Lagförslag 24/2022-2023

Tillhör ärendet: Ändring av högskolelagen
Lagtingsår: 2022-2023
Typ av dokument: Lagförslag

Ladda ner Word-dokument

 

LAGFÖRSLAG nr 24/2022-2023

 

Datum

 

 

2023-04-20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Ändring av högskolelagen

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapslagen om Högskolan på Åland föreslås ändrad för att möjliggöra högskoleutbildning även på högre nivå, förbättra möjligheten att samarbeta med andra högskolor, undervisning på engelska och möjlighet att ta ut avgifter för utbildningar som inte är på svenska.

     Lagändringen föranleds av den yrkeshögskoleutbildning på högre nivå (masterutbildning) som högskolan ska hålla i samarbete med Yrkeshögskolan Arcada under år 2024. Utbildningen är ett pilotprojekt och en del av det projekt som Åland beviljats medel för inom ramen för Europeiska unionens facilitet för återhämtning och resiliens.

     Avsikten är att den föreslagna lagen ska behandlas som en så kallad budgetlag i enlighet med 20 § 3 mom. i självstyrelselagen, så att bestämmelserna kan träda i kraft tills antagningsförfarandet till den planerade masterutbildningen inleds i september 2023.

 

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

1.1 Högskolan på Åland. 3

1.2 Europeiska unionens facilitet för återhämtning och resiliens 3

2. Behov av ändrad lagstiftning. 3

3. Landskapsregeringens förslag. 4

4. Lagstiftningsbehörigheten och förhållande till grundlagen. 4

4.1. Lagstiftningsbehörigheten. 4

4.2. Förhållande till grundlagen. 5

5. Beredningsarbetet 6

6. Förslagets konsekvenser 6

Detaljmotivering. 7

Ändring av landskapslagen om Högskolan på Åland. 7

Lagtext 11

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om Högskolan på Åland. 11

Parallelltexter 14

 


 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

1.1 Högskolan på Åland

 

Högskolans verksamhet regleras i landskapslagen (2002:81) om Högskolan på Åland (högskolelagen) och landskapsförordningen (2002/87) om Högskolan på Åland (högskoleförordningen).

     Vid högskolan kan enligt 2 § i högskolelagen ordnas både utbildningar som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund (högskoleutbildning) och utbildningar som vilar på beprövad erfarenhet (yrkeshögskoleutbildning). Omfattningen av den utbildning som ordnas vid högskolan ska vara minst 180 eller högst 270 studiepoäng, vilket innebär utbildningar på lägre nivå (kandidatutbildningar och lägre yrkeshögskoleutbildningar).  Utbildningar på högre nivå kan inte ordnas med stöd av den nuvarande lagstiftningen.

     Vid högskolan ordnas idag enligt högskoleförordningen lägre yrkeshögskoleutbildningar inom sju olika utbildningsprogram. Programmen är företagsekonomi, turism och kosthåll, social- och hälsovård, informationsteknik, sjöfart, elektroteknik och maskinteknik.

     Med start i januari 2024 har högskolan för avsikt att i samarbete med yrkeshögskolan Arcada inleda en yrkeshögskoleutbildning på högre nivå; masterutbildningen ”Energy Automation Sustainable Engineering- EASE into the future”. Utbildningen är en ettårig påbyggnadsutbildning i teknik med inriktning på energiautomatisering och hållbarhet och sker i samarbete med näringslivet. I utbildningen ingår även ett nordiskt nätverk av högskolor. Utbildningsspråket är engelska och utbildningen är en hybridutbildning med distansstudier samt studier på plats vid högskolan och vid Arcada. I och med samarbetet med Arcada får de studerande undervisning av ett lärarteam med omfattande expertis inom energi- och automationsteknik.

     Utbildningen finansieras delvis med medel från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens.

 

1.2 Europeiska unionens facilitet för återhämtning och resiliens

 

EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) är det största programmet inom EU:s återhämtningsinstrument (Next Generation EU). Programmets mål är att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i unionen och att förbättra medlemsstaternas återhämtningsförmåga. Dessutom vill man minska de sociala och ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen samt stödja en grön och digital övergång. Målen stärker sysselsättningen och produktionspotentialen i medlemsstaternas ekonomier efter coronakrisen och stödjer en hållbar tillväxt.

