Lagförslag 23/2021-2022
|
| ||
| LAGFÖRSLAG nr 23/2021–2022 | ||
| Datum |
| |
| 2022-09-01 |
| |
|
|
| |
|
|
| |
|
|
| |
| Till Ålands lagting |
| |
| |||
| |||
| |||
|
Förtidsröstning för väljare utanför Åland
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår en ändring av vallagen för Åland med avseende på bestämmelserna om förtidsröstning utanför Åland. Enligt förslaget ska det inte anordnas någon förtidsröstning via internet i lagtingsvalet. Samtidigt föreslås att förfarandet vid förtidsröstningen per brev förenklas genom att distributionen av brevröstningshandlingar centraliseras hos landskapsregeringen, i stället för att som hittills skötas av de kommunala centralvalnämnderna. Dessutom förtydligas regelverket.
Utöver att förtidsröstningen per brev förenklas införs genom förslaget en möjlighet att förtidsrösta vid ett allmänt förtidsröstningsställe utanför Åland. Enligt förslaget ska den möjligheten gälla förtidsröstning i både lagtings- och kommunalvalet. Den ska heller inte vara begränsad till väljare som är bosatta utanför Åland, utan gälla alla som av någon anledning vistas utanför Åland. Avsikten är att förtidsröstning ska anordnas på platser där det finns ett större antal åländska väljare. Vid valet 2023 är intentionen att allmänna förtidsröstningsställen ska finnas i Helsingfors, Stockholm, Oslo, Köpenhamn och Bryssel.
Enligt lagförslaget ska landskapsregeringen ansvara för förtidsröstningen utanför Åland. Den föreslagna lagstiftningen är utformad så att förtidsröstningen antingen kan anordnas i egen regi eller genom att överföra förvaltningsuppgifterna till riksmyndigheterna genom en överenskommelseförordning. Om landskapsregeringen anordnar förtidsröstningen själv kan det ske i samarbete med utrikesministeriet, till exempel genom att använda lokaler vid finska beskickningar.
Slutligen föreslås också att möjligheten att ordna förtidsröstning via internet vid kommunala folkomröstningar stryks ur landskapslagen om förfarandet vid rådgivande kommunala folkomröstningar.
Den ändrade lagstiftningen föreslås bli tillämpad från och med lagtings- och kommunalvalet 2023, och bör således träda i kraft så snart som möjligt.
INNEHÅLL
1.3 Förtidsröstningen via internet i lagtingsvalet 2019
2. Internetröstning i andra regioner
3. Risker med internetröstning
3.3 Vem, vilka eller vad utgör ett hot?
3.5 Vilka specifika hot finns mot åländska elektroniska valsystem?
3.6 Hur kan hot och risker förebyggas?
4.2. Kostnaderna för förtidsröstning via internet
4.3 Förtidsröstning via internet i framtida val
4.6 Förtidsröstning utanför Åland
5. Landskapsregeringens förslag
5.1 Förtidsröstning via internet
5.3 Förtidsröstning utanför Åland
6.1 Förtidsröstning via internet
6.3 Förtidsröstning på allmänna förtidsröstningsställen utanför Åland
7. Beredning och ikraftträdande
1. Landskapslag om ändring av vallagen för Åland
L A N D S K A P S L A G om ändring av vallagen för Åland
Bilaga 2: Identifierade hot i samband med internetröstning i landskapet och deras sannolikhet.
Allmän motivering
1. Bakgrund
1.1 Inledning
Sedan länge har en förhållandevis stor andel av den åländska väljarkåren varit bosatt utanför Åland. Först och främst beror det här på att en stor andel unga ålänningar studerar vid universitet eller högskolor utanför Åland. Omkring 1 400 ålänningar studerade utanför Åland under 2020, varav de flesta i Sverige (62 procent) följt av Finland (33 procent), Storbritannien, USA, Nederländerna och Norge. Totalt finns det för närvarande omkring 1 700 ålänningar som är röstberättigade i lagtingsval som bor utanför Åland. Antalet har mer än fördubblats sedan 1999 och utgör ungefär 7 procent av samtliga väljare. Som jämförelse kan nämnas att vid riksdagsvalet 2019 var cirka 5,5 procent av de finländska väljarna bosatta utomlands, medan motsvarande siffra för svenska väljare vid riksdagsvalet i Sverige 2014 var cirka 2 procent. Valdeltagandet bland de åländska väljarna som bor utanför Åland har generellt varit lågt, omkring 16–21 procent, vilket kan anses vara ett demokratiskt problem. Utöver de väljare som är bosatta utanför Åland finns det vid varje val ett stort antal väljare som befinner sig utanför Åland under hela röstningsperioden av andra orsaker, exempelvis på grund av arbete. I det fallet rör det sig främst om sjömän.
Landskapsregeringen har under lång tid på olika sätt försökt underlätta röstningen för de väljare som befinner sig utanför Åland. Exempelvis infördes förtidsröstning per brev redan i samband med lagtingsvalet 1987. Möjligheten att brevrösta har dock succesivt nyttjats av allt färre väljare och i de senaste valen har endast omkring 150 valt att brevrösta. Landskapsregeringen har även i flera omgångar utrett möjligheten att införa röstning via internet. Den första utredningen genomfördes redan i början av 2000-talet men internetröstning konstaterades då inte vara genomförbart. En andra utredning tillsattes 2014, vilken ledde till att förtidsröstning via internet skulle genomföras för första gången i samband med lagtingsvalet 2019. Internetröstning skulle vara möjligt för väljare bosatta utanför Åland. Innan röstningen via internet kunde inledas var man dock tvungen att avbryta eftersom det inte gick att garantera att systemet var helt säkert. Röstning via internet har således ännu inte tillämpats i praktiken i åländska val.
Förutom de demokratiska fördelarna med ett högt valdeltagande och aktiva väljare har även röstning i utlandet visat sig vara ett viktigt sätt att hålla en fortsatt kontakt med hemlandet. Regeringen i riket har ett utlandsfinländarpolitiskt program, i vilket en av riktlinjerna är att ”utlandsfinländarnas röstningsförhållanden förbättras och deras valdeltagande ökas genom att underlätta det praktiska utövandet av rösträtten”. Denna målsättning bör även gälla i förhållande till att underlätta åländska väljares möjligheter att utnyttja sin rösträtt i utlandet. Vidare kan det nämnas som jämförelse att det är möjligt att förhandsrösta vid danska beskickningar i färöiska och grönländska val. Frågan om utlandsröstning vid finländska beskickningar i åländska val har tidigare utretts under 1980-talet men ledde inte då till några konkreta resultat.
Som ett led i beredningen av detta lagförslag har landskapsregeringen ännu en gång utrett frågan om röstning via internet och kommit fram till slutsatsen att man för närvarande bör avvakta med att anordna röstning via internet. I stället bör möjligheten att rösta utanför Åland förverkligas samtidigt som förfarandet vid röstning per brev förbättras.
1.2 Gällande lagstiftning
1.2.1 Inledning
Den nu gällande vallagen (2019:45) för Åland (vallagen) trädde i kraft den 1 juni 2019 och tillämpades för första gången vid lagtings- och kommunalvalen i oktober samma år. Enligt vallagens 5 § förrättas val genom att det anordnas förtidsröstning och röstning på valdagen. Landskapsregeringen och kommunerna anordnar gemensamt förtidsröstning och kommunerna ordnar röstning på valdagen. I 6 § 1 mom. stadgas att förtidsröstning anordnas på förtidsröstningsställen som antingen är allmänna förtidsröstningsställen eller inrättningar.
För den som inte har möjlighet att rösta på Åland anger vallagen två olika möjligheter. Enligt 6 § 4 mom. kan förutom på förtidsröstningsställen även förtidsröstning ske per brev eller via internet på det sätt som lagen anger. Vallagens 58 § 2 mom. föreskriver att den som är röstberättigad men som på grund av vistelse utanför Åland eller som till följd av sjukdom eller funktionsnedsättning eller på grund av någon annan liknande omständighet inte kan rösta på ett allmänt förtidsröstningsställe eller i en vallokal under valförrättningen, får förtidsrösta per brev enligt vad som föreskrivs i lagens 9 kap. Enligt 58 § 3 mom. har den som är röstberättigad men inte har sin hemkommun på Åland den 1 september valåret, rätt att förtidsrösta i lagtingsvalet via internet i enlighet med lagens 10 kap. Någon annan möjlighet för en väljare att utöva sin rösträtt utanför Åland finns inte enligt vallagens nu gällande lydelse.
I landskapslagen (1998:20) om förfarandet vid rådgivande kommunala folkomröstningar finns också bestämmelser om förtidsröstning via internet. Bestämmelserna finns i lagens 11a § och infördes samtidigt som förtidsröstning via internet infördes i vallagen.
1.2.2 Förtidsröstning via internet
De centrala bestämmelserna om förtidsröstning via internet finns i vallagens 10 kap. Enligt 78 § ska förtidsröstning via internet anordnas i lagtingsval om ett tillförlitligt system för elektronisk röstning via internet finns till förfogande. Om landskapsregeringen senast fyra månader före valdagen inte har tillgång till ett tillförlitligt system som kan användas för elektronisk röstning via internet, ska beslut fattas om att förtidsröstning via internet inte anordnas.
Enligt 79 § ska ett system för elektronisk röstning via internet betraktas som tillförlitligt om det motsvarar vedertagna normer för elektronisk röstning via internet och om det uppfyller följande grundläggande krav:
1) systemet ska garantera att valhemligheten bevaras under hela processen,
2) systemet ska säkerställa integriteten hos systemet och hos förteckningarna över de röstberättigade och kandidaterna,
3) systemet ska tillämpa en säker identifiering och autentisering av de väljare som använder det,
4) endast väljare som har rätt att rösta via internet ska ha tillträde till systemet och kunna rösta i det,
5) en röst ska kunna ändras av den som har avgett rösten,
6) en väljare ska ha möjlighet att utöva sin rösträtt genom att ange en uppställd kandidats nummer, eller genom att välja det alternativ som anger att han eller hon utövar sin rösträtt utan att ge sin röst åt någon av de uppställda kandidaterna,
7) den som har röstat ska kunna verifiera att den avgivna rösten lagras i den elektroniska valurnan som avsetts,
8) det ska vara möjligt att på ett sätt som är fristående från systemet verifiera att
a) de röster som räknas har avgetts av väljare som är röstberättigade och,
b) att alla röster som har avgetts av väljare som är röstberättigade räknas på det sätt de är avgivna, samt
9) systemet ska kunna revideras; systemet för revidering ska vara öppet och överskådligt, och aktivt rapportera potentiella risker och hot.
I kapitlet finns också bland annat bestämmelser om tiderna för röstning, hur röstningen ska genomföras, hur rösterna noteras i rösträttsregistret och om den elektroniska valurnan. Röstningen ska genomföras på ett sådant sätt att valhemligheten bevaras. Den som förhandsröstar via internet får rösta flera gånger, den sist avgivna rösten räknas och de tidigare avgivna rösterna annulleras då. Vidare ger lagen också en möjlighet för centralnämnden för lagtingsval att fatta beslut om att skjuta upp, göra uppehåll i eller upphöra med röstningen om det skulle inträffa störningar i systemet, om det utsätts för intrång eller om det av någon annan orsak inte kan garanteras att systemet fungerar på ett tillförlitligt sätt.
Förutom i 10 kap. berörs förtidsröstningen via internet också på olika ställen i vallagen, exempelvis i de generella reglerna för förtidsröstning och i bestämmelserna om rösträkningen.
1.2.3 Förtidsröstning per brev
Reglerna om förtidsröstning per brev finns i vallagens 9 kap. I enlighet med lagens 74 § ska den som har för avsikt att förtidsrösta per brev skriftligen beställa brevröstningshandlingar hos den kommunala centralvalnämnden i den kommun där personen är röstberättigad. Beställningen ska göras personligen på en särskild blankett som säkert fastställer beställarens identitet. Handlingarna kan beställas innan förtidsröstningstiden börjar men beställningen ska ha kommit in till den kommunala centralvalnämnden före utgången av förtidsröstningstiden.
Lagens 75 § föreskriver att den kommunala centralvalnämnden utan dröjsmål ska sända brevröstningshandlingarna tillsammans med anvisningar till den adress som beställaren har uppgivit. Om sammanställningarna av kandidatlistor för de aktuella valen har fastställts ska de bifogas. Om en väljare som beställt brevröstningshandlingar har en adress i kommunen, ska centralvalnämnden på särskild begäran ombesörja att brevröstningshandlingarna förs direkt till väljaren samt att handlingarna avhämtas. Centralvalnämnden ska göra upp en förteckning över väljare till vilka brevröstningshandlingar sänds samt en förteckning över väljare som sänder in brevröstningshandlingar. Förteckningarna är inte offentliga före röstningen har avslutats på valdagen. Enligt 76 § får förtidsröstning per brev ske tidigast den 27 dagen före valdagen, vilket är den dag då sammanställningen av kandidatlistor fastställs slutligt.
1.3 Förtidsröstningen via internet i lagtingsvalet 2019
När den nya vallagen trädde i kraft inför valet 2019 var den enskilt största förändringen att förtidsröstning via internet skulle anordnas för dem som var röstberättigade i lagtingsvalet men som var bosatta utanför Åland. Landskapsregeringen lämnade sitt lagförslag (LF 3/2018–2019) till lagtinget den 1 november 2018 och lagtingsbehandlingen pågick till den 16 januari 2019. Lagstiftningskontrollen tog nästan fyra månader i anspråk, Högsta domstolen utlåtande gavs den 3 maj och lagen kunde slutligen träda i kraft den 1 juni 2019.
Vallagen utgår från att systemet för internetröstning ska uppfylla högt ställda krav på bland annat datasäkerhet, väljarintegritet och verifierbarhet. För att uppfylla detta följer lagstiftningen de allmänna riktlinjerna för röstning via internet som fastslagits av Europarådet.[1] Avsikten är inte att landskapsregeringen ska upprätthålla ett eget system för internetröstning, eftersom kostnaden per röst i det fallet skulle bli orimligt hög. I stället ska landskapsregeringen inför varje val anskaffa ett befintligt system genom upphandling. För att hinna med upphandlingsprocessen inför valet 2019 hade upphandlingen inletts redan innan lagen trädde i kraft. Trots det visade det sig att tidsbrist var den avgörande orsaken till att förtidsröstningen via internet måste avbrytas i ett sent skede och således inte kunde genomföras som det var tänkt.
I april 2018 anlitades Åda Ab (Åda) för upphandlingen av en service för röstning via internet. Åda upphandlade sedan i samarbete med landskapsregeringen ett internetröstningssystem av ett spanskt företag, Scytl secure electronic voting S.A. (Scytl). Den 7 januari 2019 skrevs ett avtal med den vinnande leverantören om att ombesörja internetröstning i samband med lagtingsvalet som EaaS (Election as a Service). Samtidigt anlitades Åda i januari 2019 för projektledning samt för delar av projektarbetet för att rösta via internet. Valets genomförande ingick inte i projektet. Åda har i en slutrapport om implementeringen av internetröstningen beskrivit det händelseförlopp som ledde fram till att internetröstningen i lagtingsvalet 2019 inte kunde genomföras.[2]
Av slutrapporten framgår att projektet startade i januari 2019. Testmiljön sattes upp av leverantören och levererades till styrgruppen inom utsatt tid. Användarbarhetstester av gränssnittet utfördes i testmiljön under perioden 9–24 maj och resultatet levererades till styrgruppen den 28 maj. En sammanställning över de brister som hade upptäckts under testperioden levererades vidare till leverantören med uppdrag att uppdatera användargränssnittet. Dessa godkändes sedan av beställaren.
Vid leverans av produktionsmiljön den 12 juli hade leverantören svårigheter med att bygga integrationen mot e-identifikation. Detta då Befolkningsregistercentralen hade produktionsstopp under juli månad. Leveransen av produktionsmiljön försenades delvis på grund av svårigheter med denna integration mot e-identifieringsgränssnittet.
