Lagförslag 2/2012-2013
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 2/2012-2013 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2012-11-02 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Förändrade studiestödsförmåner
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår att landskapslagen om studiestöd ändras. Förslaget utgör ett led i utgiftsbesparingarna i landskapsfinanserna. Genom förslaget ändras indexbindningen av studiestöden temporärt på så sätt att den årliga indexjusteringen inte verkställs under åren 2013-2015. Nästa indexjustering görs först år 2016 för läsåret 2016/17.
Samtidigt föreslås att beloppen för studielån med landskapsborgen höjs. Även inkomstgränserna för den studerandes egna inkomsters inverkan på studiestödet höjs. De nya beloppen föreslås gälla med början den 1 augusti 2013.
Lagförslaget hänför sig till landskapsregeringens förslag till budget för år 2013 och avses bli behandlad i samband med den. De föreslagna ändringarna i landskapslagen om studiestöd delas upp i två lagförslag. Avsikten är att lagförslaget om en frysning av indexjusteringarna av studiestöden ska behandlas som en budgetlag i enlighet med 20 § 3 mom. självstyrelselagen. Övriga ändringar av landskapslagen om studiestöd tas in i ett separat lagförslag som föreslås träda i kraft så snart som möjligt.
INNEHÅLL
1.2 Justering av studiestödbeloppen
1.3 Studielån med landskapsborgen
1.4 Studerandes egna inkomsters inverkan på studiestödet
3. Landskapsregeringens förslag
3.2 Indexjusteringen av studiestödet fryses
3.2 Belopp för studielån med landskapsborgen
3.3 Studerandes egna inkomsters inverkan på studiestödet
1. Landskapslag om temporär ändring av 6a § landskapslagen om studiestöd.
2. Landskapslag om ändring av landskapslagen om studiestöd.
L A N D S K A P S L A G om temporär ändring av 6a § landskapslagen om studiestöd
L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om studiestöd
Allmän motivering
1. Bakgrund
1.1 Allmänt
Studiestöd kan beviljas en studerande som fortsätter att studera efter att läroplikten är avslutad och som är i behov av stödet för att kunna studera. Bestämmelser om studiestöd finns i landskapslagen (2006:71) om studiestöd och i landskapsförordningen (2006:72) om maximitiden för studiestöd för högre högskoleexamen och grunderna för förlängning av maximitiden.
De allmänna förutsättningarna för att vara berättigad till studiestöd är att den studerande har antagits till en högskola eller annan läroanstalt, bedriver studier som huvudsyssla, har framgång i studierna samt behöver ekonomiskt stöd. Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (Ams) behandlar ansökningar om studiestöd och informerar om reglerna för det åländska studiestödet. Studiestödet kan beviljas tidigast från ingången av den månad då ansökan är inlämnad till Ams.
Studiestödet är ett ekonomiskt stöd som består av olika bidrag samt landskapsborgen för studielån. Bidragen utgörs av studiepenning eller vuxenstudiepenning, särskilt studietillägg, bostadstillägg samt försörjartillägg. I lag anges det eurobelopp för bidrag och lån som den studerande kan lyfta per månad om han eller hon har beviljats studiestöd och i övrigt uppfyller de förutsättningar som krävs för att vara berättigad till det specifika stödet.
1.2 Justering av studiestödbeloppen
Genom en ändring av landskapslagen om studiestöd den 1 augusti 2008 (2008/66) höjdes studiestödsbeloppen med 12 procent. Samtidigt infördes ett system med en årlig indexjustering av studiestöden. Studielånebeloppen omfattades dock inte av den procentuella höjningen eller av det nya systemet med en årlig indexjustering. Beloppen för studiepenningen, vuxenstudiepenningen, det särskilda studietillägget, bostadstillägget och försörjartillägget indexjusterades däremot i enlighet med den nya lagstiftningen första gången den 1 januari 2009 och har därefter justerats varje år. Studiestödsbeloppet justeras på basis av föregående års belopp. Till föregående års belopp läggs den förändring i det konsumentprisindex som ägt rum under det föregående året, avrundat till närmaste euro. För att få ett så stabilt index som möjligt till grund för studiestödsbeloppen används årsmedeltalet för konsumentprisindex. Det är Ålands statistik- och utredningsbyrån (ÅSUB) som fastställer konsumentprisindex. Studiestödsbeloppen ska indexjusteras och fastställas av Ams före utgången av april månad. De indexjusterade beloppen ska sedan tillämpas från och med augusti månad.
Vid den första indexjusteringen år 2009 höjdes studiestödsbeloppen med 4,2 procent. Denna höjning kom sedan att tillämpas från och med augusti samma år. Motsvarande justering år 2010 och 2011 innebar en höjning av studiestödet med 0,2 respektive 1,9 procent. År 2012 höjdes studiestödsbeloppen från och med augusti månad med 3,6 procent.
Medeltalet för förändringen av konsumentprisindex för år 2012 är för perioden januari-september på 2,3 procent. Ännu återstår några månader innan det slutgiltiga årsmedeltalet för år 2012 finns tillgängligt. Årsmedeltalet för konsumentprisindex för år 2012 påverkar hur stor den kommande justeringen av studiestödbeloppen blir för år 2013 enligt gällande bestämmelser.