     Åland har år 2022 beviljats projektmedel från RRF för tre projekt. Ett av dessa projekt är att höja kompetensnivån och förnya det kontinuerliga lärandet samt att digitalisera och modernisera utbildningen på Åland. Syftet med projektet är att höja kvaliteten på de färdigheter som utbildningssystemet ger, stärka möjligheterna till livslångt lärande samt stödja skapandet av arbetstillfällen och företagande på Åland. Projektet ska vara genomfört senast den 31 december 2024 och genomförs av Högskolan på Åland.

 

2. Behov av ändrad lagstiftning

 

Landskapsregeringen konstaterar att den nya masterutbildningen som ska genomföras med stöd av projektmedlen från RRF kräver vissa ändringar av högskolelagen. De ändringar som krävs är möjligheten att ordna utbildningar på högre nivå, att förbättra möjligheten att ordna utbildningar i samarbete med andra högskolor och att ordna utbildningar på engelska. Dessutom önskar högskolan ha samma rätt som högskolorna i Finland att uppbära avgifter för utbildningar som inte sker på svenska, av andra än medborgare i stater som hör till EES-området, EU-medborgare eller personer som har permanent uppehållstillstånd i Finland.

     Landskapsregeringen konstaterar även att de detaljerade utbildningsprogrammen, som regleras i högskoleförordningen med stöd av förordningsfullmakt i högskolelagen, och deras benämningar inte överensstämmer med namnen på examina och de namn på utbildningarna som kommuniceras utåt och används i marknadsföringen av utbildningarna. Detta skapar osäkerhet och kan leda till missförstånd. Till exempel heter utbildningsprogrammet ”social- och hälsovård” för den utbildning som leder till examen som sjukskötare och utbildningsprogrammet ”sjöfart” leder till en examen som sjökapten.

 

3. Landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringen föreslår att högskolelagen ändras så att högskolan ges möjlighet att ordna utbildningar på högre nivå, att ordna utbildningar i samarbete med andra högskolor, att ordna utbildningar på engelska samt att uppbära avgifter för utbildningar som inte är på svenska av andra än medborgare i stater som hör till EES-området, EU-medborgare eller personer som har permanent uppehållstillstånd i Finland.

     Landskapsregeringen föreslår även att benämningen utbildningsprogram ändras till utbildningsområden.

     Ändringarna förutsätter ändringar av högskoleförordningen. Landskapsregeringen kommer att vidta ändringarna så att de kan träda i kraft vid samma tidpunkt som ändringarna av lagen.

     Landskapsregeringen konstaterar att den planerade masterutbildningen, som är en del av resiliensprojektet, måste vara genomförd inom 2024 för att uppfylla kraven vid beviljandet av medlen. För att utbildningarna ska kunna starta i januari 2024 måste antagningsprocessen inledas i september i samband antagningsprocessen i riket. Detta innebär att den föreslagna ändringen av högskolelagen måste träda i kraft så snart som möjligt men senast i augusti 2023.

     Genomförandet av utbildningarna kräver administrativa åtgärder vid utbildnings- och kulturavdelningen för att kunna stöda högskolans arbete med att implementera den högre nivån på utbildning. Detta kräver tilläggsanslag för utbildnings- och kulturavdelningens utvecklingsarbete inom utbildning. Lagförslaget är därför avsett att behandlas som en så kallad budgetlag med stöd av 20 § 3 mom. i självstyrelselagen, i samband med behandlingen av förslaget till andra tilläggsbudget för år 2023.

     Enligt bestämmelsen i 20 § 3 mom. i självstyrelselagen kan lagtinget bemyndiga landskapsregeringen att bestämma att en landskapslag helt eller delvis ska träda i kraft redan innan republikens president har fattat beslut om utövande av sin vetorätt, om ett anslag i landskapets budget förutsätter att lagen stiftas och det finns särskilda skäl för att landskapslagen ska träda i kraft snabbt.

 

4. Lagstiftningsbehörigheten och förhållande till grundlagen

 

4.1. Lagstiftningsbehörigheten

 

Enligt 18 § 1 och 14 punkten självstyrelselagen (1991:71) för Åland har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om landskapsregeringen och under denna lydande myndighet och inrättningar. Enligt 18 § 14 punkten har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om undervisning.

