804/1992) om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården, tillämplig i landskapet Åland genom 1 § 1 mom. 3 punkten landskapsförordning om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård, har rätt att i enlighet med bestämmelserna i nämnda lag vara verksam som yrkesutbildad person inom socialvården i en sådan uppgift som förutsätter legitimering i enlighet med denna lag. Personens rätt att vara verksam som yrkesutbildad person inom socialvården gäller till och med den 31 december 2023, eller till dess att en sådan ansökan om rätt att vara verksam som legitimerad yrkesutbildad person inom socialvården som personen har lämnat in senast den dagen avgjorts. Detsamma gäller en person som av landskapsregeringen beviljats erkännande av yrkeskvalifikationer som socialarbetare. Ansökan ska avgöras senast inom sex månader från det att ansökan inkom. De socialarbetare och socionom YH som redan på eget initiativ hos Valvira anhållit om legitimering och registrerat sig i Valviras centralregister behöver inte ansöka om ny legitimering för att verka på Åland.

     Personer som i enlighet med 2 § 2 mom. i landskapsförordningen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård av landskapsregeringen medgetts undantag (dispens) från behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården har även efter denna lag trätt i kraft rätt att på basen av dispensbeslutet fortsatt verka i motsvarande arbetsuppgifter som personen hade den 31 december 2020. I en del fall där dispensbeslut fattats innan landskapslagen om erkännande av yrkeskvalifikationer trädde i kraft på Åland den 1 mars 2012 torde personen i fråga kunna anhålla om erkännande av yrkeskvalifikationer på basen av utbildning förvärvad utomlands. Det är möjligt att den individuella prövningen av ärendet med beaktandet av den kunskap som sökanden förvärvat genom sin yrkesverksamhet skulle utvisa att kompensationsåtgärder inte skulle krävas.

     Gällande närvårdare som redan är införda i centralregisteret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska kostnadsfritt och på den handläggande myndighetens initiativ också införas i centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården.

 


Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

1.

L A N D S K A P S L A G
om
yrkesutbildade personer inom socialvården

 

     I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

 

1 kap.
Allmänna bestämmelser

 

1 §

Lagens syfte

     Syftet med denna lag är att främja klientsäkerheten och socialvårdsklienters rätt till socialvård av god kvalitet och till gott bemötande

     1) genom att säkerställa att de yrkesutbildade personer inom socialvården som avses i denna lag har sådan utbildning som yrkesutövningen förutsätter, tillräcklig yrkeskompetens och sådana färdigheter som yrkesutövningen förutsätter samt möjlighet att utveckla och upprätthålla sin yrkesskicklighet,

     2) genom att främja samarbetet mellan yrkesutbildade personer inom socialvården och en ändamålsenlig uppgiftsstruktur med beaktande av klienternas servicebehov,

     3) genom att organisera tillsynen över yrkesutövningen i fråga om yrkesutbildade personer inom socialvården.

 

2 §

Tillämpningsområde

     Denna lag tillämpas på yrkesutbildade personer som är anställda inom den kommunala socialvården eller hos en privat aktör och på yrkesutbildade personer inom socialvården som är självständiga yrkesutövare.

 

3 §

Yrkesutbildade personer inom socialvården

     Yrkesutbildade personer inom socialvården är

     1) de som med stöd av denna lag har fått rätt att utöva yrke (legitimerad yrkesutbildad person),

     2) de som med stöd av denna lag har rätt att använda en yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom socialvården (yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning).

     En legitimerad yrkesutbildad person har rätt att utöva yrket och använda yrkesbeteckningen i fråga. Bestämmelser om yrkesbeteckningar för yrkesutbildade personer med skyddad yrkesbeteckning och om den utbildning som yrkesbeteckningen förutsätter utfärdas genom landskapsförordning. En förutsättning för rätten att använda skyddad yrkesbeteckning är dessutom att personen har antecknats som yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning i det centralregister över yrkesutbildade personer inom socialvården som avses i 16 §. Också andra personer med tillräcklig utbildning, erfarenhet och yrkesskicklighet kan vara verksamma i uppgifter som hör till en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning. Genom landskapsförordning utfärdas bestämmelser om den tillräckliga utbildning som krävs av andra personer som är verksamma i uppgifter som hör till en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning.