De procentuella förhöjningarna av studiestödet från och med år 2008 har medfört att studiestödsbeloppet för exempelvis en högskolestuderande som fyllt 18 år, bor självständigt och studerar på heltid höjts från 298 euro per månad från och med den 1 augusti 2008 till 329 euro per månad från och med den 1 augusti 2012.
1.3 Studielån med landskapsborgen
Landskapsborgen för studielån beviljas för högst ett läsår i sänder. Den studerande ansöker om studielån från Ams, men lånet lyfts sedan från ett kreditinstitut. Den studerande avtalar med kreditinstitutet om ränta och återbetalning av studielånet. Studielån ges mot skuldebrev som Ams har godkänt. Högskolestuderande kan lyfta lånebeloppet i två rater, medan studerande på andra läroanstalter kan lyfta lånebeloppet i fyra rater. Under den tid som studielån lyfts läggs den del av låneräntan som överstiger en procent till lånebeloppet. Den studerande betalar endast en procents ränta under denna tid.
För studerande som fyllt 18 år utgör studielånebeloppet 360 euro per månad. Studielånebeloppet för den som är yngre än 18 år är 170 euro per månad. För studerande som studerar vid en skola med terminsavgifter kan borgensbeloppet höjas med terminsavgiftens belopp, dock sammanlagt högst till 850 euro per månad.
Låntagaren ansvarar själv för återbetalningen av studielån jämte räntor. Om en låntagare skulle försumma att betala förfallna amorteringar och räntor inträder efter viss tid landskapets borgensansvar, vilket medför att landskapet måste betala bort det uppsagda studielånet. Landskapet har då rätt att återkräva lånebeloppet samt ränta från låntagaren. Ams kan dock bevilja betalningsbefrielse av en borgensfordran som grundar sig på landskapsborgen för ett studielån samt räntorna på fordran om låntagaren har avlidit, är varaktigt arbetsoförmögen eller har varit varaktigt arbetsoförmögen i sammanlagt minst fem år. Av särskilda skäl kan en låntagare dessutom beviljas partiell betalningsbefrielse för ett studielån samt räntorna på fordran, om låntagarens ekonomiska förhållanden har försvagats av långvarig arbetslöshet, sjukdom eller annat skäl så att återkrav av hela lånet skulle anses vara oskäligt.
1.4 Studerandes egna inkomsters inverkan på studiestödet
När behovet av ekonomiskt stöd prövas enligt landskapslagen om studiestöd beaktas även den sökandes samt dennes föräldrars inkomst. Föräldrainkomsten beaktas dock inte om sökanden vid studiestödets beviljande har fyllt 18 år eller har fullföljt en gymnasieutbildning.
En studerande kan således ha andra inkomster samtidigt som han eller hon lyfter studiestöd. Om den studerande heltidsstuderar har han eller hon rätt till studiestöd om den skattepliktiga inkomsten är högst 760 euro i genomsnitt per stödmånad. Om den studerande studerar på deltid är den genomsnittliga inkomstgränsen 1 100 euro per stödmånad. Med skattepliktig inkomst avses förvärvs- och kapitalinkomst. När det gäller beräkningen av den genomsnittliga förvärvsinkomsten beaktas endast den inkomst den studerande har under stödmånaderna. Under de månader som den studerande inte lyfter studiestöd finns således ingen inkomstgräns. När det gäller beräkningen av den genomsnittliga kapitalinkomsten beaktas den inkomst som den studerande har under hela året.
2. Behov av åtgärder
Läget inom världsekonomin präglas fortfarande av osäkerhet under det närmaste året. Som ÅSUB påtalar i sin rapport om konjunkturläget våren 2012 (Rapport 2012:1) lider Finlands och Sveriges starkt omvärldsberoende ekonomier av en svag exportefterfrågan. Det innebär sjunkande bruttonationalprodukt (BNP) och låga investeringsnivåer i industrin, och i förlängningen försämrade statsfinanser.
Enligt finansministeriets ekonomiska översikt hösten 2012 (Publikation 29b/2012) bygger ministeriets prognos på uppfattningen att det inte sker några dramatiska förändringar i euroområdets struktur. Ministeriet konstaterar att den senaste tidens händelser emellertid har visat att läget blivit allt allvarligare med tiden, och att en förvärring av krisen inom valutaområdet inte kan uteslutas. Prognosen innehåller därför en presumtion om att problemen inom euroområdet fortsätter. Ministeriet nämner samtidigt att den ekonomiska tillväxten i Finland håller på att försvagas på ett varaktigt sätt då den arbetsföra befolkningen börjat minska, och eftersom även investeringsgraden verkar ha minskat på ett varaktigt sätt.
Även i förslaget till statsbudgeten för 2013 (RP 95/2012 rd) påtalas att osäkerheten i Finland har tilltagit och detta syns särskilt i de privata investeringarna, som förutspås minska jämfört med föregående år. Enligt finansministeriets beräkningar uppskattas tillväxten inom Finlands totala produktion var 1 procent både år 2012 och 2013. Under detta år är tillväxten helt beroende av den inhemska efterfrågan, men under år 2013 förväntas tillväxtstrukturen bli mångsidigare och exporten börja öka. Under år 2014 förutspås den ekonomiska tillväxten öka med 2 procent. Statens finanser påverkar även landskapets ekonomi bland annat genom avräkningsbeloppet. Enligt finansministeriets konjunkturprognos förväntas statens inkomster öka något de kommande åren, vilket även medför att avräkningsbeloppet förväntas stiga. Men osäkerheten år stor och indikationer finns om att inkomsterna under år 2013 inte blir så stora som de har uppskattats till i förslaget till statsbudgeten för 2013. En närmare redogörelse av landskapsregeringens prognos finns i förslaget till budget för år 2013.