Den säkerhetsauditering som utfördes i maj–juni (genomgång av leverantörens system- och tekniska dokumentation) gällande internetröstningssystemet levererades den 7 juni. Genomgången visade på vissa brister, vilket ledde till att styrgruppen för projektet ansåg att ett penetrationstest av systemet skulle utföras. Projektledaren fick i uppdrag att inhämta offert från företag som genomför penetrationstester. Offerterna behandlades på styrgruppsmöte den 19 juli och beslut om vinnande offert togs. Det bestämdes samtidigt att det företag som bistått i systemdokumentationsgenomgången skulle få i uppgift att koordinera penetrationstesterna, i och med att de besatt den tekniska expertis inom säkerhetsfrågor som krävdes.
Styrgruppen lämnade sin rekommendation till landskapsregeringen gällande genomförande av internetröstning den 11 juni. Styrgruppen konstaterar då att vissa punkter har lyfts i genomgången av dokumentationen, men att de tillsammans med information om hur systemet används på övriga håll inte pekar på att det skulle föreligga några överhängande risker med att fortsätta genomförandet av projektet och med mål att tillhandahålla internetröstning i höstens lagtingsval.
Planeringen av penetrationstesterna påbörjades i början av augusti. Där deltog både leverantören av internetröstningssystemet och det företag som skulle genomföra penetrationstesterna (Nixu Corporation (Nixu)) samt den som skötte koordinering av detta. Från början uppstod problem med access till leverantörens system och svårigheter med att få tillgång till efterfrågad dokumentation. Detta försenades ytterligare och viss dokumentation levererades aldrig till leverantören av penetrationstesterna.
Under augusti utfördes en första pilottest för att kontrollera att e-identifieringens integration var korrekt. Pilottesten skulle enligt tidsplanen ha utförts i juni, men bokades om på grund av svårigheter med att få tillräckligt antal testpersoner. Under pilottesten upptäcktes stora säkerhetsbrister i integrationen mot e-identifieringen.
En ny pilottest bokades således till 13 september. Denna sköts sedan på leverantörens begäran upp till 19–20 september. Då pilottesten påbörjades fanns ännu allvarliga säkerhetsbrister i integrationen mot e-identifieringen. Pilottesten kunde därför inte slutföras. Under de påföljande veckorna arbetade leverantören med att få integrationen att fungera. Dessa testades sedan och godkändes per mejl den 3 oktober. Dock kunde aldrig en fullständig pilottest utföras eftersom tidsplanen inte tillät det innan förtidsröstningen via internet skulle påbörjas.
Under denna tid arbetades det även med penetrationstesterna. Dock hade leverantören svårt att tillhandahålla material för att kunna utföra penetrationstesterna till slut.
Datainspektionen på Åland hade också i juni beslutat att påbörja ett tillsynsärende och en tillsynsrapport levererades den 19 september. Rapporten visade på brister i personuppgiftsbiträdesavtalet mellan Åda och landskapsregeringen. Avtalet ansågs vara för allmängiltigt för att omfatta specifika tjänster. Det omarbetades och reglerades före den planerade produktionssättningen av tjänsten. Även brister i leverantörens rutiner inom personuppgiftsområdet uppmärksammades i rapporten.
När rapporten för de delar av penetrationstesterna som kunde utföras levererades till styrgruppen den 7 oktober visade det sig att det fanns tre risker på mediumnivå. Vid en genomgång av dessa med säkerhetskunniga från Nixu och den säkerhetsansvariga på Åda konstaterades att risker på den nivån inte bör förekomma i ett internetröstningssystem och att felen bör åtgärdas omedelbart. Rekommendationen omfattades av styrgruppen. Bristerna påtalades till leverantören den 7 oktober. Leverantören åtgärdade bristerna samma dag och styrgruppen beslutade att beställa ett sista test från Nixu. Testet kunde utföras först på eftermiddagen den 8 oktober. Bristerna visade sig då vara åtgärdade och de tre riskerna på mediumnivå eliminerade.
Samtidigt som penetrationstestrapporten färdigställdes av Nixu, analyserades utfallet av den och en rapport om informationssäkerheten som Datainspektionen beställt från ett företag (TechLaw) av den säkerhetsansvariga på Åda under perioden 2–8 oktober. Baserat på analysen av TechLaws rapport, utfallet av penetrationstesterna och svar på frågor som ställts till leverantören med anledning av detta, var rekommendationen att inte gå vidare och starta internetröstningen. Det bör även tilläggas att styrgruppen i ett sent skede (den 7 oktober) fick muntlig information om att Scytl använder sig av en molntjänst via Amazon Web Services (AWS) för AntiDDoS-övervakning via Amazons WAF-tjänst. Denna information hade inte meddelats beställaren, trots att detta eventuellt var en tredjepartstjänst som borde ha meddelats beställaren i enlighet med personuppgiftsbiträdesavtalet.
På eftermiddagen den 8 oktober beslöt styrgruppen att rekommendera centralnämnden för lagtingsval att inte gå vidare med internetröstning i lagtingsvalet eftersom det fanns flera öppna frågor kring informationssäkerheten och tjänsten. De öppna frågorna var:
• Penetrationstesterna hade inte genomförts i sin helhet. Fullständigt material hade inte erhållits från leverantören varför en del av penetrationstesterna inte kunnat genomföras fullt ut.
• Pilottesterna var inte genomförda i sin helhet. Den var en del av projektleveransen och då produktionsmiljön var behäftad med fel ännu i ett sent skede av projektet var tiden för knapp för att hinna genomföra en fullständig pilottest. Pilottesterna kunde ha slutförts efter att internetröstningen påbörjats, men innan den avslutats. Dock är syftet med en pilottest att trygga leveransen för beställaren genom att denne verifierar att tjänsten levererats i enlighet med ställda krav och att betalning kan utgå enligt överenskommen betalningsplan.
• Konsekvensbedömningen var inte genomförd i sin helhet innan internetröstningen skulle påbörjas. Om känsliga persondata hanteras i ett system ska det enligt dataskyddsförordningen och lagstiftningen genomföras en konsekvensbedömning. Detta var även något som påtalades av Datainspektionen vid den granskning som genomfördes. Penetrationstesternas genomförande var en av konsekvensbedömningens aktiviteter, som inte kunde slutföras.
Valdagen var söndagen den 20 oktober 2019 och förtidsröstningen pågick 5–15 oktober. Förtidsröstningen via internet skulle ha inletts på morgonen den 9 oktober, men avblåstes just innan. Fram till och med den 15 oktober kunde man beställa brevröstningshandlingar, och de skulle vara hos den kommunala centralvalnämnden senast på kvällen (kl. 19.00) den 18 oktober. För dem som hade tänkt rösta via internet fanns det således åtminstone teoretiskt en möjlighet att rösta per brev. Den möjligheten var dock i praktiken beroende av var i världen väljaren befann sig. Den andra möjligheten var att resa till Åland och rösta på plats antingen under förtidsröstningstiden eller på valdagen.
2. Internetröstning i andra regioner
2.1 Riket
I Finland genomfördes ett försök med elektronisk röstning (e-röstning) i tre kommuner i samband med kommunalvalet 2008. E-röstningen skulle utgöra ett komplement till de traditionella röstningsförfarandena. Före röstningen i vallokalen tillfrågades varje väljare om han eller hon ville rösta med pappers-valsedel eller elektroniskt genom särskilda röstningsmaskiner som placerats i vallokalen. I det här fallet var det alltså frågan om e-röstning i en kontrollerad miljö, till skillnad från e-röstning via internet som kan betraktas som röstning i en okontrollerad miljö. Efteråt gjorde justitieministeriet en utvärdering och kom fram till att försöket som helhet hade misslyckats eftersom röstningen hade avbrutits i 232 fall och att Högsta förvaltningsdomstolen dessutom i efterhand beslöt att valet skulle tas om.
Under 2017 genomförde justitieministeriet en utredning om internetröstning. Arbetsgruppens slutsats var att internetröstning inte ska införas vid allmänna val eftersom riskerna med systemet ansågs vara större än fördelarna.[3] Arbetsgruppen ansåg att det tekniskt sett skulle vara möjligt att bygga ett system för internetröstning men att tekniken inte ännu är tillräckligt utvecklad. Den största enskilda risken ansågs vara förtroendet för systemet. För att undergräva förtroendet kan det räcka med att sprida falsk information och rykten. När röstning sker på papper kan rösterna konkret räknas och kontrolleras, vilket ansågs undanröja misstankar om manipulering av valresultatet. Vid internetröstning behöver man förlita sig på den information som fås ur systemet. Enligt arbetsgruppens uppskattning skulle kostnaderna för införandet av systemet uppgå till 32 miljoner euro om systemet användes under en period på 15 år. Arbetsgruppen föreslog att Finland aktivt följer den internationella utvecklingen inom området och utvecklar samarbetet mellan de nordiska valorganisationerna, eftersom man i Norden traditionell har lagt högt värde på valens allmänna tillförlitlighet.
Enligt uppgift har justitieministeriet inte några planer på att inom den nära framtiden utreda frågan på nytt.
2.2 Sverige
Sveriges regering tillsatte 2011 en vallagskommitté, vars slutbetänkande ”E-röstning och andra valfrågor” (SOU 2013:24) överlämnades till regeringen 2013. Enligt kommittén finns det ett värde i sig att göra det enklare och mindre kostnadskrävande för väljarna att utöva sina demokratiska rättigheter. Ett sätt att uppnå det föreslogs vara att tillåta internetröstning, under förutsättning att man kan uppfylla de höga säkerhetskrav som måste ställas. Syftet med e-röstning rekommenderades dock inte vara att ersätta traditionell röstning utan systemet skulle fungera som ett komplement. Enligt kommittén fanns det ett behov av att genomföra omfattande försök med internetröstning innan systemet kunde implementeras fullt ut. Avsikten med försöken föreslogs bland annat vara att bygga ett förtroende för systemet. Kommittén rekommenderade att de första försöken skulle genomföras i samband med riksdagsvalet 2018. Några försök i samband med valet 2018 genomfördes dock inte.
På förfrågan från landskapsregeringen har den svenska valmyndigheten låtit meddela att det inte pågår någon diskussion om internetröstning i Sverige för tillfället. Valmyndigheten bevakar den internationella utvecklingen inom området men gör inte några egna utredningar för tillfället utan i stället har man prioriterat att förbättra det analoga valsystemet, till exempel digitalisera röstkort. I Sverige har man främst betonat förtroendet för valsystemet och att ett elektroniskt valsystem inte har samma höga förtroende som de traditionella metoderna för röstning.
2.3 Estland
Estland är det land i världen som har den längsta erfarenheten av internetröstning. Idén lanserades redan 2001 och internetröstning användes första gången i lokalvalen 2005. Enligt Europaparlamentets utredningstjänst (EPRS) är Estland det enda landet i världen som erbjuder internetröstning för alla medborgare i val på alla nivåer (lokal, nationell, europeisk). Internetröstningen har stadigt ökat i landet sedan den infördes, i parlamentsvalet i mars 2019 röstade hela 43,7 procent av de estniska väljarna via internet. År 2007 utsattes Estlands e-infrastruktur för en stor cyberattack men sedan dess har inte några större attacker uppdagats, även om mindre incidenter har förekommit. Enligt rapporten ”Cybersecurity in Elections” från International Institute for Democracy and Electoral Assitance (IDEA) 2019 är det största problemet i Estland inte försök att hacka valsystemet utan spridandet av information om att det skulle vara möjligt att hacka systemet, vilket underminerar förtroendet för valen. Enligt rapporten har Estland använt sig av ett tätt myndighetssamarbete mellan flera myndigheter för att snabbt utreda och motverka risker kopplade till IT-säkerhet. Enligt estniska myndigheters egen bedömning är det låg risk för cyberattacker i samband med lokala val och hög risk i samband med nationella och europeiska val.
I samband med lokalvalen 2013 genomfördes en undersökning av hur Estlands internetröstning fungerade av en forskargrupp vid University of Michigan. I en artikel[4] riktar forskargruppen hård kritik mot hur systemet är uppbyggt. Enligt forskarna hade internetröstningssystemet vid tidpunkten så allvarliga brister att det genom en sofistikerad attack utförd av en stat eller cyberkriminella skulle vara möjligt att oupptäckt manipulera valresultatet. I artikeln beskrivs hur en del av de risker som ansågs finnas i samband med implementeringen 2005 ansågs kunna lösas genom diverse processer, men att dessa fortfarande var olösta i samband med valet 2013. När forskarna redogjorde för sina resultat för de estniska myndigheterna ansåg myndigheterna att problemen antingen redan var lösta eller att det inte skulle vara möjligt att genomföra sådana attacker som forskarna påstod att var möjliga. Forskarna skrev i artikeln 2014 att Estland med beaktande av de identifierade riskerna inte bör använda internetröstning. Det ansågs generellt inte heller i dagsläget vara möjligt att genomföra internetröstning på ett garanterat säkert sätt.
2.4 Grönland
På Grönland finns planer på att införa internetröstning i samtliga val på sikt. Eventuellt kommer internetröstning att kunna användas som valmetod i nästa landstingsval som ska hållas senast 2025, i samband med valet 2021 ansågs systemet inte vara tillräckligt färdigt. Administrativt har de stora avstånden inneburit en utmaning för valmyndigheterna, detta har lyfts som en aspekt som internetröstning kunde underlätta. Liksom Estland har också Grönland succesivt utvecklat sina digitala myndighetstjänster och redan 2012 öppnades en medborgarportal på internet (sullissivik.gl).[5]
2.5 Världen
Enligt den tidigare nämnda svenska utredningen[6] hade det redan då genomförts många försök med röstning via internet, men med några få undantag har detta inte lett till någon universell röstning via internet. Enligt rapporten ansågs tekniken då inte vara mogen, det krävs både en fungerande infrastruktur för elektronisk identifiering och att systemet klarar av att möta väljarnas krav på transparens och verifierbarhet. Enligt IDEAs databas över elektroniska röstningsförfaranden i 178 länder används elektronisk röstning i nationella val eller i olika former av folkomröstningar i 26 länder, vilket utgör 14,6 procent av alla länder som ingår i databasen.[7] Av de länder som har uppgett att de använder elektroniska röstningsförfaranden är det endast följande länder som använder sig av internetröstning i varierande former: Armenien, Australien, Kanada, Estland, Frankrike, Mexiko, Nya Zeeland, Oman, Pakistan, Panama, Schweiz och Förenade Arabemiraten. Inom den här gruppen av tolv länder varierar formerna för internetröstning mycket.
Estland har som nämnt det mest utbyggda systemet för internetröstning. I Frankrike planerades internetröstning för fransmän bosatta i utlandet i samband med valet 2017 men detta försök avbröts efter att den nationella cybersäkerhetsmyndigheten bedömde risken för cyberattacker som extremt hög. Frankrike planerar ändå att på nytt försöka implementera ett system för internetröstning för väljare i utlandet och genomförde också ett begränsat försök i parlamentsvalet våren 2022. I Kanada har internetröstning använts i vissa regioner. Schweiz tillät i valet 2015 att vissa kantoner testade internetröstning för väljare bosatta i utlandet. Ytterligare ett bevis för att formerna för internetröstning i IDEAs databas varierar är att Nya Zeeland har uppgett att man använder internetröstning, men systemet i fråga fungerar enligt en modell där väljare utomlands kan beställa och ladda upp brevröster via internet.
3. Risker med internetröstning
3.1 Inledning
I den utredning som ligger till grund för detta lagförslag har landskapsregeringen kartlagt risker och hotbilder när det gäller röstning via internet. Kartläggningen gjordes i samverkan med IT-säkerhetsföretaget Deductive Labs Ab.