     Enligt 27 § 3 mom. i självstyrelselagen har riket lagstiftningsbehörighet i fråga om statsmyndigheternas organisation och verksamhet. Enligt förarbetena till självstyrelselagen[1] hör det till rikets behörighet att bestämma om vilka fordringar en läroinrättning ska fylla för att ha dimissionsrätt till statens universitet samt kunskapskrav för viss av staten godkänd kompetens. Det konstateras i förarbetena att en landskapslag kan utformas så att undervisningen till innehållet avviker från vad som gäller i riket. Följden kan dock bli att ett dimissionsbetyg på Åland inte berättigar till inträde vid rikets högskolor om inte särskilda avtal träffas med dem.

     För att säkerställa att utbildningen vid Högskolan på Åland är likvärdig med motsvarande utbildning vid andra högskolor i Finland har bestämmelser intagit i en överenskommelseförordning (2021:167) om yrkeshögskoleexamen avlagda på Åland. Enligt förordningen överförs den externa utvärderingen av utbildningen vid högskolan, som ankommer på landskapsmyndighet enligt 5 § 2 mom. i högskolelagen, på Nationella centret för utbildningsutvärdering. Detta säkerställer att examina avlagda vid högskolan medför samma behörighet gällande nivå på examen och fortsatta studier som examen avlagd vid en yrkeshögskola som avses i rikets yrkeshögskolelag (FFS 932/2014).

     Till rikets lagstiftningsbehörighet hör med stöd av 27 § 3 punkten i självstyrelselagen också rätten att bestämma över den kunskap och skicklighet som fordras för att vinna kompetens som godkänns av staten. Med detta avses sådana kunskapskrav som hänför sig till rikets lagstiftningsbehörighet. Rättsområdena internationella fördrag och handelssjöfart hör enligt 27 § 4 och 13 punkterna i självstyrelselagen till rikets lagstiftningsbehörighet. Rikets behörighet omfattar den offentliga sjörätten inklusive de bestämmelser om sjösäkerhet som ska tillämpas enligt internationella konventioner på området som godkänts av Finland samt certifiering av sjöfolk. Med anledning av behörighetsfördelningen regleras sjöfartsutbildningen vid högskolan i överenskommelseförordningen (2018:37) om utvärdering och godkännande av sjöfartsutbildning som ges på Åland.

     Till rikets lagstiftningsbehörighet hör enligt 27 § 30 punkten i självstyrelselagen frågor som rör behörigheten att vara verksam inom hälso-och sjukvården. I detaljmotiveringen till bestämmelsen konstateras att innehållet i utbildningen i Finland av personalen inom hälso- och sjukvården är en riksangelägenhet. Detsamma gäller de rättigheter och skyldigheter som följer av yrkesutövningen inom området. Undervisningsväsendet hör dock i sin helhet även inom detta område till landskapets behörighet[2]. Med anledning av behörighetsfördelningen regleras sjukskötarutbildningen vid högskolan i 2 § i överenskommelseförordningen om yrkeshögskoleexamina avlagda på Åland.

 

4.2. Förhållande till grundlagen

 

Enligt 6 § 1 mom. i grundlagen är alla lika inför lagen. Enligt 6 § 2 mom. i grundlagen får ingen utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. Riksdagens grundlagsutskott har konstaterat att de bestämmelser i grundlagen som gäller likabehandling och förbud mot diskriminering inte hindrar all åtskillnad mellan människor. Det väsentliga är om det är möjligt att motivera åtskillnaden mellan människor på ett sätt som är godtagbart med hänsyn till systemet för de grundläggande fri- och rättigheterna[3]. Tillgodoseendet av en annan grundläggande fri- och rättighet har av grundlagsutskottet ansetts som godtagbar grund för åtskillnad. Som godtagbara grunder har också ansetts andra betydande offentliga eller samhälleliga intressen. Vid bedömningen av särbehandling måste uppmärksamhet fästas inte bara vid om en viss åtgärd är godtagbar för att nå ett visst mål, utan också vid om regleringen är rätt proportionerad. Riksdagens grundlagsutskott har även påpekat att de godtagbara argumenten måste stå i ett sakligt och nära samband med lagens syfte[4].

     I och med förslaget att avgifter ska kunna tas ut för studier som inte är på svenska av andra än EU-medborgare försätts EU-medborgare och därmed jämförbara personer i en mer fördelaktig ställning än medborgare från andra stater. Bestämmelsen hänför sig till rättsakter och skyldigheter som binder Finland som medlem i Europeiska unionen och bygger på ömsesidighet. Riksdagens grundlagsutskott har i sin tolkningspraxis sett detta som ett acceptabelt skäl enligt grundlagens 6 § 2 mom. för att särbehandla medborgare i olika länder[5].