Trots att landskapets finansiella ställning torde förbättras genom ett ökat avräkningsbelopp, finns det fortfarande ett budgetunderskott som förväntas stiga. Landskapsregeringens målsättning är att budgetekonomin ska vara i balans år 2015. För att skapa en balans mellan inkomster och utgifter i landskapets budget har landskapsregeringen påbörjat ett arbete med att få ner driftskostnaderna.
3. Landskapsregeringens förslag
3.1 Allmänt
I landskapsregeringens förslag till första tillägg till budgeten för landskapet Åland för år 2012 nämns ett flertal åtgärder som landskapsregeringen ämnar fullfölja för att skapa balans mellan inkomster och utgifter i landskapets budget. En av åtgärderna berör det åländska studiestödssystemet.
I fråga om studiestödssystemet nämns att avsikten är att indexjusteringarna av studiestöden inte ska verkställas för läsåren 2013/14, 2014/15 och 2015/16 och att de studerandes möjligheter till utökad självfinansiering ska granskas. För att sistnämnda åtgärder ska kunna förverkligas måste landskapslagen om studiestöd ändras.
3.2 Indexjusteringen av studiestödet fryses
Landskapsregeringen föreslår att de årliga indexjusteringarna av studiestödsbeloppen inte verkställs för tre läsår med början från och med augusti månad år 2013. Förslaget föranleds av det strama budgetläget. Genom den ändring som föreslås i landskapslagen om studiestöd ska ingen indexjustering av studiestödsbeloppen göras av Ams åren 2013-2015. Studiestödsbeloppen kommer således att bibehållas på dagens nivå läsåren 2013/14, 2014/15 och 2015/16. Avsikten är inte att detta stopp i den årliga indexjusteringen framöver ska ersättas med en kompenserande höjning av studiestödsbeloppen. När indexjusteringen återupptas år 2016 inför läsåret 2016/17 ska studiestödbeloppen därför endast höjas med den förändring i konsumentprisindex som ägt rum under år 2015.
3.2 Belopp för studielån med landskapsborgen
För att underlätta de studerandes möjlighet att finansiera sina studier föreslår landskapsregeringen att beloppen för studielån med landskapsborgen höjs. Vid bedömningen av hur stor denna höjning skulle kunna bli har landskapsregeringen gjort en jämförelse med studiestödssystemet i Sverige, där en övervägande majoritet av de åländska studerande studerar. Skillnaden mellan vad en studerande kan lyfta i studielån enligt det åländska och det svenska studiestödssystemet är stor. På månadsbasis är lånedelen vid generellt bidrag nästan det dubbla i Sverige jämfört med motsvarande lån på Åland. Medan exempelvis en person som fyllt 18 år och som studerar på heltid kan lyfta 360 euro per månad i studielån enligt det åländska studiestödssystemet, kan motsvarande person enligt det svenska studiestödssystemet med generellt studiebidrag lyfta drygt 709 euro[1] (6 124 SEK) per månad i studielån. Landskapsregeringen föreslår att denna skillnad utjämnas, så att det åländska studielånebeloppet höjs med hälften av den beskrivna skillnaden. Förslaget innebär en 48 procents höjning av det åländska studielånebeloppet. Samtidigt är det värt att notera att från och med den 1 augusti 2011 har rikets studiestödssystem ändrats, så att storleken på beloppet av statsborgen för studielån för en person som har fyllt 18 år är 600 euro för studier utomlands medan studielånebeloppet för studier inom landet är 300 euro per studiemånad.
Landskapsregeringens förslag har utformats på ett sådant sätt att den föreslagna procentuella höjningen av studielånebeloppet inte enbart ska omfatta de personer som lyfter åländskt studiestöd och som studerar i Sverige. Landskapslagens bestämmelse om studielånebeloppen föreslås förbli generell till sin karaktär, vilket innebär att studerande som uppfyller lagens kriterier för studielån med landskapsborgen kan lyfta det förhöjda studielånebeloppet oberoende av studieort och studienivå.
Förslaget medför att studielånebeloppet för studerande som fyllt 18 år höjs från 360 euro per månad till 533 euro per månad. För studerande som är yngre än 18 år utgör studielånebeloppet 170 euro per månad och föreslås genom detta lagförslag förhöjt till 252 euro per månad. Samtidigt medför förslaget att den som studerar vid en skola med terminsavgifter får det maximala studielånebeloppet höjt från 850 euro per månad till 1 258 euro per månad.
3.3 Studerandes egna inkomsters inverkan på studiestödet
Landskapsregeringen föreslår att möjligheten för den studerande att arbeta vid sidan av studierna ska underlättas, utan att det ska inskränka rätten att lyfta studiestöd. När en bedömning av sökandens behov av ekonomiskt stöd i form av studiestöd görs, beaktas även de förvärvs- och kapitalinkomster som den sökande har. Lagen medger att sökanden kan ha vissa egna inkomster, samtidigt som han eller hon är berättigad till studiestöd, men nivån på dessa inkomster får inte överskrida vissa i lag angivna gränser. Dessa inkomstgränser har varit desamma allt sedan år 2000. För att möjliggöra för den studerande att förtjäna mer samtidigt som han eller hon lyfter studiestöd, förslås att taket för den egna inkomstens inverkan på studiestödet höjs. Genom att inkomstgränserna höjs förväntas även en förenkling och effektivering av hanteringen av studiestödsansökningarna.