3.2 Centrala begrepp
Med cybersäkerhet avses de policyer, processer, metoder och åtgärder som används för att skydda och försvara nätverk och tjänster från digitala cyberattacker. Informationssäkerhet är de åtgärder och skydd som vidtas för att hindra olovlig åtkomst, förvanskning och förstörelse av information samt för att hålla informationen tillgänglig. Med cyberrisker avses risker för finansiella förluster, störningar eller skador för en organisations rykte till följd av ett fel i informationstjänsterna. Cyberhot i förhållande till val inkluderar alla teknologiska hot som syftar till att störa eller underminera ett vals integritet.[8]
3.3 Vem, vilka eller vad utgör ett hot?
Cyberhot kan utgöras av så kallade hacktivister (högt kunniga angripare eller grupper med politiska motiv), cyberkriminella (organiserade verksamheter med resurser och budget för att uppfylla sina mål), terrorister (politiskt motiverade extremister eller icke-statliga aktörer som använder digitala verktyg för att skapa fysisk skada, rädsla eller för att påverka en politisk ändring), opportunister (interna eller externa angripare som exploaterar en brist eller sårbarhet för egen nytta), industriella spioner (oftast mycket kunniga och motiverade av finansiell nytta), nationer (stater, myndigheter och militär med stora resurser) samt insider (missnöjda anställda som söker finansiell nytta eller vill påverka negativt som hämnd). Hoten mot ett elektroniskt valsystem är inte heller endast begränsade till teknologi utan utgörs även av människor, politik, procedurer och lagstiftning.[9] Även yttre hot som stormar och översvämningar kan förstöra den infrastruktur som den digitala miljön är beroende av.[10] Motiven för olika grupper/individer att störa valprocessen kan exempelvis vara politiska, geo-politiska, sociopolitiska, nationella intressen, försök till att påverka en nations demokratiska suveränitet, skapa oro i samhället och underminera valet och valresultatet.
3.4 Vilka metoder används?
Generellt finns det två olika kategorier av attacker, oriktade (indirekta) attacker där organisationen är del av många andra mål och riktade (direkta) attacker där organisationen är det primära målet. I allmänhet är riktade attacker mera sofistikerade och därmed även svårare att avvärja. Metoderna som används kan exempelvis handla om att man försöker övertyga människor att överlämna känslig information, nätfiske (där någon utgör sig för att vara någon annan till exempel en organisation), skadlig kod och även intrång i programvaran. IDEA har i sin rapport om cybersäkerhet i samband med val sammanställt vilka olika typer av cyberattacker som kan användas för att störa ett val (se Bilaga 1).
3.5 Vilka specifika hot finns mot åländska elektroniska valsystem?
När landskapsregeringen gick in för röstning via internet bedömdes riskerna för intrång eller störningar vara lägre för åländska val jämfört med val i Finland eller någon annan stat. Enligt förarbetena till vallagen är det mer sannolikt att den som har tillgång till sådana resurser som krävs för att störa ett val väljer att lägga dessa på ett val som har mer internationell betydelse. En sådan bedömning anses fortfarande rimlig, riskerna med internetröstning är högre vid exempelvis finländska och svenska val. Riskerna för intrång eller störningar bedöms allmänt vara lägre i lokala val än i nationella val och val på EU-nivå. Samtidigt kan det anses existera ett förhöjt generellt hot i och med att internetröstning fortsättningsvis inte är särskilt vanligt förekommande i världen. Det här kan öka intresset även för val av mindre betydelse om avsikten är att medvetet störa demokratiska processer och demokratiska innovationer. Att internetröstning är ovanligt kan leda till ett ökat intresse för att störa de system som faktiskt existerar.
Den enskilt viktigaste riskfaktorn att ta i beaktande är, oavsett möjligheterna och motiven för att störa ett eventuellt val via internet, förtroendet för valsystemet. Att väljarna vet hur man röstar med ny teknik är inte tillräckligt, utan det behöver även finnas ett förtroende för integriteteten i den teknik som används.[11] Det är endast möjligt att införa internetröstning om medborgarna har förtroende för valsystemet och det är ofta inom det här området som flera länder valt att avstå från att i nuläget utveckla system för internetröstning. Om det finns frågetecken kring valsystemets integritet finns det en risk för att både valprocesserna och själva valresultatet kan ifrågasättas av exempelvis grupper som är missnöjda med resultatet. Utöver detta måste det också finnas ett stort förtroende för valmyndigheterna. I och med att internetröstningen inte gick att genomföra som planerat vid valet 2019 finns det en risk att både förtroendet för internetröstningssystemet och för valmyndigheterna har skadats. I en situation där röstningen via internet igen måste avbrytas i ett sent skede eller där redan angivna röster måste förklaras ogiltiga till följd av att en säkerhetsrisk upptäcks medan röstningen pågår, är risken för att förtroendet ytterligare påverkas negativt väsentligt högre vid nästa val. Här är det också värt att nämna att valsedlar alltid går att kontrollräkna i efterhand, en möjlighet som inte helt kan garanteras när det gäller elektroniska röster om röstningssystemet har fallerat. Förtroendefrågan måste övervägas noggrant vid alla beslut som rör valsystemet men särskilt när det gäller internetröstning.
I bilaga 2 visas en sammanfattande tabell där inte bara de mer generella riskerna berörs, utan även andra tekniska hot och deras sannolikhet som specifikt identifierats i fråga om internetröstning i åländska val.
3.6 Hur kan hot och risker förebyggas?
Det kan konstateras att det finns många hotbilder, motiv och metoder för att störa ett val som genomförs genom röstning via internet. Den tekniska omgivning som krävs kommer att vara komplex. En upphandling för att möjliggöra ett sådant projekt behöver innehålla en mycket omfattande kravställning. Det behöver även finnas en förståelse för att ett datasystem aldrig kommer att kunna göras 100 procent säkert.[12]
IDEA har formulerat följande tio slutsatser och rekommendationer som bör iakttas vid genomförande av elektroniska val.[13]
1. Cybersäkerhet i samband med val bör hanteras långsiktigt, resurser som allokeras bör vara långsiktigt säkrade.
2. Alla tekniska delar av valprocessen kan utsättas, oavsett om man använder sig av internetröstning eller inte så finns det flera andra delar av valprocessen och systemen som kan utsättas för attacker.
3. För att motverka cyberhot krävs ett brett myndighetssamarbete, hoten förebyggs bäst genom att flera myndigheter inom sina respektive områden specialiserar sig och samverkar.
4. Det är lika viktigt att upprätthålla allmänhetens förtroende för systemet som det är att förebygga attacker, desinformation och annat förbyggs bäst genom förebyggande åtgärder som exempelvis informationskampanjer. Om incidenter väl uppstår behöver åtgärder vidtas omedelbart.
5. Myndighetssamarbetet för att undvika störningar ska vara transparent, myndigheterna ska offentligt redogöra för hur man arbetar med att förhindra risker och hot.
6. Internationellt samarbete är nödvändigt, cybersäkerhet i förhållande till val är för komplext och föränderligt för att endast hanteras på nationell nivå. Mer samarbete och utbyte av erfarenheter behövs.
7. Hela samhället bör involveras, förutom myndigheterna behöver även den privata sektorn, politiska partier, högskolor, civilsamhället och media involveras i arbetet. I och med flera aktörer involverade så ökar förståelsen för hur risker och hot hanteras samt att motiven för att störa valet minskar.
8. Politiska partier bör göras medvetna om de förödande konsekvenser som kan uppstå av cyberattacker, partierna bör informeras om hur de skyddar sig mot cyberattacker och även vara medvetna om sitt eget ansvar för att skydda kritisk infrastruktur.
9. Om spontant samarbete mellan myndigheter saknas inom området föreslås beslutsfattarna inrätta tydliga strukturer för hur cyberhot ska hanteras, behöver tillföras resurser till området, till exempel genom att erkänna att val hör till kritisk infrastruktur.
10. Valobservatörer bör se över myndighetssamarbetet, att observera cybersäkerhet i förhållande till val bör även inkludera att se över hur myndigheterna samarbetar för att hantera dessa hot.
I det här sammanhanget är det även värt att nämna Europarådets allmänna riktlinjer för röstning via internet[14], som för övrigt användes vid utformningen av vallagen, samt The Voluntary Voting System Guidelines som utfärdats av USA:s Election Assistance Commission (EAC). Ytterligare kan det nämnas att för att förebygga cyberhot i samband med val krävs det ett medvetande om de risker som existerar och handlingsplaner för hur riskerna ska hanteras. En särskild utmaning i det här avseendet kan vara att för den breda allmänheten informera om hur cyberhot och risker förebyggs och hanteras.
4. Överväganden
4.1 Inledning
Det främsta motivet till att anordna röstning via internet är att det förenklar valdeltagandet för väljare som befinner sig utanför Åland. I första hand handlar det om dem som är bosatta utanför Åland men även exempelvis sjömäns valdeltagande kunde underlättas genom internetröstning. Som redogjordes för i avsnitt 1.1 har Åland en större andel röstberättigade som är bosatta utanför landskapet än till exempel Finland och Sverige. Vidare har det framförts att särskilt ungas valdeltagande kunde främjas genom internetröstning. Många åländska ungdomar studerar utanför Åland när de blir röstberättigade i lagtingsvalet för första gången. Generellt främjas valdeltagandet av kontinuitet och att delta i det första valet som röstberättigad främjar också i allmänhet valdeltagandet under resten av livet.
En annan positiv aspekt som också har framförts är att vissa risker kunde reduceras genom röstning via internet. Bland annat är det vanligt att väljarna sammanblandar kandidatnummer mellan lagtingsval och kommunalval. I och med coronapandemin har även riskerna för valdeltagandet i samband med pandemier aktualiserats. I en situation där en individ vistas i karantänliknande förhållanden skulle det underlätta om individen hade möjlighet att rösta via internet. Slutligen är det också värt att lägga vikt vid betydelsen av att myndigheterna följer med den tekniska utvecklingen i samhället. En situation där samhället i övrigt är långt framme i den tekniska utvecklingen medan myndigheterna sackar efter riskerar i längden att leda till att förtroendet för myndigheterna kan skadas.
4.2. Kostnaderna för förtidsröstning via internet
Enligt vallagens nu gällande lydelse åligger det landskapsregeringen att försöka skaffa sig tillgång till ett system för röstning via internet. Om detta visar sig omöjligt till en acceptabel kostnad eller av något annat skäl ska landskapsregeringen fatta beslut om att röstning via internet inte ska anordnas. Vad som ska anses utgöra en acceptabel kostnad är en politisk avvägning.
När Finland övervägde att införa internetröstning uppskattades kostnaden till 32 miljoner euro över en tidsperiod på 15 år.[15] Det skulle ge en årlig kostnad på omkring 2,1 miljoner euro. Kostnaderna för ett norskt e-röstingsförsök som pågick under åren 2008–2012 uppgick till 195 miljoner norska kronor.[16] Omvandlat i euro uppgick kostnaden för försöket till omkring 19 miljoner euro. Enligt IDEAs sammanställning av kostnader kring e-val 2011 uppskattades kostnaderna för Estlands internetröstning till 500 000 euro för att etablera systemet och därefter årliga underhållskostnader på omkring 100 000 euro. I Schweiz uppskattades kostnaden till 10 miljoner euro under en tioårsperiod. Kostnaden för varje enskild internetröst uppskattades i Estland till omkring 1–5 euro och i Schweiz till 0,3 euro per röst, om systemet används i tre val årligen.[17]
I samband med försöket att införa förtidsröstning via internet i lagtingsvalet 2019 lämnade två företag in anbud för att utföra tjänsten. Scytl som slutligen vann upphandlingen hade lämnat ett anbud på omkring 45 000 euro för tjänsten (inkluderande service och implementering) och support. Det andra företagets anbud för motsvarande tjänst och tilläggsuppgifter uppgick till omkring 148 000 euro. Enligt Ådas slutrapport, när penetrationstester och annat inkluderats, uppgick Scytls offert till 81 930 euro. Den totala kostnaden för genomförandet av projektet (inkluderande exempelvis Ådas och andra externa företags tjänster) skulle enligt offerterna landat på 143 100 euro. Det slutgiltiga utfallet när projektet inte kunde slutföras uppgick dock till 120 190 euro. Med beaktande av att det vinnande anbudet senast var klart lägre än det andra anbudet, att flera sakkunniga i efterhand har bedömt att projektet genomfördes för billigt samt att det eventuellt skulle behövas mer stöd av en tredje part i utformningen av bland annat kravspecifikationer, förväntas kostnaden för en eventuell internetröstning i framtiden vara högre. En mycket grov uppskattning är att projektet inte skulle gå att genomföra för mindre än 250 000 euro, men en längre upphandling som sträcker sig över flera val skulle innebära en ännu högre kostnad.
I dagsläget finns det 1 675 personer som är bosatta utanför Åland och som är röstberättigade i lagtingsval. I valet 2019 uppgick valdeltagandet för den här gruppen till 18 procent och i det senaste fem valen har valdeltagandet för bosatta utanför Åland varierat mellan 16 och 21 procent. Förtidsröstning via internet är i lagtingsval enligt vallagen förbehållen väljare bosatta utanför Åland. Den uppskattade kostnaden på 250 000 euro skulle om samtliga väljare utanför Åland röstade via internet ge en kostnad på ungefär 166 euro per avlagd röst. Om fortsättningsvis endast omkring 20 procent av väljarna utanför Åland skulle rösta uppgår kostnaden för varje enskild internetröst till ungefär 833 euro. Den uppskattade kostnaden för internetröstning kan även ställas i relation till kostnaderna för valet i övrigt. I samband med valet 2019 uppgick kostnaderna för lagtingsvalet till ungefär 156 000 euro (exklusive kostnader för internetröstning). Kostnaderna för varje enskild röst i lagtingsvalet (exklusive internetröstning) var då ungefär 7,44 euro.
4.3 Förtidsröstning via internet i framtida val
Det externa cyberhotet mot åländska val har hittills bedömts vara lägre i jämförelse med val i till exempel Finland eller Sverige, även om inte hotet ska förringas med beaktande av att det ordnas så få val genom internetröstning i världen idag. Oavsett bör ansvariga myndigheter på Åland sträva efter högsta säkerhet i anordnande av val som hör till självstyrelsens behörighet. Förenklade lösningar bör inte accepteras. Enligt självstyrelselagens 13 § utses lagtingets ledamöter genom omedelbara och hemliga val. På motsvarande sätt väljs riksdagsledamöterna enligt 25 § 1 mom. i grundlagen genom direkta, proportionella och hemliga val. Enligt riksdagens grundlagsutskott gäller valhemligheten av hävd också andra val (se GrUB 3/2017 rd). Högsta domstolen ansåg i sitt utlåtande (OH 2019/34) över vallagen att ”man utgår från att landskapsregeringen i samband med lagtingsval samt kommunerna i samband med rådgivande kommunala folkomröstningar när de vid tillämpningen av lagstiftningen fattar beslut om röstning via internet noggrant beaktar röstningsförfarandets förhållande till såväl valhemligheten som till de grundläggande fri- och rättigheterna i övrigt”.
När det gäller kostnaden för internetröstning konstaterades i föregående avsnitt att den är hög i jämförelse med vad det kostar att arrangera valet i övrigt. Enligt 14 § 4 mom. i grundlagen har dock det allmänna en skyldighet att främja den enskildes möjligheter att delta i samhällelig verksamhet. Det kan konstateras att Åland har en högre andel väljare bosatta utanför landskapet än vad till exempel Finland och Sverige har. Dock kan exempelvis ålänningar bosatta utanför Åland välja att brevrösta eller resa till landskapet i samband med val. Enligt detta lagförslag föreslås dessutom en möjlighet att förtidsrösta vid allmänna förtidsröstningsställen på vissa orter utanför Åland. När det gäller dem som är bosatta utanför Åland och deras möjligheter att delta i valen kan det även anses vara ett mer omfattande ingrepp för den enskilde att avbryta internetröstningen kort innan röstningen ska påbörjas eller efter att den har påbörjats. Väljare utanför Åland gynnas av att förutsättningarna för röstning är kända i god tid före valet.