     Enligt 16 § 2 mom. i grundlagen ska det allmänna, enligt vad som närmare bestäms genom lag, säkerställa lika möjligheter för var och en att oavsett medellöshet enligt sin förmåga och sina särskilda behov få även annan än grundläggande utbildning samt utveckla sig själv. Enligt bestämmelsen ska rättigheten tryggas genom lag. Enligt förarbetena till grundlagen[6] är bestämmelsen inte ett hinder för att ta ut utbildningsavgifter och förutsätter inte heller ett studiestödssystem, om det på något annat sätt är möjligt att se till att de som har det sämst har en realistisk möjlighet till utbildning. I lagförslaget föreslås att högskolan ska kunna ha ett stipendiesystem genom vilket studierna för dem som deltar i avgiftsbelagd examensutbildning stöds. Det bör därför inte anses att de föreslagna bestämmelserna utesluter någon på grund av den ekonomiska situationen från studier vid högskolan på ett sätt som står i strid med grundlagen.

 

5. Beredningsarbetet

 

Ärendet har beretts som tjänstemannaberedning vid lagberedningen i samråd med Högskolan på Åland.

     Ärendet har beretts i brådskande ordning och har därför inte skickats på remiss.

 

6. Förslagets konsekvenser

 

De föreslagna ändringarna möjliggör för högskolan att starta utbildningar på högre nivå. Detta är ett krav för att kunna genomföra den planerade masterutbildningen så att kraven för de resiliensmedel som Åland beviljats uppfylls.

     Införandet av engelska som undervisningsspråk gör det möjligt för högskolan att anta flera internationella studerande.

     De ekonomiska konsekvenserna av att införa utbildningar på högre nivå är i huvudsak beaktade i grundbudgeten för år 2023. Utöver det som täcks genom anslaget i grundbudgeten kräver genomförandet av lagförslaget utökade administrativa resurser på utbildnings- och kulturavdelningen för att kunna förverkliga och understöda högskolans arbete med att implementera den högre nivån på utbildning samt arbetet med att inarbeta den europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF) som referensverktyg i det åländska utbildningssystemet. I förslaget till andra tilläggsbudget för är 2023[7] föreslås ett tilläggsanslag om 30 000 euro för dessa administrativa merutgifter med anledning lagförslaget.

 

Detaljmotivering

 

Ändring av landskapslagen om Högskolan på Åland

 

3 § Högskoleutbildning. Begreppet utbildningsprogram föreslås ändrat till begreppet utbildningsområden för att underlätta högskolans kommunikation utåt och marknadsföring av de utbildningar skolan ordnar.

 

9 § Styrelsens uppgifter. Begreppet utbildningsprogram föreslås ändrat till begreppet utbildningsområden för att underlätta högskolans kommunikation utåt och marknadsföring av de utbildningar skolan ordnar.

 

13 § Olika nämnder. Begreppet utbildningsprogram föreslås ändrat till begreppet utbildningsområden för att underlätta högskolans kommunikation utåt och marknadsföring av de utbildningar skolan ordnar.

 

18 § Undervisningsspråk. Det är viktigt att högskolan får rätt att undervisa och examinera på engelska med tanke på nordiska högskoleexamina som avläggs på engelska. Vid den nya masterutbildningen som planeras att genomföras under 2024 kommer utbildningsspråket att vara engelska.

     Enligt 40 § självstyrelselagen är undervisningsspråket svenska i skolor som bekostas av allmänna medel och får understöd av sådana, om inte något annat föreskrivs i landskapslag. Enligt motiven till självstyrelselagen avses med begreppet skola även andra skolor än läropliktiga skolor, vilket inkluderar även högskolor.

     Landskapsregeringen föreslår därför en bestämmelse om att undervisningsspråken vid högskolan är svenska och engelska.

 

19 § Examina. Bestämmelserna i 1 mom. kompletteras i förtydligande syfte. Enligt bestämmelsen kan det vid högskolan avläggas examina på både lägre och högre nivå.

     I andra momentet föreslås begreppet utbildningsprogram ändrat till begreppet utbildningsområden för att underlätta högskolans kommunikation utåt och marknadsföring av de utbildningar skolan ordnar.

