Lagförslag 25/2021-2022

		LAGFÖRSLAG nr 25/2021-2022
		Datum
		2022-09-08
	Till Ålands lagting

Höjning av barnbidragets ensamförsörjartillägg

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår en ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnbidragslagen. Genom förslaget höjs barnbidragets tillägg för ensamförsörjare med 20 euro per barn. Förslaget medför således att ensamförsörjartillägget höjs från 60 euro till 80 euro per barn och kalendermånad.

     Eftersom varken barnbidraget eller dess ensamförsörjartillägg indexjusteras beaktas inte hur exempelvis konsumentpriserna i genomsnitt utvecklar sig över tid. Det senaste halvåret har konsumentpriserna stigit märkbart. Genom förslaget vill landskapsregeringen stärka köpkraften hos förmånstagare som befinner sig i en svagare ekonomisk ställning än andra hushåll.

     Lagförslaget hänför sig till landskapsregeringens förslag till tredje tilläggsbudget för år 2022 och avses bli behandlad i samband med den. Avsikten är att den föreslagna lagen ska behandlas som en budgetlag i enlighet med 20 § 3 mom. i självstyrelselagen, så att bestämmelserna snarast kan träda i kraft.

     Lagen föreslås träda i kraft så snart som möjligt.

 

__________________

 

 

 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

1.1 Gällande bestämmelser 3

1.2 Statistisk bakgrundsfakta. 3

2. Landskapsregeringens förslag. 4

3. Förslagets verkningar 4

3.1 Ekonomiska konsekvenser och konsekvenser för myndigheterna. 4

3.2 Konsekvenser för barn och familjer 5

3.3 Konsekvenser för jämställdhet mellan könen. 5

3.4 Konsekvenser för miljön. 5

4. Lagstiftningsbehörigheten. 5

Detaljmotivering. 5

Landskapslag om ändring av 4 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnbidragslagen. 5

Lagtext 6

L A N D S K A P S L A G om ändring av 4 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnbidragslagen. 6

Parallelltexter 7

 

 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

1.1 Gällande bestämmelser

 

Bestämmelser om barnbidrag finns i landskapslagen (1994:48) om tillämpning i landskapet Åland av barnbidragslagen, nedan kallad blankettlagen om barnbidrag. Enligt blankettlagen om barnbidrag är rikets barnbidragslag (FFS 796/1992) jämte ändringar gällande på Åland med vissa avvikelser.

     De förvaltningsuppgifter som enligt rikets barnbidragslag ankommer på Folkpensionsanstalten, nedan kallad FPA, ska enligt blankettlagen om barnbidrag skötas av landskapsregeringen. Skötseln av dessa förvaltningsuppgifter har sedermera genom en så kallad överenskommelseförordning[1] överförts från landskapsregeringen till FPA. FPA och landskapsregeringen har med stöd av överenskommelseförordningen avtalat närmare om hur förvaltningsuppgifterna ska hanteras samt hur FPA ska ersättas för barnbidraget och dess hantering.

     För barn bosatta på Åland betalas barnbidraget av landskapets medel. Barnbidraget är 110 euro per kalendermånad för ett barn. Om en person har rätt att lyfta barnbidrag för flera än ett barn är barnbidraget för det första barnet 110 euro, för det andra 143 euro, för det tredje 185 euro, för det fjärde 214 euro samt för det femte och varje följande barn 259 euro per kalendermånad. För ensamförsörjares barn betalas barnbidraget höjt med 60 euro per barn och kalendermånad.

     Berättigad till ensamförsörjartillägg är en person som har rätt att lyfta barnbidrag och som i början av betalningsmånaden för barnbidraget inte lever i äktenskap eller som före betalningsmånadens början har flyttat ifrån sin make i syfte att upphöra med samlevnaden. Som ensamförsörjare anses dock inte en person som utan att ingå äktenskap fortgående lever tillsammans med en annan person i gemensamt hushåll under förhållanden av äktenskapsliknande natur.