Enligt förslaget skulle den genomsnittliga inkomstgränsen för en heltidsstuderande höjas från 760 euro per stödmånad till 939 euro per stödmånad, medan motsvarande inkomstgräns för en deltidsstuderande skulle höjas från 1 100 euro per stödmånad till 1 358 euro per stödmånad. Den föreslagna höjningen av beloppen motsvarar den höjning om 12 procent som studiestöden genomgick år 2008 genom landskapslag 2008/66 samt den indexjustering som har gjorts av studiestödsbeloppen med stöd av landskapslagens 6a § under åren 2009-2012.
3.4 Behov av en budgetlag
Lagförslagets bestämmelser om att den årliga indexjusteringen av studiestödsbeloppen inte ska verkställas under åren 2013-2015 är av en sådan karaktär att de bör sättas i kraft redan från ingången av nästa budgetår, medan övriga föreslagna ändringar i lagen om studiestöd kan sättas i kraft vid ett senare tillfälle. Avsikten är dock att samtliga ändringar av landskapslagen om studiestöd kommer att behandlas parallellt med landskapsbudgeten för år 2013 i lagtinget.
Landskapsregeringen anser det angeläget att den föreslagna frysningen av de årliga indexjusteringarna av studielånebeloppen kan sättas i kraft från början av år 2013, redan innan den lagstiftningskontroll som avses i 19 § självstyrelselagen är slutförd. Landskapsregeringens förslag till budget för år 2013 förutsätter att en landskapslag stiftas för att förverkliga indexfrysningen, samtidigt som det i god tid innan utgången av april månad 2013 måste vara klarlagt att en justering av studiestödsbeloppen inte kommer att verkställas med början från och med läsår 2013/14. Enligt 6a § landskapslagen om studiestöd ska de indexjusterade beloppen för läsåret 2013/14 fastställas av Ams före utgången av april månad 2013.
De föreslagna ändringarna i landskapslagen om studiestöd föreslås därför bli uppdelade i två separata lagförslag. Landskapsregeringen föreslår att regelverket om att en indexjustering av studiestödsbeloppen inte ska verkställas under åren 2013-2015 intas i en så kallad budgetlag. Bestämmelserna om indexfrysningen kan således helt eller delvis träda i kraft redan innan republikens president har fattat sitt beslut om vetorätten, medan övriga förändringar i studiestödssystemet behandlas i en separat lag i sedvanlig lagstiftningsordning. Avsikten är att budgetlagen ska träda i kraft den 1 januari 2013. Genom förslaget säkerställs att förberedande åtgärder kan vidtas av verkställande myndigheter redan från ingången av år 2013, innan den egentliga tidsfristen för en indexjustering går ut i april 2013, samtidigt som de studerande kan ges tillförlitlig information om studiestödets utformning i god tid inför läsåret 2013/14.
4. Förslagets verkningar
För år 2013 finns ett anslag om 7 240 000 euro upptaget i landskapets budgetförslag för studiepenning. Anslaget ska täcka landskapets utgifter för studiepenning, vuxenstudiepenning, särskilt studietillägg, bostadstillägg och försörjartillägg. Anslagen för studiepenning har under åren 2009-2012 utvecklad sig på följande sätt:
| År | Budget | Bokslut |
| 2009 | 5 850 000 | 6 283 930,02 |
| 2010 | 6 600 000 | 6 714 897,59 |
| 2011 | 6 864 000 | 6 726 321,73 |
| 2012 | 7 105 000 |
|
Källa: Landskapets budget och landskapets bokslut
Enligt preliminära beräkningar uppskattas årsmedeltalet för konsumentprisindex för år 2012 uppgå till 2,8 procent. Den föreslagna frysningen av indexjusteringen av studiestödsbeloppen förväntas medföra en inbesparing om cirka 94 000 euro under höstterminen 2013. Den slopade indexjusteringen skulle således per läsår innebära en inbesparing om cirka 190 000 euro för läsåren 2013/14, 2014/15 och 2015/16. Beräkningar bygger på antalet studiestödstagare är konstant. Om konjunkturen är dålig och arbetslösheten hög kan antalet stödtagare öka ytterligare.
För de studerande medför förslaget med en frysning av indexjusteringen av studiestödsbeloppen att de studerande inte kompenseras för de förändringar som sker i de åländska konsumentpriserna under åren 2012-2014. När den temporära lagändringen upphör att gälla ska den årliga indexjusteringen återupptas. Avsikten är inte att den frysta indexjusteringen framöver ska ersättas med en höjning av studiestödsbeloppen. Den första indexjusteringen av studiestödsbeloppen som görs inför läsåret 2016/17 kommer därför att fastställas i överensstämmelse med den förändring av konsumentprisindex som ägt rum under föregående kalenderår, det vill säga under år 2015.