 

20 § Utbildningsområden som leder till högskoleexamen. Begreppet utbildningsprogram föreslås ändrat till begreppet utbildningsområden för att underlätta högskolans kommunikation utåt och marknadsföring av de utbildningar skolan ordnar.

     I 1 och 2 mom. förtydligas att den utbildning som avses i momenten är högskoleutbildning på lägre nivå.

     Bestämmelsen i 3 mom. om att utbildningsområdena ska inriktas på särskilda sektorer inom arbetslivet dom kräver yrkeskunskap omfattar utbildning på både lägre och högre nivå.

     Bestämmelserna i 4 mom. föreslås kompletterat så att även utbildningsnivåerna ska fastställas i landskapsförordning. Utbildningsnivåerna fastställs i enlighet med den europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF). EQF är ett system med åtta nivåer för alla typer av kvalifikationer. Systemet bygger på läranderesultat och används för att jämföra olika nationella referensramar för kvalifikationer. EQF bidrar till att kvalifikationer från olika länder och institutioner blir tydligare, mer jämförbara och lättare att använda i andra länder. EQF nivå sex innebär lägre högskoleexamina och yrkeshögskoleexamina samt universitetens och yrkeshögskolornas specialiseringsutbildningar för personer som har avlagt lägre högskoleexamen eller yrkeshögskoleexamen. EQF nivå 7 innebär högre högskoleexamina och högre yrkeshögskoleexamina, universitetens samt yrkeshögskolornas specialiseringsutbildningar för personer som har avlagt högre högskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen.

     I 4 mom. föreslås även att begreppet studiepoäng ändras till begreppet ECTS-poäng. Det europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter (ECTS) är ett verktyg inom det europeiska området för högre utbildning som ska göra studiernas omfattning mer överskådlig. Det gör det lättare för studenterna att flytta mellan länder och att få sina utländska kurser och examina erkända.

     I 6 mom. läggs omfattningen av antal ECTS-poäng för en examen på högre nivå till. Omfattningen föreslås vara minst 60 och högst 120 ECTS-poäng, vilket motsvarar studier under ett till två läsår.

 

20a § Samarbete med andra högskolor. En ny paragraf föreslås som förtydligar att högskolan kan samarbeta med andra högskolor kring undervisningen.

 

22 § Behörighet för högskolestudier. Första momentet föreslås förtydligat så att behörighetskraven i momentet gäller för studier på lägre nivå. Ett nytt 2 mom. föreslås med behörighetskrav för studier på högre nivå. Behörighetskravet föreslås vara lämplig högskoleexamen på lägre nivå samt minst två års arbetserfarenhet inom utbildningsområdet efter avlagd högskoleexamen på påbyggnadsnivå. Arbetserfarenheten ska vara förvärvad före ingången av den termin då utbildningen börjar. För personer som har avlagt examen på institutnivå eller examen inom yrkesutbildning på högre nivå kan också arbetserfarenhet efter avlagd examen på institutnivå eller examen inom yrkesutbildning på högre nivå beaktas som arbetserfarenhet.

 

23 § Antagning av studerande. Bestämmelserna i 1 mom. om ansökan till högskolan kompletteras med en bestämmelse om att högskolan kan besluta att ansökan helt eller delvis ordnas i samarbete med högskolorna i riket genom en gemensam ansökan. Detta förfarande vid ansökan kommer att tillämpas vid ansökan hösten 2023 till den planerade masterutbildningen i samarbete med Arcada.

 

30 § Avgiftsfri undervisning. Enligt gällande lag är all utbildning vid högskolan som leder till en högskoleexamen avgiftsfri för den studerande. Även praktik som ingår i utbildningen är kostnadsfri för den studerande.

     Som framgår av förslaget till ändring av 18 § föreslås nu att även engelska ska kunna användas som undervisningsspråk vid sidan av svenska.

     Nu föreslår landskapsregeringen att det endast ska vara den högskoleutbildning som leder till högskoleexamen och som är på svenska som ska vara avgiftsfri. Bestämmelser om möjligheten att uppbära avgifter och av vem avgifter inte får uppbäras föreslås i en ny 30a §.