     Om det är motiverat med tanke på klienternas servicebehov, arbetsarrangemangen och produktionen av socialservice kan uppgiftsstrukturen för och uppgiftsfördelningen mellan yrkesutbildade personer inom socialvården ses över med beaktande av de yrkesutbildade personernas kunnande, yrkesskicklighet och utbildning, om inte något annat bestäms i lag eller landskapsförordning. Genom landskapsförordning utfärdas vid behov närmare bestämmelser om utvecklandet av en ändamålsenlig uppgiftsstruktur för och arbetsfördelning mellan yrkesutbildade personer inom socialvården.

 

4 §

Yrkesetiska skyldigheter

     Målet för yrkesutövningen i fråga om en yrkesutbildad person inom socialvården är att främja social funktionsförmåga, jämlikhet och delaktighet, förebygga marginalisering och öka välfärden.

     En yrkesutbildad person inom socialvården är skyldig att i sin yrkesutövning iaktta det som föreskrivs om klientens ställning och rättigheter inom socialvården och behandlingen av klientuppgifter.

 

5 §

Upprätthållande av yrkeskompetensen och utvecklande av kunnandet

     En yrkesutbildad person inom socialvården är skyldig att upprätthålla och utveckla sin yrkesskicklighet och att göra sig förtrogen med de bestämmelser och föreskrifter som gäller yrkesutövningen.

     Arbetsgivaren för en yrkesutbildad person inom socialvården ska göra det möjligt för personen i fråga att i sitt arbete få nödvändig handledning och delta i fortbildning som behövs för utvecklandet av yrkesskickligheten.

 

6 §

Lämnande av uppgifter till tillsynsmyndigheterna

     Oberoende av sekretessbestämmelserna är en yrkesutbildad person inom socialvården skyldig att på begäran lämna Ålands landskapsregering och Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, ÅMHM, de uppgifter och utredningar som är nödvändiga för att de ska kunna sköta sina uppgifter enligt denna lag. Om tillsynsuppgift i en överenskommelseförordning med stöd av 32 § i självstyrelselagen överförs på en riksmyndighet är en yrkesutbildad person inom socialvården skyldig att på motsvarande sätt lämna riksmyndigheten nödvändiga uppgifter och utredningar.

 

2 kap.
Rätt att vara verksam som yrkesutbildad person inom socialvården

 

7 §

Behörig myndighet

     Landskapsregeringen handlägger ärenden enligt 8, 10, 11 §, om inte förvaltningsuppgiften i en överenskommelseförordning enligt 32 § i självstyrelselagen överförs på en riksmyndighet.

 

8 §

Rätt att utöva socialarbetaryrket eller socionomyrket på grundval av utbildning i Finland

     En person som i Finland har avlagt en högre högskoleexamen i vilken det ingår eller utöver vilken personen har genomfört huvudämnesstudier i socialt arbete eller universitetsstudier i socialt arbete motsvarande ett huvudämne beviljas på ansökan rätt att utöva socialarbetaryrket som legitimerad yrkesutbildad person på Åland.

     En person som i Finland har avlagt en lämplig yrkeshögskoleexamen inom det sociala området beviljas på ansökan rätt att utöva socionomyrket som legitimerad yrkesutbildad person på Åland.

 

9 §

Särskilda skyldigheter för socialarbetare

     En socialarbetare som avses i 8 § ansvarar för den yrkesmässiga ledningen av det sociala arbetet, för det sociala klient- och sakkunnigarbete som svarar mot individens, familjens eller gemenskapens behov av socialt stöd och service samt för uppföljningen och bedömningen av effekterna av detta arbete.

     En socialarbetare ansvarar dessutom för tillhandahållandet av och be-slutsfattandet om servicen inom socialvården enligt vad som särskilt föreskrivs någon annanstans i lag.

 

10 §

Personer som är medborgare i en EU- eller EES-stat och som genomgått sin utbildning i någon annan EU- eller EES-stat

     Den som är medborgare i en medlemsstat i Europeiska unionen eller i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som på grundval av en utbildning i någon annan medlemsstat i Europeiska unionen eller stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet har tilldelats ett examensbevis eller något annat bevis som i det landet krävs för ett yrke som avses i 8 § eller någon annan handling som visar att sökanden har färdigheter att utöva yrket i fråga, beviljas i enlighet med landskapslagen (2017:22) om erkännande av yrkeskvalifikationer på ansökan rätt att på Åland utöva detta yrke.

     Rätt att på Åland använda en i landskapsförordning avsedd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom socialvården i enlighet med lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer på ansökan den som är medborgare i en medlemsstat i Europeiska unionen eller i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som på grundval av en utbildning i någon annan medlemsstat i Europeiska unionen eller stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet i denna stat har tilldelats ett examensbevis eller något annat utbildningsbevis som ska ges samma innebörd och som i den staten krävs för erhållande av rätt att utöva yrket i fråga, eller någon annan handling som visar att sökanden har färdigheter att utöva yrket.

     Det kan bestämmas att sökanden som kompensationsåtgärd ska slutföra en anpassningsperiod eller genomgå ett lämplighetsprov på det sätt som anges i landskapslagen om erkännande av yrkeskvalifikationer.

 

11 §

Personer som har genomgått sin utbildning i en stat utanför Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

     Den som på grundval av en utbildning i en stat utanför Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet har tilldelats ett examensbevis eller något annat bevis som i den staten krävs för erhållande av rätt att utöva ett sådant yrke som avses i 8 §, beviljas på ansökan rätt att på Åland utöva detta yrke.

     Rätt att använda en i landskapsförordning avsedd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning beviljas på ansökan den som på grundval av en utbildning i en stat utanför Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet har tilldelats ett examensbevis eller något annat bevis som i den staten krävs för erhållande av rätt att utöva yrket i fråga.

     Det kan bestämmas att sökanden som kompensationsåtgärd ska slutföra en anpassningsperiod eller genomgå ett lämplighetsprov. Närmare bestämmelser om anpassningsperiod och lämplighetsprov samt övriga kompetenskrav för sökanden får utfärdas genom landskapsförordning.

     Det som föreskrivs i denna paragraf gäller också rätt att på Åland utöva ett yrke som avses i 8 § eller rätt att använda en i landskapsförordning avsedd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning för den som är medborgare i en stat utanför Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet på grundval av en utbildning han eller hon har genomgått i någon annan stat inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

 

12 §

Rätt att tillfälligt vara verksam inom socialvården i en legitimerad yrkesutbildad persons yrke

     Om det för uppgift som yrkesutbildad person inom socialvården inte är möjligt att anställa en person med föreskriven behörighet, kan för uppgiften för högst ett års tid anställas en person som på basis av genomförda studier har tillräckliga förutsättningar och den skicklighet som krävs för att sköta uppgiften.

     Den som tillfälligt är verksam i socialarbetaryrket har inte samma rätt som socialarbetare att i brådskande fall besluta om vård oberoende av egen vilja och om åtgärder i anslutning till det.

 

13 §

Bilagor till ansökan

     Till en ansökan som avses i 8 § ska det fogas en kopia av examensbevis som utfärdats av ett universitet eller en yrkeshögskola och en kopia av det utbildningsprogram som genomförts.

     Bestämmelser om de bilagor och intyg som ska fogas till en ansökan som avses i 10 § finns i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer. Närmare bestämmelser om de bilagor och intyg som ska fogas till en ansökan som avses i 11 § utfärdas genom landskapsförordning.