     Blankettlagen om barnbidrag innehåller inte några bestämmelser som skulle medföra att barnbidragsbeloppen per automatik skulle indexjusteras. Istället har lagstiftaren valt en modell där justeringar av barnbidragsbeloppen görs genom regelrätta ändringar i lagen. Senast en allmän justering av barnbidragsbeloppen gjordes var år 2008. Däremot justerades beloppet för ensamförsörjartillägget senast år 2019 genom ÅFS 2019/55. Genom sistnämnda ändring höjdes ensamförsörjartillägget med 20 procent från 50 euro till 60 euro.

 

1.2 Statistisk bakgrundsfakta

 

I rapporten Ekonomisk utsatthet och social trygghet 2016 (ÅSUB:s rapport 2018:6)[2] framgår att för de ekonomiskt mest utsatta har de skattefria transfereringarna, såsom barnbidraget, stor betydelse. Av rapporten framgår att ensamstående med ett barn som lyfter utkomststöd hade en nettoinkomst som var 57 procent av fattigdomsgränsen på Åland. För en ensamstående med två barn var nettoinkomsten före skattefria transfereringar 50 procent av fattigdomsgränsen. Enligt rapporten förlorade barnbidragen och ensamförsörjartillägget mellan åren 2008 och 2016 drygt 11 procent av sitt reella värde.

     Under år 2021 uppgick antalet mottagare av ensamförsörjartillägg på Åland enligt statistik från FPA till 446 personer, varav 52 var män och 394 kvinnor. Under samma år fanns det 841 barn i familjer som erhöll ensamförsörjartillägg. Årsstatistiken omfattar alla barn som under året funnits i familjer som erhållit ensamförsörjartillägg.

 

2. Landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringen föreslår att barnbidragets ensamförsörjartillägg höjs med 20 euro per barn, vilket i praktiken medför en höjning av beloppet för ensamförsörjartillägget från 60 euro till 80 euro per barn och kalendermånad.

     Den föreslagna höjningen av ensamförsörjartillägget med 20 euro innebär en höjning på 33 procent och för ensamstående som är ekonomiskt utsatta, en förhöjning av betydelse. Landskapsregeringen finner det angeläget att förslaget genomförs så fort som möjligt för att kunna stärka köpkraften hos nämnda förmånstagare.

     För att förverkliga förslaget kommer ett anslag om 51 000 euro att upptas i det tredje tillägget till Ålands budget för år 2022. Beloppet avser att täcka den tilläggskostnad som höjningen av ensamförsörjartillägget maximalt beräknas få för landskapet. Förslaget medför en tilläggskostnad på 17 000 euro per månad från och med den månad som lagen kan träda i kraft. För att kunna genomföra förhöjningen av ensamförsörjartillägget måste även blankettlagen om barnbidrag ändras, närmare bestämt lagens 4 § om barnbidragets storlek.

     Lagförslaget är avsett att behandlas som en så kallad budgetlag. Landskapsregeringen anser det viktigt att de förändringar som föreslås i fråga om barnbidraget kan träda i kraft så snart som möjligt, redan innan den lagstiftningskontroll som avses i 19 § i självstyrelselagen är slutförd. Landskapsregeringens förslag till tredje tilläggsbudget för år 2022 förutsätter att en landskapslag stiftas för att förverkliga regelsystemet så snabbt som möjligt. Avsikten är att den föreslagna lagen skulle träda i kraft vid tidigast möjliga månadsskifte. Med hänvisning till ordalydelsen i 20 § 3 mom. i självstyrelselagen lämnas ikraftträdandedatumet för lagen dock öppen. I ikraftträdandebestämmelsen till lagen föreslås att en bestämmelse intas där lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att bestämma att lagen helt eller delvis träder i kraft vid en tidpunkt som infaller innan lagstiftningskontrollen är slutförd.

 

3. Förslagets verkningar

 

3.1 Ekonomiska konsekvenser och konsekvenser för myndigheterna

 

På Åland finns det cirka 850 barn i familjer som är berättigade till ensamförsörjartillägg, ett medeltal under åren 2019-2021 ger 854 barn[3]. Den föreslagna höjningen av ensamförsörjartillägget beräknas öka landskapets utgifter för barnbidrag med 204 000 euro per år.