De fördelar med internetröstningen som lyftes fram i avsnitt 4.1 är dock av stor vikt. Det är centralt att främja valdeltagandet bland väljare utanför Åland och ungas valdeltagande i synnerhet, samt att undvika sammanblandning av kandidatnummer, förbereda inför pandemier och generellt digitalisera myndigheternas verksamhet. Trots detta är inte röstning via internet den enda möjliga lösningen på dessa problem. Samtliga väljares valdeltagande kan främjas också genom andra lösningar som gäller deltagande, som till exempel genom röstning per brev och på finländska beskickningar samt med informationskampanjer. Även om myndigheternas förtroende kunde stärkas av att vara långt framme rörande internetröstning så stärks inte förtroendet av att kostsamma riskprojekt inte kan slutföras. Det finns grundläggande områden både rörande valadministrationen och landskapets lagstiftning inom IT som behöver utvecklas i första hand för att förbättra förutsättningarna för att i framtiden anordna röstning via internet. Hit hör till exempel ett elektroniskt rösträttsregister.
I bästa fall skulle förtidsröstning via internet i lagtingsvalet 2023 resultera i att fler väljare bosatta utanför Åland röstar i valet, samtidigt som ett lyckat genomförande skulle möjliggöra internetröstning för samtliga väljare i valet 2027. Det värsta scenariot vore att röstningen måste avbrytas på grund av att systemets säkerhet av något skäl inte kan garanteras eller att valsystemet och/eller valresultatet misstänkliggörs och ifrågasätts. Allmänhetens förtroende för valmyndigheterna riskerar också att äventyras om internetröstningen igen måste avbrytas i ett sent skede. Det får heller inte leda till att internetröstningen blir ett prestigeprojekt där det kan uppstå misstankar om att röstningen på grund av de höga insatserna inte skulle avbrytas vid minsta osäkerhet. Med beaktande av detta är helhetsbedömningen att oavsett kostnadernas skälighet är riskerna med att anordna internetröstning i samband med valet 2023 betydande.
Det är mycket svårt, om inte omöjligt, att förutspå den tekniska utvecklingen i allmänhet och rörande internetröstning i synnerhet. Valmyndigheterna i Sverige och Finland har gjort bedömningen att röstning via internet inte kommer att införas inom en överskådlig framtid. Internationellt sett finns det ingenting som tyder på att internetröstning kommer att bli vanligt inom en snar framtid. En av IDEAs rekommendationer (se avsnitt 3.6) rörande röstning via internet var att allmänheten måste ha ett förtroende för internetröstningen. När det gäller förtroendefrågan är det möjligt att befolkningen i framtiden, i ett system där de flesta myndighetsärenden och liknande sköts digitalt, också kommer att vara mer medveten om cybersäkerhetsrisker och även har en förståelse för hur sådana risker kan motverkas. Det här i samband med ett ökat förtroende för digitala lösningar i allmänhet kan öka förtroendet även för att använda röstning via internet. Det är emellertid svårt att göra en bedömning av hur långt denna utveckling kommer att ha hunnit fram till 2027, när följande ordinarie val ska hållas. Därför är det inte i dagsläget möjligt att ta ställning till om förtidsröstning via internet bör anordnas i det valet, eller om ens den nu gällande lagstiftningen då kommer att vara adekvat.
Det finns dock mycket som kan göras på både kort och lång sikt inom området. Det som har lyfts fram under beredningen av detta lagförslag är att man behöver börja med att få den digitala grunden för valsystemet på plats innan man bygger på med internetröstning. I riket finns bland annat ett elektroniskt valdatasystem i fem olika delar som innehåller bland annat ett elektroniskt rösträttsregister, som till exempel används för att registrera vem som har röstat på ett förhandsröstningsställe, samt ett resultatuträkningssystem. Dessa system har hittills inte använts fullt ut på Åland ens i riksvalen. I kontakt med justitieministeriet har det visat sig att det inte är möjligt att inkludera de åländska kommunal- och lagtingsvalen i det nuvarande systemet. Ett nytt valdatasystem är dock under utveckling i riket och förväntas bli taget i bruk 2027. I det skulle de åländska valen kunna inkluderas, och landskapsregeringen utreder för närvarande den frågan. I väntan på detta utreds också möjligheten att kunna ta i bruk ett eget åländskt elektroniskt rösträttsregister i de två kommande valen. Det finns alltså ett behov av att lägga även den digitala grunden för valsystemet.
Avslutningsvis har myndigheterna ett ansvar för att främja medborgarnas deltagande i samhället. Detta gäller även ålänningar bosatta utanför Åland. Landskapsregeringen föreslår i detta lagförslag även moderniseringar som syftar till att förtydliga brevröstningsprocessen. Landskapsregeringen har också utrett möjligheten att utrikesministeriet skulle bistå landskapsmyndigheterna i samband med åländska val. Det kan även konstateras att deltagande i samhället inte endast främjas genom deltagande i val, utan den enskildes deltagande i samhället kan främjas på många olika sätt.
4.5 Förtidsröstning per brev
Enligt vallagens nu gällande lydelse ska brevröstningshandlingarna beställas och skickas från kommunernas centralvalnämnder. I analyserna efter valet 2019 ansågs detta förfarande vara fördröjande när det gäller att snabbt och effektivt distribuera handlingarna till väljarna. Ett sätt att förenhetliga processen skulle vara att centralisera distributionen av brevröstningshandlingarna genom att flytta ansvaret för den från kommunernas centralvalnämnder till landskapsregeringen. En sådan lösning förefaller även naturlig med beaktande av att landskapsregeringen fungerar som valregistermyndighet med ansvar för till exempel röstkort.
Enligt 74 § i vallagen ska brevröstningshandlingarna beställas skriftligen och personligen på en särskild blankett eller på något annat sätt som fastställer beställarens identitet. Blanketten ska undertecknas av väljaren och om formatet tillåter kan den undertecknas elektroniskt. Beställarens rösträtt behöver inte kontrolleras för att handlingarna ska kunna skickas. Avsikten är att landskapsregeringen genom webbplatsen val.ax ska tillhandahålla ett elektroniskt formulär som använder sig av e-identifiering som brevröstningshandlingar kan beställas från. Det ska även i fortsättningen vara möjligt att posta skriftliga blanketter till landskapsregeringen.
4.6 Förtidsröstning utanför Åland
Som tidigare nämndes har landskapsregeringen utrett möjligheten att utrikesministeriet skulle bistå landskapsmyndigheterna när det gäller att anordna förtidsröstning utanför Åland. Enligt rikets vallag (FFS 714/1998) svarar utrikesministeriet för förhandsröstningen utomlands vid finska beskickningar och deras verksamhetsställen. Landskapsregeringen har fört en diskussion med utrikesministeriet i den här frågan som ställer sig positivt till ett samarbete.
Enligt 6 § i den åländska vallagen ska kommunstyrelsen fatta beslut om allmänna förtidsröstningsställen i kommunen. I varje kommun ska finnas minst ett allmänt förtidsröstningsställe, om inte kommunstyrelsen efter överenskommelse med landskapsregeringen och en eller flera andra kommuner beslutar att det inte finns något behov av det. Enligt motiveringen till bestämmelsen ska det finnas tillräckligt med förtidsröstningsställen med god geografisk spridning. Landskapsregeringen bär ansvar för att nätet av allmänna förhandsröstningsställen blir tillräckligt tätt.
Det kan konstateras att kommunerna både enligt vallagen och rikets vallag har getts relativt stor frihet att besluta om förtidsröstningsställen. Detsamma gäller även för statsrådets möjligheter att utse förhandsröstningsställen i utlandet. Grundlagsutskottet har inte ansett rikets bestämmelser vara utformade på ett problematiskt sätt (se exempelvis GrUB 5/1998 och 4/2002). Inte heller har Högsta domstolen haft några invändningar gällande hur bestämmelserna rörande placering av förtidsröstningsställen har utformats i den åländska vallagen.
I allmänhet är det mycket svårt, om inte omöjligt, att uppnå total jämlikhet i förhållande till placering av vallokaler. Både i hemlandet och utomlands kan det finnas stora skillnader mellan olika väljares avstånd och möjligheter att ta sig till en vallokal. Som exempel kan nämnas att det i rikets kommunalval 2021 fanns sex förhandsröstningsställen i Spanien men endast ett i Australien. Den naturliga förklaringen till detta är att det finns en större koncentration av finländare i Spanien än i Australien.
Sammanfattningsvis kan det sägas att det inte endast går att titta på placeringen av förhandsröstningsställen för att uppnå en rättvis fördelning. I stället bör man utgå ifrån att nätet av förhandsröstningsställen är tillräckligt och att det finns en ändamålsenlig geografisk spridning. Ytterligare kan nämnas att det att en enskild väljare eventuellt har ett långt avstånd till närmaste förhandsröstningsställe inte heller i sig innebär att likabehandling inte säkerställs. Förutom möjligheten att rösta på ett förhandsröstningsställe finns även möjligheterna att brevrösta eller att väljaren befinner sig i hemlandet antingen under förtidsröstningstiden eller på valdagen. Rätten att rösta är därmed jämlikt säkerställd.
Enligt landskapsregeringens statistik över väljare bosatta utanför Åland i valet 2019 fanns 69 procent i Sverige (1 030), 26 procent i Finland (383) och därefter följde Storbritannien med 1,5 procent, Norge med 1 procent samt USA med 0,6 procent. I enlighet med rikets vallag är det möjligt att koncentrera förhandsröstningsställena i utlandet till platser där man vet att det finns ett större antal väljare. Eftersom förhandsröstning i utlandet inte genomförts i åländska val tidigare är det skäl att inleda med ett mindre antal förtidsröstningsställen, exempelvis i de nordiska länderna. Försöket bör sedan utvärderas tillsammans av landskapsregeringen och utrikesministeriet inför kommande val.
Valmyndigheterna har enligt vallagens gällande lydelse ingen möjlighet att anordna röstning utanför Åland, för att det ska kunna ske förutsätts att lagen kompletteras med sådana bestämmelser. Förtidsröstningen utanför Åland ska kunna anordnas antingen genom att förvaltningsuppgifterna vid valförrättningen överförs till utrikesministeriet genom en överenskommelseförordning, eller genom att de åländska valmyndigheterna själva sköter valförrättningen till exempel genom att använda utrymmen vid finländska beskickningar utomlands. I båda fall skulle landskapsregeringen ansvara för kostnaderna för förtidsröstningen utanför Åland. När det gäller förvaltningsuppgifter som överförs genom överenskommelseförordning är praxis att kostnadsansvaret kvarstår hos den myndighet från vilken uppgifterna överförs.
5. Landskapsregeringens förslag
5.1 Förtidsröstning via internet
Landskapsregeringen konstaterar i sitt lagförslag om ny vallag för Åland (LF 3/2018–2019) att internetröstning bara kan introduceras på ett framgångsrikt sätt om det finns ett grundläggande förtroende för valen och för de myndigheter som administrerar valen. Vidare anges att om förtroendet är ifrågasatt i något avseende är det inte att rekommendera att införa nya elektroniska förfaringssätt i valprocessen, i synnerhet inte röstning via internet, samt att det är av väsentlig betydelse att förtroendet för valen inte äventyras i samband med införandet av röstning via internet. I lagförslaget berörs även justitieministeriets utredning från 2017, som utmynnade i en rekommendation om att inte införa röstning via internet med hänvisning till att riskerna bedömdes överstiga nyttan.[18] Landskapsregeringen bedömde enligt lagförslaget risken för utomstående påverkan som lägre när det gäller åländska val, samtidigt som nyttan med att införa internetröstning bedömdes vara större på Åland än i riket.
I sitt betänkande (LKU bet. 9/2018–2019) anför lagtingets lag- och kulturutskott följande principiella synpunkter på förfarandet med internetröstning:
”Enligt utskottets mening är den allvarligaste risken med internetröstning att valsystemets tillförlitlighet, av grundad eller ogrundad anledning, kan ifrågasättas. Frågor som gick min röst fram, kan någon gå in och se hur jag röstade, kan någon annan rösta i mitt namn och kan ett valresultat utan fysiska valsedlar kontrollräknas, kan uppstå och leda till att valsystemets legitimitet ifrågasätts vilket är synnerligen allvarligt i en demokrati. Allvaret består i att även om det saknas verklig grund för oro för eller misstankar om manipulation kan valets tillförlitlighet och därmed valresultatets legitimitet ifrågasättas på basen av lösa rykten. Enligt utskottets mening bör man alltså inte lättvindigt överge ett system som av medborgarna genom många årtionden uppfattat som tillförlitligt.
Utskottet delar landskapsregeringens uppfattning att de allmänna valen är ett av fundamenten för ett demokratiskt samhälle och att de regler som tillämpas vid val intar en särskild ställning eftersom det ställs speciella krav på lagstiftningen om val. Utskottet har inga invändningar mot att internetröstning för en begränsad väljargrupp införs på försök men anser med tanke på framtiden att det noga bör övervägas om nyttan av röstning via internet verkligen överväger riskerna.
Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att landskapsregeringen har ett stort ansvar för att internetröstningen genomförs på ett rättssäkert sätt”.
Landskapsregeringen bedömer i nuläget att riskerna för att skada förtroendet för valen och valmyndigheterna har ökat sedan den nu gällande vallagen stiftades. Hoten och riskerna när det gäller cybersäkerheten har generellt ökat till följd av utvecklingen i omvärlden. Samtidigt har det också kunnat märkas att en viss tendens till ifrågasättande har aktualiserats, inte bara av den demokratiska ordningen i allmänhet utan också av valförrättning och valresultat i för övrigt demokratiska samhällen. Sammantaget har detta lett till att landskapsregeringen nu bedömer att riskerna med internetröstning överstiger fördelarna, och att förtidsröstning via internet inte bör anordnas. Bedömningen är att det finns en stor osäkerhet kring användningen av internetröstning även på längre sikt, det vill säga inte bara vad gäller valen 2023 utan även följande val 2027.
I sin nu gällande lydelse förutsätter vallagen att landskapsregeringen försöker anordna internetröstning. Det är inte förenligt med lagen att under mandatperioden fatta ett beslut om att inte ordna förtidsröstning via internet i samband med nästa val. Att inte försöka upphandla ett system för internetröstning för att sedan i enlighet med lagen fatta ett beslut om att internetröstning inte är möjligt är inte heller förenligt med lagen. Landskapsregeringens beslut om att förtidsröstning via internet inte ska anordnas kan endast fattas utgående från en bedömning av de grundläggande kraven på tillförlitlighet som finns listade i vallagens 79 §.
Landskapsregeringen har övervägt olika lagtekniska alternativ när det gäller att göra bestämmelserna om förtidsröstning via internet otillämpliga. Valet av lösning bör göras utgående från den långsiktiga målsättningen. Det alternativ som förordas i den utredning som ligger till grund för detta lagförslag är att flytta över bestämmelserna till en separat lag om förtidsröstning via internet. Den lagen skulle sedan inte börja tillämpas förrän lagtinget beslutar om det, det vill säga att den skulle sättas i kraft genom en annan landskapslag. Det alternativet bedömdes kräva förhållandevis mindre resurser i ett läge där röstning via internet skulle återinföras. Samtidigt skulle vallagen endast innehålla bestämmelser som är tillämpliga, vilket är viktigt med tanke på tydligheten och transparensen.
I praktiken visade det sig emellertid vara svårt att bryta ut samtliga regler som rör röstning via internet ur vallagen. Även om det centrala regelverket finns i 10 kap. berörs internetröstningen på flera andra ställen i lagen, till exempel när det gäller det allmänna förfarandet vid förtidsröstning och vid rösträkningen. Vallagen är en lag med en förhållandevis hög detaljnivå samtidigt som kravet på tydlighet är särskilt högt i detta sammanhang. För att undvika en situation där vallagen innehåller ett antal bestämmelser som inte är tillämpliga föreslår landskapsregeringen att samtliga regler som rör förtidsröstning via internet helt och hållet stryks ur lagen. Det betyder att när röstning via internet ska återinföras måste reglerna infogas i vallagen på nytt, vilket i och för sig kräver en del resurser. Avgörande för landskapsregeringens ställningstagande i den här frågan har varit att även om regelverket skulle kvarstå i vallagen, kommer det till följd av den tekniska utvecklingen att krävas en översyn av det när möjligheten till förtidsröstning via internet i framtiden ska införas igen. På detta sätt undviks också en situation där man skulle bli tvungen att tillämpa två skilda regelverk om förtidsröstning parallellt.