 

30a § Avgifter för annan verksamhet. En ny paragraf föreslås med bestämmelser om när avgifter kan tas för högskolans verksamhet. Bestämmelserna i 2 mom. i 30 § föreslås flyttade till denna paragraf. Enligt de bestämmelserna kan avgifter tas ut för annan undervisning än högskoleutbildning som leder till en högskoleexamen. Bestämmelsen föreslås nu kompletterad så att avgifter kan uppbäras även för utbildning som leder till högskoleexamen och som inte är på svenska. Detta är ett avsteg från principen om kostnadsfri utbildning men man kan konstatera att i riket har högskolorna fått uppbära en årsavgift av studenter som inte är medborgare i en EES-stat, EU-medborgare eller har uppehållstillstånd i Finland, för utbildning som sker på andra språk än svenska och finska sedan år 2016. Även i Sverige uppbärs en avgift av studenter som inte är medborgare i en EES-stat, EU-medborgare eller har uppehållstillstånd i Sverige.

     I 1 mom. föreslås även att internationella tester för den som söker till en utbildning som inte är på svenska kan avgiftsbeläggas.

     Beslut om avgifterna fattas enligt 2 mom. av högskolans styrelse i enlighet med landskapslagen (1993:27) om grunderna för avgifter till landskapet. Enligt 4 § i den lagen ska avgifter för offentligrättsliga prestationer beräknas så att full kostnadstäckning uppnås. Om det finns grundad anledning av orsaker som hänför sig till hälso- och sjukvård, sociala ändamål, miljövård, utbildningsverksamhet eller allmän kulturverksamhet eller orsaker som kan jämföras med dessa kan landskapsregeringen bestämma att en avgift allmänt uppbärs så att full kostnadstäckning inte uppnås eller att avgift inte uppbärs. Om det finns skäl kan landskapsregeringen bestämma att en avgift, som annars ska fastställas så att full kostnadstäckning uppnås, fastställs till ett högre belopp eller att en prestation som ska vara avgiftsfri beläggs med avgift. De kostnader som läggs till grund när en avgift bestäms får inte vara högre än vad en ändamålsenlig kvalitetsnivå förutsätter. Enligt 5 § bestäms priserna för andra prestationer än de som nämns i 4 § enligt företagsekonomiska grunder. Enligt 6 § är det landskapsregeringen som beslutar vilka prestationer som är avgiftsbelagda och fastställer storleken på avgifterna.

     I 3 mom. föreslås bestämmer om att avgifter inte får tas ut av medborgare i EES-stater, EU medborgare eller personer som har EU-blåkort eller uppehållstillstånd enligt utlänningslagen. EU-blåkort är ett uppehållstillstånd enligt direktivet om högkvalificerad anställning[8] som en medlemsstat i Europeiska unionen beviljar en medborgare från tredjeland och som berättigar till vistelse och arbete på medlemsstatens territorium.

     I 4 mom. föreslås en bestämmelse om att högskolan kan ha ett stipendie-system för att stödja studerande som deltar i avgiftsbelagd examensutbildning. Genom bestämmelsen tillgodoses grundlagens krav på att genom lag säkerställa lika möjligheter för var och en att oavsett medellöshet att enligt sin förmåga och sina särskilda behov få även annan än grundläggande utbildning, trots att möjligheten att uppbära avgifter för utbildning införs. Stipendiesystemet kan i praktiken genomföras även utan att ett separat stipendium beviljas på ett sådant sätt att en del av de studerande som omfattas av avgiftsbelagda studier helt eller delvis befrias från terminsavgifter.

     I 5 mom. föreslås en bestämmelse om att begreppet familjemedlem definieras i enlighet med utlänningslagens bestämmelser. Enligt 37 § i utlänningslagen anses som familjemedlem, maken till en i Finland bosatt person samt ett ogift barn under 18 år vars vårdnadshavare den i Finland bosatta personen eller dennes make är. Om den person som är bosatt i Finland är ett minderårigt barn, är barnets vårdnadshavare en familjemedlem. Som familjemedlem anses också en person av samma kön, om partnerskapet har registrerats nationellt. Med makar jämställs personer, oavsett kön, som fortlöpande lever i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden. En förutsättning är att de har bott tillsammans minst två år. Boendetid förutsätts inte, om personerna i fråga gemensamt har vårdnaden om ett barn eller om det finns andra vägande skäl. Med ett sådant barn som avses i definitionen i 37 § 1 mom. jämställs ett ogift barn under 18 år som barnets vårdnadshavare de facto har vårdnaden om och som är i behov av faktisk omvårdnad den dag då ansökan om uppehållstillstånd avgörs, men angående vars vårdnadsförhållande det inte kan fås någon officiell utredning (fosterbarn). För att barnet ska kunna jämställas med ett sådant barn som avses i 1 mom. krävs det dessutom tillförlitlig utredning om att barnets tidigare vårdnadshavare bevisligen är döda eller försvunna och om att det förelegat ett faktiskt vårdnadsförhållande mellan barnet och anknytningspersonen eller dennes make innan anknytningspersonen anlände till Finland. I det fall att anknytningspersonen är ett fosterbarn som befinner sig i Finland krävs det tillförlitlig utredning om att det funnits ett faktiskt vårdnadsförhållande innan anknytningspersonen anlände till Finland.