     Barnbidragets ensamförsörjartillägg är inte en skattepliktig inkomst och beaktas inte som inkomst vid uträkning av behovsprövade förmåner så som till exempel utkomststöd, bostadsbidrag, och vid fastställande av hemvårdsstödets tilläggsdel[4]. Bidraget påverkar inte heller barnomsorgsavgifterna[5].

     Förslaget förväntas inte medföra något nämnvärt merarbete för FPA.

     Enligt landskapsregeringens förslag till tredje tilläggsbudget för år 2022 upptas medel för att täcka de merutgifter som förslaget förväntas få på budgeten för år 2022.

 

3.2 Konsekvenser för barn och familjer

 

Ensamförsörjarhushåll befinner sig i en svagare ekonomisk ställning än andra hushåll. Enligt ÅSUB:s rapport 2018:6 var 35 procent av ensamförsörjarna med ett barn och 58 procent av ensamförsörjarna med två barn under den relativa fattigdomsgränsen. Med relativ fattigdomsgräns avses enligt rapporten 60 procent av medianinkomsten per konsumtionsenhet. Av hela Ålands befolkning var 17 procent under den relativa fattigdomsgränsen.

     I tabellen nedan framgår hur den föreslagna förhöjningen av ensamförsörjartillägget från 60 euro till 80 euro kommer att påverka det totala barnbidraget. Tabellen visar också hur förslaget utgående från antalet barn i en familj som är berättigad till ensamförsörjartillägg förändras per månad.

 

Antal barn	Nuvarande nivå (60 euro)	Föreslagen nivå (80 euro)	Förändring per månad
1	170 euro	190 euro	20 euro
2	373 euro	413 euro	40 euro
3	618 euro	678 euro	60 euro
4	892 euro	972 euro	80 euro
5	1 211 euro	1 311 euro	100 euro
6	1 530 euro	1 650 euro	120 euro

 

3.3 Konsekvenser för jämställdhet mellan könen

 

Genom den föreslagna lagändringen förbättras den ekonomiska ställningen för ensamförsörjarfamiljer. Bland ensamförsörjarna finns både kvinnor och män, även om största delen av ensamförsörjarna är kvinnor.

 

3.4 Konsekvenser för miljön

 

Förslaget har inte några kända konsekvenser för miljön.

 

4. Lagstiftningsbehörigheten

 

Den föreslagna landskapslagen gäller socialvård, ett rättsområde som enligt 18 § 13 punkten i självstyrelselagen är att hänföra till landskapets lagstiftningsbehörighet.

 

Detaljmotivering

 

Landskapslag om ändring av 4 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnbidragslagen

 

4 § Barnbidragets storlek. Landskapsregeringen föreslår att paragrafens 3 mom. ändras så att beloppet för ensamförsörjartillägget ändras från 60 euro till 80 euro.

 

Ikraftträdandebestämmelse. Avsikten är att den föreslagna lagen ska antas som en så kallad budgetlag, om vilket föreskrivs i 20 § 3 mom. i självstyrelselagen. Landskapsregeringen föreslår i enlighet med självstyrelselagen att ikraftträdandedatumet lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om.

     Avsikten är att lagen ska träda i kraft vid en tidpunkt snarast efter lagtingets beslut, eftersom det är angeläget i förhållande till lagens syfte att de åtgärder som lagen ger möjlighet till genomförs så fort som möjligt. Avsikten är således att den föreslagna lagen ska träda i kraft vid tidigast möjliga månadsskifte efter lagtingets beslut.

 

Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

 

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 4 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnbidragslagen

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 4 § 3 mom. landskapslagen (1994:48) om tillämpning i landskapet Åland av barnbidragslagen, sådant det lyder i landskapslagen 2019/55, som följer:

 

4 §

Barnbidragets storlek

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     För ensamförsörjares barn betalas barnbidraget höjt med 80 euro per barn och kalendermånad.

 

__________________

 

     Lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att bestämma att denna lag helt eller delvis ska träda i kraft i den ordning som föreskrivs i 20 § 3 mom. självstyrelselagen.

     Denna lag träder i kraft den         2022.

 

__________________

 

 

Mariehamn den 8 september 2022
L a n t r å d	Veronica Thörnroos
Föredragande minister	Annika Hambrudd

 

 

Parallelltexter

 

·      Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 25/2021-2022