När det gäller bestämmelsen om förtidsröstning via internet i landskapslagen om förfarandet vid rådgivande kommunala folkomröstningar anses det inte ändamålsenligt att den kvarstår om motsvarande bestämmelser stryks ur vallagen. Bedömningen är att det finns omfattande risker med att ordna internetröstning i nuläget och att det kommer bli utmanande för kommunerna att säkerställa att all nödvändig infrastruktur finns på plats.
5.2 Förtidsröstning per brev
I syfte att göra brevröstningsprocessen mer enhetlig föreslås att ansvaret för att distribuera brevröstningshandlingarna överförs från kommunernas centralvalnämnder till landskapsregeringen. Landskapsregeringen ska, liksom kommunernas centralvalnämnder enligt gällande bestämmelser, sända handlingarna utan dröjsmål, med nödvändiga anvisningar och information, på begäran särskilt föra ut handlingarna till en väljare bosatt i landskapet samt föra en förteckning över väljare som brevröstningshandlingarna sänds till. Uppgifterna ska i huvudsak motsvara de uppgifter som anges i 75 § vallagen. Kommunernas centralvalnämnder ska även i fortsättningen vara skyldiga att föra en förteckning över väljare som sänder in brevröstningshandlingar. De föreslagna ändringarna berör endast skickandet av brevröstningshandlingar, liksom i nuläget ska kommunernas centralvalnämnder även i framtiden ta emot brevrösterna. Ett liknande förfarande för beställning och mottagande av brevröster tillämpas både i riket och i Sverige.
Landskapsregeringen föreslår också att en gräns införs för hur tidigt brevröstningshandlingarna ska kunna beställas, med hänvisning till att den ansvariga myndigheten på ett så bra sätt som möjligt ska kunna ta emot och hantera beställningarna. På det sättet förbättras möjligheten att för den enskilde väljaren beställa handlingarna i god tid. Enligt de nuvarande bestämmelserna kan handlingarna beställas innan förtidsröstningen har börjat men beställningen ska ha kommit in till centralvalnämnden före utgången av förtidsröstningstiden. Det ska även i fortsättningen finnas en möjlighet för väljaren att i god tid beställa brevröstningshandlingar. En rimlig gräns är att brevröstningshandlingar ska kunna beställas tidigast tre månader före valdagen.
5.3 Förtidsröstning utanför Åland
Landskapsregeringen föreslår att bestämmelser införs i vallagen som möjliggör anordnande av förtidsröstning utanför Åland i åländska val. Med hänvisning till att uppgifterna vid valförrättningen kan komma att överföras till en riksmyndighet genom överenskommelseförordning föreslås att reglerna i huvudsak utformas utgående från motsvarande bestämmelser i rikets vallag. Även om uppgifterna inte skulle överföras kommer förtidsröstningen utomlands att förutsätta ett samarbete de åländska valmyndigheterna och utrikesministeriet.
Möjligheten att förtidsrösta utanför Åland ska också omfatta anordnande av förtidsröstning i Finland, exempelvis via landskapsregeringens representation i Helsingfors. Det är dock inte ett alternativ att endast arrangera förtidsröstning utanför Åland för bosatta i Finland utan avsikten har hela tiden varit en bredare lösning som även gäller för dem som är bosatta utomlands.
Enligt rikets vallag får varje röstberättigad förhandsrösta på de allmänna förhandsröstningsställena i hemlandet och utomlands i finska beskickningar. Landskapsregeringen anser att en eventuell förtidsröstning utanför Åland i åländska val ska utformas på samma sätt, det vill säga att samtliga väljare kan rösta vid allmänna förtidsröstningsställen utanför Åland och inte bara de som faktiskt är bosatta utanför Åland.
Enligt förslaget ska landskapsregeringen inför varje val fatta beslut om allmänna förtidsröstningsställen utanför Åland. Enligt 9 § 1 mom. 2 punkten i rikets vallag anges de beskickningar och deras verksamhetsställen som ska fungera som förhandsröstningsställen genom förordning av statsrådet. I regel har förhandsröstning i utlandet varit mest omfattande i riksdagsval samt presidentval och mindre omfattande i kommunalval. I en jämförelse mellan statsrådets förordning om de finska beskickningar och deras verksamhetsställen som är förhandsröstningsställen vid riksdagsvalet och Europaparlamentsvalet 2019 (FFS 139/2019) och statsrådets förordning om förhandsröstningsställen i utlandet och i landskapet Åland vid kommunalvalet 2021 (FFS 81/2021) framkommer en tydlig skillnad mellan antalet förhandsröstningsställen. Till exempel fanns det bara i Sverige över trettio förhandsröstningsställen i riksdagsvalet jämfört med två i kommunalvalet.
6. Förslagets konsekvenser
6.1 Förtidsröstning via internet
Som tidigare angivits (se avsnitt 4.2) kan kostnaden för att anordna förtidsröstning via internet i valet 2023 grovt uppskattas till minst 250 000 euro, samtidigt som en längre upphandling som sträcker sig över flera val skulle innebära en ännu högre kostnad. Förslaget om att inte anordna förtidsröstning via internet innebär således en sänkning av landskapets valkostnader.
Vid valet 2019 fanns det nästan 1 500 personer bosatta utanför Åland som var röstberättigade i lagtingsvalet. För närvarande är antalet något högre, närmare 1 700 personer. Förslaget om att internetröstning inte anordnas kan i och för sig anses försämra dessa väljares möjligheter att rösta i lagtingsvalet. Detta uppvägs dock av att förtidsröstning per brev underlättas samtidigt som det i lagen införs en möjlighet att förtidsrösta på allmänna förtidsröstningsställen utanför Åland.
För landskapsregeringen innebär förslaget inte bara sänkta kostnader utan också en inbesparing när det gäller personalresurser. De resurser som skulle behöva läggas på en tämligen krävande upphandling av ett röstningssystem kan i stället läggas på andra uppgifter, detsamma gäller också de resurser som skulle krävas under själva internetröstningen. Även för centralnämnden för lagtingsval innebär förslaget färre uppgifter, eftersom den inte kommer att behöva hantera den elektroniska valurnan och de röster som avges via internet och heller inte ha någon beredskap att handskas med störningar i röstningen.
6.2 Förtidsröstning per brev
Enligt vallagens nu gällande lydelse svarar landskapsregeringen redan för kostnaderna för förtidsröstningen i sin helhet, och därför medför inte förslaget om att landskapsregeringen ska ta över distributionen av brevröstningshandlingarna någon extra kostnad. Landskapsregeringen upprätthåller redan idag hemsidan val.ax och har tillgängliga verktyg för att bygga elektroniska formulär med tillhörande e-identifiering. Till den del förslaget rör förtidsröstningen per brev bedöms det därför vara kostnadsneutralt.
För den enskilde medborgaren förväntas den föreslagna ändringen vara underlättande. Processen för att beställa brevröstningshandlingar förenhetligas genom att all information samlas på ett ställe och sätten att beställa handlingarna utvidgas. Tidsgränserna för när brevröstningshandlingar kan beställas förtydligas vilket ökar transparensen och förutsägbarheten i myndigheternas agerande.
Den föreslagna ändringen minskar arbetsbördan för kommunerna. samtidigt som den ökar landskapsregeringens arbetsbörda. Ansvaret för distributionen är dock något som bedöms kunna hanteras med de resurser som landskapsregeringen också i nuläget ställer till förfogande för valadministration. Även om intresset för brevröstning skulle öka dramatiskt bör mängderna kunna hanteras, också med beaktande av att det tydliggörs att brevröstningshandlingar kan beställas så tidigt som tre månader innan valdagen. Landskapsregeringen har således en möjlighet att informera allmänheten om att handlingarna kan beställas i god tid för att undvika hög belastning alldeles i slutskedet.
6.3 Förtidsröstning på allmänna förtidsröstningsställen utanför Åland
Till den del lagförslaget gäller förtidsröstning utanför Åland kommer det att leda till ökade kostnader för landskapet. I nuläget planeras att anordna förtidsröstning utanför Åland i Helsingfors, Stockholm, Köpenhamn, Oslo och Bryssel. De allmänna förtidsröstningsställena skulle då placeras i de egna lokalerna i Helsingfors och Bryssel, samt i utrikesministeriets lokaler i Stockholm, Köpenhamn och Oslo. För de sistnämnda kommer en viss lokalhyra att uppbäras, den bedöms dock inte vara särskilt hög. Valförrättningen vid förtidsröstningsställena utanför Åland är avsedd att skötas av landskapets egna tjänstemän inom ramen för nuvarande personalresurser. Vissa kostnader för resor kommer dock att uppstå, men inte heller de bedöms bli särskilt höga.
Förslaget innebär att röstningen underlättas för de väljare som är bosatta eller befinner sig utanför Åland under förtidsröstningstiden, förutsatt att de uppehåller sig i närheten av de orter där förtidsröstning anordnas. Däremot påverkas inte röstningsmöjligheten för väljare som uppehåller sig på andra platser utanför Åland. Dessa har dock fortfarande möjligheterna att rösta per brev.
7. Beredning och ikraftträdande
Lagförslaget har beretts som tjänstemannaberedning vid lagberedningen i samarbete med regeringskansliets enhet för rättsliga och internationella frågor.
Frågorna om den framtida förtidsröstningen via internet samt en ändrad distribution av brevröstningshandlingarna har utretts vid enheten för rättsliga och internationella frågor. I maj 2021 höll landskapsregeringen ett informations- och diskussionsmöte för samtliga lagtingspartier, där utredningen om förutsättningarna för internetröstning vid valet 2023 och en lagstiftningspromemoria om ändring av bestämmelserna om brevröstning presenterades. Både utredningen och promemorian skickades därefter på remiss till lagtingspartierna.
Under remissen, som pågick till den 30 juni 2021, valde endast Ålands Socialdemokrater att lämna in ett utlåtande. Partiet ansåg att utredningen var grundlig men att den präglades av överdriven försiktighet och bristande ambition. Det att internetröstning inte används innebär enligt utlåtandet att en stor grupp unga väljare kommer att välja bort politiskt deltagande. Man efterlyste en strategi och en ambition för hur man ska arbeta med frågan på längre sikt samt att de ändringar som görs i vallagen ändå ska hålla kvar möjligheten att med minsta besvär ha en juridisk väg öppen för att ordna röstning via internet. I utlåtandet berördes främst internetröstningen men det framfördes även att den digitala världen på sikt kommer att ta över kommunikation, bank- och postväsende och annan logistik. Landskapsregeringen uppmanades därför att fokusera på lösningar som anpassas efter den digitala utvecklingen. Landskapsregeringen delar bedömningen att det behövs en fortsatt digital utveckling av de offentliga tjänsterna, i detta arbete ingår även att succesivt fortsätta digitalisera valsystemen.
Ärendet överfördes hösten 2021 till lagberedningen för beredning av ett lagförslag om ändring av vallagen. Parallellt med det fortsatta beredningsarbetet gjordes vid enheten för rättsliga och internationella frågor också en utredning av möjligheterna att anordna förtidsröstning utanför Åland. Resultatet av utredningen blev att beredningen av lagförslaget även skulle innefatta en anpassning av bestämmelserna i vallagen för att göra det möjligt att förlägga allmänna förtidsröstningsställen utanför Åland.
Lagförslaget har skickats på remiss till kommunerna, de politiska partierna, centralnämnden för lagtingsval, Ålands handikappförbund, Ålands Kommunförbund, Åland Post, Statens ämbetsverk på Åland, utrikesministeriet samt justitieministeriet. Remisstiden pågick från den 5 maj till den 12 augusti 2022. Utlåtanden lämnades av tolv kommuner, Åland Post, Ålands handikappförbund samt Statens ämbetsverk på Åland. Remissinstanserna var över lag positiva till de föreslagna ändringarna. De synpunkter som framfördes i remissutlåtandena har inte föranlett några materiella ändringar av lagförslaget, däremot har det förtydligats på vissa punkter.
Mariehamns stad föreslog i sitt utlåtande en ändring av det klockslag som anges för när brevröster ska ha inkommit till de kommunala centralvalnämnderna. Enligt både förslaget och gällande lag ska brevröster vara centralvalnämnden tillhanda senast kl. 19.00 fredagen före valdagen. Med beaktande av att postutdelning inte sker kvällstid samt att kommunernas kanslier är öppna under dagtid skulle exempelvis kl. 16.00 vara ett mer lämpligt klockslag. Lagförslaget har dock inte ändrats på den här punkten med hänvisning till att brevröster inte nödvändigtvis lämnas per post och att kl. 19 är den tidpunkt som gäller för andra förtidsröster. Mariehamn påpekade också att det bör utredas om förtidsröstning kan ordnas i de största studieorterna såsom Uppsala, Örebro och Linköping i Sverige samt Åbo och Vasa i Finland. Landskapsregeringen konstaterar att det inte slås fast i lagen på vilka orter förtidsröstning ska ordnas och att det därför är fullt möjligt att antalet orter kommer att utökas i framtiden.
Åland Post anser i sitt utlåtande att det är olyckligt de som bor i utlandet kan beställa brevröstningshandlingar så sent som den femte dagen före valdagen. Man påpekar att även om väljaren har ett eget ansvar för att handlingarna kommer in i tid bidrar den här möjligheten inte till att undanröja problematiken med att få in förtidsrösterna från utlandet inom utsatt tid. Åland Post uppmanar därför landskapsregeringen att i sitt informationsarbete rikta en extra insats kring vikten av att beställa och posta brevröster i god tid. Landskapsregeringen konstaterar även här att brevröster inte alltid lämnas per post, vilket motiverar möjligheten att beställa handlingar i ett så sent skede. Samtidigt är man väl medveten om behovet av information i detta hänseende.
Ålands handikappförbund påtalar i sitt utlåtande vikten av att lagförslaget bör basera sig på FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som ställer höga krav på delaktighet och tillgänglighet. Landskapsregeringen gör bedömningen att vallagens bestämmelser om tillgänglighet i sig är tillräckliga, och understryker samtidigt vikten av att de beaktas under alla olika skeden av valprocessen.
De föreslagna ändringarna i vallagen är avsedda att tillämpas från och med lagtings- och kommunalvalet 2023. När det gäller lagstiftning om val är det att föredra att den gäller från och med ingången av valåret. Om det inte är möjligt bör den här föreslagna lagstiftningen ändå träda i kraft senast under våren 2023.
Detaljmotivering
1. Landskapslag om ändring av vallagen för Åland
5 § Valförrättning. Enligt paragrafen förrättas val genom att det anordnas förtidsröstning och röstning på valdagen. Förtidsröstningen anordnas gemensamt av landskapsregeringen och kommunerna, medan kommunerna anordnar röstning på valdagen. Enligt förslaget anges att det är landskapsregeringen som ansvarar för att det anordnas förtidsröstning utanför Åland, medan förtidsröstningen på Åland fortfarande ska anordnas gemensamt av landskapsregeringen och kommunerna. Den föreslagna formuleringen innebär att landskapsregeringen har en skyldighet att se till att det anordnas förtidsröstning utanför Åland.
6 § Förtidsröstningsställen och vallokaler. Förtidsröstning innefattar enligt paragrafens nu gällande lydelse förtidsröstning på allmänna förtidsröstningsställen och inrättningar, brevröstning samt förtidsröstning via internet. Enligt paragrafens 1 mom. anordnas förtidsröstning på förtidsröstningsställen som antingen är allmänna förtidsröstningsställen eller inrättningar. Även förtidsröstning utanför Åland omfattas av begreppet och betraktas som röstning vid ett allmänt förtidsröstningsställe.
Enligt paragrafens 2 mom. är det kommunstyrelsen som fattar beslut om allmänna förtidsröstningsställen i kommunen. Det ska finnas minst ett sådant i varje kommun, såvida man inte har kommit överens med landskapsregeringen eller någon annan kommun om att det inte finns något behov av det. När det gäller allmänna förtidsröstningsställen utanför Åland föreslås att de ska bestämmas av landskapsregeringen genom landskapsförordning. Förfarandet motsvarar det som anges i rikets vallag, där förhandsröstningsställen utomlands anges genom förordning av statsrådet.
Avsikten är att de allmänna förtidsröstningsställena utanför Åland främst ska förläggas till orter i vilkas närhet ett betydande antal ålänningar vistas, i första hand inom Norden. Förslaget innebär dock inte att förtidsröstning måste anordnas på alla ställen där ålänningar är bosatta. I förarbetena till rikets vallag konstateras till exempel att det inte finns anledning att arrangera förhandsröstning utomlands på ett likvärdigt sätt i riksdagsval och kommunalval med beaktande av att det finns färre antal röstberättigade i kommunalval. ”Det kunde anses vara tillräckligt att endast de beskickningar utpekas som förhandsröstningsställen, i vilkas närhet man vet att finländare vistas i betydande antal” (RP 48/1998 rd, s. 24). Som tidigare nämndes har inte grundlagsutskottet ansett att dessa bestämmelser skulle vara problematiska (se avsnitt 4.6).
Bestämmelser om de krav som ställs på förtidsröstningsställen finns i 53 §, de föreslås också bli förtydligade så att det klart framgår att de gäller även för förtidsröstningsställen utanför Åland. Dessutom gäller också bestämmelserna om röstning på förtidsröstningsställen i 8 kap. förtidsröstningsställen utanför Åland.
Enligt paragrafens 4 mom. kan förtidsröstning förutom på förtidsröstningsställen ske per brev och via internet. Med hänvisning till att röstning via internet enligt förslaget inte ska anordnas föreslås momentet bli ändrat så att möjligheten att förtidsrösta via internet inte nämns.
11 § Valförrättare. Enligt paragrafen ska den kommunala centralvalnämnden utse valförrättare för de allmänna förtidsröstningsställena som finns i kommunen. För att kunna anordna förtidsröstning utanför Åland behöver paragrafen kompletteras med bestämmelser om valförrättare vid förtidsröstningsställen utanför Åland.
I rikets vallag anges att vid en finsk beskickning är det chefen för beskickningen eller någon som utsetts av denne som är valförrättare. Det är dock inte möjligt att i landskapslagstiftning reglera vem som vid en finsk beskickning kunde fungera som valförrättare utan till den delen behövs en mer allmän reglering. Avsikten är att det ska vara möjligt för landskapsregeringen dels att ha egna valförrättare vid de finska beskickningarna, dels att uppgifterna vid förtidsröstningen utomlands vid behov ska kunna överföras genom en överenskommelseförordning. Landskapsregeringen är enligt vallagens 7 § den valmyndighet som har det övergripande ansvaret för valens genomförande. Påpekas kan också att jävsreglerna i 15 § gäller för valförrättarna oberoende av vem som utser dem.
Enligt rikets vallag räcker det med en valförrättare vid förhandsröstningsställen utomlands, till skillnad från motsvarande i hemlandet där det ska finnas minst två valförrättare. För att underlätta att uppgifterna vid förtidsröstningen utomlands vid behov ska kunna överföras genom överenskommelseförordning föreslås att bestämmelserna ska vara så lika rikets vallag som möjligt. Enligt förslaget ska landskapsregeringen ansvara för att det finns minst en valförrättare för varje förtidsröstningsställe utanför Åland. Det är värt att notera att landskapsregeringens beslut om att utse valförrättare bör fattas utanför den politiska nivån. Ett sådant beslut ska således inte fattas av en minister utan i form av ett tjänstemannabeslut.
13 § Centralnämndernas sammanträden. I paragrafens 2 mom. finns en hänvisning till att centralnämnden för lagtingsval också ska sammanträda i den utsträckning som behövs för att fullgöra sina uppgifter enligt 3 och 10 kap. Det sistnämnda kapitlet avser förtidsröstning via internet och föreslås bli upphävt i sin helhet. Följaktligen föreslås att hänvisningen till 10 kap. i denna paragraf stryks.
17 § Rösträttsregister. Enligt paragrafens 2 mom. 10 punkt ska det i rösträttsregistret antecknas om en spärrmarkering har gjorts med stöd av 36 § i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (FFS 661/2099). Den nämnda lagens namn har ändrats i samband med att Befolkningsregistercentralen bytte namn till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. En uppdatering av hänvisningen föreslås därför.
21 § Granskning av uppgifter. I paragrafens 4 mom. finns en motsvarande hänvisning som i 17 § ovan, till den lag som tidigare benämndes lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster. Även här föreslås en uppdatering av hänvisningen.
49 § Tryckning och distribution. Enligt paragrafens ska centralnämnderna låta trycka sammanställningen av kandidatlistor. Det innebär att centralnämnden för lagtingsvalet ansvarar för sammanställningen för lagtingsvalet och varje kommunal centralvalnämnd ansvarar för sin kommuns sammanställning.
Enligt paragrafens 1 mom. ska sen sammanställningen för lagtingsvalet skickas till de kommunala centralvalnämnderna för vidarebefordran till valnämnderna. I det fallet är det centralnämnden för lagtingsval som skickar sammanställningen. Sammanställningen för kommunalvalet ska skickas till kommunstyrelsen och valnämnderna inom kommunen, i det fallet är det en intern kommunal distribution.
Paragrafens 2 mom. handlar om distributionen av sammanställningarna av kandidatlistor inför förtidsröstningen. I det fallet ska sammanställningarna för alla kommuner finnas på alla förtidsröstningsställen. Därför går distributionen via landskapsregeringen, som sen skickar ut ett tillräckligt antal exemplar av varje sammanställning till de kommunala centralvalnämnderna, som sedan vidarebefordrar dem till valbestyrelser och valförrättare. Valbestyrelsen ansvarar för förtidsröstning vid inrättningar och valförrättare vid allmänna förtidsröstningsställen.
Enligt förslaget fogas ett nytt 3 mom. till paragrafen, enligt vilket landskapsregeringen också ska se till att sammanställningarna av kandidatlistorna både när det gäller lagtingsvalet och kommunalvalet finns tillgängliga vid de allmänna förtidsröstningsställena utanför Åland under den tid förtidsröstningen pågår. Hur den distributionen sker är beroende av vem som ska sköta valförrättningen vid respektive förtidsröstningsställe. Om det till exempel är landskapsregeringens egna tjänstemän som är valförrättare finns det ingen orsak att skicka sammanställningarna i förväg.
52 § Meddelande om valförrättningen. I paragrafens 1 mom. finns bestämmelser om den information som ska ingå i det meddelande om förtidsröstning som centralnämnden för lagtingsval ska anslå på landskapsregeringens elektroniska anslagstavla. Med hänvisning till att bestämmelserna om förtidsröstning via internet föreslås bli upphävda bör också kravet på att informera om den möjligheten strykas.
53 § Bestämmelser om förtidsröstningsställen och vallokaler. I paragrafen anges de krav som gäller för förtidsröstningsställen och vallokaler. Enligt 2 mom. ska den kommunala centralvalnämnden se till att alla förtidsröstningsställen och vallokaler i kommunen har ett utrymme som är lämpligt för röstningen. Eftersom det enligt förslaget ska kunna anordnas förtidsröstning också utanför Åland kan innehållet i paragrafen komma att tolkas som att kraven enbart gäller de förtidsröstningsställen som finns i de åländska kommunerna. Med hänvisning till det föreslås att paragrafens 2 mom. omformuleras så att det blir tydligt att kraven gäller alla förtidsröstningslokaler, samt att landskapsregeringen ansvarar för förtidsröstningslokalerna utanför Åland.
Paragrafen innehåller inget krav på att röstningen ska organiseras så att valhemligheten bevaras. Ett sådant krav finns dock i lagens 67 § 3 mom. och det är formulerat så att det gäller samtliga förtidsröstningsställen både på och utanför Åland.
54 § Valsedlar. Till paragrafens 3 mom. fogas en bestämmelse om att landskapsregeringen vid behov också ska skicka valsedlar till förtidsröstningsställen utanför Åland. I lagens 60 § finns ytterligare bestämmelser om distributionen av förtidsröstningshandlingar, det vill säga förutom valsedlar även valkuvert, följebrev och ytterkuvert. Av den paragrafen följer att valsedlar och andra förtidsröstningshandlingar inte alltid behöver skickas till förtidsröstningsställen utanför Åland.
58 § Rätt att förtidsrösta. Enligt paragrafens 3 mom. får den som är röstberättigad men inte har sin hemkommun på Åland den 1 september valåret, förtidsrösta i lagtingsvalet via internet enligt vad som föreskrivs i 10 kap. Eftersom det enligt förslaget inte ska anordnas någon röstning via internet bör momentet upphävas.
När det gäller förtidsröstningsställen utanför Åland är de att betrakta som allmänna förtidsröstningsställen, därmed innebär paragrafens formulering att alla som är röstberättigade har rätt att rösta där. Det förutsätts alltså inte att det finns något särskilt skäl till att rösta utanför Åland.
59 § Förtidsröstningstiden. I paragrafen anges att förtidsröstningstiden sträcker sig från den 15 dagen till den femte dagen före valdagen. När det gäller förtidsröstningstiden utanför Åland föreslås att den ska avslutas tidigare, den tionde dagen före valdagen, för att inte riskera tidsbrist när det gäller hanteringen av rösterna från de allmänna förtidsröstningsställena utanför Åland. Bestämmelserna om när förtidsröstningsställen ska var öppna finns i 68 §.
60 § Förtidsröstningshandlingar. I paragrafen finns bestämmelser både om förtidsröstning på ett förtidsröstningsställe, per brev och via internet.
Hänvisningarna till brevröstning i 1 mom. påverkas inte av det ändrade förfarandet vid brevröstningen. Hänvisningen till förtidsröstning på ett förtidsröstningsställe omfattar även förtidsröstningsställen utanför Åland. I momentet anges också att inga förtidsröstningshandlingar används vid röstning via internet. Enligt förslaget stryks den formuleringen.
I 2 mom. anges att landskapsregeringen ska skicka valsedlar och förtidsröstningshandlingar till de kommunala centralvalnämnderna, som ska vidarebefordra dem till valförrättare, valbestyrelse samt till dem som avser att förtidsrösta per brev. Hänvisningen till dem som avser att förtidsrösta per brev föreslås bli upphävd, eftersom det enligt förslaget till 74 § är landskapsregeringen som skickar ut förtidsröstningshandlingarna till dem som ska brevrösta.
I ett nytt 3 mom. infogas också kompletterande bestämmelser om att landskapsregeringens ska se till att förtidsröstningshandlingar finns tillgängliga vid förtidsröstningsställen utanför Åland. Liksom när det gäller sammanställningarna av kandidatlistor enligt 49 § är distributionen av förtidsröstningshandlingarna i det här fallet beroende av vem som är valförrättare vid förtidsröstningsställena utanför Åland. Om en tjänsteman från landskapsregeringen fungerar som valförrättare kan han eller hon medföra handlingarna, om det är någon annan måste valsedlar och förtidsröstningshandlingar skickas i god tid och på ett tillförlitligt sätt.
61 § Granskning av förtidsröstningshandlingarna. I paragrafens 2 mom. anges prioritetsordningen för de fall där en väljare har röstat flera gånger under förtidsröstningstiden. Bestämmelsen tillkom ursprungligen för att införandet av förtidsröstning via internet gjorde det möjligt att rösta flera gånger, det vill säga både via internet och på ett förtidsröstningsställe. Även om det inte anordnas förtidsröstning via internet är det dock fullt möjligt att avge fler förtidsröster. I praktiken räknas då den först inkomna rösten, eftersom lagen inte ger en väljare någon möjlighet att ändra sin röst. Med anledning av att förtidsröstning via internet inte kommer att anordnas föreslås att momentet upphävs. Samtidigt stryks också hänvisningen till prioriteringsordningen i paragrafens 1 mom. 6 punkten.
62 § Behandling av valkuverten. Paragrafen innehåller bestämmelser om att den kommunala centralvalnämnden ska anteckna i vallängden vilka val en väljare har röstat i. Samtidigt ska också en anteckning göras om vilka väljare som har röstat via internet. Den sistnämnda bestämmelsen blir onödig i och med att ingen förtidsröstning via internet anordnas, och den sista meningen i paragrafen föreslås därmed bli struken.
65 § Räkning av förtidsröster. Enligt paragrafens 1 mom. de godkända valkuverten från förtidsröstningen öppnas vid centralnämndernas sammanträde på valdagen. Sammanträdet får inledas och öppnandet påbörjas tidigast klockan 12. Detta har visat sig vara problematiskt för centralnämnden för lagtingsval eftersom mängden förtidsröster har varit stadigt stigande. I själva verket kommer förtidsrösterna in till centralnämnden redan dagen före valdagen. Det finns därför inget som praktiskt hindrar att öppnandet och räkningen påbörjas tidigare. Enligt förslaget ska sammanträdet få inledas och öppnandet påbörjas tidigast klockan 9. Formuleringen hindrar inte att räkningen påbörjas vid en senare tidpunkt om det skulle anses mer ändamålsenligt.
Enligt paragrafens 2 mom. får resultatet av räkningen av förtidsrösterna inte offentliggöras förrän valförrättningen är avslutad klockan 20 på valdagen. Enligt paragrafens 3 mom. är det centralnämnden för lagtingsval som ansvarar för att de förtidsröster som avgetts via internet inte räknas eller rapporteras förrän vid den tidpunkten. Det sistnämnda momentet föreslås bli upphävt.
66 § Förbud mot ändringssökande. Generellt gäller ett förbud mot ändringssökande i valmyndigheternas beslut i ärenden som gäller förtidsröstning enligt 7–10 kap. I stället kan valresultatet överklagas på det sätt som anges i 13 kap. Eftersom 10 kap. föreslås bli upphävt ändras hänvisningen till 7–9 kap.
67 § Anordnande av röstning. Paragrafen handlar om förfarandet vid förtidsröstning på ett förtidsröstningsställe, och föreslås bli anpassad till att det ska bli möjligt att anordna förtidsröstning utanför Åland.
Av paragrafens nuvarande 3 mom. framgår att röstningsförfarandet ska vara organiserat så att valhemligheten bevaras, vilket således också omfattar röstning på förtidsröstningsställen utanför Åland. Enligt förslaget flyttas detta grundläggande krav till paragrafens 1 mom.
I paragrafens nuvarande 1 mom. anges att de valförrättare som utsetts av den kommunala centralvalnämnden ansvarar för förtidsröstningen vid allmänna förtidsröstningsställen samt att det ska vara minst två valförrättare närvarande vid röstning. En precisering föreslås så att bestämmelserna avser allmänna förtidsröstningsställen i kommunen. Samtidigt föreslås ett nytt 3 mom. som anger att den som har utsetts till valförrättare för ett allmänt förtidsröstningsställe utanför Åland ansvarar för röstningen där, samt att det i dessa fall är tillräckligt med att en valförrättare är närvarande.
Paragrafens nuvarande 4 och 5 mom. gäller distribution av valstämplar och annan utrustning samt hantering av dessa och vissa förtidsröstningshandlingar efter att förtidsröstningen har avslutats. Av lagens 57 § följer att landskapsregeringen tillhandahåller valstämplar som ska användas vid röstning på förtidsröstningsställen, vilket således även innefattar förtidsröstningsställen utanför Åland. Enligt förslaget ska valstämplar, överblivna förtidsröstningshandlingar och förteckningar över väljare som har förtidsröstat från förtidsröstningsställen utanför Åland skickas tillbaka till landskapsregeringen. I lagens 71 § 2 mom. anges att förteckningarna över dem som förtidsröstat inte är offentliga förrän röstningen har avslutats på valdagen. Detta gäller även förteckningarna som har förts vid förtidsröstningsställen utanför Åland när de inkommer till landskapsregeringen. Det innebär samtidigt att medlemmarna i den politiska landskapsregeringen till exempel inte har tillgång till förteckningarna, vilket är viktigt att poängtera i detta sammanhang.
68 § Tider för röstning. Enligt paragrafens 1 mom. ska ett allmänt förtidsröstningsställe under förtidsröstningstiden vara öppet för röstning under de tider som kommunstyrelsen bestämmer. Röstningstiderna får inte infalla vardagar före klockan 8 eller efter klockan 20 och inte heller lördagar före klockan 9 eller efter klockan 18. I förtydligande syfte föreslås att det i paragrafen preciseras att ett allmänt förtidsröstningsställe ska vara öppet alla dagar utom söndagar, om inte kommunstyrelsen av särskilda skäl bestämmer något annat. Den föreslagna formuleringen motsvarar gällande praxis och fanns också i den tidigare landskapslagen (1970:39) om lagtingsval och kommunalval. Dessutom görs en språklig ändring genom att ordet ”röstningstiderna” ersätts med ”öppettiderna”, också det i förtydligande syfte. Motsvarande ändring görs även i det föreslagna 4 mom.
Enligt förslaget fogas till paragrafen ett nytt 2 mom. om tider för röstning på allmänna förtidsröstningsställen utanför Åland. När det gäller dem föreslås att landskapsregeringen i landskapsförordning ska ange vilka dagar och tider under förtidsröstningstiden de ska vara öppna för röstning. Förtidsröstningstiden anges i 59 § och pågår från och med den 15 dagen till och med den femte dagen före valdagen. När det gäller förtidsröstningstiden utanför Åland föreslås dock att den avslutas redan den tionde dagen före valdagen. Den här föreslagna formuleringen innebär att det inte krävs att ett allmänt förtidsröstningsställe utanför Åland är öppet för röstning alla dagar under förtidsröstningstiden, utan landskapsregeringen kan bestämma att röstningen anordnas under färre antal dagar. Det innebär också att ett förtidsröstningsställe utanför Åland kan vara öppet för röstning på en söndag. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar delvis bestämmelserna om bestämmande av förhandsröstningstiden utomlands i rikets vallag, enligt vilka förhandsröstningsperioden vid finska beskickningar enligt vad som bestäms genom förordning av statsrådet kan vara kortare än vad som anges i lagen. Öppettiderna under de dagar förhandsröstningen förrättas bestäms dock av chefen för den enskilda beskickningen.
73 § Vidarebefordran av ytterkuverten. Paragrafen anger att valförrättaren efter avslutad förtidsröstning ska skicka ytterkuverten till den centralvalnämnd som de är riktade till, vilket kan vara centralvalnämnden i den egna kommunen eller i en annan kommun.
När det gäller ytterkuverten från ett förtidsröstningsställe utanför Åland är det inte ändamålsenligt att de skickas direkt till de olika centralvalnämnderna i kommunerna. I stället föreslås att de tas emot centralt av landskapsregeringen, som sen i sin tur vidarebefordrar dem till de kommunala centralvalnämnder de är riktade till. Enligt 62 § i rikets vallag skickas ytterkuverten från förtidsröstningen utomlands till utrikesministeriet som sen vidarebefordrar dem till den kommunala centralvalnämnden i fråga.
I förtydligande syfte föreslås att ett nytt 3 mom. fogas till paragrafen, enligt vilket ytterkuverten ska skickas så att de inkommer till respektive kommunal centralvalnämnd senast klockan 19 fredagen före valdagen. Enligt 61 § ska den kommunala centralvalnämnden senast vid den tidpunkten börja granska förtidsröstningshandlingarna. Förtidsröstningshandlingar som inkommer efter den tidpunkten ska inte beaktas och får heller inte öppnas.
74 § Brevröstningshandlingar. Paragrafen föreslås bli ändrad så att brevröstningshandlingarna beställs hos landskapsregeringen i stället för hos den kommunala centralvalnämnden. Beställningen ska göras personligen på en särskild blankett eller på något annat sätt som säkert fastställer beställarens identitet, till den delen föreslås inga ändringar. I detta sammanhang kan det dock förtydligas att underskrivna blanketter som skannats in och skickats med e-post till landskapsregeringen ska godkännas om innehållet är korrekt.
Enligt paragrafens gällande lydelse kan handlingarna beställas innan förtidsröstningstiden börjar och senast före utgången av förtidsröstningstiden. Det finns således ingen egentlig begränsning för hur tidigt de kan beställas. Enligt förslaget anges att brevröstningshandlingar kan beställas tidigast tre månader före valdagen. Liksom enligt lagens nu gällande lydelse ska en beställning av brevröstningshandlingar ha inkommit senast under förtidsröstningstiden, det vill säga senast den femte dagen före valdagen. Det sistnämnda föreslås bli förtydligat för att inte riskera oklarhet till följd av att en annan förtidsröstningstid anges för röstning utanför Åland.
Enligt förslaget förtydligas också väljarens ansvar när det gäller att beställa handlingarna i tillräckligt god tid för att brevrösten ska hinna fram till den kommunala centralvalnämnden inom den angivna tiden. Motsvarande ansvar när det gäller att skicka in brevröstningshandlingarna finns redan i 77 § 2 mom.
75 § Landskapsregeringens och den kommunala centralvalnämndens uppgifter. I paragrafen anges den kommunala centralvalnämndens uppgifter i samband med brevröstning. De flesta av uppgifterna föreslås bli överförda till landskapsregeringen. Med hänvisning till det ändras hela paragrafen inklusive rubriken.
Paragrafens 1 mom. ändras så att det är landskapsregeringen som utan dröjsmål ska sända brevröstningshandlingarna till den adress som väljaren har uppgett vid beställningen. Enligt 60 § i dess nu gällande lydelse ska landskapsregeringen senast den 34 dagen före valdagen skicka förtidsröstningshandlingarna till de kommunala centralvalnämnderna för vidarebefordran bland annat till de väljare som beställt brevröstningshandlingar. Den kommunala centralvalnämnden ska sedan utan dröjsmål skicka handlingarna till dessa väljare. Genom att förtidsröstningshandlingarna inte längre ska gå via den kommunala centralvalnämnden kommer de att nå de aktuella väljarna i ett tidigare skede. Enligt 76 § får förtidsröstning per brev ske tidigast den 27 dagen före valdagen, vilket är den dag då kandidatlistorna fastställs slutligt (enligt 48 §).
Enligt paragrafens 2 mom. ska centralvalnämnden på särskild begäran av en väljare som har sin adress i kommunen ombesörja att brevröstningshandlingarna förs direkt till väljaren och även avhämtas där. Även denna uppgift föreslås bli överförd till landskapsregeringen. Här kan påpekas att det i det här fallet inte är frågan om sådan ”hemmaröstning” som till exempel finns i riket, det vill säga att den tjänsteman som lämnar och hämtar röstningshandlingarna här inte fungerar som valförrättare och därmed inte ska närvara vid själva röstningen. Förfarandet är fortfarande att betrakta som brevröstning även om handlingarna lämnas och hämtas utan att skickas per post.
När det gäller 3 mom. ska landskapsregeringen föra en förteckning över de väljare som brevröstningshandlingar sänds till, medan den kommunala centralvalnämnden fortfarande ska föra en förteckning över vilka väljare som skickar in brevröstningshandlingar. Till momentet fogas dessutom bestämmelsen i det nuvarande 4 mom. om att centralvalnämnden kan delegera uppgiften till en av nämnden utsedd person.
10 kap. Förtidsröstning via internet
78–86 §§ Med hänvisning till det som framförts i den allmänna motiveringen föreslås kapitelrubriken och samtliga paragrafer i kapitlet bli upphävda.
98 § Förfarande vid rösträkningen. I paragrafens 2 mom. 1 punkten anges att en kandidats röstetal bestäms genom sammanräkning av antalet valsedlar med kandidatens nummer och antalet röster som avgetts för kandidaten via internet. Formuleringen föreslås bli ändrad med hänvisning till att ingen förtidsröstning via internet kommer att anordnas.
105 § Centralnämndernas protokoll. Enligt paragrafens 2 mom. ska den kommunala centralvalnämnden i sitt protokoll skilt ange antalet förtidsröster som avgetts per brev respektive via internet. Enligt förslaget stryks hänvisningen till förtidsröster via internet.
106 § Centralnämndernas avslutande åtgärder. I paragrafen finns bestämmelser om försegling och arkivering av handlingar från lagtings- och kommunalvalen samt den elektroniska valurnan. Eftersom det inte kommer att anordnas någon röstning via internet kommer det inte heller att finnas någon elektronisk valurna. Paragrafens 1 och 3 mom. föreslås därför bli ändrade så att hänvisningarna till den elektroniska valurnan stryks.
114 § Omval efter överklagande. Paragrafen reglerar förfarandet i den situation att ett omval till lagtinget anordnas med anledning av ett överklagande. Enligt paragrafens 2 mom. anordnas inte förtidsröstning via internet vid ett omval. Eftersom röstning via internet inte kommer att anordnas blir bestämmelsen onödig och stryks därför.
115 § Nyval efter upplösning av lagtinget. Paragrafen reglerar förfarandet vid nyval efter att lagtinget har upplösts. Enligt paragrafens 2 mom. ska förtidsröstning via internet inte anordnas vid nyval. Eftersom röstning via internet inte kommer att anordnas blir bestämmelsen onödig och stryks därför.
117 § Kostnadsfördelning. Enligt paragrafens 1 mom. 5 punkten svarar landskapsregeringen för kostnaderna för förtidsröstningen via internet. Bestämmelsen blir onödig i och med att ingen förtidsröstning via internet kommer att anordnas och föreslås därför bli upphävd.
Bestämmelsen i 3 punkten om att landskapsregeringen svarar för kostnaderna för valförrättarna och de allmänna förtidsröstningsställena innefattar även förtidsröstningsställen utanför Åland.
2. Landskapslag om upphävande av 11a § landskapslagen om förfarandet vid rådgivande kommunala folkomröstningar
1 §. Enligt 11a § i landskapslagen om förfarandet vid rådgivande kommunala folkomröstningar kan kommunen bestämma att förtidsröstning via internet ska ordnas i stället för brevröstning. Ett sådant beslut ska fattas samtidigt som beslutet om att ordna folkomröstning. Med hänvisning till att det inte längre ska anordnas förtidsröstning via internet enligt vallagen, föreslås att den möjligheten inte heller ska finnas kvar när det gäller rådgivande kommunala folkomröstningar.
2 §. Den föreslagna lagen bör träda i kraft samtidigt som de föreslagna ändringarna av vallagen.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.
1.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av vallagen för Åland
I enlighet med lagtingets beslut
upphävs 58 § 3 mom., 61 § 1 mom. 6 punkten och 2 mom., 65 § 3 mom., kapitelrubriken till 10 kap., 78–86 §§, 117 § 1 mom. 5 punkten vallagen (2019:45) för Åland,
ändras lagens 5 §, 6 § 2 och 4 mom., 13 § 2 mom., 17 § 2 mom. 10 punkten, 21 § 4 mom., 52 § 1 mom., 53 § 2 mom., 54 § 3 mom., 59 §, 60 §, 62 §, 65 § 1 mom., 66–68 §§, 73–75 §§, 98 § 2 mom. 1 punkten, 105 § 2 mom., 106 § 1 och 3 mom., 114 § 2 mom., 115 § 2 mom. samt
fogas till lagens 11 § ett nytt 2 mom. och till lagens 49 § ett nytt 3 mom. som följer:
5 §
Valförrättning
Val förrättas genom att det anordnas förtidsröstning och röstning på valdagen. Landskapsregeringen och kommunerna anordnar gemensamt förtidsröstning på Åland och kommunerna anordnar röstning på valdagen.
Landskapsregeringen ansvarar för att det anordnas förtidsröstning utanför Åland.
6 §
Förtidsröstningsställen och vallokaler
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Kommunstyrelsen fattar beslut om allmänna förtidsröstningsställen i kommunen. I varje kommun ska finnas minst ett allmänt förtidsröstningsställe, om inte kommunstyrelsen efter överenskommelse med landskapsregeringen och en eller flera andra kommuner beslutar att det inte finns något behov av det. De allmänna förtidsröstningsställena utanför Åland anges i landskapsförordning.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Förutom på förtidsröstningsställen kan förtidsröstning ske per brev på det sätt som anges i denna lag.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
11 §
Valförrättare
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Landskapsregeringen ansvarar för att det finns minst en valförrättare för varje allmänt förtidsröstningsställe utanför Åland.
13 §
Centralnämndernas sammanträden
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Utöver vad som anges i 1 mom. sammanträder centralnämnden för lagtingsval i den utsträckning som behövs för att fullgöra sina uppgifter enligt 3 kap.
17 §
Rösträttsregister
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Uppgifterna tas in i rösträttsregistret sådana de är i befolkningsdatasystemet och hembygdsrättsregistret den 1 september klockan 24. För varje röstberättigad antecknas
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
10) om en spärrmarkering har gjorts med stöd av 36 § lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (FFS 661/2009).
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
21 §
Granskning av uppgifter
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
I de fall där utlämnandet av personuppgifter är begränsat med en spärrmarkering enligt 36 § lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, är endast uppgifterna om fullständigt namn och datum för införande i rösträttsregistret tillgängliga för granskning.
49 §
Tryckning och distribution
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Landskapsregeringen ska se till att sammanställningen av kandidatlistor för lagtingsvalet och varje sammanställning av kandidatlistor för kommunalvalet finns tillgängliga vid de allmänna förtidsröstningsställena utanför Åland under den tid förtidsröstningen där pågår.
52 §
Meddelande om valförrättningen
Centralnämnden för lagtingsval ska senast 20 dagar före valdagen meddela om förtidsröstningen på landskapsregeringens elektroniska anslagstavla enligt förvaltningslagens bestämmelser om offentlig delgivning. I meddelandet ska ingå information om förtidsröstningstiden, om alla allmänna förtidsröstningsställen samt om möjligheten att rösta per brev.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
53 §
Bestämmelser om förtidsröstningsställen och vallokaler
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Alla förhandsröstningsställen och vallokaler ska ha ett utrymme som är lämpligt för röstningen. Det ska finnas tillräckligt med plats också för väljare som inväntar sin tur att rösta. Den kommunala centralvalnämnden ansvarar för förtidsröstningsställen och vallokaler i kommunen medan landskapsregeringen ansvarar för förtidsröstningsställen utanför Åland.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
54 §
Valsedlar
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Landskapsregeringen ska sända ett tillräckligt antal valsedlar till varje kommunal centralvalnämnd och vid behov till förtidsröstningsställen utanför Åland. Valsedlarna översänds i slutet omslag försett med en anteckning om deras antal. Försändelserna skickas enligt bestämmelserna i 60 § inför förtidsröstningen och i god tid inför röstningen på valdagen.
59 §
Förtidsröstningstiden
Förtidsröstningstiden inleds den 15 dagen före valdagen och avslutas utanför Åland den tionde dagen före valdagen och på Åland den femte dagen före valdagen.
60 §
Förtidsröstningshandlingar
Vid förtidsröstning på ett förtidsröstningsställe och per brev ska valsedel samt valkuvert, följebrev och ytterkuvert användas. Följebrev och ytterkuvert som används vid röstning på ett förtidsröstningsställe ska skilja sig från dem som används vid förtidsröstning per brev.
Landskapsregeringen ska senast den 34 dagen före valdagen skicka valsedlar och övriga förtidsröstningshandlingar till de kommunala centralvalnämnderna. Centralvalnämnderna ska vidarebefordra valsedlarna och de övriga förtidsröstningshandlingarna till valförrättarna och valbestyrelsen i kommunen.
Landskapsregeringen ska se till att valsedlar och övriga förtidsröstningshandlingar finns tillgängliga vid de vid de allmänna förtidsröstningsställena utanför Åland under den tid förtidsröstningen där pågår.
62 §
Anteckning i vallängden
Om följebrev och valkuvert kan godkännas antecknar den kommunala centralvalnämnden i vallängden i vilket eller vilka val väljaren har utövat sin rösträtt, såvida inte en notering har gjorts i rösträttsregistret i samband med röstningen.
65 §
Räkning av förtidsröster
De godkända valkuverten öppnas vid centralnämndernas sammanträde på valdagen. Sammanträdet får inledas och öppnandet påbörjas tidigast klockan 9, såvida inte centralvalnämnden har fattat beslut om att förtidsrösterna i kommunalvalet ska räknas tillsammans med rösterna som avgivits på valdagen i ett röstningsområde. I nämndens protokoll antecknas antalet valkuvert. Därefter öppnas valkuverten och rösterna räknas på det sätt som i 91 § föreskrivs för räkning av röster i en valnämnd.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
66 §
Förbud mot ändringssökande
I en valmyndighets beslut i ett ärende som gäller förtidsröstning enligt 7–9 kap. i denna lag får ändring inte sökas särskilt.
67 §
Anordnande av röstning
Röstningsförfarandet på ett förtidsröstningsställe ska vara organiserat så att valhemligheten bevaras.
De valförrättare som utsetts av den kommunala centralvalnämnden ansvarar för förtidsröstningen vid allmänna förtidsröstningsställen i kommunen. Vid varje allmänt förtidsröstningsställe ska finnas minst två valförrättare närvarande.
Den som har utsetts till valförrättare för ett allmänt förtidsröstningsställe utanför Åland ansvarar för förtidsröstningen där. Vid ett allmänt förtidsröstningsställe utanför Åland räcker det att en valförrättare är närvarande när röstning förrättas.
Valbestyrelsen i kommunen ansvarar för förtidsröstningen i en inrättning. Förtidsröstningen i en inrättning anordnas endast för dem som vårdas eller har intagits där.
Den kommunala centralvalnämnden ska översända valstämplar och övrig utrustning till valförrättarna och valbestyrelsen i kommunen inför förtidsröstningen.
Efter avslutad förtidsröstning i kommunen ska valstämplarna, överblivna förtidsröstningshandlingar samt förteckningarna över de väljare som förtidsröstat omedelbart skickas till den kommunala centralvalnämnden. Efter avslutad förtidsröstning vid ett förtidsröstningsställe utanför Åland skickas valstämplar och de nämnda handlingarna till landskapsregeringen.
68 §
Tider för röstning
Ett allmänt förtidsröstningsställe på Åland ska under förtidsröstningstiden vara öppet för röstning alla dagar utom söndagar om inte kommunstyrelsen av särskilda skäl bestämmer något annat. Förtidsröstning sker under de tider kommunstyrelsen bestämmer. Öppettiderna får inte infalla vardagar före klockan 8 eller efter klockan 20 och inte heller lördagar före klockan 9 eller efter klockan 18.
Ett allmänt förtidsröstningsställe utanför Åland ska under förtidsröstningstiden vara öppet för röstning under de dagar och på de tider landskapsregeringen bestämmer genom landskapsförordning.
Förtidsröstning i en inrättning ska under förtidsröstningstiden anordnas under en eller högst två dagar på de tider som valbestyrelsen bestämmer.
Valförrättarna och valbestyrelsen ska se till att information om öppettiderna och om förfarandet vid förtidsröstningen finns på en väl synlig plats på förtidsröstningsstället.
73 §
Vidarebefordran av ytterkuverten
Valförrättaren vid ett allmänt förtidsröstningsställe på Åland eller valbestyrelsen ska utan dröjsmål se till att de ytterkuvert som är riktade till centralvalnämnden i den egna kommunen tillställs centralvalnämnden på det sätt som den har anvisat, samt att de ytterkuvert som är riktade till andra centralvalnämnder omedelbart skickas till dem per post eller på något annat tillförlitligt sätt.
Valförrättaren vid ett allmänt förtidsröstningsställe utanför Åland ska utan dröjsmål skicka ytterkuverten till landskapsregeringen på det sätt som landskapsregeringen bestämmer. Landskapsregeringen ska se till att ytterkuverten utan dröjsmål vidarebefordras till de kommunala centralvalnämnderna.
Ytterkuverten ska skickas så att de har inkommit till den kommunala centralvalnämnd de är riktade till senast klockan 19 fredagen före valdagen.
74 §
Brevröstningshandlingar
Den som har för avsikt att förtidsrösta per brev ska skriftligen beställa brevröstningshandlingar hos landskapsregeringen. Beställningen ska göras personligen på en särskild blankett eller på något annat sätt som säkert fastställer beställarens identitet. Handlingarna kan beställas tidigast tre månader före valdagen men beställningen ska ha kommit in till landskapsregeringen senast den femte dagen före valdagen. Väljaren ansvarar själv för att beställningen sker i tillräckligt god tid för att de brevröstningshandlingar som sänds tillbaka kommer till den kommunala centralvalnämnden inom den tid som anges i 76 §.
75 §
Landskapsregeringens och den kommunala centralvalnämndens uppgifter
Landskapsregeringen ska utan dröjsmål sända brevröstningshandlingarna tillsammans med anvisningar till den adress som beställaren har uppgivit. Om sammanställningarna av kandidatlistor för de aktuella valen har fastställts ska de bifogas.
Om en väljare som beställt brevröstningshandlingar har en adress i en åländsk kommun, ska landskapsregeringen på särskild begäran ombesörja att brevröstningshandlingarna förs direkt till väljaren samt att handlingarna avhämtas.
Landskapsregeringen gör upp en förteckning över väljare till vilka brevröstningshandlingar sänds och den kommunala centralvalnämnden gör upp en förteckning över väljare som sänder in brevröstningshandlingar. Centralvalnämnden kan delegera denna uppgift till en av nämnden utsedd person. Förteckningarna är inte offentliga förrän röstningen har avslutats på valdagen.
98 §
Förfarande vid rösträkningen
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Rösträkningen ska genomföras på följande sätt:
1) en kandidats röstetal bestäms genom att räkna ihop de godkända valsedlar där kandidatens nummer har antecknats,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
105 §
Centralnämndernas protokoll
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
I protokollet ska antalet förtidsröster anges. Antalet ogiltiga valsedlar och valsedlar som inte är ifyllda ska anges skilt beträffande valsedlar som avgetts vid förtidsröstning och skilt för varje röstningsområde. Den kommunala centralvalnämnden ska skilt ange antalet förtidsröster som avgetts per brev.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
106 §
Centralnämndernas avslutande åtgärder
Centralnämnderna ska sätta in alla valsedlar i omslag som förseglas. Valsedlarna förvaras till dess följande val har förrättats och vunnit laga kraft.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Handlingarna från lagtingsvalet förvaras i landskapsarkivet och handlingarna från kommunalvalen i respektive kommuns arkiv.
114 §
Omval efter överklagande
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Förrättandet av ett omval sköts av samma valmyndigheter som vid det upphävda valet. Vid omval till en kommuns fullmäktige anordnas förtidsröstning på ett förtidsröstningsställe endast i den kommun där omvalet förrättas.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
115 §
Nyval efter upplösning av lagtinget
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Vid nyval till lagtinget gäller i tillämpliga delar bestämmelserna om ordinarie val i denna lag. Om ett nytt rösträttsregister upprättas ska den 1 september som avgörande tidpunkt i 16 § ersättas med den 46 dagen före valdagen.
Denna lag träder i kraft den …
2.
L A N D S K A P S L A G
om upphävande av 11a § landskapslagen om förfarandet vid rådgivande kommunala folkomröstningar
I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:
1 §
Genom denna lag upphävs 11a § i landskapslagen (1998:20) om förfarandet vid rådgivande kommunala folkomröstningar sådan den lyder i landskapslagen 2019/47.
2 §
Denna lag träder i kraft den …
Mariehamn den 1 september 2022 | |
L a n t r å d |
Veronica Thörnroos |
Föredragande minister |
Harry Jansson |
Bilaga 1: Olika former av cyberattacker och hot som kan användas för att störa ett elektroniskt valsystem.
Generiska cyberattacker, valsystemet utsätts för en indirekt attack | Riktade attacker mot valsystemet | Utnyttjande av valspecifika sårbarheter | Desinformationskampanjer och liknande i syfte att ifrågasätta valets integritet |
Denial-of-service (DoS) attack, en attack I syfte att hindra normal användning av systemet. Den vanligaste formen är överbelastningsattacker | Zero-day exploit, utnyttjande av sårbarheter i programvaran som är okända för den som ska försöka förebygga sårbarheterna | Valperioden är satt långt på förhand, det är enkelt att veta när det är attraktivt att störa systemet | Läckandet av konfidentiell information |
Deformering av hemsidor och manipulering av informationen | Försöker övertyga människor att delge känsliga uppgifter/nätfiske | Valdagen när mycket står på spel är särskilt sårbar | Spridning av desinformation gällande det elektroniska valsystemets trovärdighet |
Indirekta attacker utförda av cyberkriminella eller industrispioner | Manipulerar valdata genom att få tillgång till systemet | Systemet används endast vid enstaka tillfällen med flera års mellanrum men används då av massvis av väljare samtidigt | Spridning av desinformation om valprocesserna |
Utnyttjande av låg IT-säkerhet, t.ex. genom att avkoda svaga lösenord | Hackning av elektroniska valsystem | Begränsade resurser att upprätthålla ett tillräckligt säkert system | Projekt för att använda elektroniska valsystem misslyckas vilket leder till att förtroendet undermineras |
| Attacker inifrån organisationen | Komplexa strukturer som ofta måste delas mellan olika parter | Desinformation angående valsystemet som sprids som en del av en politisk kampanj |
Källa: International Institute for Democracy and Electoral Assistance. Cybersecurity in Elections 2019, s. 23, egen översättning.
Bilaga 2: Identifierade hot i samband med internetröstning i landskapet och deras sannolikhet.
Sannolikhet | Hot | Beskrivning
|
Medium | Osäker teknisk miljö, valutrustning etc. hos ansvariga | IT-infrastrukturen är inte tillräckligt säker eller hanteras osäkert (hur enheter, USB, osv. används) |
Hög | Osäker teknisk miljö, valutrustning etc. hos väljare | Väljarens utrustning är sårbar och en angripare kan få tillgång till väljarens enhet och påverka röstningen/resultatet |
Hög | Svårt att beskriva, förklara och auditera ett elektroniskt valsystem för allmänheten och få deras förtroende | Om allmänheten, politiska partier, oppositionen eller andra intressenter ifrågasätter valresultatet eller valsystemets förtroende så är det svårt att bevisa att resultatet och systemet fungerat korrekt |
Medium | Belastningsattack mot elektroniska valsystemet, väljarna eller åländsk teknisk infrastruktur som påverkar systemet och möjligheten att rösta | En belastningsattack kan göra valsystemet onåbart och således påverka väljarnas möjlighet att rösta elektroniskt |
Medium | Attack/intrång på Ålands informationssida val.ax för att sprida felaktig Information (före/efter val, valresultat, etc.) eller sprida skadlig kod till medborgare som besöker sidan | Informationssidan val.ax innehåller information om åländska val som är viktiga för medborgarna |
Hög | Svårighet/hot med att samordna/samarbeta med många olika parter som är med i design, upphandling, leverans, drift och säkerhet av ett internetröstningssystem | Samordning av alla intressenter, leverantörer och partners i en så komplex miljö som i ett internetröstningssystem kan vara utmanande. Behövs en strukturerad och dokumenterad process som följs |
Hög | Begränsade resurser (ekonomiska, budget, personal) för att upprätthålla tillräcklig säkerhet för internetröstning | God informationssäkerhet kräver tillräckliga resurser och kunskaper för att hanteras på ett strukturerat sätt |
Låg | Fysisk attack mot teknisk infrastruktur under drift av landskapsregeringen eller extern leverantör | Om en angripare fysiskt kommer åt utrustning som används i samband med internetröstning finns det en risk att valresultatet förstörs eller att valhemligheten röjs |
Låg | Interna arbetare/medlemmar i valadministrationen som avsiktligt påverkar säkerheten av elektroniska valet, systemet eller processerna för valet | Interna och betrodda medlemmar i valadministrationen kan avsiktligt försöka påverka säkerheten av valsystemet |
Hög | Interna arbetare/medlemmar i valadministrationen som oavsiktligt påverkar säkerheten av elektroniska valet, systemet eller processerna för valet | Interna och betrodda medlemmar i valadministrationen kan oavsiktligt påverka säkerheten om systemet för internetröstning är mycket komplext |
Medium | Lagstiftningen inom området är inte tillräckligt uppdaterad. Eventuellt existerar kryphål eller brister som kan påverka förutsättningarna för internetröstning | Gäller inte endast bestämmelserna i vallagen utan kan även röra annan lagstiftning om exempelvis informationshantering och säkerhetsutredningar |
Medium | En tillräckligt avancerad angripare gör intrång i systemet och påverkar valresultatet obemärkt | En avancerad angripare med tillräckliga resurser kan ha möjlighet att göra intrång i systemet och påverka valresultat eller integriteten av rösterna |
Hög | Otillräcklig teknisk övervakning av systemet för att identifiera intrång eller försök till intrång på systemet med avsikt att påverka resultatet | Ett säkert system kräver omfattande och avancerad teknisk övervakning för att ha möjligheten att identifiera angrepp mot valsystemet |
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 23/2021-2022
[1] Council of Europe: Recommendation CM/Rec(2017)5 of the Committee of Ministers to member States on standards for e-voting. Adopted by the Committee of Ministers on 14 June 2017 at the 1289th meeting of the Ministers´ Deputies.
[2] Slutrapport: Implementation av i-röstning. Styrgruppen för projektet. Version 1.0, 20191202.
[3] Förutsättningar för internetröstning i Finland. Slutrapport från arbetsgruppen. Justitieministeriet, betänkande och utlåtanden 60/2017 (på finska, sammandrag på svenska och engelska).
[4] Springall, D., Finkenauer, T., Durumeric, Z., Kitcat, J., Hursti, H., MacAlpine, M. & Halderman, J. A. 2014. Security Analysis of the Estonian Internet Voting System.
[5] Møller Jørgensen, Andreas (2016). Competing Visions of eDemocracy in Greenland: Negotiations of Power in Online Political Participation. Policy Studies Organization.
[6] E-röstning och andra valfrågor. SOU 2013:24.
[8] International Institute for Democracy and Electoral Assistance. Cybersecurity in Elections 2019, s. 10.
[9] International foundation for Electoral Systems. Cybersecurity in Elections: Developing a Holistic Exposure and Adaptation Testing (HEAT) Process for Election Management Bodies 2018, s. 34.
[10] Isotalo, Anders (2019). E-demokrati: Elektronisk röstning i ett informationssamhälle, s. 64.
[11] Isotalo, Anders (2019). E-demokrati: Elektronisk röstning i ett informationssamhälle, s. 66.
[12] 8 Cybersecurity Reasons Why Online Voting May Never Happen. https://www.cylumena.com/insights/8- cybersecurity-reasons-online-voting-never-happen/
[13] International Institute for Democracy and Electoral Assistance. Cybersecurity in Elections 2019, s. 40–42.
[14] Council of Europe: Recommendation CM/Rec(2017)5 of the Committee of Min-isters to member States on standards for e-voting. Adopted by the Committee of Ministers on 14 June 2017 at the 1289th meeting of the Ministers´ Deputies.
[15] Justitieministeriet, pressmeddelande 19.12.2017. Arbetsgrupp: Mer risker än fördelar med internetröstning. https://oikeusministerio.fi/sv/-/tyoryhma-nettiaanestyksen-riskit-suuremmat-kuin-hyodyt
[16] E-röstning och andra valfrågor. SOU 2013:24, s. 193.
[17] International Institute for Democracy and Electoral Assistance. Introducing Electronic Voting: Essential Considerations, 2011, s. 31–32.
[18] Förutsättningar för internetröstning i Finland. Slutrapport från arbetsgruppen. Justitieministeriet, betänkande och utlåtanden 60/2017 (på finska, sammandrag på svenska och engelska).