Under år 2011 var det totala antalet studiestödstagare 2 194 personer. Totalt behandlades 3 201 studiestödansökningar vid Ams år 2011, medan motsvarande siffra för år 2010 var 3 285 ansökningar. I siffrorna över antalet behandlade studiestödsansökningar ingår även kompletteringar av olika slag, såsom byte av studieort, nya uppgifter osv. Under år 2011 var antalet beviljade beslut om studiepenning 2 845 stycken, medan antalet beslut om vuxenstudiepenning var 95 stycken. År 2011 beviljades sammanlagt 994 studielån med landskapsborgen. [2]
Av tillgänglig statistik framgår att antalet beviljade studielån på Åland är cirka en tredjedel av antalet beviljade ansökningar om studiepenning. Statistiken ger en indikation som ligger i linje med den procentuella fördelningen över lyfta lån i bland annat Danmark, Färöarna och riket. Enligt nordisk statistik över alla högskolestuderande som fått studiestöd år 2010 lyfte i Danmark 37 procent även studielån. Motsvarande siffra för riket är 36 procent, Island 100 procent, Norge 97 procent, Färöarna 34 procent och Sverige 71 procent. Orsaken till att andelen högskolestuderande som lyfter studielån är så hög på Island är att hela det isländska studiestödet ges som lån.[3] Den föreslagna höjningen av de åländska studielånebeloppen med 48 procent torde inte på kort sikt leda till en nämnvärd ökad attraktionskraft för att lyfta studielån, såsom i Sverige och Norge. Men förslaget utökar dock möjligheterna för den studerande att hitta tilläggsfinansiering för sina studier, då studiestödsbeloppen bibehålls på nuvarande nivå ett antal år framöver. Samtidigt är det värt att notera att från och med den 1 augusti 2011 är storleken på beloppet av statsborgen för studielån enligt rikets studiestödssystem utomlands 600 euro och inom landet 300 euro per studiemånad. Den föreslagna höjningen av de åländska studielånebeloppen bedöms inte kräva något utökat anslag för räntestöd eller erläggande av borgensansvarsbelopp. År 2012 har det budgeterats 150 000 euro för övriga i landskapslagen om studiestöd förutsatta utgifter, vilket inkluderar räntestöd för studielån, erläggande av borgensansvar samt ränteunderstöd.
Den föreslagna höjningen av den egna inkomstens inverkan på studielånet möjliggör för den studerande att arbeta och förtjäna mer vid sidan av studierna. Detta kan leda till att studierna kan komma att dra ut på tiden. Samtidigt visar en nyligen gjord studie i Finland (ANM:s publikation 26/2012) på nyttan med att jobba vid sidan av studierna. Undersökningen visar bland annat att de som hade arbetat vid sidan av sina studier blev bättre sysselsatta och fick bättre inkomst efter att de utexaminerats jämfört med dem som enbart hade studerat. Arbete under tiden för studier visade sig även ge ett bra skydd mot arbetslöshet. I undersökningen konstateras att arbete är den mest typiska faktorn som saktar ner studierna, men sällan den enda faktorn. Även till exempel svag studiemotivation eller otillräcklig studiehandledning kan bidra till att studierna drar ut på tiden. För de flesta har arbete under studietiden varit nödvändigt för att trygga inkomsten, men en majoritet av de som utfrågades i undersökningen uppgav att de hade valt arbete även om de inte hade varit nödvändigt för att trygga utkomsten. Arbetet ansågs vara till nytta när det gällde att utveckla yrkeskompetensen och anpassa sig till arbetslivet.
År 2011 studerade på Åland 52 procent kvinnor och 48 procent män på gymnasienivå, medan 34 procent kvinnor och 66 procent män studerade vid Högskolan på Åland. Utanför Åland var fördelningen av åländska studerande år 2011 på gymnasienivå 64,8 procent kvinnor och 35,2 procent män och på högskolenivå 55,4 procent kvinnor och 44,6 procent män.[4] Fördelat per läsår och termin har det totala antalet studiestödsmottagare sett ut på följande sätt från och med år 2009:
| Tidsperiod | Kvinnor | Män | Totalt |
| 1.1–31.7.2009 | 1 070 | 903 | 1 973 |
| 1.8–31.12.2009 | 1 037 | 850 | 1 887 |
| 1.1–31.7.2010 | 1 109 | 938 | 2 047 |
| 1.8–31.12.2010 | 1 078 | 911 | 1 989 |
| 1.1–31.7.2011 | 1 153 | 1 006 | 2 159 |
Källa: Landskapet budget för år 2011 och 2012
Eftersom den kvinnliga andelen studerande och studiestödsmottagare är högre än motsvarande andel män förväntas de föreslagna lagändringarna att påverka något fler kvinnor.
Förslaget har som helhet inga kända konsekvenser för miljön.
Detaljmotivering
1. Landskapslag om temporär ändring av 6a § landskapslagen om studiestöd.
6a § Indexjustering av studiestöd. Landskapsregeringen förslår att ett nytt 2 mom. temporärt fogas till paragrafen. Enligt förslaget ska en indexjustering av studiestödet inte göras under åren 2013, 2014 och 2015 för läsåren 2013/14, 2014/15 och 2015/16. Detta medför att beloppen för studiestöden i landskapslagens 7-16 §§ bibehålls på den nivå som Ams fastställde för dem våren 2012. Avsikten är inte att den föreslagna indexfrysningen framöver ska ersättas med en höjning av studiestödsbeloppen. När den temporära lagändringen upphör att gälla ska den årliga indexjusteringen återupptas. Den första indexjusteringen ska med andra ord återupptas år 2016 och göras före utgången av april månad år 2016. Detta medför att studiestödsbeloppen för läsåret 2016/17 ska fastställas i överensstämmelse med den förändring av konsumentprisindex som ägt rum under föregående kalenderår, det vill säga år 2015. En bestämmelse om detta intas i lagens övergångsbestämmelser.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelse. I bestämmelsens 1 mom. intas ett bemyndigande för landskapsregeringen att med stöd av 20 § 3 mom. självstyrelselagen bestämma att landskapslagen helt eller delvis ska träda i kraft vid en tidpunkt som infaller före lagstiftningskontrollen är slutförd. Tidpunkten lämna öppen för landskapsregeringen att bestämma. Det är viktigt att landskapsbudgeten för år 2013 kan förverkligas på det sätt som är avsett, så att en indexjustering av studiestödsbeloppen inte ska behöva verkställas inför läsåret 2013/14. Såvida ingen ändring görs av landskapslagens 6a § måste de indexjusterade beloppen för läsåret 2013/14 fastställas av Ams före utgången av april månad 2013. Avsikten är att detta lagförslag ska behandlas parallellt med landskapsbudgeten för år 2013 i lagtinget. Eftersom en sedvanlig lagtingsbehandling och lagstiftningskontroll kan ta upp till ett halvår eller mer i anspråk finns det en stor sannolikhet för att den föreslagna bestämmelsen i 6a § 2 mom. inte hinner träda i kraft i god tid innan utgången av april månad 2013. Avsikten är att lagen ska träda i kraft den 1 januari 2013. Landskapsregeringen föreslår därför att det i lagen intas en bestämmelse där lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att bestämma att landskapslagen helt eller delvis ska träda i kraft redan innan republikens president har fattat sitt beslut om vetorätten.
Den föreslagna frysningen av indexjusteringen ska tillämpas temporärt, så att ingen indexjustering verkställs under åren 2013-2015. Normalt ska de indexjusterade studiestöden fastställas av Ams varje år före utgången av april månad. De indexjusterade beloppen ska sedan iakttas från och med augusti månad, det vill säga då läsåret börjar. Förslaget medför således att de studiestödsbelopp som fastställdes våren 2012 för läsåret 2012/13 även ska tillämpas för läsåren 2013/14, 2014/15 och 2015/16. I övergångsbestämmelsens 2 mom. intas därför en bestämmelse om att den temporära bestämmelsen i 6a § 2 mom. ska vara tillämplig på de studiestöd som beviljas till och med läsåret 2015/16.
Någon indexjustering av studiestödet verkställs inte enligt förslaget under åren 2013-2015. Första gången indexjusteringen återupptas efter det temporära uppehållet är våren 2016 eller närmare bestämt före utgången av april månad år 2016. Senast då ska studiestöden justeras i proportion till den förändring i det konsumentprisindex som fastställts av ÅSUB och som ägde rum under det föregående kalenderåret, det vill säga under år 2015. De justerade studiestödsbeloppen ska sedan tillämpas på studiestöd som beviljas för läsåret 2016/17. Det värt att notera att den återupptagna indexjusteringen av studiestödet ska beakta den indexfrysning som iakttagits under tre läsår, det vill säga frysningen av indexjusteringen ska inte framöver ersättas med en senare höjning av studiestödsbeloppen i förhållande till de förändringar som skett i konsumentprisindex under åren 2012-2014. Justeringen av studiestödsbeloppen år 2016 ska endast justeras i proportion till den ändring i konsumentprisindexet som ägt rum under föregående kalenderår, det vill säga under år 2015, avrundat till hela euro. Som grund för justeringen används de studiestödsbelopp som fastställdes våren 2012. En bestämmelse om detta intas i övergångsbestämmelsens 3 mom.
2. Landskapslag om ändring av landskapslagen om studiestöd.
13 § Bostadstillägg. Enligt paragrafens 3 mom. har den som studerar utomlands rätt till bostadstillägg utan hinder av att han eller hon delar bostad med eget eller sin makes barn. Bestämmelsen har skapat tolkningsproblem, varför ett förtydligande bör göras i bestämmelsen. Enligt förslaget, som snarast bör betecknas som teknisk, ändras ordlydelsen så att det i bestämmelsen konstateras att den som studerar och bor utomlands huvudsakligen på grund av studier har rätt till bostadstillägg utan hinder av att han eller hon delar bostad med sitt eget eller sin makes barn. Om den studerande däremot är bosatt på Åland och delar bostad med eget eller sin makes barn är han eller hon inte berättigad till bostadstillägg trots att han eller hon studerar utomlands. Däremot kan studerande som bor på Åland med sin familj beviljas allmänt bostadbidrag enligt landskapslagen (1975:63) om tillämpning av lagen om bostadsbidrag.
18 § Belopp för studielån med landskapsborgen. Enligt förslaget höjs beloppen för studielån med landskapsborgen för att underlätta för de studerande att finansiera sina studier. Idag studerar en majoritet av de ålänningar som bedriver studier på högskolenivå i Sverige. För att framförallt utjämna skillnaden mellan vad en studerande kan lyfta i studielån för högskolestudier enligt den åländska studiestödslagstiftningen och vad en studerande på motsvarande nivå kan lyfta i studielån enligt den svenska studiestödslagstiftningen, föreslås en höjning av det månatliga studielånebelopp som landskapet går i borgen för. Förslaget innebär en 48 procents höjning av studielånebeloppet, vilket motsvarar ungefär hälften av skillnaden mellan det åländska och det svenska studielånebeloppet per månad. Genom den föreslagna ändringen av paragrafen görs ingen specifik särreglering för personer som studerar i Sverige, utan bestämmelsen förblir generell till sin karaktär, vilket medför att studerande som uppfyller lagens kriterier för studielån med landskapsborgen kan lyfta det förhöjda studielånebeloppet oberoende av studieort och studienivå.