 

Ikraftträdelsebestämmelse. Avsikten är att lagen ska antas som en så kallad budgetlag, i enlighet med bestämmelserna i 20 § 3 mom. i självstyrelselagen. Landskapsregeringens avsikt är att lagens ska träda i kraft vid en tidpunkt snarast efter lagtingets beslut eftersom det är angeläget att lagen är i kraft då höstens antagningsprocess till den nya masterutbildningen inleds.

 


Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

1.

L A N D S K A P S L A G
om
ändring av landskapslagen om Högskolan på Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     ändras 3 § 2 mom., 9 § 1 mom. 10 och 11 punkterna, 13 § 2 mom., 18-20 §§, den inledande meningen i 22 § 1 mom., 23 § 1 mom. och 30 § landskapslagen (2002:81) om Högskolan på Åland samt

     fogas till lagen en ny 20a §, till 22 § nya 2 och 3 mom., så att nuvarande 2-6 mom. blir 4-8 mom., samt till lagen en ny 30a § som följer:

 

3 §

Högskoleutbildning

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Utbildningen ordnas inom olika utbildningsområden som leder till högskoleexamen och i form av kurser i de ämnen och i den omfattning som bestäms särskilt. Om en utbildning som bedrivs i kursform uppfyller de krav som ställs på en högskoleutbildning enligt detta kapitel och de särskilda krav landskapsregeringen föreskriver i en landskapsförordning kan högskoleexamina utfärdas även för sådana utbildningar. Närmare bestämmelser om undervisning och examina finns i 3 kapitlet.

 

9 §

Styrelsens uppgifter

     Styrelsen ska som högskolans högsta ansvariga förvaltningsorgan övervaka högskolans verksamhet och svara för att dess uppgifter fullgörs samt verka för högskolans utveckling i samarbete med arbetslivet och samhället i övrigt. Styrelsen ska dessutom

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     10) besluta om förslag till utbildningsområden,

     11) anta utbildningsplaner för varje utbildningsområde,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

13 §

Olika nämnder

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Vid högskolan ska det även finnas en antagningsnämnd med uppgift att anta studerande till högskolans utbildningsområden.

 

18 §

Undervisningsspråk

     Undervisningsspråket i högskolan är svenska och engelska.

     Även andra språk än svenska och engelska får användas som undervisningsspråk, om detta är förenligt med målen för utbildningen.

 

19 §

Examina

     Vid högskolan kan avläggas examina på lägre och högre nivå. Genom landskapsförordning utfärdas bestämmelser om de examina som kan avläggas vid högskolan, benämningarna på examina och omfattningen av examina.

     Närmare bestämmelser om examina, utbildningsområden, utbildningsplan, deltagande i undervisning, bedömning av studierna, tillgodoräknande av andra studier och praktik intas i högskolans examensordning. Examensordningen antas av högskolans styrelse.

 

20 §

Utbildningsområden som leder till högskoleexamen

     Den högskoleutbildning som ordnas inom utbildningsområden och som leder till högskoleexamen på lägre nivå ska med gymnasialstadieutbildningen som grund och utgående från arbetslivets krav och kravet på att utveckla detta ge den studerande sådana fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för att självständigt och i arbetslag utföra expertuppgifter i arbetslivet.

     Utbildningen på lägre nivå omfattar grundstudier, yrkesstudier, valfria studier, praktik och examensarbete. Utbildningen ska ordnas så att en heltidsstuderande kan slutföra sina studier inom den tid som motsvarar utbildningens omfattning.

     Utbildningsområdena inriktas på särskilda sektorer inom arbetslivet som kräver yrkeskunskap.

     Utbildningsområdena och nivåerna på utbildningen fastställs av landskapsregeringen i en landskapsförordning. Av landskapsförordningen ska åtminstone utbildningsområdets namn och omfattning uttryckt i ECTS-poäng framgå. Vid behov kan även inriktningsalternativ samt övriga preciseringar anges i landskapsförordningen.