 

14 §

Handläggning av ansökan i vissa fall

     En sökande som avses i 10 § ska inom en månad från mottagandet av handlingarna underrättas om att ansökan mottagits samt om handlingar som eventuellt saknas. Ansökan ska avgöras senast tre månader efter det att de nödvändiga handlingarna har inkommit.

 

3 kap.
Styrning av och tillsyn över yrkesutbildade personer inom socialvården

 

Allmänna bestämmelser

 

15 §

Behörig myndighet

     Den allmänna styrningen i fråga om yrkesutbildade personer inom socialvården ankommer på Ålands landskapsregering.

     Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, ÅMHM övervakar yrkesutövningen i fråga om yrkesutbildade personer inom socialvården och har jämtelandskapsregeringen de befogenheter som framkommer av 20 § 3 mom. Såvitt inte förvaltningsuppgiften i enlighet med 32 § i självstyrelselagen överförs på en riksmyndighet, behandlar dock landskapsregeringen ärenden i anslutning till styrningen av och tillsynen över yrkesutbildade personer inom socialvården i synnerhet när det är fråga om

     1) principiellt viktiga eller vittsyftande ärenden,

     2) ärenden som kan förutsätta säkerhetsåtgärder eller påföljder enligt 20 § 2 mom. eller 25 §,

     3) ärenden som Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet är jävigt att behandla.

     Landskapsregeringen fungerar som registerförande myndighet enligt 16 - 19 §§. Landskapsregeringen sköter de i 20 - 26 §§ föreskrivna förvaltningsuppgifterna till den del de omfattas av Ålands lagstiftningsbehörighet, om inte förvaltningsuppgiften i en överenskommelseförordning enligt 32 § i självstyrelselagen överförs på en riksmyndighet.

 

16 §

Centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården

     I syfte att sköta tillsynen över på Åland verksamma yrkesutbildade personer inom socialvården ska ett centralregister föras. Beträffande centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården ska utöver bestämmelserna i denna lag även landskapslagen (:) om dataskydd inom landskaps- och kommunalförvaltningen iakttas.

     I registret införs följande uppgifter:

     1) i fråga om en yrkesutbildad person inom socialvården, namn, personbeteckning, hemadress, registernummer, uppgift om rätt att utöva yrke som legitimerad yrkesutbildad person och om begränsning eller fråntagande av denna rätt, uppgift om rätt att använda yrkesbeteckning som yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning och om förbud att använda beteckningen samt uppgift om den utbildning som rätten att utöva yrke som legitimerad yrkesutbildad person eller rätten använda yrkesbeteckning som yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning grundar sig på,

     2) uppgift om högre yrkeshögskoleexamen, yrkesinriktad licentiatexamen och specialiseringsutbildningar för högskoleutbildade som en yrkesutbildad person inom socialvården avlagt eller genomgått inom det sociala området,

     3) uppgift om anmärkningar som i enlighet med denna lag har getts en yrkesutbildad person inom socialvården samt uppgifter om varningar, bötesstraff eller fängelsestraff eller avsättning från tjänsteutövning som har samband med yrkesutövningen,

     De uppgifter som avses i 2 mom. 1 punkten avförs ur registret tio år efter det att den registrerade har avlidit. De uppgifter som avses i 2 mom. 3 punkten avförs ur registret när tio år har förflutit från det att beslutet eller avgörandet meddelades.

 

17 §

Utlämnande av uppgifter ur centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården

     Ur registret ska den enligt 15 § 3 mom. registerförande myndigheten oberoende av sekretessbestämmelserna lämnas ut uppgifter som avses i 16 § 2 mom. till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet för skötseln av dess i lag föreskrivna tillsynsuppgifter.

     Utöver det som bestäms i landskapslagen (1977:22) om allmänna handlingars offentlighet kan den registerförande myndigheten oberoende av sekretessbestämmelserna till myndigheter samt arbetsgivare inom och verksamhetsenheter för social- och hälsovården lämna ut uppgifter om sådana påföljder för brott som avses i 16 § 2 mom. 3 punkten i denna lag för bedömning av en persons lämplighet för ett arbete.

 

18 §

Offentlig informationstjänst

     Genom det allmänna datanätet får den enligt 15 § 3 mom. registerförande myndigheten ur centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården (offentlig informationstjänst) lämna ut uppgifter om en yrkesutbildad persons namn, registernummer, födelseår, behörighet och begränsningar i personens rätt att utöva sitt yrke.

     I den offentliga informationstjänsten kan information bara sökas med enkel sökning där sökvillkoret är den registrerades namn eller registernummer.

     Så snart den registerförande myndigheten fått information om att en yrkesutbildad person inom socialvården har avlidit ska den utplåna de uppgifter som finns om personen i den offentliga informationstjänsten. Detta gäller också när en yrkesutbildad person inom socialvården har fråntagits rätten att utöva sitt yrke eller förbjudits att använda sin yrkesbeteckning.

 

19 §

Utredning av yrkesutövningens ändamålsenlighet

     Om det finns grundad anledning att misstänka att en yrkesutbildad per-son inom socialvården på grund av sjukdom, missbruk av berusningsmedel eller nedsatt funktionsförmåga eller av någon annan motsvarande orsak är oförmögen att utöva sitt yrke, kan han eller hon åläggas att genomgå läkarundersökning eller undersökningar på sjukhus (utredning av den yrkesmässiga funktionsförmågan och hälsotillståndet).

     Om det finns grundad anledning att anta att en yrkesutbildad person inom socialvården har bristande yrkesskicklighet eller yrkeskunskaper kan han eller hon åläggas att genomgå arbetsprövning, ge ett arbetsprov eller genomgå förhör för utredande av hans eller hennes yrkesskicklighet eller yrkeskunskaper (utredning av yrkesskickligheten).

     Kostnaderna för utredningen av den yrkesmässiga funktionsförmågan och hälsotillståndet samt utredning av yrkesskickligheten betalas av landskapsregeringens medel.

     Om en yrkesutbildad person inom socialvården motsätter sig en utredning enligt 1 eller 2 mom. kan han eller hon förbjudas att utöva yrket eller att använda en i landskapsförordning avsedd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom socialvården.

 

20 §

Påföljder av felaktigt förfarande

     En yrkesutbildad person inom socialvården kan meddelas en påföljd för felaktigt förfarande, om den yrkesutbildade personen

     1) försummar en skyldighet enligt 4 – 6 §§,

     2) utför uppgifter för vilka hans eller hennes utbildning eller yrkesskicklighet ska anses klart otillräcklig,

     3) annars handlar väsentligen felaktigt vid utövningen av yrket.

     I de fall som avses i 1 mom. kan en yrkesutbildad person inom social-vården

     1) meddelas närmare bestämmelser för yrkesutövningen,

     2) för en bestämd tid eller tills vidare få sin rätt att som legitimerad yrkesutbildad person utöva yrket fråntagen eller begränsad,

     3) för en bestämd tid eller tills vidare förbjudas att använda en i landskapsförordning avsedd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom socialvården.

     Om ärendet inte föranleder en åtgärd enligt 2 mom. eller 25 § kan för en yrkesutbildad person inom socialvården påpekas vikten av en ändamålsenlig yrkesutövning, ges en uppmaning att avhjälpa konstaterade brister eller missförhållanden eller ges en anmärkning för framtiden. I en anmärkning eller ett påpekande enligt detta moment får ändring inte sökas genom besvär.

     Åtgärder enligt 2 mom. 2 och 3 punkten kan vidtas endast om en yrkesutbildad person har gjort sig skyldig till ett allvarligt felaktigt förfarande eller allvarligt har försummat sina uppgifter och lindrigare påföljder inte har resulterat i att personen har åtgärdat bristerna.

 

21 §

Oförmögenhet att utöva yrke

     Om en yrkesutbildad person inom socialvården på grund av sjukdom, missbruk av berusningsmedel eller nedsatt funktionsförmåga eller av någon annan motsvarande orsak eller på grund av bristande yrkesskicklighet som konstaterats på ett motiverat sätt är oförmögen att vara verksam som yrkesutbildad person inom socialvården, kan det beslutas om de åtgärder som avses i 20 §.

22 §

Brott i samband med yrkesutövningen

     Om en yrkesutbildad person inom socialvården genom ett lagakraftvunnet domstolsbeslut har blivit dömd till fängelsestraff för ett brott som har begåtts i samband med yrkesutövningen och det på basis av de omständigheter som framgår av brottet finns skäl att misstänka att fortsatt yrkesutövning äventyrar klientsäkerheten, kan en legitimerad yrkesutbildad persons rätt att utöva yrket begränsas eller tills vidare fråntas eller en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning tills vidare förbjudas att använda en yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom socialvården.

     Om de omständigheter som framgår av brottet och förhållandena i an-slutning till det är synnerligen försvårande, kan en legitimerad yrkesutbildad person permanent fråntas rätten att utöva yrket eller en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning permanent förbjudas att använda en yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom socialvården.

 

23 §

Temporära säkerhetsåtgärder

     När klientsäkerheten kräver det kan vid behandlingen av ärenden som avses i 19 – 22 §§ rätten att utöva yrket för en legitimerad yrkesutbildad person temporärt begränsas eller förbjudas eller rätten att använda en yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom socialvården med skyddad yrkesbeteckning temporärt förbjudas.

 

24 §

Begränsning eller fråntagande av rätt att utöva yrke eller fråntagande av rätt att använda yrkesbeteckning på en yrkesutbildad persons egen begäran

     På begäran av en legitimerad yrkesutbildad person inom socialvården kan personens rätt att utöva yrket begränsas eller fråntas honom eller henne. På motsvarande sätt kan en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning på begäran fråntas rätten att använda yrkesbeteckningen.

 

25 §

Skriftlig varning

     Om en yrkesutbildad person inom socialvården vid utövningen av yrket har handlat mot lag eller med stöd av lag utfärdade bestämmelser och föreskrifter eller annars i sin uppgift gjort sig skyldig till felaktighet eller försummelse, kan en skriftlig varning ges honom eller henne.

 

26 §

Återställande av rätt att utöva yrke eller av rätt att använda yrkesbeteckning

     Om en yrkesutbildad person inom socialvården för viss tid eller tills vidare har fråntagits rätten att utöva yrket som legitimerad yrkesutbildad person eller om denna rätt har begränsats eller om han eller hon har förbjudits att använda en yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom socialvården, ska på ansökan rätten att utöva yrket som legitimerad yrkesutbildad person återställas, begränsningen av denna rätt slopas eller rätten att använda en yrkesbeteckning återställas, när den omständighet som ledde till att rätten att utöva yrket som legitimerad yrkesutbildad person fråntogs eller begränsades eller användningen av yrkesbeteckningen förbjöds inte längre föreligger. Till ansökan ska den sökande foga en utredning över att den omständighet som avses ovan inte längre föreligger.

 

4 kap.
Särskilda bestämmelser

 

27 §

Rätt för myndighet att få uppgifter

     Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet och landskapsregeringen har rätt att oberoende av sekretessbestämmelserna av statliga och kommunal myndigheter, ett kommunalförbund samt andra offentligrättsliga sammanslutningar, Folkpensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen, pensionsstiftelser och andra pensionsanstalter, försäkringsanstalter, verksamhetsenheter inom social- och hälsovården, Patientförsäkringscentralen och apoteken avgiftsfritt få de uppgifter och utredningar som är nödvändiga för att utföra uppgifter enligt denna lag. För det fall att förvaltningsuppgifter enligt denna lag med stöd av 32 § i självstyrelselagen överförs på en riksmyndighet, har riksmyndigheten motsvarande rätt att av de myndigheter som faller under åländsk lagstiftningsbehörighet få de uppgifter och utredningar som är nödvändiga för att utföra förvaltningsuppgifterna.

 

28 §

Anmälningsplikt för domstolarna

     En domstol ska utan dröjsmål till landskapsregeringen sända en kopia av det beslut genom vilket en yrkesutbildad person inom socialvården har dömts till bötes- eller fängelsestraff eller något annat straff för ett brott som han eller hon har begått i yrkesutövningen.

 

29 §

Kungörelse i den officiella tidningen

     Landskapsregeringen ska inom Ålands lagstiftningsbehörighetsområde, om inte uppgiften i en överenskommelseförordning överförs på en riksmyndighet, utan dröjsmål införa en kungörelse i den officiella tidningen om begränsning och fråntagande av, förbud mot och återställande av rätt att utöva yrke som legitimerad yrkesutbildad person eller förbud mot och återställande av rätt att använda en yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom socialvården beträffande yrkesutövning på Åland.

 

30 §

Ändringssökande

     Besvär över lagligheten av ett beslut som landskapsregeringen fattat enligt denna lag får anföras hos högsta förvaltningsdomstolen.

     Om ett beslut inte har fattats inom den tid som anges i 14 § anses det vara fråga om ett beslut om avslag med anledning av ansökan och sökanden får överklaga beslutet på det sätt som avses i 1 mom. Sådant överklagande får anföras till dess att ett beslut med anledning av ansökan meddelats.

     Beslut som avses i 19 – 23 och 25 §§ ska iakttas oberoende av ändrings-sökande.

 

31 §

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

     Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. Genom denna lag upphävs 1 § 2 mom. 3 punkten och 2 § 2 mom. i landskapsförordningen (1995:103) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård. De sistnämnda upphävda bestämmelserna i landskapsförordningen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård ska dock fortsatt gälla i de fall som avses i 2 mom. Landskapsregeringen ska, om inte uppgiften i en överenskommelseförordning med stöd av 32 § i självstyrelselagen överförs på en riksmyndighet, tillhandahålla det i 16 § avsedda centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården senast den 1 augusti 2021.

     En person som har den behörighet som avses i förordningen (FFS 804/1992) om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården, tillämplig på Åland genom 1 § 1 mom. 3 punkten landskapsförordningen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård, har rätt att i enlighet med bestämmelserna i nämnda förordning vara verksam som yrkesutbildad person inom socialvården i en sådan uppgift som förutsätter legitimering i enlighet med denna lag. En person som i enlighet med 14 § i landskapslagen om erkännande av yrkeskvalifikationer beviljats erkännande av yrkeskvalifikationer som socialarbetare har rätt att fortsatt verka som yrkesutbildad person inom socialvården som socialarbetare trots att uppgiften förutsätter legitimering i enlighet med denna lag. Dessa personers rätt att vara verksamma som yrkesutbildade personer inom socialvården gäller till och med den 31 december 2023, eller till dess att landskapsregeringen, om inte uppgiften i en överenskommelseförordning överförs på en riksmyndighet, har avgjort en sådan ansökan om rätt att vara verksam som legitimerad yrkesutbildad person inom socialvården som personen har lämnat in senast den dagen. Ansökan ska avgöras senast inom sex månader från det att ansökan inkom. Personer som i enlighet med 2 § 2 mom. i landskapsförordningen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård av landskapsregeringen medgetts undantag från behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården har även efter denna lag trätt i kraft rätt att på basen av dispensbeslutet fortsatt verka i motsvarande arbetsuppgifter som i det anställningsförhållande som personen hade den 31 december 2020.

     Landskapsregeringen, om inte uppgiften i en överenskommelseförordning överförs på en riksmyndighet, ska på eget initiativ och avgiftsfritt anteckna sådana närvårdare som den 31 december 2020 är införda i Finlands centralregister över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården också i centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården.

 

__________________

 

 

Mariehamn den 4 april 2019

 

 

L a n t r å d

 

 

Katrin Sjögren

 

 

Föredragande minister

 

 

Wille Valve

 



[1]I Finland tillämpas inte förordningen (FFS 804/1992) om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården sedan 1 augusti 2005 då lagen (FFS 272/2005) om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården trädde i kraft.

[2] Avsikten är att barnomsorgen framöver ska ingå i kommunernas bildningsväsende, vilket föreslås i förslag till landskapslag om kommunens utbildningsverksamhet som är under beredning. Behörighetskrav för personal inom barnomsorgen kommer således framöver inte längre att tillhöra socialvårdens område.

[3] RP 354/2014 rd s. 16.

[4] Social-och hälsovårdsministeriets pressmeddelande 19/2018, 13.2.2018.

[5] Ny behörighetsreglering på hälso-och sjukvårdens område m.m., SOU 1996:138 s. 25.

[6] SOU 2009:68, s. 540 - 549.

[7] Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

[8] SOU 2010:65, s. 55 - 57.

[9] Prop. 2012/13: 175. S 51 - 54.

[10] Socialutskottets betänkande 2013/14: SoU2 s. 14.

[11] I 3 kap. 1 § SOSFS 2014:7 anges att den som inte har avlagt socionomexamen ska ha en examen motsvarande minst 180 högskolepoäng enligt bilaga 2 i högskoleförordningen (1993:100) eller motsvarande högskolepoäng enligt äldre bestämmelser. Examen ska innefatta områdena socialt arbete motsvarande minst 90 högskolepoäng, juridik motsvarande minst 30 högskolepoäng, psykologi motsvarande minst 30 högskolepoäng, och samhällsvetenskap motsvarande minst 15 högskolepoäng. Av bilaga 2 i högskoleförordningen framgår därutöver att för kandidatexamen ska en student inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett examensarbete om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Examen ska vidare innehålla kurser som ger vissa specificerade kunskaper i enlighet med 3 kap. 2 § SOSFS 2014:7. Kurserna behöver inte ha de benämningar som anges i föreskriften, utan det viktiga är att en handläggare inom ramen för sin examen har förvärvat de kunskaper som anges. Den enskilda socialnämnden avgör vid rekrytering om handläggaren uppfyller de krav som ställs i SOSFS 2014:7.

[12] Antagning sker inte längre till sociokantutbildningen. Avsikten är att Ålands gymnasium fr.o.m. höstterminen 2019 ska påbörja en barnledarutbildning.

[13] Avsikten är att området barnomsorg ska regleras av den kommande landskapslagen om kommunens utbildningsverksamhet som är under beredning. Sociokanter kommer således framöver att främst verka inom utbildningsväsendet och inte inom det sociala området.

[14] I de senaste regleringarna av behörighetskrav i den åländska lagstiftningen har nationsneutrala behörighetsvillkor uppställts gällande yrken inom barnomsorgen och beträffande undervisningsuppgifter på gymnasienivå i landskapsförordning (2011:90) om behörighetskrav för personal anställd i daghem och fritidshem och i landskapsförordning (2011:75) om gymnasieutbildning. Avsikten är att sökanden ska ha samma möjlighet att uppnå behörighet att verka på Åland oberoende av utbildningsland.

[15] Enligt 24 a § i lagen (FFS 812/2000) om klientens ställning och rättigheter är den behörig för uppgiften som socialombudsman i Finland som är socialarbetare eller den som har för uppgiften lämplig högre högskoleexamen och kännedom om branschen.

[16] ÅSUB 2018, s.142.

[17] Kvalitetsrekommendation tjänster för äldre, Ålands landskapsregering, social-och miljöavdelningen, socialvårdsbyrån augusti 2010.

[18] Plan för socialvården 2019 - 2023, Ålands landskapsregering, social-och miljöavdelningen, socialvårdsbyrån.