Förslaget medför att studielånebeloppet för studerande som fyllt 18 år höjs från dagens 360 euro per månad till 533 euro per månad. Den föreslagna förhöjningen om 48 procent omfattar samtliga belopp för studielån med landskapsborgen. Lånebeloppet för studielån med landskapsborgen för studerande som är yngre än 18 år är enligt gällande bestämmelser 170 euro per månad och föreslås höjd till 252 euro per månad. För den studerar vid en skola med terminsavgifter föreslås det maximala studielånebeloppet höjt från 850 euro per månad till 1 258 euro per månad.
21 § Studerandes egna inkomsters inverkan på studiestödet. Den studerande kan ha egna inkomster samtidigt som han eller hon lyfter studiestöd. Enligt gällande bestämmelser har den som studerar på heltid rätt till studiestöd om den skattepliktiga inkomsten i genomsnitt är högst 760 euro per stödmånad. För deltidsstuderande är den genomsnittliga inkomstgränsen 1 100 euro per stödmånad. Nivån på inkomsten har varit densamma allt sedan år 2000. För att möjliggöra för den studerande att förtjäna mer samtidigt som han eller hon lyfter studiestöd, förslås att taket för den egna inkomstens inverkan på studiestödet höjs.
Enligt den förslagna ändringen av paragrafens 2 mom. skulle en heltidsstuderande i genomsnitt kunna förtjäna högst 939 euro per stödmånad, medan motsvarande belopp för en deltidsstuderande skulle vara 1 358 euro per stödmånad. Den föreslagna höjningen av beloppen motsvarar den höjning om 12 procent som studiestöden genomgick år 2008 genom landskapslag 2008/66 samt den indexjustering som har gjorts av studiestödsbeloppen med stöd av landskapslagens 6a § under åren 2009-2012.
22 § Beaktande av vissa förmåner. Enligt den föreslagna ändringen av 2 mom. höjs beloppsgränsen för den praktiklön som den studerande högst kan erhålla för att vara berättigad till studiestöd. Gränsen höjs från 760 euro per månad till 939 euro per månad. Den föreslagna ändringen motsvarar den förändring som samtidigt föreslås i fråga om den studerandes egna inkomster i 21 §.
29 § Lyftande av studielån mot landskapsborgen. Till paragrafen fogas ett nytt 6 mom. Enligt förslaget ska studerande, som studerar vid en skola med terminsavgift och som får borgensbeloppet höjt i enlighet med 18 § 3 mom., kunna lyfta det för läsåret beviljade studielånet i en rat. Lånebeloppet ska lyftas tidigast då läsårets studiestödsperiod börjar.
Enligt 18 § 3 mom. kan den som studerar vid en skola med terminsavgift få beloppet för studielån med landskapsborgen höjt med terminsavgiftens belopp. Studielånebeloppet kan dock maximalt höjas till 850 euro per månad. Det maximala beloppet förslås dock genom detta lagförslag höjt till 1 258 euro per månad.
Enligt gällande lydelse av 29 § ska studielånet lyftas under det läsår för vilket landskapsborgen har beviljats. Lånebeloppet kan lyftas i två lånerater när det gäller högskolestudier och i fyra lånerater när det gäller studier vid andra läroanstalter. Bestämmelserna om att studielånet skulle lyftas i olika rater infördes på lagnivå i och med att den gällande landskapslagen om studiestöd sattes i kraft den 1 augusti 2006. Dessförinnan, närmare bestämt år 2005, hade landskapsregeringen utfärdad en rekommendation med motsvarande innehåll riktad till kreditinstituten. Orsaken till att studielånet skulle betalas ut i olika rater hängde samman med att kostnaderna för att infria borgensansvaret under denna tid hade ökat mycket. Genom att binda låneutbetalningen till flera rater ville lagstiftaren bidra till att studerande skulle planera sin ekonomi under studieåret bättre samt till att studerande skulle undvika att ta onödiga studielån.
Bestämmelserna om att studielånet ska betalas ut i olika rater passar dock inte för alla situationer. För studier utomlands vid skolor med årsavgift har detta ställt till med problem för studerande. För undanröja dessa problem föreslås paragrafen kompletterad med en bestämmelse som möjliggör att det för läsåret beviljade studielånet kan betalas ut i en rat. Uppskattningsvis torde det röra sig om högst 15-20 personer per år som skulle omfattas av den föreslagna regelförändringen.
36 § Beviljande av betalningsbefrielse. Enligt gällande lydelse av paragrafens 3 mom. kan Ams av särskilda skäl bevilja partiell befrielse från betalning av en borgensfordran som grundar sig på landskapsborgen för ett studielån samt räntorna på fordran, om låntagarens ekonomiska förhållanden har försvagats av långvarig arbetslöshet, sjukdom eller annat skäl så att återkrav av hela lånet anses vara oskäligt. Landskapsregeringen föreslår att bestämmelsens ordlydelse preciseras så att uttrycket av särskilda skäl stryks. Kriterierna för partiell betalningsbefrielse preciseras således genom att mer konkret ange långvarig arbetslöshet, sjukdom eller annat skäl som grund för befrielse. Samtidigt stryks ordet motsvarande, vilket medför att kriterierna långvarig arbetslöshet och sjukdom inte blir lika riktgivande för övriga skäl som kan komma ifråga enligt bestämmelsen och som kan anses ha förorsakat en försvagning av låntagarens ekonomiska förhållanden.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelse. Avsikten är att landskapslagen ska träda i kraft så snart som möjligt. I enlighet med 20 § 2 mom. självstyrelselagen föreslås därför att datumet för ikraftträdelsen av dessa bestämmelser lämnas öppen för landskapsregeringen att fatta beslut om. En bestämmelse om detta intas i 1 mom.
Höjningarna av studielånebeloppen, inkomstgränserna och vissa förmåner samt förändringar vad gäller lånerater i 18 §, 21 § 2 mom., 22 § 2 mom. och 29 § 6 mom. föreslås enligt 2 mom. tillämpas på studier som sker efter den 31 juli 2013.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.
1
L A N D S K A P S L A G
om temporär ändring av 6a § landskapslagen om studiestöd
I enlighet med lagtingets beslut fogas temporärt till 6a § landskapslagen (2006:71) om studiestöd, sådan den lyder i landskapslagen 2008/66, ett nytt 2 mom. som följer:
6a §
Indexjustering av studiestöd
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Den indexjustering av beloppen för studiestöden som avses i 1 mom. ska inte göras under åren 2013-2015 för läsåren 2013/14, 2014/15 och 2015/16.
Lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att bestämma att denna lag helt eller delvis ska träda i kraft i den ordning som föreskrivs i 20 § 3 mom. självstyrelselagen.
Denna lag träder i kraft den och ska tillämpas på de studiestöd som beviljas till och med läsåret 2015/16.
Studiestöden indexjusteras första gången på nytt enligt lagens 6a § år 2016 för läsåret 2016/17. Vid denna indexjustering ska de belopp för studiestöden som fastställdes år 2012 justeras med den förändring i det konsumentprisindex som fastställts av Ålands statistik och utredningsbyrå och som ägde rum under kalenderåret 2015, avrundat till närmaste euro.
2
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om studiestöd
I enlighet med lagtingets beslut
ändras 13 § 3 mom., 18 §, 21 § 2 mom., 22 § 2 och 5 mom. och 36 § 3 mom. landskapslagen (2006:71) om studiestöd, sådana 22 § 2 och 5 mom. lyder i landskapslagen (2008/66), samt
fogas till lagens 29 § ett nytt 6 mom., varvid de nuvarande 6 och 7 mom. blir 7 och 8 mom., som följer:
13 §
Bostadstillägg
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Den som studerar utomlands beviljas bostadstillägg på samma villkor som den som studerar på Åland och i riket. Den som studerar och bor utomlands huvudsakligen på grund av studier har dock rätt till bostadstillägg utan hinder av vad som bestäms i 2 mom.
18 §
Belopp för studielån med landskapsborgen
Landskapsborgen för studielån till studerande som fyllt 18 år är 533 euro per månad.
Landskapsborgen för studielån till studerande som inte fyllt 18 år är 252 euro per månad.
Studerande som studerar vid en skola med terminsavgifter kan få borgensbeloppet höjt med terminsavgiftens belopp, dock sammanlagt högst till 1 258 euro per månad.
21 §
Studerandes egna inkomsters inverkan på studiestödet
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
En heltidsstuderande är berättigad till studiestöd om dennes skattepliktiga inkomst är högst 939 euro i genomsnitt per stödmånad. En deltidsstuderande är berättigad till studiestöd om dennes skattepliktiga inkomst är högst 1 358 euro i genomsnitt per stödmånad. Med skattepliktig inkomst avses här förvärvs- och kapitalinkomst. När det gäller beräkningen av den genomsnittliga förvärvsinkomsten beaktas endast den inkomst den studerande har under stödmånaderna. När det gäller beräkningen av den genomsnittliga kapitalinkomsten beaktas den inkomst som den studerande har under hela året.
22 §
Beaktande av vissa förmåner
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Studiestöd beviljas inte om en studerande under en stödmånad får praktiklön som överstiger 939 euro.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Studiestöd beviljas inte om en studerande fullgör beväringstjänst eller civiltjänst, avtjänar frihetsstraff och studerar i anstalten eller får studiestöd från ett annat land.
29 §
Lyftande av studielån mot landskapsborgen
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Studerande som studerar vid en skola med terminsavgift och som får borgensbeloppet höjt i enlighet med 18 § 3 mom. kan lyfta lånebeloppet i en rat tidigast då läsårets studiestödsperiod börjar.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
36 §
Beviljande av betalningsbefrielse
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Partiell betalningsbefrielse kan beviljas om låntagarens ekonomiska förhållanden har försvagats av långvarig arbetslöshet, sjukdom eller annat skäl så att återkrav av hela lånet anses vara oskäligt.
Denna lag träder i kraft den
Bestämmelserna i 18 §, 21 § 2 mom., 22 § 2 mom. och 29 § 6 mom. ska tillämpas på studier som sker efter den 31 juli 2013.
| Mariehamn den 2 november 2012 | |
|
L a n t r å d |
Camilla Gunell |
|
Föredragande minister |
Johan Ehn |
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 2/2012-2013