     För varje utbildningsområde ska det finnas en programansvarig person. Utbildningsplanerna för utbildningsområdena antas av högskolans styrelse på förslag av branschråden om sådana tillsatts.

     Omfattningen av den högskoleutbildning som avses i denna paragraf är minst 180 och högst 270 ECTS-poäng på lägre nivå och minst 60 och högst 120 ECTS-poäng på högre nivå. Studiernas omfattning anges enligt ett poängsystem där ett läsårs heltidsstudier motsvarar 60 ECTS-poäng, vilket under ett läsår normalt omfattar en arbetsinsats på 1 600 timmar.

 

20a §

Samarbete med andra högskolor

     Högskolan kan ordna sin undervisning i samarbete med en annan hög-skola eller köpa undervisning från en annan högskola. Högskolan ska själv ge största delen av den undervisning som ingår i de examina som avses i 19 §. Utbildning som sker i samarbete med en annan högskola ska motsvara de mål för examen som högskolan har ställt upp.

 

22 §

Behörighet för högskolestudier

     Behörig för högskolestudier som leder till högskoleexamen på lägre nivå är den som

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Behörig för högskolestudier som leder till högskoleexamen på högre nivå är den som

     1) har avlagt lämplig högskoleexamen på lägre nivå och

     2) har minst två års arbetserfarenhet inom utbildningsområdet efter avlagd högskoleexamen på lägre nivå.

     För personer som har avlagt examen på institutnivå eller examen inom yrkesutbildning på högre nivå kan också arbetserfarenhet efter avlagd examen på institutnivå eller examen inom yrkesutbildning på högre nivå beaktas som sådan arbetserfarenhet som avses i 2 mom. 2 punkten.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

23 §

Antagningen av studerande

     Den som vill antas till högskolan ska ansöka om det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer. Högskolan kan bestämma att ansökningen till högskolan helt eller delvis ska ordnas i samarbete med högskolorna i riket genom en gemensam ansökan.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

30 §

Avgiftsfri undervisning

     Den högskoleutbildning på svenska som leder till högskoleexamen är avgiftsfri för den studerande. Praktik som ingår i denna utbildning ska bekostas av högskolan i den omfattning som högskolan beslutar.

 

30a §

Avgifter för annan verksamhet

     Avgifter kan tas ut för annan undervisning och för annan utbildning som leder till högskoleexamen än den som anses i 30 §.  Internationella tester för sökande till utbildningar som inte ges på svenska kan vara avgiftsbelagda.

     Högskolans styrelse beslutar om avgifterna med beaktande av bestämmelserna i landskapslagen (1993:27) om grunderna för avgifter till landskapet.

      Avgifter får inte tas ut av

     1) medborgare i stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller av personer som jämställs med medborgare i Europeiska unionen med stöd av ett avtal som Europeiska unionen och dess medlemsstater har ingått med en annan avtalspart, eller av sådana personers familjemedlemmar eller

     2) personer som har i utlänningslagen (FFS 301/2004) avsett EU-blåkort, kontinuerligt eller permanent uppehållstillstånd eller EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta, eller av sådana personers familjemedlemmar.

     Högskolan kan ha ett stipendiesystem för att stödja studerande som deltar i avgiftsbelagd examensutbildning.

     I fråga om begreppet familjemedlem tillämpas definitionen i utlänningslagen.

 

__________________

 

     Lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att bestämma att denna lag helt eller delvis ska träda i kraft i den ordning som föreskrivs i 20 § 3 mom. i självstyrelselagen.

     Denna lag träder i kraft den

 

__________________

 

 

Mariehamn den 20 april 2023

 

 

L a n t r å d

 

 

Veronica Thörnroos

 

 

Föredragande minister

 

 

Annika Hambrudd

 


Parallelltexter

 

·       Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 24/2022-2023



[1] RP 73/1990, avsnitt 4.3.2 samt detaljmotivering till 27 § 3 mom.

[2] ÅD utlåtande 6.10.2004 över förslag till ÖF om social- och hälsovårdsutbildning på andra stadiet i landskapet Åland

[3] GrUU 18/2010

[4] GrUU 44/2010

[5] GrUU 11/2009

[6] RP 309/1993

[7] Budgetförslag nr 5/2022-2023

[8] Rådets direktiv 2009/50/EG om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning