Lagförslag 26/2016-2017

Tillhör ärendet: Elektronisk förvaltning
Lagtingsår: 2016-2017
Typ av dokument: Lagförslag

Ladda ner Word-dokument

 

LAGFÖRSLAG nr 26/2016-2017

 

Datum

 

 

2017-05-18

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Elektronisk förvaltning

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Syftet med detta lagförslag är att anpassa förvaltningsförfarandet inom landskaps- och kommunalförvaltningen till den digitala utvecklingen. Enligt lagförslaget ska de fysiska anslagstavlorna ersättas med elektroniska anslagstavlor på myndigheternas webbplatser. Samtliga myndigheter inom landskaps- och kommunalförvaltningen förutsätts ha en webbplats med en elektronisk anslagstavla som är lättillgänglig och som kan särskiljas från övrigt innehåll på webbplatsen. På de elektroniska anslagslagstavlorna ska publiceras de tillkännagivanden och meddelanden som i dagsläget sätts upp på de fysiska anslagstavlorna. Myndigheterna ska på webbplatsen publicera de handlingar som delges offentligen, men publiceringen på webbplatsen får inte stå i strid med sekretessbestämmelser eller annan lagstiftning.

     För att beakta de personer som inte har tillgång till internet föreslås att myndigheterna i sina lokaler eller på annan anvisad plats ska ge var och en möjlighet att ta del av innehållet på den elektroniska anslagstavlan och i de handlingar som hålls tillgängliga på myndighetens webbplats. Vid behov kan myndigheterna komplettera den webbaserade offentliga delgivningen med andra former av offentliggörande som är ändamålsenliga. Till exempel kan det röra sig om annonsering i lokala tidningar. Förslaget om införandet av elektroniska anslagstavlor föranleder ändringar i förvaltningslagens bestämmelser om offentlig delgivning, i kommunallagen och i ett antal landskapslagar.

     Landskapsregeringen föreslår också andra ändringar i landskapslagstiftningen. Förvaltningslagens bestämmelser om elektronisk delgivning ska ändras, huvudsakligen för att göra det enklare att delge parter elektroniskt. Ett annat förslag är att i förvaltningslagen föra in bestämmelser som möjliggör att myndigheter kan underteckna handlingar elektroniskt eller med underskrifter som inte är handskrivna. Slutligen föreslår landskapsregeringen att myndigheter ska vara skyldiga att bekräfta mottagandet av meddelande som skickats med elektronisk post till myndighetens huvudsakliga elektroniska postadress.

     Avsikten är att de föreslagna lagarna ska träda i kraft efter en tillräcklig tidsperiod för anpassning till de föreslagna bestämmelserna, dock senast den 1 januari 2019.

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 4

1. Nuläge. 4

1.1 Digitaliseringen av myndigheternas förvaltningsförfaranden. 4

1.2 Lagstiftning i landskapet 5

1.3 Lagstiftning i riket 8

1.4 Lagstiftning i Sverige. 11

1.5 Lagstiftning i Europeiska unionen. 13

2. Landskapsregeringens överväganden. 14

2.1 Elektroniska anslagstavlor 14

2.2 Elektronisk delgivning. 20

2.3 Underskrifter som inte är handskrivna. 21

2.4 Automatiska svarsmeddelanden. 23

3. Landskapsregeringens förslag. 24

4. Lagstiftningsbehörighet 25

5. Förslagets verkningar 27

6. Ärendets beredning. 29

Detaljmotivering. 30

1. Landskapslag om ändring av förvaltningslagen för landskapet Åland. 30

2. Landskapslag om ändring av kommunallagen för landskapet Åland. 37

3. Landskapslag om ändring av 9b § landskapslagen om ärendenas handläggning i landskapsregeringen  41

4. Landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet 42

5. Landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet 42

6. Landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands statistik- och utredningsbyrå  43

7. Landskapslag om ändring av landskapslagen om hälso- och sjukvård. 43

8. Landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands polismyndighet 43

9. Landskapslag om ändring av landskapslagen om gymnasieutbildning. 44

10. Landskapslag om ändring av landskapslagen om Högskolan på Åland. 44

11. Landskapslag om ändring av landskapslagen om motorfordonsbyrån. 45

12. Landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands ombudsmannamyndighet 45

13. Landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands sjösäkerhetscentrum   45

14. Landskapslag om ändring av landskapslagen om Datainspektionen. 46

15. Landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands energimyndighet 46

16. Landskapslag om ändring av landskapslagen om Lotteriinspektionen. 46

17. Landskapslag om ändring av landskapslagen om Landskapsrevisionen. 47

18. Landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands kulturdelegation. 47

19. Landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands folkhögskola. 47

20. Landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands musikinstitut 48

21. Landskapslag om ändring av vattenlagen för landskapet Åland. 48

22. Landskapslag om ändring av landskapslagen om miljöskydd. 49

23. Landskapslag om ändring av 50 och 114 §§ landskapslagen om allmänna vägar i landskapet Åland  49

24. Landskapslag om ändring av 23 § jaktlagen för landskapet Åland. 50

25. Landskapslag om ändring av 25 och 41 §§ landskapslagen om fiske i landskapet Åland  50

26. Landskapslag om ändring av 21 § landskapslagen om hembygdsrättsförfaranden  51

27. Landskapslag om ändring av 46 § landskapslagen om naturvård. 51

28. Landskapslag om ändring av 4 § landskapslagen om yrkesmässig trafik. 51

29. Landskapslag om ändring av 8 § landskapslagen om fornminnen. 52

Lagtext 53

L A N D S K A P S L A G om ändring av förvaltningslagen för landskapet Åland  53

L A N D S K A P S L A G om ändring av kommunallagen för landskapet Åland. 55

L A N D S K A P S L A G om ändring av 9b § landskapslagen om ärendenas handläggning i landskapsregeringen  57

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet 57

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet 58

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om Ålands statistik- och utredningsbyrå  58

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om hälso- och sjukvård  59

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om Ålands polismyndighet 59

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om gymnasieutbildning  60

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om Högskolan på Åland  60

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om Ålands ombudsmannamyndighet 61

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om Ålands sjösäkerhetscentrum   62

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om Datainspektionen. 62

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om Ålands energimyndighet 63

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om Lotteriinspektionen  63

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om Landskapsrevisionen  64

L A N D S K A P S L A G  om ändring av landskapslagen om Ålands kulturdelegation  64

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om Ålands folkhögskola  65

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om Ålands musikinstitut 65

L A N D S K A P S L A G om ändring av vattenlagen för landskapet Åland. 66

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om miljöskydd. 66

L A N D S K A P S L A G om ändring av 50 och 114 §§ landskapslagen om allmänna vägar i landskapet Åland  67

L A N D S K A P S L A G om ändring av 23 § jaktlagen för landskapet Åland. 68

L A N D S K A P S L A G om ändring av 25 och 41 §§ landskapslagen om fiske i landskapet Åland  68

L A N D S K A P S L A G om ändring av 21 § landskapslagen om hembygdsrättsförfaranden  69

L A N D S K A P S L A G om ändring av 46 § landskapslagen om naturvård. 69

L A N D S K A P S L A G om ändring av 4 § landskapslagen om yrkesmässig trafik  70

L A N D S K A P S L A G om ändring av 8 § landskapslagen om fornminnen. 70

Parallelltexter 71

 


 

Allmän motivering

 

1. Nuläge

 

1.1 Digitaliseringen av myndigheternas förvaltningsförfaranden

 

Digitaliseringen av den offentliga förvaltningen är en målsättning i centrala styrdokument i landskapet, bland annat i den digitala agendan för Åland som Ålands landskapsregering antog år 2012. De åländska myndigheterna förutsätts inom en överskådlig framtid kunna erbjuda sina tjänster elektroniskt åt allmänheten. Begreppet e-förvaltning används ofta för att beskriva denna övergång till en digital offentlig förvaltning. E-förvaltning har definierats som ”användning av informations- och kommunikationsteknik i offentlig förvaltning i kombination med organisationsförändringar och ny kompetens i syfte att förbättra de offentliga tjänsterna och de demokratiska processerna och att stärka det administrativa stödet för den offentliga verksamheten.”[1] Digitaliseringen har medfört ett allmänt behov av att anpassa landskapslagstiftningen till den elektroniska utvecklingen och att avlägsna onödiga hinder för digitalisering.

     Den huvudsakliga målsättningen med digitaliseringen av myndigheters verksamhet är att förvaltningens kunder ska kunna sköta sina förvaltnings-ärenden elektroniskt. Avsikten med detta lagförslag är att anpassa nuvarande lagstiftning om förvaltningsförfarandet i landskaps- och kommunalförvaltningen till denna målsättning. Lagstiftningen om myndigheternas förvaltningsförfarande berör främst det rättsområde som brukar benämnas allmän förvaltningsrätt. Den allmänna förvaltningsrätten tar sikte på frågor som är gemensamma för all offentlig förvaltning och alla myndigheter. Till landskapets allmänna förvaltningsrätt räknas särskilt förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland, nedan förvaltningslagen. Kommunallagen (1997:73) för landskapet Åland, nedan kommunallagen, innehåller förvaltningsrättslig reglering som är specifik för kommunerna.

     I lagförslaget ska bedömas om den lagstiftning som ligger till grund för förvaltningsförfarandet inom landskaps- och kommunalförvaltningen är tillräckligt anpassad till utvecklingen inom det digitala området. Sedan förvaltningslagen trädde i kraft år 2008 har den tekniska utvecklingen accelererat och det har stundtals förts fram behov av att anpassa landskapets allmänna förvaltningsrättsliga reglering till digitaliseringen. Behovet av lagstiftningsåtgärder har framförallt förts fram i samband med följande frågor:

 

·         ersättandet av fysiska anslagstavlor inom förvaltningen med elektroniska anslagstavlor samt övergång till offentlig delgivning där elektroniska anslagstavlor används istället för fysiska;

·         möjlighet till elektronisk delgivning av parter med elektronisk post eller andra elektroniska meddelanden samt

·         möjlighet att komplettera underskrifter för hand med elektroniska underskrifter eller underskrifter som inte är skrivna för hand.

 

     I avsnitt 1.2 redogörs för nuvarande landskapslagstiftning gällande dessa frågor medan avsnitt 1.3 - 1.5 innehåller en allmän redogörelse för det huvudsakliga innehållet i rikets, Sveriges och Europeiska unionens relevanta lagstiftning. Landskapsregeringen behandlar vissa frågor av elektronisk karaktär inom det kommunala förvaltningsförfarandet i ett särskilt lagförslag (LF 17/2016-2017). Med anledning av lagförslaget har Ålands lagting den 22 mars 2017 antagit ändringar av kommunallagen för landskapet Åland. Ändringarna i kommunallagen handlar i huvudsak om att ledamöter ska kunna delta i de kommunala organens sammanträden på distans och om att de kommunala organen ska kunna ta i bruk ett elektroniskt beslutsförfarande.

 

1.2 Lagstiftning i landskapet

 

Allmänt

 

Vid beredningen av förvaltningslagen var utgångspunkten att lagen i huvudsak skulle basera sig på rikets förvaltningslag (FFS 434/2003). Dessutom skulle den åländska förvaltningslagen anpassas till de särregleringar som redan fanns i landskapslagstiftningen samt till den praxis som under årens lopp hade utvecklats inom förvaltningen. Genom förvaltningslagen skapades en enhetlig allmän lagstiftning om behandlingen av förvaltnings-ärenden för hela landskaps- och kommunalförvaltningen.    

     Digitaliseringen lämnades inte obeaktad då förvaltningslagen bereddes och antogs. I riket hade tidigare antagits en särskild lag om den elektroniska skötseln av förvaltningsärenden, lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (FFS 13/2003). I landskapet infördes inte en sådan allmän landskapslag om den elektroniska skötseln av förvaltningsärenden utan förvaltningslagen kompletterades med särskilda bestämmelser om elektronisk kommunikation. Ett exempel på detta är 5 § 4 mom. i förvaltningslagen som föreskriver om en möjlighet för enskilda att kontakta myndigheterna med hjälp av elektronisk post. I övrigt har den elektroniska skötseln av förvaltningsärenden inom landskaps- och kommunalförvaltningen uppmärksammats i enskilda landskapslagar.

     Den åländska kommunallagen bereddes i medlet av 1990-talet och digitaliseringen hade inte ännu fått något större genomslag inom den kommunala förvaltningen. Ålands lagting antog den 22 mars 2017 vissa ändringar av kommunallagen som möjliggör användning av vissa digitala verktyg inom det kommunala förvaltningsförfarandet. Från kommunernas sida har lyfts upp ytterligare lagstiftningsbehov av elektronisk karaktär, särskilt behovet av att ersätta fysiska anslagstavlor med elektroniska.

     Det bör noteras att det nyligen fördes in särskilda bestämmelser om elektronisk kommunikation i landskapslagstiftningen om finansieringen av landsbygdsnäringar (LF 27/2014-2015). Enligt dessa bestämmelser ska lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (FFS 13/2003) i tillämpliga delar iakttas vid den ärendehantering som genomförs med stöd av denna särskilda landskapslagstiftning. Finans- och näringsutskottet förutsatte i sitt betänkande att landskapsregeringen vid behov överväger lagstiftningsåtgärder i fråga om förvaltningslagen i syfte att säkerställa mottagande av elektroniska ansökningar utöver de som redan finns i gällande förvaltningslag (FNU 24/2014-2015).

 

Fysiska anslagstavlor, tillkännagivanden och offentlig delgivning

 

Enligt 9b § i landskapslagen (1975:58) om ärendenas handläggning i landskapsregeringen ska det finnas en anslagstavla vid Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning. På anslagstavlan ska tillkännagivanden sättas upp om så är särskilt föreskrivet och vid tillkännagivandet ska bestämmelserna om offentlig delgivning i förvaltningslagen iakttas i tillämpliga delar. Enligt bestämmelsen ska landskapsregeringens anslagstavla vara placerad så att allmänheten har tillgång till den även utom tjänstetid. Därtill finns i enskilda landskapslagar krav på tillkännagivande eller offentlig delgivning genom anslag på landskapsregeringens anslagstavla. I landskapslagstiftning finns inte krav på att myndighet som lyder under landskapsregeringen ska ha en anslagstavla, men det finns krav på att enskilda myndigheter ska anslå i lag angiven information på landskapsregeringens och berörd kommuns anslagstavla.

     De fysiska anslagstavlorna är centrala inom det kommunala förvaltningsförfarandet. Enligt 12 § 1 mom. i kommunallagen ska det finnas en anslagstavla för kommunala tillkännagivanden i varje kommun. Kommunala tillkännagivanden görs offentliga genom att de utan dröjsmål sätts upp på kommunens anslagstavla och vid behov även på något annat sätt som kommunen fattat beslut om. Vid tillkännagivandet ska bestämmelserna om offentlig delgivning i förvaltningslagen iakttas i tillämpliga delar. Kommunens anslagstavla ska vara placerad så att allmänheten har tillgång till den även utom tjänstetid. Platsen och tidpunkten för framläggandet av fullmäktiges, styrelsens och en nämnds justerade protokoll ska meddelas på kommunens anslagstavla. I enskilda landskapslagar finns krav på tillkännagivande eller offentlig delgivning genom anslag på kommunens anslagstavla.

     Lagstiftningen förutsätter att bestämmelserna om offentlig delgivning i förvaltningslagen ska iakttas i tillämpliga delar då tillkännagivanden sätts upp på landskapsregeringens och kommunens anslagstavlor. Offentlig delgivning är ett av de delgivningssätt som förvaltningslagen föreskriver om. Den huvudsakliga avsikten med delgivning är att personer vars rättsliga ställning ett beslut gäller får ta del av beslutet som har fattats av myndigheten. Delgivning är också en förutsättning för möjligheten att utöva rätten att söka ändring. Enligt förvaltningslagen ska delgivning verkställas som vanlig eller bevislig delgivning eller, om den inte kan verkställas på nämnt sätt, såsom offentlig delgivning. Offentlig delgivning får också användas när en handling ska delges över trettio personer som är kända eller när personernas antal är okänt.

     Om förfarandet vid offentlig delgivning föreskrivs i 10 kap. i förvaltningslagen och ur 57 § i förvaltningslagen framgår närmare hur förfarandet vid offentlig delgivning ska gå till. Vid offentlig delgivning hålls en handling en viss tid framlagd för mottagaren hos myndigheten. Ett meddelande om att handlingen finns framlagd ska sättas upp på myndighetens anslagstavla eller publiceras i minst en lokal tidning med allmän spridning i landskapet. Av meddelandet ska det framgå vad saken gäller, datum för när meddelandet anslogs samt var och till vilken tidpunkt handlingen finns framlagd. Om ärendet som meddelandet gäller är beroende av en viss fatalietid ska även denna tid anges i meddelandet. Om ett meddelande som satts upp på en anslagstavla upplyser om en viss tid inom vilken något ska ske, får det avlägsnas först när tiden gått ut.

     Myndighetens anslagstavla ska vara placerad så att allmänheten har tillgång till den även utom tjänstetid. I meddelandet ska det anges att delgivningen anses ha skett den sjunde dagen efter det att meddelandet sattes upp på myndighetens anslagstavla eller publicerades i en lokal tidning. Tidpunkt för delgivning av kommunala beslut enligt kommunallagen skiljer sig från detta. Enligt 114 § i kommunallagen ska ett rättelseyrkande framställas inom 14 dagar och ett kommunalbesvär anföras inom 30 dagar från dagen för delfåendet av beslutet. Enligt 116 § 2 mom. i kommunallagen sker delgivning av kommunmedlemmarna när protokollet har lagts fram offentligt, dvs. inte sju dagar efter att tillkännagivandet sätts upp på kommunens anslagstavla.

     Förvaltningslagens bestämmelser om offentlig delgivning utgår från en kompletterande publicering på myndighetens webbplats. Meddelandet om att en handling finns framlagd jämte handlingarna i ärendet ska nämligen i mån av möjlighet från dagen för anslaget eller publiceringen och under viss tid finnas tillgängliga för var och en på myndighetens webbplats. Syftet med bestämmelsen är att skapa kompletterande möjligheter för myndigheter att på ett modernt sätt delge meddelanden på ett lättåtkomligt sätt. Däremot får denna kompletterande publicering på webbplats inte rättsliga effekter så att t.ex. besvärstid börjar löpa.

 

Elektronisk delgivning av parter

 

Förvaltningslagen innehåller bestämmelser om elektronisk delgivning. Enligt 50 § 1 mom. i förvaltningslagen får delgivning även verkställas elektroniskt och om elektronisk delgivning föreskrivs i 58 §. Enligt bestämmelsen får ett beslut från vars delgivning en besvärstid börjar löpa eller som för att träda i kraft ska delges en part med partens samtycke delges också genom ett elektroniskt dokument. Dock får delgivningen inte ske per telefax eller på därmed jämförbart sätt.

     Myndigheten ska i samband med elektronisk delgivning meddela att parten eller dennes företrädare kan hämta beslutet från en av myndigheten anvisad server, databas eller någon annan fil. Parten eller dennes företrädare ska identifiera sig när beslutshandlingen hämtas. För identifieringen krävs en identifieringsteknik som myndigheten har godkänt som datatekniskt tillförlitlig och bevislig. Ett beslut anses ha delgivits när handlingen har hämtats från den länk som myndigheten anvisat. Om beslutet inte har hämtats inom sju dagar efter myndighetens meddelande, ska en ny delgivning ske med något annat i lag föreskrivet delgivningssätt.

     När det gäller identifieringen av parten anger förarbetena att identifieringstekniken kan bestå av ett sådant kvalificerat certifikat som uppfyller kraven i 7 § i lagen om elektroniska signaturer (FFS 14/2003). Men även andra datasäkerhetsarrangemang än identifiering som baserar sig på certifikat kan användas i den elektroniska kommunikationen med myndigheterna. Det kan exempelvis vara engångslösenord, växlande lösenord eller helt skyddade dataförmedlingskanaler (framst. nr 8/2006-2007). Lagen om elektroniska signaturer har senare ersatts med lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster (FFS 617/2009).

 

Underteckningar för hand och elektroniska underskrifter

 

Handlingar som lämnas in till landskapsmyndigheter eller kommunala myndigheter behöver i regel inte undertecknas men enligt förvaltningslagen ska det av en handling som lämnas in till en myndighet framgå vad ärendet gäller. I handlingen ska antecknas avsändarens namn samt de kontaktuppgifter som behövs för att ärendet ska kunna skötas. Ett ärende ska inledas skriftligen genom att yrkandena jämte grunderna för dem anges men ett ärende kan också inledas muntligen med myndighetens samtycke. Även ett meddelande som har sänts med telefax eller elektronisk post till myndigheten uppfyller kravet på skriftlig form.

     Förvaltningslagen anger att en handling som har kommit in till en myndighet inte behöver kompletteras med en underskrift, om handlingen innehåller uppgifter om avsändaren och det inte finns anledning att betvivla handlingens autenticitet och integritet. Med dokumentens autenticitet avses uppgifter om avsändarens identitet och med integritet att dokumenten är oförändrade. Misstankar när det gäller autenticiteten och integriteten ger alltid myndigheten rätt att kräva att dokumentet antingen lämnas in till myndigheten i original och försett med behörig underskrift eller att dokumentet sänds till myndigheten på nytt på ett sådant sätt så att dokumentens autenticitet och integritet bekräftas och genom detta uppfyller kravet på underskrift (framst. nr 8/2006-2007). I vissa fall har det särskilt föreskrivits i landskapslag att en viss handling som lämnas in till en myndighet ska undertecknas.

     En annan fråga är om och när myndigheterna ska underteckna sina egna beslut och handlingar. Varken förvaltningslagen eller kommunallagen innehåller bestämmelser som kräver att förvaltningsbeslut ska undertecknas. Däremot framgår ur 3 § i landskapslag om allmänna handlingars offentlighet att expedition blir offentlig då den underskrivits. Med expedition avses då den handling och det beslut som delges den enskilde. Undertecknandet av beslut kan också anses höra till god förvaltningssed och underteckningarna är centrala vid autentisering och verifiering av beslutets laglighet. I landskapslag om ärendenas handläggning i landskapsregeringen framgår specifika krav på att landskapsregeringens protokoll och expeditioner ska undertecknas. I vissa fall har det särskilt föreskrivits i landskapslag att en viss handling ska undertecknas av myndigheten eller viss tjänsteinnehavare.                  I takt med att det utförs fler och fler transaktioner elektroniskt ökar behovet av elektroniska ersättare för våra namnteckningar. Den tekniska utvecklingen har möjliggjort olika typer av elektroniska underskrifter. I landskapslagstiftning har inte förts in särskilda bestämmelser om användandet av elektroniska underskrifter, varken gällande möjligheten för enskilda att underteckna handlingar elektroniskt vid kontakt med myndigheter eller gällande myndigheternas möjlighet att underteckna sina egna handlingar elektroniskt. Dock framgår ur förarbetena till förvaltningslagen att det inte finns hinder för att använda elektroniska signaturer vid bekräftande av inlämnade dokuments autenticitet och integritet enligt 19 § 2 mom. i förvaltningslagen. En förutsättning för användning av elektroniska signaturer är att myndigheten har behövlig teknisk, ekonomisk och annan beredskap. Någon ovillkorlig skyldighet att tillhandhålla möjligheten med elektroniska signaturer kan inte åläggas myndigheterna eftersom myndigheternas såväl tekniska som ekonomiska resurser varierar (framst. nr 8/2006-2007).

 

1.3 Lagstiftning i riket

 

Allmänt

 

I riket är de elektroniska aspekterna av förvaltningsförfarandet hos myndigheterna föremål för en särskild lag. Lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet tillämpas hos förvaltningsmyndigheterna, domstolarna och andra rättskipningsorgan liksom även hos utsökningsmyndigheterna och i tillämpliga delar även i annan myndighetsverksamhet, om inte något annat sägs i någon annan lag. Särskild rikslagstiftning kan innehålla specialreglering om den elektroniska skötseln av förvaltningsärenden. Även rikets kommunala lagstiftning beaktar den elektroniska skötseln av förvaltningsärenden inom kommunalförvaltningen. Rikets nya kommunallag (FFS 410/2015) innehåller särskilda bestämmelser om elektroniska sammanträden och elektroniska beslutsförfaranden.

     Organiserandet av e-förvaltningen i riket är föremål för många lagar, till exempel lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen (FFS 634/2011), lagen om anordnande av statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster (FFS 1226/2013) och lagen om förvaltningens gemensamma stödtjänster för e-tjänster (FFS 571/2016). Informationssamhällsbalken (FFS 917/2014) är en mycket omfattande författning som bland annat syftar till att främja utbudet och användningen av elektroniska kommunikationstjänster samt att säkerställa att kommunikationsnät och kommunikationstjänster på skäliga villkor är tillgängliga för alla i hela landet.

 

Anslagstavlor och offentlig delgivning

 

Det finns inte något i rikslagstiftningen föreskrivet allmänt krav om att statliga myndigheter ska ha en anslagstavla, men i rikets förvaltningslag nämns anslag på myndigheternas anslagstavlor som ett alternativt skede vid offentlig delgivning. Vid offentlig delgivning är publikation i den officiella tidningen obligatorisk men myndigheten ska välja mellan att komplettera sådan publikation med anslag på myndighetens anslagstavla eller publikation i den tidning ur vilken mottagaren kan antas bäst få information om saken. I enskilda rikslagar kan förutsättas att statliga myndigheter ska ha en anslagstavla, till exempel 11 kap. 10 § i rättegångsbalken förutsätter att domstolarna har en anslagstavla.

     Användningen av anslagstavlor i kommunerna i riket är föremål för förändringar. I riket har en ny kommunallag (FFS 410/2015) trätt i kraft den 1 maj 2015, men många av lagens bestämmelser ska börja tillämpas först vid en senare tidpunkt. Bestämmelserna i kommunallag (FFS 365/1995), som förutsätter användning av fysiska anslagstavlor i kommunerna, ska tillämpas till och med den 1 juni 2017. Till dess är delgivningen med kommunmedlemmarna beroende av att tillkännagivanden görs kända på den fysiska anslagstavlan och en kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt.

     Rikets nya kommunallag medför en övergång till kommunala tillkännagivanden på webbplats och webbaserad delgivning av kommunmedlemmarna. Från och med den 2 juni 2017 ska kommunala tillkännagivanden göras kända genom att de offentliggörs i det som i rikslagstiftningen benämns det allmänna datanätet. Vid offentliggörandet ska sekretessbestämmelserna beaktas. Kommunen kan vid behov även offentliggöra tillkännagivandena på något annat sätt som kommunen har fattat beslut om. Ett tillkännagivande ska finnas i det allmänna datanätet 14 dygn, om inte något annat följer av sakens natur. De personuppgifter som ingår i tillkännagivandet ska avlägsnas från datanätet när tiden på 14 dygn går ut. Kommunmedlemmarna anses ha blivit delgivna sju dagar efter att protokollet har funnits tillgängligt i det allmänna datanätet.

     Protokoll från fullmäktige, kommunstyrelsen, nämnder och vissa organ i en samkommun, med tillhörande anvisningar om hur man begär omprövning eller besvärsanvisning, ska efter justeringen hållas tillgängliga i det allmänna datanätet, om inte något annat följer av sekretessbestämmelserna. Om ärendet är sekretessbelagt i sin helhet, publiceras i protokollet endast ett omnämnande av att det sekretessbelagda ärendet behandlades. I protokollet publiceras endast personuppgifter som är nödvändiga med tanke på tillgången till information. Ur förarbetena framgår att till sådana uppgifter som inte behöver publiceras hör t.ex. personbeteckning, adress, telefonnummer, epostadress, bankkontonummer eller uppgifter om familjemedlemmar. Publiceringen av sådana personuppgifter är i allmänhet också onödig med tanke på kommunmedlemmarnas tillgång till information (RP 268/2014, s. 245). Andra personuppgifter som ingår i protokollen ska avlägsnas från datanätet när tidsfristen för omprövningsbegäran eller besvärstiden löper ut.

     Rikets nya kommunallag lyfter även på andra sätt fram kommunernas offentliggörande av information i det allmänna datanätet. I 109 § ingår en förteckning över sådan information som kommunen ska offentliggöra i det allmänna datanätet. I det allmänna datanätet ska det bland annat finnas information om kommunstrategin, förvaltningsstadgan, budgeten och ekonomiplanen och bokslutet. Rikets nya kommunallag medför inte att den fysiska anslagstavlan kan slopas helt i kommunerna. Lagen om offentliga kungörelser (FFS 34/1925) förutsätter fortsättningsvis att varje kommun har en anslagstavla för offentliga kungörelser. Enligt lagen ska anslagstavlan finnas i kommunens ämbetshus eller på annat av kommunstyrelsen bestämt lämpligt ställe, vartill tillträdet under tjänstetid är fritt. Till lagen om offentliga kungörelser anknyter en förordning, förordningen angående tillämpning av lagen om offentliga kungörelser (FFS 36/1925). Ur förordningen framgår bland annat hur kungörelserna bör fästas och grupperas på tavlan.

     I rikets förvaltningslag finns allmänna bestämmelser om delgivning. Den åländska förvaltningslagens bestämmelser om delgivning baserar sig till stor del på dessa bestämmelser i rikets förvaltningslag. Enligt rikets förvaltningslag hålls vid offentlig delgivning en handling en viss tid framlagd för mottagaren hos myndigheten. Ett meddelande om att handlingen finns framlagd ska publiceras i den officiella tidningen och dessutom sättas upp på myndighetens anslagstavla eller publiceras i den tidning ur vilken mottagaren kan antas bäst få information om saken. Av meddelandet ska det framgå vad saken gäller samt var och till vilken tidpunkt handlingen finns framlagd. I meddelandet ska det anges att delfåendet anses ha skett den sjunde dagen efter det att meddelandet publicerades i den officiella tidningen. Den åländska förvaltningslagens bestämmelser om offentlig delgivning skiljer sig från de i riket framförallt så att det i landskapets förvaltningslag saknas ett krav på publicering i den officiella tidningen. Publikation i den officiella tidningen är obligatorisk i riket. Officiella tidningen är en tidning som utkommer tre gånger i veckan både i tryckt och i elektronisk form. I rikets förvaltningslag ingår inte någon sådan hänvisning till kompletterande publicering på myndighetens webbplats som finns i den åländska förvaltningslagen.

 

Elektronisk delgivning av parter

 

Till skillnad från landskapslagstiftningen har det inte förts in bestämmelser om myndigheternas elektroniska delgivning i rikets förvaltningslag utan dessa har samlats i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet. I rikslagens 18 § föreskrivs om bevislig elektronisk delgivning medan 19 § reglerar vanlig elektronisk delgivning. Dessa bestämmelser var ursprungligen utformade så att enbart bevislig elektronisk delgivning kunde användas vid elektronisk delgivning av ett beslut från vars delgivning en besvärstid började löpa eller som för att träda i kraft skulle delges en part. Övriga dokument fick delges den som saken gällde i form av ett elektroniskt meddelande på det sätt som personen i fråga hade uppgett, dvs. i praktiken genom att myndigheten skickade meddelanden med elektronisk post till mottagaren.

     Rikets bestämmelser om elektronisk delgivning ändrades år 2010. Orsaken till detta var att det bevisliga elektroniska delgivningssättet inte fungerade tekniskt och att förfarandet var för komplicerat (RP 111/2010, s. 4). Syftet med ändringen var att göra det lättare att använda elektronisk delgivning genom att tillämpningsområdet för elektronisk delgivning med elektronisk post utvidgades. Numera används bevislig elektronisk delgivning med partens samtycke endast då en handling enligt lag ska sändas med post mot mottagningsbevis eller delges bevisligen på annat sätt. Parten eller dennes företrädare ska då identifiera sig när handlingen hämtas från en länk som myndigheten anvisat. Vid identifieringen ska användas en identifieringsteknik som är datatekniskt tillförlitlig och bevislig. Om handlingen inte ska delges genom bevislig elektronisk delgivning får handlingen med samtycke delges med elektronisk post eller så kallad vanlig elektronisk delgivning. Handlingen anses då ha blivit delgiven den tredje dagen efter att meddelandet sändes, om inte något annat visas.

 

Underteckningar som inte är handskrivna

 

Enligt 16 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet får en beslutshandling signeras elektroniskt. Myndigheten ska signera handlingen med en avancerad elektronisk underskrift som uppfyller kraven enligt artikel 26 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, nedan eIDAS-förordningen, eller annars på ett sådant sätt att man kan försäkra sig om handlingens autenticitet och integritet. Ur 20 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet framgår att stämningsansökningar, stämningar samt domstolarnas expeditioner och andra rättegångshandlingar som sänds som elektroniska meddelanden får undertecknas maskinellt. Enligt förarbetena betyder maskinell underskrift i princip att en person i stället för att fysiskt underteckna dokumentet skriver sitt namn med ett ordbehandlingsprogram (FvUB 14/2002, s. 14). Därtill föreskrivs särskilt i enskilda rikslagar att beslutshandlingar kan undertecknas maskinellt.

     När det gäller enskilda parters underteckningar av handlingar som lämnas in till en myndighet så utgår rikets förvaltningslag och tillämpningspraxis i riket från att en elektronisk handling som anländer till en myndighet inte behöver kompletteras med underskrift. Även de högsta laglighets-övervakarna har fäst uppmärksamhet vid att handlingar inte enligt lagen måste kompletteras med underskrifter.[2] Om det finns misstankar rörande autenticiteten och integriteten hos till myndighet inlämnade handlingar har myndigheten rätt att kräva att dokumentet lämnas antingen i original och försett med behövliga underskrifter eller att dokumentet lämnas på nytt försett med elektronisk underskrift. Underskrift betyder såväl fysisk som elektronisk underskrift.

     I vissa rikslagar förekommer krav på att enskilda ska underteckna handlingar som lämnas in till myndighet. Motivet till att i vissa fall kräva fysiska eller elektroniska underskrifter av enskilda som kommer i kontakt med myndigheter är att säkerställa identiteten hos personen. I den meningen är de elektroniska underskrifterna enbart en aspekt av den vidare frågan om hur identiteten hos en person ska säkerställas i en elektronisk miljö. Särskilt inom vissa delar av den offentliga förvaltningen finns det behov av stark autentisering, dvs. att en persons identitet verifieras genom tillämpning av en elektronisk metod som har en högre tillitsnivå. Till exempel inom social- och hälsovård behandlar man ofta sekretessbelagda uppgifter om personers hälsa eller försörjning, vilket kräver stark autentisering av användarna och de personer som hanterar uppgifterna. I riket finns särskild lagstiftning om de identifieringstjänster och -verktyg som används i samband med de elektroniska underskrifterna. Lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster (FFS 617/2009) innehåller de krav som ställs i Finland på de privata aktörer som tillhandahåller identifieringstjänster och -verktyg.

     Tjänster för stark autentisering produceras för närvarande av banker, mobilföretag och Befolkningsregistercentralen. Tillsynen över aktörernas verksamhet inom stark autentisering sköts av Kommunikationsverket som även ansvarar för registreringen av leverantörerna av stark autentisering. Bankkoderna innehar den största marknadsandelen i fråga om antalet användare och transaktioner när det gäller identifieringsverktyg för allmänheten. I Finland tillhandahålls elektroniska underskrifter av flera aktörer. I praktiken är elektroniska underskrifter som görs med hjälp av identifieringsverktyg de vanligaste.

 

1.4 Lagstiftning i Sverige

 

Anslagstavlor inom förvaltningen och kungörelse av beslut

 

I Sverige finns inte en allmän lag om den elektroniska hanteringen av förvaltningsärenden utan den rättsliga utvecklingen på området har skett genom anpassning av enskilda lagar. Kommunallagen (SFS 1991:900) förutsätter att det i varje kommun, landsting och kommunalförbund ska finnas en officiell anslagstavla. Förutom att anslagstavlan används för anslag om att protokoll från sammanträden har justerats, används den också för kungörelse av kommande sammanträden.

     I svensk lagstiftning finns inte något allmänt krav om att statliga myndigheter ska ha en anslagstavla, men i särskild lagstiftning ingår bestämmelser som i praktiken medför att statliga myndigheter måste ha en anslagstavla. Till exempel i anställningsförordningen (SFS 1994:373) föreskrivs att information om de statliga myndigheternas beslut om anställning lämnas på myndighetens anslagstavla. I Sverige anses kommunala beslut gällande från den tidpunkt då protokollet över beslutet har justerats. Den grundläggande formen för offentliggörande av kommunala beslut är tillkännagivandet på kommunens eller landstingets anslagstavla om att protokollet över beslutet har justerats.

     I delgivningslagen (SFS 2010:1932) finns bestämmelser om så kallad kungörelsedelgivning. Kungörelsedelgivning innebär att myndigheten beslutar att en handling ska hållas tillgänglig på viss plats och ett meddelande om detta kungörs på föreskrivet sätt. Kungörelsedelgivning sker genom att ett beslut fattas om att handlingen som ska delges hålls tillgänglig viss tid hos domstolen eller på annan plats. Ett meddelande om detta och om handlingens huvudsakliga innehåll ska inom tio dagar från beslutet publiceras i Post- och Inrikes Tidningar och, om det finns skäl till det, i ortstidning. I vissa fall ska beslutet också ges till känna på annat sätt. Kungörelsedelgivning har skett när två veckor har förflutit från beslutet om kungörelsedelgivning.

     I Sverige bereds för tillfället en ny kommunallag och ett förslag till kommunallag utgår från att beslut ska anslås på en anslagstavla på den kommunala webbplatsen i stället för på en fysisk anslagstavla.[3] Anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på webbplatsen. Kommuner och landsting skulle också vara skyldiga att i sina lokaler eller på annan plats ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på anslagstavlan. Enligt förslaget ska justeringen tillkännages på anslagstavlan senast andra dagen efter det att protokollet har justerats. Av tillkännagivandet ska framgå var protokollet finns tillgängligt samt vilken dag det har tillkännagetts. Förslaget skulle även medföra att kravet på kungörelser i ortstidning av fullmäktiges sammanträden skulle slopas.

 

Elektronisk delgivning av parter

 

I Sverige har elektronisk delgivning beaktats i delgivningslagens bestämmelser om vanlig delgivning. Vanlig delgivning sker genom att handlingen som ska delges skickas eller lämnas till delgivningsmottagaren. Myndigheten får vid vanlig delgivning skicka handlingen på elektronisk väg. Vanlig delgivning har skett när den eller de som är delgivningsmottagare har tagit emot handlingen. Vid vanlig delgivning ska delgivningsmottagaren bekräfta att han eller hon har mottagit den handling som delges. Om delgivningsmottagaren inte har bekräftat delgivning inom utsatt eller beräknad tid, bör han eller hon påminnas på lämpligt sätt. Ur förarbetena till den svenska delgivningslagstiftningen framgår vissa begränsningar för användningen av elektronisk delgivning. Enligt förarbetena kan det finnas anledning för myndigheten att avstå från att skicka handlingen på elektronisk väg eller vidta särskilda säkerhetsåtgärder när innehållet i handlingen är särskilt känsligt. Enligt Datainspektionens praxis får känsliga personuppgifter endast lämnas ut till användare vars identitet är säkerställd genom e-legitimation eller motsvarande (prop. 2009/10:237, s. 121).

 

Underteckningar för hand och elektroniska underskrifter

 

I svensk lagstiftning ställs i vissa fall krav på egenhändig underskrift. Om lagstiftningen tillåter användningen av elektroniska medel för underteckning anses en avancerad elektronisk underskrift enligt eIDAS-förordningen uppfylla detta krav på underskrift. I enskilda lagar hänvisas uttryckligen till att avancerade elektroniska underskrifter enligt eIDAS-förordningen kan användas. I andra svenska lagar och författningar hänvisas enbart allmänt till elektroniska signaturer eller underskrifter. Då de svenska lagbestämmelserna direkt eller indirekt endast allmänt hänvisar till elektroniska underskrifter, utan angivande av att underskriften ska vara av en viss kvalitet, framgår det i stället av föreskrifter meddelade av regeringen eller av ansvarig myndighet vilka krav som ska gälla (prop. 2015/16:72, s. 53). Varken i den svenska förvaltningslagen eller i kommunallagen finns något allmänt krav på att myndigheternas förvaltningsbeslut ska undertecknas.

     Bestämmelserna i den nu gällande svenska förvaltningslagen utgör i sig inget hinder mot användningen av elektroniska förfaranden i myndigheternas verksamhet. I Sverige gjordes år 2003 en större utredning för att överväga behoven av förändringar i lagstiftningen i syfte att undanröja onödiga hinder för elektronisk kommunikation och elektronisk dokument- och ärendehantering. I utredningen gjordes bedömningen att de vanligt förekommande begreppen ”handling” och ”skriftlig(het)” numera allmänt tolkas som att de inte i sig utesluter elektroniska rutiner.[4] Även i Sverige har eIDAS-förordningen medfört ändringar i nationell lagstiftning. År 2016 trädde lagen (2016:561) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering i kraft. Lagen innehåller främst bestämmelser om granskning av kvalificerade tillhandahållare av betrodda tjänster och certifiering av anordningar för skapande av kvalificerade elektroniska underskrifter.

 

1.5 Lagstiftning i Europeiska unionen

 

Allmänt

 

Efter inträdet i Europeiska unionen är åländska myndigheter även föremål för EU-lagstiftning. Utgångspunkten är att myndigheterna inom landskaps- och kommunalförvaltningen ska tillämpa landskapslagstiftningen om förvaltningsförfarandet när de materiella bestämmelserna härrör från Europeiska unionen. I allmänhet ställer EU-rätten inte några krav på förvaltningsförfarandet inom landskaps- och kommunalförvaltningen. Av de fördrag som ligger till grund för unionen och EU-domstolens rättspraxis följer vissa allmänna rättsprinciper som förvaltningsmyndigheterna inom medlemsstaterna ska iaktta vid tillämpning av EU-rätten. Därtill ska EU:s stadga om grundläggande rättigheter tillämpas då myndigheterna inom medlemsstaterna tillämpar EU-rätten.

     Om det är nödvändigt för att uppnå de mål som satts upp i EU-fördragen kan EU:s institutioner anta sekundärlagstiftning som direkt ålägger medlemsstaterna att följa vissa regler gällande förvaltningsförfarandet. Till exempel EU-direktiven om offentlig upphandling innehåller en relativt ingående reglering av hur nationella myndigheter ska handlägga upphandlings-ärenden. Ett annat exempel är unionens lagstiftning om skyddet av personuppgifter som även ställer ingående krav på hur myndigheter ska hantera personuppgifter.

 

Elektronisk identifiering

 

Inom unionen har också antagits lagstiftning som är relevant då medlemsstaternas myndigheter introducerar digitala lösningar. EU:s lagstiftning om elektronisk identifiering och elektroniska underskrifter ger de rättsliga ramarna för hur förvaltningens kunder kan identifieras elektroniskt eller underteckna handlingar elektroniskt. Inom EU antogs år 1999 ett EU-direktiv om elektroniska signaturer, direktiv 1999/93/EG om ett gemenskapsramverk för elektroniska signaturer. Direktivet upphävdes efter att eIDAS-förordningen trädde i kraft.

     Syftet med eIDAS-förordningen är att säkerställa en väl fungerande inre marknad och uppnå en lämplig säkerhetsnivå för medel för elektronisk identifiering och betrodda tjänster. Förordningen tillämpas på de system för elektronisk identifiering som medlemsstaterna har anmält till kommissionen och på de leverantörer av olika elektroniska tjänster som är etablerade i unionen. Även elektroniska underskrifters rättsliga verkan regleras i eIDAS-förordningen, men nationella kompletterande föreskrifter tillåts. Enligt förordningen får en elektronisk underskrift inte förvägras rättslig verkan eller giltighet som bevis vid rättsliga förfaranden enbart på grund av att underskriften har elektronisk form eller inte uppfyller kraven för kvalificerade elektroniska underskrifter. En kvalificerad elektronisk underskrift ska ha motsvarande rättsliga verkan som en handskriven underskrift.

 

Tillgängliga webbplatser

 

Inom EU har antagits lagstiftning som är av särskild betydelse vid konstruerandet av offentliga myndigheters webbplatser och elektroniska tjänster. Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 av den 26 oktober 2016 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer syftar särskilt till att beakta personer med funktionsnedsättning då dylika tjänster introduceras. Enligt direktivet ska offentliga myndigheter utforma sina webbplatser, appar och dokument som sprids via dessa så att de uppfyller en viss standard. Direktivet medger vissa undantag från förpliktelserna gällande standard. De offentliga myndigheterna ska erbjuda användare möjlighet att påtala brister vid uppfyllandet av standard och myndigheterna ska regelbundet publicera ett tillgänglighetsutlåtande om hur standarden uppfylls. Nya webbplatser ska uppfylla kraven från och med den 23 september 2019 och befintliga webbplatser ska uppfylla kraven från och med den 23 september 2020. Medlemsstaterna ska genomföra direktivet före den 23 september 2018. Inom EU har antagits periodiska handlingsplaner för e-förvaltning, den senaste för åren 2016-2020.[5]

 

2. Landskapsregeringens överväganden

 

2.1 Elektroniska anslagstavlor

 

Övergång till webbaserade anslagstavlor

 

Nuvarande landskapslagstiftning förutsätter att både kommunerna och landskapsregeringen ska ha fysiska anslagstavlor. I enskilda landskapslagar finns bestämmelser som förutsätter att vissa myndigheter som lyder under landskapsregeringen ska delge beslut på landskapsregeringens och kommunernas anslagstavlor. De fysiska anslagstavlorna är centrala vid offentlig delgivning av beslut som en myndighet har fattat. Nuvarande lagstiftning anger att förvaltningslagens bestämmelser om offentlig delgivning ska iakttas i samband med tillkännagivandet på anslagstavlan. Om myndigheten använder sig av anslagstavlan i samband med offentlig delgivning enligt förvaltningslagen medför offentliggörandet av meddelandet på anslagstavlan att delgivning sker den sjunde dagen efter att meddelandet sattes upp på anslagstavlan. Rättelseyrkande- och besvärstid börjar löpa från dagen för delfåendet av beslutet. De fysiska anslagstavlorna är således i en juridisk mening fortsättningsvis centrala vid tillkännagivandet av beslut och riktandet av information till en större grupp personer.

     Enligt förvaltningslagens bestämmelser om offentlig delgivning ska det i mån av möjlighet ske en kompletterande publicering av handlingar på myndighetens webbplats. En dylik publicering kan inte ersätta tillkännagivandet på fysisk anslagstavla eller utannonsering i lokal tidning. Publicering på webbplats medför inte heller några rättsliga konsekvenser, t.ex. så att delgivning sker i formell mening och att besvärstider inleds. Ur förarbetena till förvaltningslagen framgår att landskapsregeringen övervägde möjligheten att införa ett obligatoriskt krav på publicering på myndigheternas webbplatser. Det konstaterades att de flesta landskapsmyndigheter och kommunala myndigheter visserligen hade egna webbplatser på internet, men att förutsättningarna för att hålla sidorna uppdaterade var olika. Därför utgick förslaget från att publicering på webbplats enbart skulle ske i mån av möjlighet och att myndigheten kunde avstå från en publicering av exempelvis kostnadsmässiga och tekniska orsaker (framst. nr 8/2006-2007, s. 40).

     Det finns flera faktorer som talar för att tiden är mogen för en övergång till obligatoriska webbaserade lösningar vid offentlig delgivning inom landskaps- och kommunalförvaltningen. Numera har nästan alla landskapsmyndigheter och kommuner egna webbplatser och den tekniska utvecklingen har gjort att det är mindre resurskrävande att hålla webbplatserna uppdaterade. I dagens läge publicerar de flesta kommuner och landskapsmyndigheter redan protokoll och handlingar på sina webbplatser i en stor omfattning. I omvärlden sker också en övergång till offentlig delgivning på internet. Rikets nya kommunallag förutsätter inte mera att kommunala tillkännagivanden sätts upp på en fysisk anslagstavla utan publiceringen ska ske på internet från och med den 1 juni 2017. I Sverige har nyligen föreslagits en övergång till webbaserade anslagstavlor i kommunerna.

     Under de senaste tio åren har det också skett en förändring i samhället. Allt fler människor har tillgång till internet, allt oftare i den egna mobiltelefonen. De första smarttelefonerna lanserades år 2007 och de första moderna pekplattorna kom ut på marknaden år 2010. Denna utveckling har varit snabb och den har knappast lett till ett större behov av fysiska anslagstavlor. Tvärtom torde de fysiska anslagstavlorna ofta upplevas som omoderna. I dagsläget vänder sig de flesta ålänningar till myndighetens webbplats om de vill informera sig om myndighetens beslut och verksamhet. I den meningen skulle en övergång till offentlig delgivning på myndigheternas webbplatser knappast vara en stor förändring i det åländska samhället.

     De fysiska anslagstavlorna har i praktiken, om än inte i rättslig mening, spelat ut sin roll då myndigheterna vill nå en större grupp personer i samhället. Eftersom myndigheternas webbplatser har etablerats som kommunikationskanal och myndighetens skriftliga information på webbplatsen når en mycket större andel av befolkningen bör webbplatsen också vara den primära kanalen för att delge offentligen myndighetens beslut och handlingar. En övergång till delgivning på elektroniska anslagstavlor som finns på myndighetens webbplats skulle öka informationens tillgänglighet. Begreppet elektronisk anslagstavla används här för att beskriva och benämna en del av myndighetens webbplats som särskiljs från övrigt innehåll på webbplatsen och som enbart används för offentliga delgivningar och tillkännagivanden. Dylika elektroniska anslagstavlor ska inte förhindra kompletterande sätt att tillkännage information. Myndigheterna ska kunna publicera information på kompletterande sätt om de vill försäkra sig om att informationen når en större grupp av personer. Till exempel kan det röra sig om publicering på en fysisk anslagstavla eller publicering i en lokal tidning med allmän spridning i landskapet.

 

Myndigheternas förutsättningar att ta i bruk elektroniska anslagstavlor

 

En följdfråga är om ibruktagandet av en webbaserad lösning för myndigheternas offentliga delgivningar ska vara obligatorisk eller valbar. Det bör noteras att nuvarande landskapslagstiftning förutsätter att enbart kommunerna och landskapsregeringen ska ha en fysisk anslagstavla. I landskapslagstiftning finns inte krav på att myndigheter som lyder under landskapsregeringen ska ha en anslagstavla, men det finns krav på att vissa enskilda myndigheter ska anslå i lag angiven information på landskapsregeringens och berörd kommuns anslagstavla.

     I dagens läge har så gott som samtliga landskapsmyndigheter och kommuner egna webbplatser. För dessa myndigheter skulle ett krav i lag på en webbaserad anslagstavla enbart formalisera det offentliggörande som redan sker på webbplatserna. Om myndighet inte har en webbplats är det ett rimligt krav att en egen webbplats upprättas eftersom webbplatserna är och kommer att vara centrala i myndigheternas kommunikation med kunder och samhället i övrigt. Den elektroniska anslagstavlan skulle vara en del av myndighetens webbplats. Det är inte ändamålsenligt att myndigheter ska vara förpliktade att tillkännage handlingar både på en fysisk och elektronisk anslagstavla. Detta skulle antagligen leda till ökad administration i form av dubbelarbete men kan också orsaka rättsliga oklarheter om informationen ska delges obligatoriskt på mer än ett sätt. Därför anser landskapsregeringen att ibruktagandet av en elektronisk anslagstavla inte ska vara frivillig för de enskilda myndigheterna.

     Det tydligaste alternativet är att göra de elektroniska anslagstavlorna obligatoriska för samtliga landskapsmyndigheter och kommuner. Vissa myndigheter som lyder under landskapsregeringen kan visserligen ha få offentliga delgivningar enligt förvaltningslagens bestämmelser. Landskapsregeringen bedömer ändå att kostnaderna för webbaserad offentlig delgivning inte är orimlig. Det torde inte heller gå att helt utesluta enskilda myndigheters framtida behov av offentlig delgivning av visst beslut eller handling. Ett i lag föreskrivet krav på en elektronisk anslagstavla skulle antagligen medföra vissa initiala kostnader för enskilda myndigheter som inte har en webbplats eller har en outvecklad webbplats. Det måste också anvisas resurser för den kontinuerliga uppdateringen av webbplatsen. Inom myndigheten måste också finnas goda arbetsrutiner så att sekretessbelagda uppgifter eller skyddade personuppgifter inte publiceras på webbplats.

 

De elektroniska anslagstavlornas utformning och funktion

 

En obligatorisk webbaserad offentlig delgivning måste ske så att de fysiska anslagstavlornas grundläggande funktion upprätthålls i den webbaserade miljön. Publiceringen av meddelanden på de fysiska anslagstavlorna har syftat till att en större grupp personer ska få ta del av myndigheternas handlingar och beslut. De kommunala fysiska anslagstavlornas centrala funktion har varit att tillkännage de kommunala organens protokoll. Dylika meddelanden på de fysiska anslagstavlorna ska ersättas med publicering på webbplats av meddelanden innehållande motsvarande information.

     Vid en övergång till webbaserad publicering är det viktigt att den praktiska lösningen är sådan att den elektroniska anslagstavlan klart särskiljs från annat material och annan information på myndighetens webbplats. Det ska vara lätt att hitta den elektroniska anslagstavlan på webbplatsen. Den elektroniska anslagstavlan ska också vara handikappanpassad och till denna del ska webbplatsen uppfylla den standard som Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 av den 26 oktober 2016 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer ställer upp. En annan aspekt som myndigheterna behöver beakta vid övergång till elektroniska anslagstavlor är de tekniska lösningarna, dvs. de tekniska lösningarna måste vara sådana att utomstående inte kan manipulera innehållet.

     Eftersom inledandet av tider för rättelseyrkande och besvär följer av när offentlig delgivning har skett på webbplatsen måste den tekniska lösningen vara sådan att det i efterhand går att verifiera när publiceringen gjordes. Det kan även uppstå frågor om och hur eventuella driftstopp på webbplatserna påverkar i lag föreskrivna krav om viss tids publicering på elektronisk anslagstavla och webbplats. Det går inte att helt undvika kortare avbrott till följd av tekniska problem eller planerad service på webbplatsen. Det är inte rimligt att varje kortare driftstopp skulle leda till att en handling inte anses ha varit publicerad under en föreskriven tidsperiod. Enbart längre avbrott i handlingens tillgänglighet på webbplatsen bör påverka hur tider som ett meddelande ska vara publicerat på en elektronisk anslagstavla eller tider som handlingar ska vara tillgängliga på webbplats ska räknas.

     Olika frågor i anslutning till att det som anslås på en webbplats inte går att nå med anledning av tekniska problem har bedömts i Sverige. I svenska förarbeten har kortare avbrott till följd av tekniska problem eller planerad service ansetts vara godtagbara eller ofrånkomliga begränsningar i tillgängligheten när det gäller kungörande av kommunala föreskrifter på de kommunala webbplatserna (prop. 2011/12:149 s. 30). I samband med förslag om införandet av webbaserade anslagstavlor i de svenska kommunerna har bedömts att varje driftstopp inte ska leda till att anslaget inte anses ha suttit uppe hela överklagandetiden i rättslig mening så att tiden för att överklaga beslutet kan bli evig. Om det sällsynta skulle inträffa att ett stopp varar hela vardagar uppstår frågan hur detta påverkar klagotiden. I det svenska förslaget överläts denna frågeställning till att bedömas i det enskilda fallet och det ställdes inte något krav på att överklagandetiden ska vara absolut obruten.[6] Landskapsregeringen anser att det inte heller i samband med införandet av krav på elektroniska anslagstavlor på myndigheters webbplatser ska ställas något sådant absolut krav utan enbart avbrott som överskrider ett dygn ska påverka räkningen av fatalietider. Sådana längre tidsperioder som webbplatsen inte varit tillgänglig ska inte räknas med i en total tidsperiod som lagstiftning eller annan föreskrift förutsätter.

 

Beaktandet av personer utan tillgång till internet

 

Det finns en risk för att en övergång till elektroniska anslagstavlor på webbplats minskar informationens tillgänglighet för personer som inte har egen tillgång till internet via dator eller smarttelefon. Landskapsregeringen bedömer ändå det som troligare att även dessa personers faktiska tillgång till den information som finns tillgänglig på webbplatsen troligen skulle öka genom att personer i deras närhet har smarttelefoner eller portabla datorer. Det finns även ofta tillgång till internet i t.ex. kommunala bibliotek. Trots detta är det nödvändigt att vid en övergång till offentlig delgivning på myndigheternas webbplatser beakta de personer som är beroende av andra informationskanaler än internet. Det torde förhålla sig så att den proportionella andelen personer utan tillgång till internet bland de vuxna ökar ju äldre befolkningen är.

     Det finns olika sätt att beakta de personer som inte har tillgång till internet. Ett sätt att få reda på om ett beslut från en myndighet har fattats är att kontakta myndigheten i fråga. Myndigheterna har en allmän serviceskyldighet enligt förvaltningslagen vilket innebär att myndigheten ska lämna upplysningar och ge vägledning till enskilda som kontaktar myndigheten. Denna serviceskyldighet kan kompletteras med mera specifika skyldigheter, t.ex. så att en dataterminal tillhandahålls i myndighetens lokaler för dem som inte har tillgång till internet. Ett annat alternativ är att innehållet på den elektroniska anslagstavlan är synligt på en televisions- eller dataskärm i myndighetens lokaler. Därtill kunde myndigheterna på begäran lämna ut utskrifter med den information som publicerats på den elektroniska anslagstavlan och webbplatsen.

     Övergången till offentlig delgivning på myndigheternas webbplatser får inte försämra servicen för den del av befolkningen som inte har tillgång till internet. För att upprätthålla samma nivå av service för de som inte har tillgång till internet ska myndigheterna inom landskaps- och kommunalförvaltningen i sina lokaler eller på annan plats ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på den elektroniska anslagstavla som ska finnas på myndighetens webbplats. I praktiken kunde en sådan mera specifik serviceskyldighet verkställas genom att dataterminaler tillhandahålls i myndighetens lokaler eller myndigheten på begäran lämnar utskrifter med den information som publicerats på den elektroniska anslagstavlan och på myndighetens webbplats. Endast myndigheter vars verksamhet är av sådan natur att behovet av offentliga delgivningar helt kan uteslutas ska inte vara skyldiga att införa sådana kompletterande arrangemang som syftar till att ge allmänheten möjlighet att ta del av det som publicerats på webbplats.

     Vid utformandet och uppdaterandet av myndigheternas webbplats och den elektroniska anslagstavlan måste de särskilda behov som personer med funktionsnedsättning har beaktas. Direktiv 2016/2102 innehåller hänvisning till standard som har tagits fram i detta syfte. De funktionsnedsattas behov måste även beaktas då myndigheterna ger allmänheten möjlighet att i sina lokaler ta del av innehållet på den elektroniska anslagstavlan. I detta avseende ska särskilt artikel 9 i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning beaktas. Enligt bestämmelsen ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång på samma villkor som andra till bland annat den fysiska miljön och till information, innefattande informations- och kommunikationsteknik.

 

Elektroniska anslagstavlor och tidpunkt för delgivning

 

Offentlig delgivning är viktig vid tryggandet av den rätt att söka ändring som följer av 21 § i grundlagen. Tillkännagivande på den fysiska anslagstavlan av plats och tidpunkt för det offentliga framläggandet av kommunala protokoll är en förutsättning för att kommunmedlemmarna blir delgivna och för att deras rättelseyrkande- och besvärstid ska börja löpa. Vid offentlig delgivning enligt förvaltningslagen är delgivningen beroende av att ett meddelande om handlingarna sätts upp på anslagstavlan, alternativt att meddelandet publiceras i minst en lokal tidning med allmän spridning i landskapet.

     I dagens läge avviker tidpunkten för när delgivning anses ha skett enligt bestämmelserna om offentlig delgivning i förvaltningslagen och de i kommunallagen. Enligt 57 § 4 mom. i förvaltningslagen ska i meddelandet som sätts upp på anslagstavlan anges att delgivningen anses ha skett den sjunde dagen efter det att meddelandet sattes upp på myndighetens anslagstavla eller publicerades i en lokal tidning. Däremot följer av 12 § 2 mom. och 116 § 2 mom. i kommunallagen att delgivning av kommunmedlemmarna sker när protokoll läggs fram offentligt och tillkännagivande sätts upp på kommunens anslagstavla.

     Vid en övergång till offentlig delgivning med hjälp av elektroniska anslagstavlor på webbplats är det ändamålsenligt att tidpunkten för när offentlig delgivning ska anses ha skett är den samma enligt förvaltningslagen och kommunallagen. Det mest ändamålsenliga är att delgivning ska ske den sjunde dagen efter det att tillkännagivandet eller meddelandet sattes upp på myndighetens eller kommunens elektroniska anslagstavla. Delgivningen medför i sin tur att rättelseyrkande- och besvärstider inleds.

 

Publicering på webbplats av tillkännagivna och delgivna handlingar

 

Nuvarande lagstiftning förutsätter inte att handlingar i ett förvaltnings-ärende ska sättas upp på den fysiska anslagstavlan. I många fall skulle detta av utrymmesskäl inte ens vara praktiskt möjligt. Lagstiftningen förutsätter endast att ett meddelande ska sättas upp på anslagstavlan och ur meddelandet ska framgå var och till vilken tidpunkt handlingarna i ärendet finns framlagda. Vid en övergång till elektroniska anslagstavlor uppstår fråga om de handlingar som meddelandet på den elektroniska anslagstavlan hänvisar till ska publiceras på webbplats. Det kan konstateras att förfarandet för offentlig delgivning redan i dagsläget förutsätter att handlingarna i det ärende som är föremål för delgivning ska i mån av möjlighet publiceras på myndighetens webbplats.

     Nuvarande förvaltningslagstiftning utgår från att arbetet vid myndigheter ska bedrivas under så stor öppenhet som lagstiftningen om allmänna handlingars offentlighet medger. Publicering av myndigheters beslut och handlingar på webbplats leder till förbättrad insyn i verksamheterna och stärker demokratin. De flesta kommuner och landskapsmyndigheter publicerar redan olika handlingar (t.ex. protokoll) på sina webbplatser. Med tanke på detta skulle införandet av en skyldighet att på webbplats publicera de handlingar som är föremål för offentlig delgivning enligt förvaltningslagen eller tillkännagivande enligt kommunallagen knappast innebära någon stor förändring. Som jämförelse kan konstateras att rikets nya kommunallag medför en skyldighet för kommunerna att publicera protokoll från fullmäktige, kommunstyrelsen, nämnder och vissa andra organ på webbplatsen.

     I dagens läge kan myndigheter publicera handlingar på sina webbplatser i den omfattning detta inte strider mot lagstiftning. Vid en övergång till elektroniska anslagstavlor måste det beaktas att alla handlingar inte kan läggas ut på internet som sådana eftersom dessa kan innehålla uppgifter som är sekretessbelagda eller skyddade enligt lagstiftningen om personuppgifter. Beslut och protokoll kan ofta utformas så att känsliga uppgifter inte ingår i protokollet, dvs. sådana uppgifter står främst att läsa i beslutsunderlagen. Om dylika uppgifter som är sekretessbelagda eller skyddade enligt lagstiftningen om personuppgifter ändå ingår i protokoll eller anslutande handlingar får dessa uppgifter inte publiceras på webbplatsen. Inför publicering bör handlingarna särskilt granskas i förhållande till landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet och de grunder för hemlighållande som ingår i lagens 9 §. Myndigheterna måste även ha grundläggande kunskaper om de krav som följer av lagstiftningen om skyddet av personuppgifter, särskilt den s.k. allmänna dataskyddsförordningen som ska tillämpas fr.o.m. den 25 maj 2018 inom Europeiska unionen.

     Slutsatsen är att myndigheterna inom landskaps- och kommunalförvaltningen ska vara skyldiga att på webbplatsen publicera de handlingar som är föremål för tillkännagivande och offentlig delgivning. Det meddelande eller tillkännagivande som publiceras på den elektroniska anslagstavlan bör innehålla en hänvisning eller länk till handlingarna på annat ställe på webbplatsen. Vid publiceringen på den elektroniska anslagstavlan och webbplatsen ska särskilt skyddet av sekretess och personuppgifter beaktas. För att framförallt beakta de personer som inte har tillgång till internet ska myndigheten i sina lokaler eller på annan plats ge var och en möjlighet att ta del av de handlingar som hålls tillgängliga på myndighetens webbplats.

 

2.2 Elektronisk delgivning

 

Behov av enklare elektronisk delgivning

 

I avsnitt 1.2 har redogjorts för gällande landskapslagstiftning om elektronisk delgivning av parter. Förvaltningslagen möjliggör elektronisk delgivning enligt i 58 § föreskrivet förfarande som till stor del baserar sig på bestämmelserna i rikets förvaltningsrättsliga reglering, särskilt 18 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet. I riket har bestämmelserna om myndigheternas elektroniska förvaltningsförfarande samlats i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet.

     Efter att förvaltningslagen trädde i kraft i landskapet år 2008 har bestämmelserna om elektronisk delgivning ändrats i riket. Orsaken till detta var att det bevisliga elektroniska delgivningssättet inte fungerade tekniskt och att det var för komplicerat. Därför inskränktes användningsområdet för bevislig elektronisk delgivning och det för enklare elektronisk delgivning utvidgades. Numera anger 19 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet att vanlig elektronisk delgivning får användas efter samtycke och om handlingen inte ska delges genom bevislig elektronisk delgivning. Det har inte förts in bestämmelser om ett motsvarande enklare elektroniskt delgivningsförfarande i landskapslagstiftningen.

     Förvaltningslagens bestämmelser om elektronisk delgivning torde i praktiken ha tillämpats mycket sällan. Orsaken till detta är att förfarandet vid elektronisk delgivning enligt 58 § i förvaltningslagen är omständligt. Myndigheten ska hänvisa parterna till server, databas eller någon annan fil. Därtill ska myndigheten kunna tillhandahålla en identifieringsteknik som är datatekniskt tillförlitlig då beslutshandlingen hämtas, vilket torde överstiga många mindre myndigheters resurser. I praktiken har myndigheterna och parterna ett mycket större behov av en enklare elektronisk delgivning. Nuvarande förfarande för elektronisk delgivning ska användas i samband med delgivning av beslut från vars delgivning en besvärstid börjar löpa. Detta krav medför att många rutinmässiga förvaltningsbeslut hänvisas till ett ganska tungrott elektroniskt delgivningsförfarande.

 

Bevislig och vanlig elektronisk delgivning

 

Det finns skäl att föreskriva i förvaltningslagen om ett enklare förfarande för elektronisk delgivning. Användandet av detta enklare elektroniska delgivningsförfarande skulle förutsätta partens samtycke och ske genom sändandet av elektroniska meddelanden, vanligen med elektronisk post, till den adress som parten uppgett. Detta enklare elektroniska delgivningsförfarande skulle kunna användas vid delgivning av överklagbara beslut, men enbart om datasäkerheten kan garanteras vid sändandet av sekretessbelagda uppgifter eller känsliga personuppgifter. Detta enklare elektroniska delgivningsförfarande skulle motsvara den vanliga elektroniska delgivning som det föreskrivs om i 19 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet.

     Vanlig elektronisk delgivning får enligt rikslagstiftningen användas vid delgivning av elektroniska meddelanden. Elektroniska meddelanden definieras enligt 4 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet som information som har sänts med en elektronisk dataöverföringsmetod och som vid behov kan sparas i skriftlig form. Elektronisk dataöverföringsmetod omfattar i sin tur telefax och teletjänster, såsom elektroniska blanketter, elektronisk post och rätten att använda elektroniska datasystem, samt andra på elektronisk teknik baserade metoder där data förmedlas via en trådlös överföringskanal eller kabel, dock inte telefonsamtal. Definitionen av elektroniska meddelanden omfattar således också andra meddelanden än sådana som skickats via vanlig elektronisk post.

     Samtidigt som förvaltningslagen kompletteras med ny paragraf som motsvarar rikslagstiftningen om vanlig elektronisk delgivning bör gällande 58 § i förvaltningslagen uppdateras så att den till rubrik och innehåll motsvarar den bevisliga elektroniska delgivning som det föreskrivs om i 18 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet. I enskilda landskapslagar finns hänvisningar till att delgivning endast ska ske genom vanlig delgivning per post. Dessa bestämmelser bör ändras så att det enklare elektroniska delgivningsförfarandet som föreslås kan användas som ett alternativ till delgivning per post.

 

2.3 Underskrifter som inte är handskrivna

 

Beaktandet av den digitala utvecklingen

 

I avsnitt 1.2 har redogjorts för hur gällande landskapslagstiftning förhåller sig till krav på underskrifter. Handlingar som lämnas in till myndigheter behöver i regel inte undertecknas, men i enskilda landskapslagar finns uttryckliga krav på underskrift. Utgångspunkten är att myndigheter ska kräva en underskrift endast om det finns anledning att betvivla handlingens autenticitet och integritet. Det finns inget generellt krav på att myndigheters handlingar ska undertecknas men lagstiftningen förutsätter att expeditioner ska undertecknas för att bli offentliga. Det kan även anses höra till god förvaltningssed att myndigheten undertecknar sitt beslut. Den digitala utvecklingen har medfört att skriftliga handlingar allt oftare enbart finns i elektroniskt format vilket medför ett behov av att ersätta handskrivna namnteckningar både på handlingar som lämnas in till myndigheter och handlingar som myndigheterna själva upprättar med elektroniska varianter.

     Identifieringsverktygen som används vid elektronisk identifiering har utvecklats och såväl unionens som rikets lagstiftning på området har ändrats. Samtidigt medför digitaliseringen av myndigheternas tjänster och interna förvaltningsförfaranden ett större behov av elektronisk identifiering och elektroniska underskrifter. Konsekvenserna av denna utveckling har inte beaktats på ett heltäckande sätt i nuvarande landskapslagstiftning, t.ex. känner lagstiftningen inte till elektronisk underteckning av handlingar som myndigheter upprättar. Däremot framgår ur förarbetena till förvaltningslagen att det inte finns hinder för att använda elektroniska signaturer vid bekräftande av till myndighet inlämnade dokuments autenticitet och integritet (framst. nr 8/2006-2007).

     I detta sammanhang bör särskilt beaktas att den så kallade eIDAS-förordningen innehåller föreskrifter om elektroniska underskrifter och deras rättsliga verkan, bland annat ska en så kallad kvalificerad elektronisk underskrift ha motsvarande rättslig verkan som en handskriven underskrift. EU-förordningar är direkt tillämpliga inom medlemsstaterna och ska således tillämpas som sådana av myndigheter inom landskaps- och kommunalförvaltningen. De frågor som regleras i förordningen faller till största delen inom rikets behörighetsområde. Förordningens bestämmelser om elektroniska underskrifter trädde i kraft sommaren 2016.

 

Underteckning av handlingar som lämnas in till myndigheter

 

Det bör bedömas om och hur landskapslagstiftningen eventuellt behöver uppdateras gällande underteckning av handlingar som lämnas in till myndigheter. Ur 16 § 2 mom. i förvaltningslagen framgår att meddelande som har sänts med elektronisk post kan lämnas in till myndigheten, dvs. handlingar i en elektronisk form kan lämnas in till myndigheterna. Enligt 19 § 2 mom. i förvaltningslagen behöver en handling som har kommit in till en myndighet inte kompletteras med en underskrift, om handlingen innehåller uppgifter om avsändaren och det inte finns anledning att betvivla handlingens autenticitet och integritet. Motsvarande bestämmelser i rikets förvaltningsrättsliga lagstiftning har tolkats så att underskrift betyder såväl fysisk som elektronisk underskrift. Om myndigheten väljer att tillåta elektroniska underskrifter ger bestämmelsen också rätt att avgöra hurdana underskrifter den anser tillräckliga för att säkerställa autenticiteten och integriteten hos ett dokument (RP 74/2016 rd, s. 49).

     Utgångspunkten i förvaltningslagen är således att elektroniska handlingar kan lämnas in till myndigheterna och att dessa behöver undertecknas enbart om en handling saknar uppgift om avsändare eller om det finns skäl att ifrågasätta en handlings autenticitet eller integritet. Om myndigheten kräver att handlingen ska undertecknas kan myndigheten välja att tillåta elektroniska underskrifter och myndigheten har rätt att avgöra hurdana elektroniska underskrifter den anser tillräckliga för att säkerställa autenticiteten och integriteten hos ett dokument. Hänvisningen till underskrift i 19 § 2 mom. i förvaltningslagen ska alltså betyda såväl fysisk som elektronisk underskrift. Därtill ska myndigheterna i tillämpliga delar beakta eIDAS-förordningens direkt tillämpliga föreskrifter om elektroniska underskrifter och deras rättsliga verkan. Slutsatsen är att det inte finns ett direkt behov av att komplettera förvaltningslagen med bestämmelser om elektroniskt undertecknande av handlingar som lämnas in till myndigheter.

     I enskilda landskapslagar finns uttryckliga krav på att inlämnade handlingar ska undertecknas. Mot bakgrund av de allmänna bestämmelserna i förvaltningslagen om hur en handling sänds till en myndighet och eIDAS-förordningen ska dylika i lag föreskrivna krav på underskrift hänvisa både till fysiska och elektroniska underskrifter. Dock bör noteras att bestämmelser i speciallagstiftning som uttryckligen avviker från förvaltningslagen åsidosätter förvaltningslagens bestämmelser. Till exempel 4 § 2 mom. i landskapslag (1998:20) om förfarandet vid rådgivande kommunala folkomröstningar föreskriver att ett initiativ till rådgivande kommunal folkomröstning ska innehålla personernas egenhändiga underskrifter och under dessa ska deras namn, titel, yrke eller syssla och adress antecknas tydligt. Motsvarande krav på egenhändig underskrift finns i 33 § i arbetsordning (2015:87) för Ålands lagting som gäller medborgarinitiativ. Landskapets lagstiftning om val, medborgarinitiativ och folkomröstningar är föremål för särskild utvärdering och beredning. Därför tas inte här ställning till om frågor gällande elektronisk identifiering eller elektroniska underskrifter föranleder behov av ändring i den lagstiftningen.

 

Underteckning av handlingar som myndigheterna upprättar

 

Det finns skäl att införa bestämmelser i landskapslagstiftning om elektroniskt undertecknande av myndigheternas handlingar. Inom landskaps- och kommunalförvaltningen övergår myndigheterna till elektronisk ärendehantering i allt större omfattning vilket medför ett större behov av elektroniska underskrifter. I rikslagstiftningen är myndigheternas elektroniska underteckningar föremål för en allmän bestämmelse om myndigheters rätt att använda elektroniska underskrifter. Enligt 16 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet får en beslutshandling signeras elektroniskt. Det ska röra sig om en avancerad elektronisk underskrift som uppfyller kraven enligt artikel 26 i eIDAS-förordningen eller annars på ett sådant sätt att man kan försäkra sig om handlingens autenticitet och integritet. Det bör framgå ur landskapslagstiftning att myndigheternas beslutshandlingar får undertecknas elektroniskt inom landskaps- och kommunalförvaltningen samt att underskriften ska vara sådan att man kan försäkra sig om handlingens autenticitet och integritet.

     Landskapslagstiftningen innehåller inte särskilda bestämmelser om sådan maskinell underskrift som avses i 20 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet. Enligt förarbetena i riket betyder maskinell underskrift i princip att en person i stället för att fysiskt underteckna dokumentet skriver sitt namn med ett ordbehandlingsprogram (FvUB 14/2002, s. 14). Den maskinella underskriften används enbart i samband med expeditioner som sänds som elektroniska meddelanden, dvs. maskinell underskrift används inte i samband med expeditioner som sänds per post. Även den åländska förvaltningslagen bör kompletteras med möjlighet att underteckna maskinellt sådana expeditioner som skickas elektroniskt. Ett sådant förfarande är särskilt ändamålsenligt om ett stort antal standardbeslut ska delges med elektronisk post. Om möjligheten till maskinell underskrift inte finns måste varje expedition som skickas till part med elektronisk post skrivas på för hand, scannas och fogas till det meddelande som skickas till parten med elektronisk post. Därför föreslår landskapsregeringen att förvaltningslagen kompletteras med denna möjlighet till maskinell underskrift om beslutet skickas med elektronisk post till part, dock så att part på begäran ska få myndighetens beslutshandling med handskriven underskrift.

 

2.4 Automatiska svarsmeddelanden

 

Digitaliseringen påverkar myndigheternas förvaltningsförfaranden på många sätt. Elektronisk post används ofta i samband med kommunikationen mellan myndigheter och myndigheternas kunder. Det är ett praktiskt och ändamålsenligt kommunikationssätt eftersom olika dokument kan fogas till de meddelanden som skickas med elektronisk post till myndigheten. Enligt 5 § 4 mom. i förvaltningslagen ska myndigheterna se till att det är möjligt för enskilda att kontakta dem med hjälp av elektronisk post och att svar får lämnas på samma sätt. Enligt 16 § 2 mom. är det också möjligt för enskilda att inleda ett förvaltningsärende genom att sända ett meddelande med elektronisk post till myndigheten.

     På sina hemsidor uppger myndigheterna inom landskaps- och kommunalförvaltningen vanligtvis en huvudsaklig adress dit enskilda kan skicka meddelanden med elektronisk post. Det är naturligt att meddelandet då skickas till myndighetens registratur eller motsvarande där inkommande handlingar registreras. Till exempel på Ålands landskapsregerings hemsida anges att alla inkommande handlingar ska lämnas till registraturen och att registrator nås elektroniskt via den elektroniska postadressen registrator@regeringen.ax. Det är numera praxis hos de flesta myndigheter att enskilda får ett automatiskt meddelande om de skickar in handlingar till en sådan huvudsaklig elektronisk postadress. De enskilda kan då vara förvissade om att meddelandet har tagits emot och att behandlingen av ärendet kan inledas.

     I rikslagstiftningen finns föreskrivet om att en myndighet ska utan dröjsmål meddela avsändaren av ett elektroniskt dokument att dokumentet har mottagits. Enligt 12 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet kan meddelandet sändas i form av en automatisk kvittens via datasystemet eller på något annat sätt. Bekräftelsen av mottagandet inverkar inte på förutsättningarna för behandlingen av ett ärende. Förvaltningslagen bör kompletteras med en liknande förpliktelse för myndigheter att meddela avsändaren om mottagande av meddelande som skickats med elektronisk post. Myndigheten ska meddela avsändaren av meddelande som skickats med elektronisk post att meddelandet har mottagits på myndighetens huvudsakliga elektroniska postadress.

 

3. Landskapsregeringens förslag

 

Lagförslaget syftar till att ytterligare anpassa lagstiftningen om förvaltningsförfarandet inom landskaps- och kommunalförvaltningen till digitaliseringen. I samband med beredningen av förvaltningslagen ansågs det mest ändamålsenligt att gå in för en egen förvaltningslag som i huvudsak baserade sig på rikets förvaltningslag. Landskapets förvaltningslag anpassades både till särregleringar som redan fanns i landskapslagstiftningen och till den praxis som under årens lopp hade utvecklats inom förvaltningen. Digitaliseringen lämnades inte obeaktad i förvaltningslagens bestämmelser, men man valde inte att gå in för en särskild landskapslag om den elektroniska hanteringen av förvaltningsärenden. De aktuella behoven av lagstiftningsåtgärder föranleder inte någon ändrad bedömning vad gäller val av lagstiftningsteknik, dvs. bestämmelserna om elektronisk förvaltning föreslås inte samlade i en särskild landskapslag. Det bör emellertid noteras att det förts in bestämmelser om elektronisk kommunikation i särskild landskapslagstiftning om finansieringen av landsbygdsnäringar (se avsnitt 1.2). Dessa bestämmelser påverkas inte av förslaget. I samband med lagtingsbehandlingen av bestämmelserna förutsattes att landskapsregeringen vid behov överväger lagstiftningsåtgärder i fråga om förvaltningslagen i syfte att säkerställa mottagande av elektroniska ansökningar utöver de som redan finns i gällande förvaltningslag (FNU 24/2014-2015).

     Lagförslaget innehåller förslag till ändringar och kompletteringar av nuvarande landskapslagstiftning om förvaltningsförfarandet inom landskaps- och kommunalförvaltningen. Vissa av de föreslagna ändringarna är av den karaktären att de föranleder följdändringar och anpassningar i speciallagstiftningen. Landskapsregeringens huvudsakliga förslag gäller införandet av elektroniska anslagstavlor på myndigheternas webbplatser. I dagsläget används fysiska anslagstavlor till att göra myndigheters beslut inom landskaps- och kommunalförvaltningen allmänt kända. Enligt förslaget ska obligatoriska elektroniska anslagstavlor på myndigheternas webbplatser ha denna funktion i framtiden. På de elektroniska anslagstavlorna ska publiceras meddelanden och tillkännagivanden. Landskapsregeringen föreslår att samtliga myndigheter inom landskaps- och kommunalförvaltningen ska ha en elektronisk anslagstavla. Detta innebär att både kommunerna, kommunalförbunden, landskapsregeringen och de myndigheter som lyder under landskapsregeringen ska ha en elektronisk anslagstavla. Landskapsregeringen föreslår bestämmelser om skyldighet att upprätthålla elektroniska anslagstavlor i kommunallagen, landskapslagen om ärendenas handläggning i landskapsregeringen och enskilda landskapslagar om respektive myndighet som lyder under landskapsregeringen.

     Därtill föreslår landskapsregeringen att förvaltningslagens bestämmelser om offentlig delgivning ska ändras så att förfarandet för offentlig delgivning utgår från en publikation av ett meddelande på den elektroniska anslagstavlan, delgivning förutsätter att ett sådant meddelande har publicerats på en avgränsad del av webbplatsen som benämns elektronisk anslagstavla. Samtidigt föreslår landskapsregeringen att de handlingar som meddelas och tillkännages på den elektroniska anslagstavlan ska publiceras på myndighetens webbplats i den utsträckning sekretessbestämmelser och annan lagstiftning tillåter detta. För att beakta de personer som inte har tillgång till internet föreslås att myndigheten i sina lokaler eller på annan plats ger var och en möjlighet att ta del av innehållet på den elektroniska anslagstavlan och i de handlingar som hålls tillgängliga på myndighetens webbplats. Den elektroniska anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på webbplatsen. Införandet av elektroniska anslagstavlor på myndigheternas webbplatser föranleder kompletteringar till och ändringar i ett antal landskapslagar, främst så att hänvisningar till fysiska anslagstavlor i enskilda landskapslagar ersätts med hänvisningar till publicering på elektronisk anslagstavla.

     För det andra föreslår landskapsregeringen att förvaltningslagens bestämmelser om elektronisk delgivning ändras och kompletteras, i praktiken så att de motsvarar bestämmelserna om bevislig och vanlig elektronisk delgivning i rikets lag om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet. Ändringen föranleder vissa följdändringar i enskilda landskapslagar för att möjliggöra användningen av vanlig elektronisk delgivning med elektronisk post vid sidan av vanlig delgivning med post. Landskapsregeringens tredje förslag gäller komplettering av förvaltningslagen med bestämmelse om rätt för myndigheter att underteckna beslutshandlingar elektroniskt på ett sådant sätt att man kan försäkra sig om handlingens autenticitet och integritet. Samtidigt föreslår landskapsregeringen att det införs en möjlighet för myndigheter att underteckna maskinellt sådana handlingar som skickas elektroniskt till part. Landskapsregeringens fjärde förslag gäller komplettering av förvaltningslagen med bestämmelse om skyldighet för myndigheter att meddela avsändaren om att ett meddelande som skickats med elektronisk post har mottagits på myndighetens huvudsakliga elektroniska postadress.

     I lagförslaget ingår inte förslag till ändringar av bestämmelser i plan- och bygglagstiftningen eller lagstiftningen om val, medborgarinitiativ och folkomröstningar. I den lagstiftningen finns enskilda bestämmelser som bland annat hänvisar till fysiska anslagstavlor och egenhändiga underskrifter. Landskapsregeringen anser att det är mera ändamålsenligt om den lagstiftningen anpassas till digitaliseringen i samband med en mera heltäckande översyn som görs av plan- och bygglagstiftningen samt lagstiftningen om val, medborgarinitiativ och folkomröstningar.

 

4. Lagstiftningsbehörighet

 

Landskapsregeringen föreslår ändringar i gällande lagstiftning om förvaltningsförfarandet inom landskaps- och kommunalförvaltningen, dvs. frågor som främst gäller landskapsregeringen och under denna lydande myndigheter och inrättningar samt kommunernas förvaltning. Behörigheten gällande myndigheternas förvaltningsförfarande inom landskaps- och kommunalförvaltningen faller inom landskapets lagstiftningsbehörighet. Landskapet har enligt 18 § 1 och 2 punkterna i självstyrelselagen lagstiftningsbehörighet i fråga om bland annat lagtingets organisation, landskapsregeringen och under denna lydande myndigheter och inrättningar samt landskapets tjänstemän. Enligt 18 § 4 punkten är kommunala val, kommunernas förvaltning, och kommunernas tjänsteinnehavare att hänföra till landskapets lagstiftningsbehörighet. När det gäller landskapets behörighet över förvaltningsförfarandet inom landskaps- och kommunalförvaltningen har högsta domstolen konstaterat att bland annat behandlingen av rättelseyrkande hos en myndighet och myndigheters delgivning av parter utgör förvaltningsförfarande och faller därför inom ramen för landskapets behörighet (31.1.2003, OH 2002/107 och 27.12.2007, OH 2007/140).

     Å ena sidan är landskapets och rikets behörighetsområden exklusiva enligt självstyrelselagen, dvs. riket har ingen behörighet inom ett område som hör till landskapets lagstiftningsbehörighet (RP 1/1998, s. 127). Landskapet och riket kan inte samtidigt vara behöriga med avseende på förvaltningsförfarandet inom landskaps- och kommunalförvaltningen. Avvikelse från denna allmänna utgångspunkt i självstyrelsesystemet bör basera sig på en tydlig rättslig grund i självstyrelselagen. Å andra sidan har högsta domstolen uttalat att det av landskapets autonoma ställning följer att rikets allmänna förvaltningsrättliga procedurbestämmelser kan tillämpas på verksamhet hos landskapets myndigheter endast när de sköter förvaltningsuppgifter som hör till rikets behörighet (31.1.2003, OH 2002/107). Även Ålandsdelegationen har konstaterat att bestämmelser om elektroniskt delgivningsförfarande i informationssamhällsbalken utgjorde riksbehörighet och gällde även på Åland då en överenskommelseförordning om domännamn tillämpades inom landskapsförvaltningen (utlåtande 5.8.2016, nr 19/16). Ytterligare framgår ur förarbetena till rikets förvaltningslag att förvaltningslagen kan tillämpas på de åländska myndigheterna när dessa sköter uppgifter som hör till rikets myndigheter (RP 72/2002, s. 52).

     Landskapsregeringens huvudsakliga lagförslag gäller delgivning. Förslaget om att ersätta de fysiska anslagstavlorna med elektroniska anslagstavlor på myndigheternas webbplatser gäller den offentliga delgivningen av myndigheternas beslut och handlingar. Förslaget om att ändra förvaltningslagens bestämmelser om elektronisk delgivning syftar i första hand till att underlätta delgivningen av parter så att detta kan göras med vanlig elektronisk post. Landskapsregeringen konstaterar att dessa förslag faller inom ramen för landskapets lagstiftningsbehörighet eftersom delgivning utgör en del av förvaltningsförfarandet inom landskaps- och kommunalförvaltningen. Av behörighetens exklusiva natur bör då följa att rikets allmänna förvaltningsrätt inte blir tillämplig vad t.ex. gäller fysiska anslagstavlor i kommunerna (jfr lagen om offentliga kungörelser, FFS 34/1925). Enligt denna utgångspunkt skulle landskapets behörighet över förvaltningsförfarandet inom landskaps- och kommunalförvaltningen gälla oberoende av vilken materiell lagstiftning som tillämpas hos myndigheterna. Om detta inte är fallet skulle det vara ändamålsenligt med mera specifik vägledning i samband med lagstiftningskontrollen om på vilken rättslig grund och enligt vilken systematik rikets allmänna förvaltningsrättsliga procedurbestämmelser blir tillämpliga inom landskaps- och kommunalförvaltningen.

     När det gäller Europeiska unionens behörighet över förvaltningsförfarandena inom medlemsstaterna kan allmänt konstateras att unionen saknar självständig behörighet att vidta lagstiftningsåtgärder avseende medlemsstaternas interna förvaltningsförfarande. EU har enbart behörighet att vidta åtgärder som stödjer, samordnar eller kompletterar medlemsstaternas åtgärder inom området för administrativt samarbete. EU:s begränsade kompetens på området hindrar inte att unionen agerar inom det förvaltningsrättsliga området, men då på annan rättslig grund. Om det kan anses nödvändigt för att uppnå de mål som satts upp i fördragen kan EU anta lagstiftning som direkt ålägger medlemsstaterna att följa vissa regler gällande förvaltningsförfarandet i medlemsstaterna. Till exempel EU:s direktiv om offentlig upphandling innehåller denna typ av regler. Den rättsliga grunden för dessa lagstiftningsåtgärder är EU:s befogenhet att vidta åtgärder för upprättandet av den inre marknaden. Det kan även tilläggas att EU-domstolen har uppställt vissa allmänna rättsprinciper som förvaltningsmyndigheterna inom medlemsstaterna ska iaktta när de administrerar rättsområden av betydelse för EU-rätten. Många av dessa rättsprinciper, bland annat rätten till god förvaltning, har kodifierats i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna som är rättsligt bindande och som myndigheter inom medlemsstaterna ska beakta vid tillämpandet av EU-rätt.

     Landskapsregeringens förslag föranleds inte direkt av någon EU-lagstiftning men inom EU har antagits lagstiftning som är av indirekt betydelse vid den elektroniska anpassningen av förvaltningsförfarandet inom landskaps- och kommunalförvaltningen. Detta gäller särskilt den så kallade eIDAS-förordningen som trädde i kraft år 2014. Inom Europeiska unionen har också antagits ett omfattande nytt regelverk om skyddet av personuppgifter. Den centrala rättsakten är Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG. Förordningen är särskilt relevant att beakta i samband med att myndigheter publicerar handlingar eller information på webbplats. EU-rättsakterna har antagits med stöd av behörighet som EU:s institutioner har erhållit i de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen.

     De digitala lösningar som används inom förvaltningen är föremål för särskild rikslagstiftning. Detta är fallet med de identifieringsverktyg och elektroniska signaturer som tillhandahålls på marknaden och som också utnyttjas inom offentlig förvaltning. Tillhandahållandet av dylika tjänster och tekniska lösningar är föremål för lagen om stark autentisering och elektroniska signaturer (FFS 617/2009). En annan central riksförfattning är informationssamhällsbalken (FFS 917/2014) som bland annat syftar till att främja utbudet och användningen av elektroniska kommunikationstjänster. Informationssamhällsbalken faller till största delen inom rikets lagstiftningsbehörighet gällande televerksamhet. Televäsendet hör till rikets behörighet enligt 27 § 40 punkten i självstyrelselagen, dock så att tillstånd att utöva allmän televerksamhet i landskapet får beviljas av en riksmyndighet endast med landskapsregeringens samtycke.

     Riket har lagstiftningsbehörighet i fråga om stiftande, ändring och upphävande av grundlag samt avvikelse från grundlag enligt 27 § 1 punkten i självstyrelselagen. I grundlagens 21 § föreskrivs om olika garantier för god förvaltning. Enligt bestämmelsen har var och en rätt att på ett behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål få sin sak behandlad av en myndighet som är behörig enligt lag. Offentligheten vid handläggningen, rätten att bli hörd, rätten att få motiverade beslut och rätten att få söka ändring samt andra garantier för god förvaltning ska tryggas genom lag. Den huvudsakliga avsikten med lagförslaget är att anpassa myndigheternas förvaltningsförfaranden till digitaliseringen och detta ska ske i förenlighet med de garantier för god förvaltning som det föreskrivs om i grundlagen. Landskapsregeringen anser att förslaget är förenligt med grundlagen.

 

5. Förslagets verkningar

 

Genom lagförslaget anpassas lagstiftningen om förvaltningsförfarandet i landskaps- och kommunalförvaltningen till digitaliseringen. Det är svårt att bedöma lagförslagets ekonomiska verkningar, eftersom det veterligen aldrig gjorts någon utredning om anordnande, utveckling och upprätthållande av digitala lösningar inom landskaps- och kommunalförvaltningen på Åland. På ett allmänt plan bedömer landskapsregeringen ändå att lagförslaget inte ska medföra några betydande kostnader för myndigheterna. Oberoende av detta förslag har myndigheterna ett kontinuerligt behov av att uppdatera sina webbplatser och elektroniska arbetsrutiner. Resurseringen för genomförandet och beaktandet hos myndigheterna av de enskilda förslagen kan lämpligen göras i anslutning till sådana kontinuerlig översyn.

     Landskapsregeringen föreslår att de elektroniska anslagstavlorna ska vara obligatoriska. Införandet av de elektroniska anslagstavlorna och den anslutande publiceringen på webbplatsen av delgivna handlingar förutsätter att myndigheternas webbplatser anpassas till kravet på en elektronisk anslagstavla. Inom myndigheterna måste anvisas resurser och upprättas rutiner för den kontinuerliga webbpubliceringen och uppdateringen av webbplatsen och anslagstavlan. Åda Ab har upphandlat ett standardiserat hemsidespaket avsett för åländska myndigheter, utvecklingen av funktionalitet för en elektronisk anslagstavla kan med fördel förverkligas som en vidareutveckling av detta. Med ett sådant tillvägagångssätt sparas utvecklingskostnader och funktionaliteten gentemot kunden blir enhetlig, oberoende av myndighet. Enligt förslaget ska myndigheterna ta i bruk tekniska lösningar för automatiska svarsmeddelanden vid mottagandet av elektronisk post på myndighetens huvudsakliga elektroniska postadress, om detta inte redan har gjorts inom de enskilda myndigheterna. I den mån funktionalitet för automatiska svarsmeddelanden inte ingår i de e-postsystem som myndigheterna använder kan en gemensam utveckling alternativt upphandling av denna ske inom ramen för Åda Ab.

     Vissa myndigheter som lyder under landskapsregeringen kan i dagsläget ha få offentliga delgivningar enligt förvaltningslagens bestämmelser. Landskapsregeringen har ändå bedömt att det inte kan uteslutas att även sådana myndigheter i framtiden kan få ett behov av offentlig delgivning. Kostnaderna för att modifiera de enskilda myndigheternas webbplatser antas vara relativt rimliga. Vid det praktiska genomförandet av skyldigheten för myndigheterna att i sina lokaler eller på annan plats ge den del av allmänheten som inte har tillgång till internet möjlighet att ta del av innehållet på den elektroniska anslagstavlan bör åtgärderna ställas i proportion till hur ofta myndigheten förväntar sig att beslut och handlingar behöver delges offentligen på webbplatsen.

     Förslagen om elektronisk delgivning och elektroniska underskrifter är av möjliggörande karaktär. Avsikten är att undanröja hinder för effektivt arbete inom myndigheterna och att det ska finnas möjligheter att i större utsträckning sköta enskildas förvaltningsärenden i en digital miljö. Myndigheterna måste själva göra en konsekvensbedömning om och i vilken utsträckning elektronisk delgivning och elektroniska underskrifter tas i bruk inom myndigheten. Kostnaderna är beroende av i vilken omfattning dessa elektroniska möjligheter tas i bruk. Lagförslaget innebär inte att myndigheterna måste införa tekniska lösningar för elektroniska underskrifter. Förslaget om att införa vanlig elektronisk delgivning underlättar myndigheternas kommunikation med parter i förvaltningsärenden. Förslaget innebär att myndigheterna i de flesta fall kan delge parter genom att sända elektronisk post om myndighetens beslut till den elektroniska postadress som personen har gett, förutsatt att personen har gett sitt samtycke till elektronisk delgivning.

     I riket pågår en digitalisering av kommunikationen mellan myndigheter och deras kunder. Inom den nationella servicearkitekturen (KaPA) utvecklas förutom tjänster för identifiering, betalning och fullmakter även en elektronisk meddelandetjänst som innehåller funktionalitet för såväl vanlig elektronisk delgivning som bevislig elektronisk delgivning. Kommunikation från kund till myndighet är också möjlig. Användningen av denna tjänst, som är en vidareutveckling av medborgarkontot, är lagstadgad för statliga myndigheter samt kommuner på fastlandet. Landskapsregeringen initierade december 2016 ett projekt för att skapa förutsättningar för samt inleda implementeringen av de tjänster som ingår i den nationella servicearkitekturen i den åländska offentliga sektorns IT-system samt skapa en åländsk ingångssida till dessa tjänster. Projektet som drivs tillsammas med Åda Ab arbetar för närvarande med kunskapsinhämtning gällande tekniska lösningar, att ta fram pilotanvändare av de olika tjänsterna, information till övriga myndigheter samt att föra in de åländska myndigheterna tjänster i en landsomfattande databas. Målsättningen är att den meddelandetjänst som utvecklas inom den nationella servicearkitekturen även ska kunna användas av åländska myndigheter, något som skulle innebära ett enhetligt system för kunden och spara in utvecklingskostnader. I detta lagförslag ingår inte några förslag om att ansluta enskilda myndigheter i landskapet till tjänster inom den nationella servicearkitekturen utan förslaget syftar till en anpassning av den förvaltningsrättsliga reglering som tillämpas om och då förvaltningsärenden hos enskilda myndigheter i landskapet sköts inom ramen för dylika tjänster.

     Lagförslaget ska inte medföra några särskilda kostnader för allmänheten eller förvaltningens kunder. Lagförslaget medverkar till att växelverkan mellan myndigheterna och allmänheten i allt högre grad sker på internet eller via elektronisk kommunikation. Offentlig delgivning av handlingar på myndighetens webbplats främjar enskildas grundläggande rättigheter och öppenheten i den offentliga förvaltningen. Samtidigt uppstår bättre möjligheter för allmänheten att delta i och påverka myndigheternas verksamhet. Trots att lagförslaget syftar till att anpassa lagstiftningen så att den elektroniska kommunikationen mellan enskilda och myndigheter utökas ska förslaget inte medföra att enskilda måste äga en dator eller ha tillgång till internet. Därför kompletteras också förslaget om att införa elektroniska anslagstavlor på myndigheternas webbplatser med en skyldighet för myndigheterna att i sina lokaler eller på annan plats ge var och en möjlighet att ta del av innehållet på den elektroniska anslagstavlan och myndighetens webbplats. I praktiken kan detta göras genom att placera en dataterminal i myndighetens reception eller på något annat lämpligt sätt. Därmed ska förslaget inte försämra tillgången till information för den samhällsgrupp som inte har direkt tillgång till internet. Förslagets miljökonsekvenser bedöms vara relativt små. Införandet av obligatoriska elektroniska anslagstavlor och vanlig elektronisk delgivning kan minska papperskonsumtionen i viss mån. Handlingar flyttas alltmer sällan i fysisk mening. En aktivare elektronisk kommunikation mellan myndigheterna och deras kunder kan leda till att transportbehov och trafikmängd minskar. Förslaget bedöms inte få följder för jämställdheten mellan kvinnor och män.

 

6. Ärendets beredning

 

Efter sedvanlig beredning vid lagberedningen skickades lagförslaget på remiss till 49 stycken remissinstanser. Lagförslaget skickades till avdelningarna vid landskapsregeringens allmänna förvaltning, Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet, Ålands statistik- och utredningsbyrå, Ålands hälso- och sjukvård, Ålands polismyndighet, Ålands gymnasium, Högskolan på Åland, Ålands folkhögskola, Ålands musikinstitut, Motorfordonsbyrån, Ålands ombudsmannamyndighet, Ålands sjösäkerhetscentrum, Datainspektionen, Ålands energimyndighet, Lotteriinspektionen, Landskapsrevisionen, Ålands kulturdelegation, Ålands lagtingskansli, Brändö kommun, Eckerö kommun, Finströms kommun, Föglö kommun, Geta kommun, Hammarlands kommun, Jomala kommun, Kumlinge kommun, Kökars kommun, Lemlands kommun, Lumparlands kommun, Mariehamns stad, Saltviks kommun, Sottunga kommun, Sunds kommun, Vårdö kommun, Ålands kommunförbund, Ålands miljöservice, Norra Ålands högstadiedistrikt, Södra Ålands högstadiedistrikt, Ålands omsorgsförbund, Oasen boende- och vårdcenter, Åda Ab, Ålands förvaltningsdomstol, Högsta förvaltningsdomstolen och Statens ämbetsverk på Åland.

     Följande instanser kom in med utlåtanden: social- och miljöavdelningen vid landskapsregeringen, Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet, Ålands statistik- och utredningsbyrå, Ålands hälso- och sjukvård, Ålands polismyndighet, Ålands gymnasium, Ålands folkhögskola, Motorfordonsbyrån, Ålands ombudsmannamyndighet, Datainspektionen, Ålands energimyndighet, Lotteriinspektionen, Ålands kulturdelegation, Eckerö kommun, Finströms kommun, Föglö kommun, Geta kommun, Jomala kommun, Kumlinge kommun, Lemlands kommun, Lumparlands kommun, Mariehamns stad, Saltviks kommun, Sunds kommun, Vårdö kommun, Ålands kommunförbund, Ålands miljöservice, Åda Ab, Ålands tingsrätt/förvaltningsdomstol och Statens ämbetsverk på Åland. Landskapsrevisionen har framfört sina kommentarer muntligen.

     Under beredningen inom landskapsregeringens allmänna förvaltning har särskilt tjänstemän vid registraturen och utvecklingsenheten inom regeringskansliet samt vid allmänna byrån inom finansavdelningen hörts.

 

Detaljmotivering

 

1. Landskapslag om ändring av förvaltningslagen för landskapet Åland

 

14 §. Avsändarens ansvar. Gällande bestämmelse anger att en handling skickas till en myndighet på avsändarens ansvar och att avsändaren ska se till att en handling kommer in till myndigheten inom angiven tidsfrist. Avsändaren ska på begäran få ett intyg över att handlingen har registrerats. Enligt 5 § 4 mom. i förvaltningslagen ska myndigheterna se till att enskilda kan kontakta dem med hjälp av elektronisk post och med stöd av 16 § 2 mom. kan ett förvaltningsärende inledas med elektronisk post. I dagens läge finns inte någon i lag föreskriven skyldighet för myndigheter att bekräfta mottagandet av meddelande som skickats med elektronisk post till myndighet.

     Enligt förslag till nytt 3 mom. ska myndigheten bekräfta utan dröjsmål mottagandet av ett meddelande som avsändaren har skickat med elektronisk post till myndighetens huvudsakliga elektroniska postadress. Avsikten med en sådan bekräftelse är att minska riskerna i den elektroniska kommunikationen. Det är möjligt att meddelanden som skickas med elektronisk post inte alls kommer fram eller att de fördröjs av tekniska orsaker. Det kan också hända att avsändaren har misslyckats i att sända meddelandet av någon annan orsak. Myndigheten bör sträva efter att använda automatiska kvittenser för bekräftelsen, men varje myndighet får själv avgöra om den vill använda sig av något annat sätt att bekräfta mottagandet.

     Ett meddelande som bekräftar ankomsten till myndigheten av ett meddelande som skickas med elektronisk post är inte ett ställningstagande till huruvida förutsättningarna för handläggning av ett ärende föreligger eller till vilket avgörandet kan bli. Meddelandet betyder inte heller som sådant att ärendet blivit anhängigt hos myndigheten. Läsandet av meddelanden och bifogade handlingar som skickas med elektronisk post kan kräva konverteringsåtgärder och först efter att dessa vidtagits kan myndigheten avgöra om ärendet blivit anhängigt. Om meddelanden och bifogade dokument som skickas med elektronisk post trots konverteringen inte är läsliga, måste myndigheten ta kontakt med avsändaren och be att denne skickar myndigheten dokumentet i någon annan form.

     Myndighetens skyldighet att bekräfta mottagandet av meddelanden som skickas med elektronisk post gäller enbart meddelanden som har mottagits på myndighetens huvudsakliga elektroniska postadress. Myndighetens huvudsakliga elektroniska postadress bör framgå tydligt på myndighetens webbplats. Det är sannolikt att den elektroniska kommunikationen mellan myndigheter och deras kunder i allt större omfattning övergår från traditionell elektronisk post till elektronisk kommunikation inom ramen för elektroniska kommunikationstjänster där myndighetens kunder har ett elektroniskt konto för kommunikationen med så gott som alla myndigheter. Till exempel i Finland styrs den elektroniska kommunikationen mellan myndigheter och kunder till Suomi.fi-nättjänster där användarna kan läsa meddelanden som de fått från riksmyndigheter efter att de har loggat in på nättjänsten. Förslaget till nytt moment riktar in sig på den traditionella elektroniska kommunikationen med elektronisk post. Dock är det i linje med krav på god förvaltning att automatiska svarsfunktioner även byggs in i nya nättjänster som i framtiden kan införas för elektronisk kommunikation mellan myndigheterna i landskapet och deras kunder.

     Meddelanden och bifogade dokument som skickas med elektronisk post och som riktas till enskilda tjänstemäns eller anställdas elektroniska postadresser ska inte omfattas av myndighetens skyldighet att bekräfta mottagande. Dock har i justitieombudsmannens praxis ansetts att också enskilda tjänstemän vid användningen av elektronisk post ska åtminstone i viss utsträckning beakta de krav som god förvaltning ställer. God förvaltning innebär att sakliga brev och förfrågningar från kunderna, också meddelanden som skickas med elektronisk post, ska besvaras utan ogrundat dröjsmål.[7] Tjänstemannen ska vid behov sända meddelanden som mottagits med elektronisk post vidare till myndighetens huvudsakliga elektroniska postadress, därifrån en bekräftelse om mottagande sänds. I samband med laglighetsövervakning har det ansetts vara önskvärt att automatiska frånvaromeddelanden sänds från enskilda tjänstemäns elektroniska postadresser trots att det inte finns någon förpliktande bestämmelse om detta.[8]

 

16 §. Hur ett ärende inleds. Gällande bestämmelse anger att ett ärende inleds skriftligen genom att yrkandena jämte grunderna för dem anges. Med myndighetens samtycke får ett ärende också inledas muntligen. Enligt gällande definition uppfyller även ett meddelande som har sänts med telefax eller elektronisk post till myndigheten kravet på skriftlig form. Det föreslås att 2 mom. ändras för att beakta ytterligare sätt att elektroniskt inleda ett förvaltningsärende. Digitaliseringen och den teknologiska utvecklingen har medfört att myndigheterna och deras kunder kan kommunicera elektroniskt även på andra sätt än genom att sända meddelanden med elektronisk post. Det torde vara tämligen ovanligt att förvaltningsärenden inleds genom sändandet av meddelanden med telefax till myndigheter.

     Syftet med ändringen är att klargöra att förvaltningsärenden även kan inledas genom andra typer av meddelanden än sådana som skickas med traditionell elektronisk post. Myndigheter erbjuder i allt större grad olika elektroniska tjänster åt sina kunder. Sådana elektroniska tjänster och lösningar kan innehålla möjlighet att skicka meddelanden mellan tjänstens användare och myndigheten. I Finland har den elektroniska kommunikationen mellan myndigheter och kunder styrts till Suomi.fi-nättjänster där användarna kan läsa meddelanden som de fått från riksmyndigheter efter att de har loggat in på nättjänsten. Tjänsten blir tillgänglig för alla användare som tar emot myndighetsmeddelanden, utan att några speciella åtgärder behöver vidtas, men det krävs samtycke till tjänsten. Om användaren vill ha myndighetsmeddelandet i pappersform sparar tjänsten endast information om att pappersbrevet har sänts och vilken myndighet som sänt det.

     Enligt förslag till ändring av 2 mom. ska alla typer av meddelanden och information som skickas med en elektronisk dataöverföringsmetod uppfylla kravet på skriftlig form. Med elektronisk dataöverföringsmetod avses telefax och teletjänster, såsom elektroniska blanketter, elektronisk post och rätten att använda elektroniska datasystem, samt andra på elektronisk teknik baserade metoder där data förmedlas via en trådlös överföringskanal eller kabel, dock inte telefonsamtal. Definitionen motsvarar den som finns i 4 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet.

     Ändringen skulle inte innebära att myndigheterna är skyldiga att införa vissa typer av elektroniska tjänster eller tekniska lösningar eftersom myndigheternas såväl tekniska som ekonomiska resurser varierar. Avsikten med ändringen är att det inte ska finnas rättsliga hinder för elektronisk kommunikation mellan myndigheterna och deras kunder beroende på vilken typ av teknisk lösning eller elektroniskt kommunikationssätt som används. Förslaget om att utvidga möjligheterna till nya former av elektronisk kommunikation bör ses i relation till föreslagen ny 58a § som skulle möjliggöra att myndigheterna delger den som saken gäller med ett elektroniskt meddelande. Avsikten är att förvaltningslagen ska tillåta och möjliggöra att en person både ska kunna inleda förvaltningsärenden och bli delgiven genom sändandet av meddelanden inom ramen för olika elektroniska lösningar och tjänster som myndigheterna inför och tillhandahåller.

 

39 §. Beslutets form. Förvaltningslagens bestämmelser innehåller inte några krav på att ett beslut eller en beslutshandling ska undertecknas, men 3 § i landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet utgår från att expedition blir offentlig först då den underskrivits. Mera specifikt för landskapsregeringen anger 8 § i landskapslag om ärendenas handläggning i landskapsregeringen att där angivet protokoll ska påtecknas och 9 § i samma landskapslag förutsätter att landskapsregeringens expeditioner undertecknas. I enskilda landskapslagar anges att en viss handling ska undertecknas av myndigheten eller viss tjänsteinnehavare. Eftersom gällande landskapslagstiftning på detta sätt förutsätter underskrift av flertalet myndighetshandlingar föreslås ett nytt 3 mom. om att myndigheter får underteckna sådana handlingar på andra sätt än för hand.

     Det huvudsakliga syftet med undertecknandet av myndighetshandlingar är att framförallt mottagaren ska kunna förlita sig på att det är en riktig myndighetshandling. Enligt förslaget får myndigheternas beslutshandlingar undertecknas elektroniskt, förutsatt att det går att försäkra sig om handlingens autenticitet och integritet. Med beslutshandlingar avses avgöranden som avslutar handläggningen av förvaltningsärendet hos myndigheten och eventuella under handläggningen fattade beslut. Möjligheten att underteckna handlingar elektroniskt gäller både de expeditioner som skickas till enskilda och de protokoll som myndigheterna för i ärendet. Beslutshandlingen kan även vara en kopia av den ursprungliga handlingen. Den elektroniska underskriften kan vara en avancerad elektronisk underskrift som uppfyller kraven enligt artikel 26 i eIDAS-förordningen, men det får även vara någon annan elektronisk underskrift där det går att försäkra sig om handlingens autenticitet och integritet. Med att säkerställa autenticiteten förstås att säkerställa undertecknarens identitet och med att säkerställa integriteten att säkerställa att dokumentet inte har ändrats.

     Enligt förslag till 3 mom. ska myndigheterna även kunna använda sig av maskinella underskrifter. Begreppet maskinell underskrift används i 20 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet. Enligt förarbetena till rikets bestämmelse betyder maskinell underskrift i princip att en person i stället för att fysiskt underteckna ett dokument skriver sitt namn med ett ordbehandlingsprogram (FvUB 14/2002 rd). Det ska vara möjligt för myndigheter att maskinellt underteckna beslutshandlingar som skickas elektroniskt, främst med elektronisk post. Därmed kan den maskinella underskriften inte användas i samband med expeditioner som sänds med vanlig post. Maskinella underskrifter är särskilt ändamålsenliga i samband med standardärenden där myndigheterna fattar beslut i en betydande omfattning som skickas till mottagaren med vanlig elektronisk delgivning med elektronisk post. För att tillgodose rättssäkerhetskrav föreslås att parten på begäran ska ha en rätt att få handlingen med handskriven underskrift.

 

50 §. Delgivningssätten. I paragrafen räknas upp de olika delgivningssätt som förvaltningslagen möjliggör. Enligt förslaget ska 1 mom. ändras så att bestämmelsen beaktar de förändringar som föreslås i 58 § och 58a §. Elektronisk delgivning ska kunna ske genom bevislig elektronisk delgivning och vanlig elektronisk delgivning.

 

57 §. Offentlig delgivning. Paragrafen ändras i sin helhet. Förslaget syftar till att offentlig delgivning huvudsakligen ska ske i en elektronisk miljö. I dagsläget utgår offentlig delgivning från att en handling ska hållas en viss tid framlagd för mottagaren hos myndigheten. Detta betyder att mottagaren bereds möjlighet att hos myndigheten bekanta sig med den fysiska handling som delgivningen gäller. Ett meddelande om att handlingen finns framlagd ska sättas upp på myndighetens anslagstavla eller publiceras i minst en lokal tidning med allmän spridning i landskapet. Offentliggörande på myndighetens webbplats har beaktats i gällande bestämmelse men det handlar om en kompletterande webbpublicering som ska ske i mån av möjlighet.

     Enligt förslaget ska förfarandet vid offentlig delgivning utgå från en obligatorisk publicering av meddelande och delgiven handling på myndighetens webbplats. Det är också denna publicering på myndighetens webbplats och elektroniska anslagstavla som ska medföra att delgivning sker i en formell och rättslig mening. Tidpunkt för delgivningen ska vara bunden vid publiceringen av ett meddelande på den elektroniska anslagstavlan. Detta obligatoriska offentliggörande i en elektronisk miljö ska kompletteras med möjlighet att ta del av informationen och handlingarna i myndighetens lokaler. Syftet är att på detta sätt beakta dem som inte har tillgång till internet.

     Enligt förslaget till 1 mom. ska handling vid offentlig delgivning under viss tid finnas tillgänglig på myndighetens webbplats i den utsträckning sekretessbestämmelser och annan lagstiftning tillåter detta. Bestämmelsen förutsätter att samtliga myndigheter har en webbplats och att en offentligt delgiven handling finns publicerad på webbplatsen. Publiceringen av handlingen på webbplatsen är kvalificerad så att publicering enbart får ske i den utsträckning detta är tillåtet enligt lagstiftning. Redan i dagsläget publicerar myndigheterna en stor mängd handlingar och information, t.ex. beslutsprotokoll, på sina webbplatser. Myndigheterna förutsätts ha goda rutiner för säkerställandet av att publiceringen av handlingar på myndighetens webbplats är förenlig med lagstiftningen. Myndigheterna ska särskilt beakta att publiceringen sker i förenlighet med landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet och de sekretessbestämmelser som ingår i 9 § i den landskapslagen. Myndigheten måste avlägsna eller dölja eventuella sekretessbelagda uppgifter före publicering på webbplatsen. På ett motsvarande sätt ska lagstiftningen om skyddet av personuppgifter beaktas inför publiceringen. Tillämpliga bestämmelser om personuppgifter finns för närvarande bland annat i landskapslagen om behandling av personuppgifter inom landskaps- och kommunalförvaltningen. I handlingar som görs tillgängliga på myndighetens webbplats ska i regel publiceras endast personuppgifter som är nödvändiga med tanke på tillgången till information. Eventuella personuppgifter som det är nödvändigt att göra tillgängliga på webbplatsen ska avlägsnas när det offentliga delgivningsförfarandet avslutas. Det kan noteras att det har genomförts en dataskyddsreform inom EU och EU:s allmänna dataskyddsförordning kommer att tillämpas från den 25 maj 2018.

     Enligt 2 mom. ska ett meddelande om den handling som finns tillgänglig på myndighetens webbplats publiceras på den elektroniska anslagstavla som samtliga myndigheter förutsätts ha på sina webbplatser. Den elektroniska anslagstavlan ska särskiljas från övrigt innehåll på webbplatsen. Enligt gällande lagstiftning kan myndigheterna välja mellan att antingen sätta upp ett meddelande om offentlig delgivning på myndighetens fysiska anslagstavla eller publicera meddelandet i minst en lokal tidning med allmän spridning. Förslaget utgår från att enbart publicering av meddelandet på myndighetens elektroniska anslagstavla är obligatorisk. Enligt förslaget kan meddelandet också publiceras på något annat sätt myndigheten bestämmer. Myndigheten kan komplettera publiceringen av meddelandet på den elektroniska anslagstavlan med sådant offentliggörande som är mest ändamålsenligt i det aktuella fallet. Till exempel kan det röra sig om publicering i tidning eller anslag på en fysisk anslagstavla. Enligt förslaget anses delgivningen ha skett den sjunde dagen efter det att meddelandet publicerades på myndighetens elektroniska anslagstavla vilket innebär att tidpunkten för när delgivning anses ha skett är rättsligt bunden vid publiceringen på myndighetens elektroniska anslagstavla. Den tekniska lösningen ska vara sådan att det i efterhand går att kontrollera när meddelandet publicerades på den elektroniska anslagstavlan. Tidpunkten för när delgivning anses ha skett påverkas inte av att meddelandet offentliggörs på något kompletterande sätt, till exempel genom publicering i en lokal tidning.

     I förslag till 3 mom. föreskrivs krav på innehåll i det meddelande som ska publiceras på myndighetens elektroniska anslagstavla. Enligt 1, 2 och 3 punkterna ska det av meddelandet framgå vad saken gäller, datum för när meddelandet publicerades på den elektroniska anslagstavlan samt tidpunkt för när delgivning anses ha skett. Myndigheten ska således räkna ut och ange i meddelandet vid vilket datum offentlig delgivning kommer att ske. Eftersom de offentligt delgivna handlingarna ska publiceras på myndighetens webbplats anger 4 punkten att det ska framgå var och till vilken tidpunkt handlingen finns tillgänglig på myndighetens webbplats. I meddelandet ska anges på vilken webbadress den delgivna handlingen finns och meddelandet bör innehålla en hänvisning eller länk till den aktuella webbsidan på myndighetens webbplats. Enligt 5 punkten ska av meddelandet framgå fysisk plats där det är möjligt att ta del av handlingen. Detta hänvisar till förslaget om att var och en vid behov också ska kunna komma till myndighetens lokaler eller annan plats för att ta del av handlingarna. Till exempel kan det röra sig om en dataterminal i myndighetens lokaler.

     Enligt 4 mom. får meddelandet avlägsnas från den elektroniska anslagstavlan och den handling som delges avlägsnas från myndighetens webbplats först efter att fatalietid har gått ut. Syftet med detta krav är att trygga rättsskyddet för de personer vars rättsliga ställning kan påverkas av beslut som delges offentligen, dvs. dessa personer ska kunna ta del av beslutet på myndighetens webbplats före till exempel en besvärstid har gått ut. Helt oberoende av sådana fatalietider ska ett meddelande finnas minst 14 dygn på den elektroniska anslagstavlan. Detta kan anses vara en tid som information av allmänt intresse åtminstone måste vara publicerad för att allmänheten ska få vetskap om den.

     Då enbart offentliggörande på elektroniska anslagstavlor och myndigheternas webbplatser ska vara obligatorisk kan det finnas en risk för att personer som inte har egen tillgång till internet får svårare att ta del av informationen. Därför ska myndigheten enligt 5 mom. i sina lokaler eller på annan plats ge var och en möjlighet att ta del av innehållet på den elektroniska anslagstavlan och i de handlingar som hålls tillgängliga på myndighetens webbplats. De personer som inte har egen tillgång till dator och internet ska i myndighetens lokaler eller på annan av myndigheten anvisad plats kunna ta del av den information som har gjorts tillgänglig på myndighetens webbplats. Personer kan inte anvisas till datorer på en plats (t.ex. ett café) där innehavaren av datorerna inte står under myndighetens kontroll och därför inte är skyldig att ge tillgång till dator.

     I förslaget bestäms inte på vilket sätt myndigheten ska ge var och en möjlighet att ta del av innehållet på den elektroniska anslagstavlan och myndighetens webbplats. Syftet med bestämmelsen är att en person snabbt och ändamålsenligt ska kunna ta del av informationen vid ett besök i myndighetens lokaler eller på annan plats som myndigheten anvisar. Ett praktiskt sätt är att en dataterminal tillhandahålls i myndighetens lokaler för dem som inte har tillgång till internet, alternativt finns informationen tillgänglig som utskrifter i myndighetens reception. Om myndigheten väljer att tillhandahålla informationen i form av utskrifter måste utskrifterna tillhandahållas utan dröjsmål för påseende eftersom servicen ska motsvara det som tillgången genom internet innebär. Myndigheterna kan välja att komplettera med ytterligare information utöver detta minimikrav om att hålla informationen tillgänglig i myndighetens lokaler. Till exempel kan innehållet på den elektroniska anslagstavlan göras tillgängligt dygnet runt på en televisions- eller dataskärm som är synlig dygnet runt utifrån myndighetens lokaler.

     Den handling som är föremål för offentlig delgivning kan vara ett förvaltningsbeslut som myndigheten har fattat. I samband med att beslutet görs tillgängligt på myndighetens webbplats ska eventuell anvisning om rättelseyrkande och besvärsanvisning fogas till det publicerade beslutet. Denna skyldighet framgår ur 41 och 42 §§ i förvaltningslagen.

 

58 §. Bevislig elektronisk delgivning. Paragrafens rubrik ändras. Nuvarande bestämmelse om elektronisk delgivning baserar sig till stor del på 18 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (framst. nr 8/2006-2007, s. 41). I förvaltningslagen har i dagsläget inte gjorts en sådan uppdelning i bevislig och vanlig elektronisk delgivning som finns i 18 § och 19 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet. Förslag till ändring av 58 § och ny 58a § syftar till att i förvaltningslagen föra in bestämmelser som motsvarar rikslagstiftningen om bevislig och vanlig elektronisk delgivning. Bestämmelserna innehåller elektroniska alternativ till den vanliga och bevisliga delgivning som sker per post enligt 54 och 55 §§ i förvaltningslagen. I riket har 18 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet ändrats två gånger efter förvaltningslagens ikraftträdande i landskapet (FFS 924/2010 och 534/2016). Genom ändringen år 2010 begränsades användningsområdet för bevislig elektronisk delgivning till att gälla enbart de situationer där bevislig delgivning ska användas med stöd av någon annan lag. Samtidigt gjordes en motsvarande utvidgning av användningsområdet för den vanliga elektroniska delgivning som det föreskrivs om i 19 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet.

     Nuvarande bestämmelse om elektronisk delgivning gäller delgivning av alla beslut från vars delgivning en besvärstid börjar löpa eller som för att träda i kraft ska delges en part. Enligt förslaget till 1 mom. ska det bevisliga elektroniska delgivningsförfarandet endast användas i situationer där handling enligt lag ska sändas med post mot mottagningsbevis eller delges bevisligen på annat sätt. Således kan dokument som får delges genom vanligt brev också delges genom den vanliga elektroniska delgivning som föreslås i 58a §, trots att det är fråga om ett beslut och en frist börjar löpa från delgivningen eller om delgivning krävs för att beslutet ska träda i kraft. Samtycke av parten krävs för att bevislig elektronisk delgivning ska kunna verkställas. Så är fallet redan enligt nuvarande bestämmelse. Det är viktigt att den som ger samtycke förstår att delgivningen kan skickas elektroniskt till honom eller henne. Samtycket ska kunna avse ett enskilt ärende eller vara mer allmänt, vilket också är fallet enligt gällande lag. Samtycket kan i praktiken ges t.ex. så att det på en elektronisk blankett finns en särskild punkt där man kan kryssa för önskvärt delgivningssätt eller ändra det delgivningssätt som man tidigare har valt (jfr RP 111/2010 rd, s. 6). Om myndigheterna inför nättjänster där användarna kan skicka in meddelanden till myndigheterna och läsa meddelanden som de fått från myndigheterna baserar sig den kontinuerliga användningen av nättjänsten på att användarna ger ett mera allmänt samtycke till delgivning inom nättjänsten.

     Paragrafens terminologi ändras så att den motsvarar 18 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet. Enligt förslaget får handling delges som ett elektroniskt meddelande, medan gällande bestämmelse hänvisar till delgivning av beslut genom ett elektroniskt dokument. Begreppet handling är vidare än och innefattar beslut medan begreppet elektroniskt meddelande hänvisar till information som har sänts med en elektronisk dataöverföringsmetod och som vid behov kan sparas i skriftlig form. Användningen av begreppet elektroniskt meddelande istället för elektroniskt dokument tar fasta på den elektroniska metoden för överföring av information och binder inte delgivningen vid något särskilt tekniskt format. Definitionen av elektronisk dataöverföringsmetod behandlas i detaljmotiveringen till 16 §.

 

58a §. Vanlig elektronisk delgivning. Paragrafen är ny och motsvarar 19 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet. Enligt 1 mom. får andra handlingar än de som ska delges genom bevislig elektronisk delgivning enligt 58 § med samtycke av den som saken gäller delges som ett elektroniskt meddelande. Till exempel kan det röra sig om olika slags förberedande åtgärder och kallelser men också sådana beslut som kan delges genom vanlig delgivning per post. Detta innebär att de flesta beslut som fattas inom landskaps- och kommunalförvaltningen kan delges genom vanlig elektronisk delgivning. Begreppet elektroniskt meddelande avser information som har sänts med en elektronisk dataöverföringsmetod och som vid behov kan sparas i skriftlig form, dvs. definitionen motsvarar den som används i 4 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet.

     Liksom den bevisliga elektroniska delgivningen förutsätter användning av vanlig elektronisk delgivning att parten ger sitt samtycke. Tillämpningen av förfarandet för vanlig elektronisk delgivning förutsätter att parten ger en elektronisk adress för mottagandet av ett elektroniskt meddelande. Rikets motsvarande lagstiftning innefattar inte några begränsningar av hurdan teknik och vilka slags system som kan användas vid elektronisk delgivning (RP 111/2010 rd, s. 6). Att vilken elektronisk adress som helst har uppgetts innebär dock inte att myndigheten måste verkställa delgivning på denna adress. Alla myndigheter har inte nödvändigtvis i praktiken metoder eller resurser att verkställa delgivning på den adress som parten har uppgett. Det kan också hända att den angivna adressen är sådan att den inte garanterar tillräcklig datasäkerhet.

     Vanlig elektronisk delgivning ska kunna användas inom ramen för olika typer av elektroniska tjänster som myndigheterna tillhandahåller vid elektronisk kommunikation med förvaltningens kunder. Hänvisningen till begreppet elektroniskt meddelande avser inte enbart meddelande som skickas med elektronisk post utan innefattar information som skickas med olika former av elektroniska dataöverföringsmetoder. Inom olika nättjänster kan finnas funktioner för förmedling av information mellan myndighet och enskild, t.ex. till ett konto som personen har inom nättjänsten. Bestämmelsen hindrar inte att enskild person ger sitt allmänna samtycke till att myndigheten skickar information som ska delges via en viss nättjänst. Om en person inte ger sitt samtycke verkställs delgivningen per post eller på något annat lagstadgat sätt. Vanlig elektronisk delgivning kan inte användas då det föreskrivs att bevislig elektronisk delgivning eller något annat delgivningssätt ska användas. Användningen kan även begränsas av säkerhetsskäl, t.ex. kan vanlig elektronisk post inte anses vara tillräckligt informationssäker för förmedling av meddelanden med sekretessbelagda uppgifter.[9] Myndigheten kan inte använda vanlig elektronisk delgivning för delgivning av information innehållande sekretessbelagda uppgifter eller känsliga personuppgifter om tillräcklig datasäkerhet inte kan garanteras.

     I paragrafens 2 mom. föreslås bestämmelse om tidpunkten för verkställighet av vanlig elektronisk delgivning. Bestämmelser om detta behövs eftersom överklagbara beslut kan delges genom vanlig elektronisk delgivning. En delgivning ska anses ha skett den tredje dagen efter att meddelandet sändes, om inte något annat visas. Detta skiljer sig från vanlig delgivning per post genom brev till mottagaren som enligt 54 § 2 mom. i förvaltningslagen anses ha skett den sjunde dagen efter det att brevet sändes. I förslaget till 2 mom. ingår inte någon skyldighet att särskilt ange när en handling har sänts, men det anses höra till principerna för god förvaltning att dagen för avsändandet framgår antingen av den delgivna handlingen eller i samband med den (RP 111/2010 rd, s. 7).

 

Ikraftträdelsebestämmelse. Avsikten är att lagen ska träda i kraft efter en tillräcklig tidsperiod för anpassning av myndigheternas förvaltningsförfaranden och tekniska lösningar. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås att datum för ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om, dock så att lagen ska träda i kraft senast den 1 januari 2019.

     I vissa landskapsförordningar finns bestämmelser som behöver anpassas till de ändringar som föreslås i detta lagförslag. Till exempel 6 § i landskapsförordningen (2013:107) om externa räddningsplaner föreskriver om förfarandet vid beredningen av externa räddningsplaner och detta förfarande behöver anpassas till förändringarna i förfarandet för offentlig delgivning. Myndigheternas förvaltningsförfarande baserar sig i vissa fall på annonsering på fysiska anslagstavlor, t.ex. landskapsregeringens rekryteringsförfarande baserar sig på anslåendet av delgivning på landskapsregeringens fysiska anslagstavla. Dylika bestämmelser och förfaranden behöver ändras före lagen träder i kraft.

 

2. Landskapslag om ändring av kommunallagen för landskapet Åland

 

9 §. Förvaltningsstadga. Paragrafen innehåller en förteckning över bestämmelser som ska finnas i förvaltningsstadgan. Enligt gällande 9 punkten ska det finnas bestämmelser om förande, justering och meddelande om framläggande av protokoll. Bestämmelsen och numreringen i den förteckning över det som ska finnas i förvaltningsstadgan har nyligen ändrats genom lagtingets beslut den 22 mars 2017 om ändring av kommunallagen (LTB 12/2017, LF 17/2016-2017). Framläggande förknippas mera med ett fysiskt framläggande av protokoll i kommunens lokaler efter tillkännagivande på den fysiska anslagstavlan. Det föreslagna införandet av obligatoriska elektroniska anslagstavlor innebär att tillkännagivna handlingar ska publiceras på kommunens webbplats efter tillkännagivande på en elektronisk anslagstavla. Därför föreslår landskapsregeringen att det hänvisas till det mera allmänna uttrycket offentliggörande av protokoll.

 

12 §. Kommunens elektroniska anslagstavla. Paragrafen ändras i sin helhet. Enligt förslag till 1 mom. ska varje kommun på sin webbplats ha en elektronisk anslagstavla. Bestämmelsen förutsätter att kommunerna har en webbplats. Begreppet elektronisk anslagstavla används för att beskriva och benämna en del av myndighetens webbplats som särskiljs från övrigt innehåll på webbplatsen och som enbart används för offentliga delgivningar och tillkännagivanden. Begreppet används i en annan bemärkelse i svensk lagstiftning. I lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor (SFS 1998:112) avser elektronisk anslagstavla en tjänst för elektronisk förmedling av meddelanden, dvs. i Sverige förknippas begreppet inte med myndigheters kungörelser.

     Enligt förslag till 2 mom. görs kommunala tillkännagivanden offentliga genom att de utan dröjsmål publiceras på kommunens elektroniska anslagstavla och vid behov på något annat sätt som kommunen fattat beslut om. Vid tillkännagivandet ska bestämmelserna om offentlig delgivning i förvaltningslagen för landskapet Åland iakttas i tillämpliga delar. Regleringen motsvarar i princip den gällande med den skillnaden att offentliggörandet ska ske på en elektronisk anslagstavla istället för på en fysisk anslagstavla. Hänvisningen till bestämmelserna om offentlig delgivning i förvaltningslagen innebär att förslagen till ändring av 57 § i förvaltningslagen ska tillämpas vid publiceringen av tillkännagivanden på kommunens elektroniska anslagstavla. Av tillkännagivandet ska således framgå vad saken gäller, datum för när meddelandet publicerades på den elektroniska anslagstavlan, tidpunkt för när delgivning anses ha skett, var och till vilken tidpunkt handlingen finns tillgänglig på myndighetens webbplats samt fysisk plats där det är möjligt att ta del av handlingen. Den föreslagna ändringen av förfarandet för offentlig delgivning medför att tillkännagivna handlingar ska göras tillgängliga på kommunens webbplats i den utsträckning sekretessbestämmelser och annan lagstiftning tillåter detta. Enskilda bestämmelser i kommunallagen, bl.a. 28 § 2 mom. om kommunala protokoll, föreslås ändrade så att det framgår att där angiven handling ska publiceras på kommunens webbplats tillsammans med en besvärsanvisning eller en anvisning om rättelseyrkande och att det ska meddelas om detta på kommunens elektroniska anslagstavla.

     I 3 mom. anges att den elektroniska anslagstavlan ska vara lättillgänglig och att den ska kunna särskiljas från övrigt innehåll på webbplatsen. Kravet på lättillgänglighet innebär att anslagstavlan ska kunna nås direkt från ingångssidan på kommunens webbplats, dvs. orden ”elektronisk anslagstavla” ska vara synliga på webbplatsens ingångssida och anslagstavlans innehåll ska vara nåbart genom att trycka på länken till den elektroniska anslagstavlan. Villkoret om att den elektroniska anslagstavlan ska kunna särskiljas från övrigt innehåll på webbplatsen innebär att en användare inte ska kunna sammanblanda tillkännagivandena på den elektroniska anslagstavlan med annat material på webbplatsen. Till exempel får den elektroniska anslagstavlan inte bli en förvaringsplats för äldre och inaktuella tillkännagivanden. På den elektroniska anslagstavlan ska inte heller anslås protokoll utan dessa ska finnas på en annan del av webbplatsen, dvs. den elektroniska anslagstavlan ska innehålla länk eller hänvisning till de handlingar som tillkännages och publiceras på annat ställe på kommunens webbplats. Vid införandet av den elektroniska anslagstavlan och uppdaterandet av webbplatsen bör särskilt de behov som personer med funktionsnedsättning har beaktas. EU-direktiv 2016/2102 innehåller hänvisning till standard som har tagits fram i detta syfte.

     I förslag till 3 mom. ingår också en specifik serviceskyldighet om att kommunen i sina lokaler eller på annan plats ska ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på den elektroniska anslagstavlan. Det föreskrivs inte på vilket sätt kommunen ska ge möjlighet att ta del av innehållet på den elektroniska anslagstavlan. Syftet med bestämmelsen är att en person snabbt och ändamålsenligt ska kunna ta del av informationen på den elektroniska anslagstavlan vid ett besök i kommunens lokaler. Ett praktiskt sätt är att en dataterminal tillhandahålls i kommunkansliet för dem som inte har tillgång till internet. Ett annat alternativ är att informationen finns tillgänglig som utskrifter i kommunkansliet. Om kommunen väljer att tillhandahålla informationen i form av utskrifter måste utskrifterna tillhandahållas utan dröjsmål för påseende eftersom servicen ska motsvara det som tillgången genom internet innebär.

     Kommunen kan välja att komplettera med ytterligare information utöver detta minimikrav om att hålla informationen tillgänglig i kommunens lokaler. Till exempel kan innehållet på den elektroniska anslagstavlan göras tillgängligt dygnet runt på en televisions- eller dataskärm som är synlig utifrån dygnet runt. Då det gäller tillgänglighet till myndigheters lokaler och beaktandet av de funktionsnedsattas behov finns särskilda krav i internationella konventioner som även gäller på Åland. I artikel 9 i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning garanteras i enlighet med tillgänglighetsprincipen att personer med funktionsnedsättning ska ha jämlik rätt att leva oberoende på alla livets områden. Enligt bestämmelsen ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång på samma villkor som andra till bland annat den fysiska miljön och till information, innefattande informations- och kommunikationsteknik.

 

28 §. Protokoll. I paragrafen föreskrivs om förandet av protokoll vid de kommunala organen och om hur vissa kommunala organs protokoll ska hållas framlagda efter att meddelande om detta har satts upp på anslagstavla. Enligt förslaget ska 2 mom. ändras för att beakta att de fysiska anslagstavlorna ersätts med elektroniska. Fullmäktiges, styrelsens och en nämnds protokoll ska efter justeringen publiceras på kommunens webbplats tillsammans med en besvärsanvisning eller en anvisning om rättelseyrkande. Förslaget utgår från att allmänheten och kommunmedlemmarna hänvisas till att i första hand ta del av handlingarna direkt på webbplatsen istället för att gå till en fysisk plats. Även ett meddelande om att protokollen har lagts upp på webbplatsen ska publiceras på kommunens elektroniska anslagstavla. Enligt förslaget till ändring av 12 § ska bestämmelserna om offentlig delgivning i förvaltningslagen iakttas i tillämpliga delar vid tillkännagivandet på den elektroniska anslagstavlan. I förslaget till ändrat 57 § 3 mom. i förvaltningslagen föreskrivs närmare om vad som ska framgå av ett meddelande som publiceras på den elektroniska anslagstavlan.

     Det är viktigt att ansvariga tjänstemän inom kommunen före publiceringen av meddelandet på den elektroniska anslagstavlan och protokoll på webbplatsen säkerställer att dessa inte innehåller sekretessbelagda uppgifter eller andra uppgifter som inte får publiceras på webbplats. När det gäller publicering av personuppgifter på kommunens webbplats har justitieombudsmannen i sin beslutspraxis konstaterat att de kommunala organens beslutsfattande ofta gäller ansökningar och andra ärenden som berör en enskild tjänsteinnehavares, kommuninvånares eller kunds intressen eller rättigheter. Detta betyder att man i varje enskilt fall måste bedöma om kommunallagens förpliktelse att informera om saken utgör en sådan lagstadgad uppgift eller förpliktelse som berättigar till att de aktuella personuppgifterna offentliggörs på kommunens webbsidor. I detta sammanhang ska man också bedöma om det med tanke på kommunens information är nödvändigt att personuppgifterna behandlas i ett öppet datanätverk (JO Riitta-Leena Paunios beslut 28.3.2007, dnr 441/2/05). På webbplatsen ska endast publiceras personuppgifter som är nödvändiga med tanke på tillgången till information. Till uppgifter som i regel inte behöver publiceras hör t.ex. personbeteckning, adress, telefonnummer, e-postadress, bankkontonummer eller uppgifter om familjemedlemmar. Kommunerna ska fr.o.m. den 25 maj 2018 tillämpa EU:s allmänna dataskyddsförordning som närmare föreskriver hur personuppgifter får behandlas.

     Enligt förslaget till 3 mom. ska övriga kommunala myndigheters protokoll hållas tillgängliga på kommunens webbplats om myndigheten beslutar det. I likhet med dagsläget skulle det inte finnas någon skyldighet att hålla dylika protokoll tillgängliga för allmänheten. Om kommunen skulle välja att publicera även dessa protokoll på webbplatsen gäller även i det sammanhanget ovan nämnda slutsatser om att beakta skyddet av sekretessbelagda uppgifter och skyddet av personuppgifter.

 

42 §. Kallelse. I paragrafens gällande 2 mom. hänvisas till att fullmäktiges sammanträde ska kungöras på det sätt som bestäms i 12 §. Terminologin uppdateras då begreppet kungörelse inte mera används i landskapslagstiftningen om offentlig delgivning eller tillkännagivanden. Bestämmelsen har nyligen ändrats genom lagtingets beslut den 22 mars 2017 om ändring av kommunallagen (LTB 12/2017, LF 17/2016-2017).

 

82 §. Ombudsstämmans protokoll. Paragrafens 1 mom. anpassas så att hänvisningen till den fysiska anslagstavlan byts ut mot en hänvisning till den elektroniska anslagstavlan och att nuvarande krav på offentligt framläggande ersätts med publicering på webbplats.

 

91 §. Protokoll. Paragrafen innehåller bestämmelser om förandet av protokoll inom kommunalförbund och om hur protokollen ska tillkännages och hållas framlagda. I 1 mom. görs enbart en språklig justering. Paragrafens 2 mom. anpassas till att tillkännagivande ska ske på en elektronisk anslagstavla och de protokoll som i dagsläget ska läggas fram för påseende istället ska publiceras på webbplats. Momentet innehåller en regel om när medlemskommunerna och dess medlemmar anses ha fått del av besluten i protokollet. Enligt förslaget ska delgivning anses ha skett den sjunde dagen efter det att meddelandet publicerades på kommunalförbundets elektroniska anslagstavla.

 

93 §. Tillämpligheten av bestämmelser om kommuner. Paragrafen kompletteras med en hänvisning till 12 § om de elektroniska anslagstavlorna. Eftersom 91 § i dagens läge förutsätter att kommunalförbundet har en anslagstavla har det föreslagits att kommunalförbundet ska ha en elektronisk anslagstavla och 12 § ska gälla i tillämpliga delar i förhållande till kommunalförbund.

 

107 §. Publicering av beslut. Paragrafen anpassas så att den fysiska anslagstavlan ersätts med en elektronisk och att nuvarande krav på offentligt framläggande ersätts med publicering på webbplats. Ändringarna förutsätter att avtalsdelegationen har en webbplats och en elektronisk anslagstavla på denna.

 

116 §. Delgivning av beslut. I gällande 1 mom. föreskrivs att parter ska delges kommunala beslut genom vanlig delgivning. Landskapsregeringen föreslår en ny 58a § i förvaltningslagen som möjliggör vanlig elektronisk delgivning. Denna möjlighet ska beaktas i förslag till ändring av 1 mom. så att parterna kan delges protokollsutdrag antingen genom vanlig delgivning eller vanlig elektronisk delgivning. På detta sätt kan protokollsutdrag innehållande kommunala beslut efter samtycke också delges elektroniskt, t.ex. genom sändandet av meddelande med elektronisk post till parten. Till protokollsutdraget ska fogas en besvärsanvisning, en anvisning om rättelseyrkande eller ett meddelande om besvärsförbud.

     I 2 mom. föreskrivs när en kommunmedlem anses ha fått del av ett beslut. Enligt gällande bestämmelse ska en kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. Enligt förslaget till ändring av 57 § i förvaltningslagen följer den offentliga delgivningen av en handling av när meddelandet om att handlingen finns tillgänglig på myndighetens webbplats publicerades på myndighetens elektroniska anslagstavla. Delgivningen ska ske den sjunde dagen efter det att meddelandet publicerades på myndighetens elektroniska anslagstavla. Enligt förslaget ska 2 mom. ändras så att det motsvarar förslaget till ändring av förfarandet vid offentlig delgivning. En kommunmedlem ska anses ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter det att ett meddelande om att beslutet finns tillgängligt på kommunens webbplats publicerades på kommunens elektroniska anslagstavla.

 

118 §. Fullföljande av besvär. Paragrafens 1 mom. anpassas så att hänvisningen till den fysiska anslagstavlan byts ut med en hänvisning till den elektroniska anslagstavlan. Tillkännagivandet av Ålands förvaltningsdomstols utslag ska ske på kommunens, kommunalförbundets eller behöriga kommuners elektroniska anslagstavla. På ett motsvarande sätt följer inledandet av besvärstiden enligt 2 mom. av när tillkännagivandet om utslaget har publicerats på den elektroniska anslagstavlan.

 

Ikraftträdelsebestämmelse. Avsikten är att lagen ska träda i kraft samtidigt med ändringen av förvaltningslagen. Ändringarna förutsätter en tillräcklig tidsperiod för anpassning av kommunernas förvaltningsförfaranden och tekniska lösningar. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås att datum för ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om, dock så att lagen ska träda i kraft senast den 1 januari 2019. I vissa landskapsförordningar finns bestämmelser som behöver anpassas till de ändringar som föreslås i detta lagförslag.

 

3. Landskapslag om ändring av 9b § landskapslagen om ärendenas handläggning i landskapsregeringen

 

9b §. Elektronisk anslagstavla. Enligt förslaget ska paragrafen ändras så att gällande krav på att det ska finnas en fysisk anslagstavla vid Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning ersätts med ett krav på en elektronisk anslagstavla på landskapsregeringens webbplats. Förslaget till ändringar av paragrafen motsvarar de som föreslås till 12 § i kommunallagen om kommunernas elektroniska anslagstavla. Enligt 1 mom. ska vid tillkännagivandet på den elektroniska anslagstavlan bestämmelserna om offentlig delgivning i förvaltningslagen iakttas i tillämpliga delar.

     Enligt förslag till 2 mom. ska den elektroniska anslagstavlan vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på webbplatsen. Landskapsregeringen ska i sina lokaler eller på annan plats ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på den elektroniska anslagstavlan. Kravet på lättillgänglighet innebär att anslagstavlan ska kunna nås direkt från startsidan på landskapsregeringens webbplats. Villkoret om att anslagstavlan ska kunna särskiljas innebär att den för en användare inte ska kunna sammanblandas med annat material på landskapsregeringens webbplats. I momentet föreslås ingå en specifik serviceskyldighet om att landskapsregeringen i sina lokaler eller på annan plats ska ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på den elektroniska anslagstavlan. I övrigt hänvisas till de allmänna motiveringarna i avsnitt 2.1 samt till detaljmotiveringarna i anslutning till förslag till ändringar av 12 § i kommunallagen. Förslaget om att landskapsregeringens allmänna förvaltning ska ha en elektronisk anslagstavla kombineras med förslag om att även de myndigheter som lyder under landskapsregeringen ska ha en elektronisk anslagstavla på sin webbplats. Detta föranleder ändringar i enskilda landskapslagar om respektive underlydande myndighet.

     Vissa myndigheter som lyder under landskapsregeringen kan ha få offentliga delgivningar enligt förvaltningslagens bestämmelser. Det har bedömts att även myndigheter som i dagsläget har få eller inga offentliga delgivningar i framtiden kan få ett behov av offentlig delgivning. Med beaktande av detta och då kostnaderna för att modifiera de enskilda myndigheternas webbplatser inte ska vara orimliga föreslås att samtliga myndigheter som lyder under landskapsregeringen är skyldiga att ha en elektronisk anslagstavla på sin webbplats. Vid det praktiska genomförandet av skyldigheten för de underlydande myndigheterna att i sina lokaler eller på annan plats ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på den elektroniska anslagstavlan bör åtgärderna ställas i proportion till om och hur ofta myndigheten förväntar sig att beslut och handlingar delges offentligen på webbplatsen.

 

Ikraftträdelsebestämmelse. Avsikten är att lagen ska träda i kraft samtidigt med ändringen av förvaltningslagen. Ändringarna förutsätter en tillräcklig tidsperiod för anpassning av landskapsregeringens förvaltningsförfaranden och tekniska lösningar. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås att datum för ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om, dock så att lagen ska träda i kraft senast 1 januari 2019. I vissa landskapsförordningar och landskapsregeringens normativa beslut finns bestämmelser som behöver anpassas till de ändringar som föreslås i detta lagförslag.

 

4. Landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet

 

21a §. Elektronisk anslagstavla. Landskapsregeringen föreslår en ny paragraf om att det ska finnas en elektronisk anslagstavla på Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet webbplats. Gällande lag innehåller inte något krav på att myndigheten ska ha en fysisk anslagstavla, t.ex. delgivningen av tillståndsbeslut sker enligt nuvarande 17 § 1 mom. genom anslående av meddelanden på landskapsregeringens och berörd kommuns anslagstavla. Myndigheten ska själv ansvara för publiceringen på den elektroniska anslagstavlan. Förslaget till bestämmelse motsvarar förslaget till ändring av 12 § i kommunallagen och 9b § i landskapslagen om ärendenas handläggning i landskapsregeringen. Detaljmotiveringen till dessa bestämmelser samt de allmänna motiveringarna i avsnitt 2.1 är även relevanta i samband med detta förslag.

 

14, 15 och 17 §§. Enligt förslaget ska paragraferna upphävas eftersom bestämmelser med liknande innehåll ingår i landskapslagen (2008:124) om miljöskydd. Därtill föreslår landskapsregeringen att 12 och 14 §§ i landskapslagen om miljöskydd, som gäller förfarandet vid delgivandet av ansökningar och beslut om tillstånd, anpassas till ändringarna i förvaltningslagens bestämmelser om offentlig delgivning.

 

Ikraftträdelsebestämmelse. Avsikten är att lagen ska träda i kraft samtidigt med ändringen av förvaltningslagen. Ändringarna förutsätter en tillräcklig tidsperiod för anpassning av myndighetens förvaltningsförfaranden och tekniska lösningar. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås att datum för ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om, dock så att lagen ska träda i kraft senast den 1 januari 2019.

 

5. Landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet

 

23a §. Elektronisk anslagstavla. Enligt förslag till ny paragraf ska det finnas en elektronisk anslagstavla på Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighets webbplats. Gällande lag innehåller inte något krav på att myndigheten ska ha en fysisk anslagstavla. Myndigheten ansvarar själv för publiceringen på den elektroniska anslagstavlan. Förslaget till bestämmelse motsvarar förslaget till ändring av 12 § i kommunallagen och 9b § i landskapslagen om ärendenas handläggning i landskapsregeringen. Detaljmotiveringen till dessa bestämmelser samt de allmänna motiveringarna i avsnitt 2.1 är även relevanta i samband med detta förslag.

 

Ikraftträdelsebestämmelse. Avsikten är att lagen ska träda i kraft samtidigt med ändringen av förvaltningslagen. Ändringarna förutsätter en tillräcklig tidsperiod för anpassning av myndighetens förvaltningsförfaranden och tekniska lösningar. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås att datum för ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om, dock så att lagen ska träda i kraft senast den 1 januari 2019.

 

6. Landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands statistik- och utredningsbyrå

 

6a §. Enligt förslag till ny paragraf ska det finnas en elektronisk anslagstavla på Ålands statistik- och utredningsbyrås webbplats. Gällande lag innehåller inte något krav på att myndigheten ska ha en fysisk anslagstavla. Myndigheten ansvarar själv för publiceringen på den elektroniska anslagstavlan. Förslaget till bestämmelse motsvarar förslaget till ändring av 12 § i kommunallagen och 9b § i landskapslagen om ärendenas handläggning i landskapsregeringen. Detaljmotiveringen till dessa bestämmelser samt de allmänna motiveringarna i avsnitt 2.1 är även relevanta i samband med detta förslag.

 

Ikraftträdelsebestämmelse. Avsikten är att lagen ska träda i kraft samtidigt med ändringen av förvaltningslagen. Ändringarna förutsätter en tillräcklig tidsperiod för anpassning av myndighetens förvaltningsförfaranden och tekniska lösningar. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås att datum för ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om, dock så att lagen ska träda i kraft senast den 1 januari 2019.

 

7. Landskapslag om ändring av landskapslagen om hälso- och sjukvård

 

55a §. Elektronisk anslagstavla. Enligt förslag till ny paragraf ska det finnas en elektronisk anslagstavla på Ålands hälso- och sjukvårds webbplats. Gällande lag innehåller inte något krav på att myndigheten ska ha en fysisk anslagstavla. Myndigheten ansvarar själv för publiceringen på den elektroniska anslagstavlan. Förslaget till bestämmelse motsvarar förslaget till ändring av 12 § i kommunallagen och 9b § i landskapslagen om ärendenas handläggning i landskapsregeringen. Detaljmotiveringen till dessa bestämmelser samt de allmänna motiveringarna i avsnitt 2.1 är även relevanta i samband med detta förslag.

 

Ikraftträdelsebestämmelse. Avsikten är att lagen ska träda i kraft samtidigt med ändringen av förvaltningslagen. Ändringarna förutsätter en tillräcklig tidsperiod för anpassning av myndighetens förvaltningsförfaranden och tekniska lösningar. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås att datum för ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om, dock så att lagen ska träda i kraft senast den 1 januari 2019.

 

8. Landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands polismyndighet

 

12a §. Elektronisk anslagstavla. Enligt förslag till ny paragraf ska det finnas en elektronisk anslagstavla på Ålands polismyndighets webbplats. Gällande lag innehåller inte något krav på att myndigheten ska ha en fysisk anslagstavla. Myndigheten ansvarar själv för publiceringen på den elektroniska anslagstavlan. Förslaget till bestämmelse motsvarar förslaget till ändring av 12 § i kommunallagen och 9b § i landskapslagen om ärendenas handläggning i landskapsregeringen. Detaljmotiveringen till dessa bestämmelser samt de allmänna motiveringarna i avsnitt 2.1 är även relevanta i samband med detta förslag.

 

Ikraftträdelsebestämmelse. Avsikten är att lagen ska träda i kraft samtidigt med ändringen av förvaltningslagen. Ändringarna förutsätter en tillräcklig tidsperiod för anpassning av myndighetens förvaltningsförfaranden och tekniska lösningar. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås att datum för ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om, dock så att lagen ska träda i kraft senast den 1 januari 2019.

 

9. Landskapslag om ändring av landskapslagen om gymnasieutbildning

 

70a §. Elektronisk anslagstavla. Enligt förslag till ny paragraf ska det finnas en elektronisk anslagstavla på Ålands gymnasiums webbplats. Gällande lag innehåller inte något krav på att myndigheten ska ha en fysisk anslagstavla. Myndigheten ansvarar själv för publiceringen på den elektroniska anslagstavlan. Förslaget till bestämmelse motsvarar förslaget till ändring av 12 § i kommunallagen och 9b § i landskapslagen om ärendenas handläggning i landskapsregeringen. Detaljmotiveringen till dessa bestämmelser samt de allmänna motiveringarna i avsnitt 2.1 är även relevanta i samband med detta förslag.

 

Ikraftträdelsebestämmelse. Avsikten är att lagen ska träda i kraft samtidigt med ändringen av förvaltningslagen. Ändringarna förutsätter en tillräcklig tidsperiod för anpassning av myndighetens förvaltningsförfaranden och tekniska lösningar. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås att datum för ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om, dock så att lagen ska träda i kraft senast den 1 januari 2019.

 

10. Landskapslag om ändring av landskapslagen om Högskolan på Åland

 

45a §. Elektronisk anslagstavla. Enligt förslag till ny paragraf ska det finnas en elektronisk anslagstavla på högskolans webbplats. Gällande lag innehåller inte något krav på att myndigheten ska ha en fysisk anslagstavla. Myndigheten ansvarar själv för publiceringen på den elektroniska anslagstavlan. Förslaget till bestämmelse motsvarar förslaget till ändring av 12 § i kommunallagen och 9b § i landskapslagen om ärendenas handläggning i landskapsregeringen. Detaljmotiveringen till dessa bestämmelser samt de allmänna motiveringarna i avsnitt 2.1 är även relevanta i samband med detta förslag.

 

Ikraftträdelsebestämmelse. Avsikten är att lagen ska träda i kraft samtidigt med ändringen av förvaltningslagen. Ändringarna förutsätter en tillräcklig tidsperiod för anpassning av myndighetens förvaltningsförfaranden och tekniska lösningar. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås att datum för ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om, dock så att lagen ska träda i kraft senast den 1 januari 2019.

 

11. Landskapslag om ändring av landskapslagen om motorfordonsbyrån

 

18a §. Elektronisk anslagstavla. Enligt förslag till ny paragraf ska det finnas en elektronisk anslagstavla på motorfordonsbyråns webbplats. Gällande lag innehåller inte något krav på att myndigheten ska ha en fysisk anslagstavla. Myndigheten ansvarar själv för publiceringen på den elektroniska anslagstavlan. Förslaget till bestämmelse motsvarar förslaget till ändring av 12 § i kommunallagen och 9b § i landskapslagen om ärendenas handläggning i landskapsregeringen. Detaljmotiveringen till dessa bestämmelser samt de allmänna motiveringarna i avsnitt 2.1 är även relevanta i samband med detta förslag.

 

Ikraftträdelsebestämmelse. Avsikten är att lagen ska träda i kraft samtidigt med ändringen av förvaltningslagen. Ändringarna förutsätter en tillräcklig tidsperiod för anpassning av myndighetens förvaltningsförfaranden och tekniska lösningar. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås att datum för ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om, dock så att lagen ska träda i kraft senast den 1 januari 2019.

 

12. Landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands ombudsmannamyndighet

 

22a §. Elektronisk anslagstavla. Enligt förslag till ny paragraf ska det finnas en elektronisk anslagstavla på ombudsmannamyndighetens webbplats. Gällande lag innehåller inte något krav på att myndigheten ska ha en fysisk anslagstavla. Myndigheten ansvarar själv för publiceringen på den elektroniska anslagstavlan. Förslaget till bestämmelse motsvarar förslaget till ändring av 12 § i kommunallagen och 9b § i landskapslagen om ärendenas handläggning i landskapsregeringen. Detaljmotiveringen till dessa bestämmelser samt de allmänna motiveringarna i avsnitt 2.1 är även relevanta i samband med detta förslag.

 

Ikraftträdelsebestämmelse. Avsikten är att lagen ska träda i kraft samtidigt med ändringen av förvaltningslagen. Ändringarna förutsätter en tillräcklig tidsperiod för anpassning av myndighetens förvaltningsförfaranden och tekniska lösningar. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås att datumet för ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om, dock så att lagen ska träda i kraft senast den 1 januari 2019.

 

13. Landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands sjösäkerhetscentrum

 

10a §. Elektronisk anslagstavla. Enligt förslag till ny paragraf ska det finnas en elektronisk anslagstavla på Ålands sjösäkerhetscentrums webbplats. Gällande lag innehåller inte något krav på att myndigheten ska ha en fysisk anslagstavla. Myndigheten ansvarar själv för publiceringen på den elektroniska anslagstavlan. Förslaget till bestämmelse motsvarar förslaget till ändring av 12 § i kommunallagen och 9b § i landskapslagen om ärendenas handläggning i landskapsregeringen. Detaljmotiveringen till dessa bestämmelser samt de allmänna motiveringarna i avsnitt 2.1 är även relevanta i samband med detta förslag.

 

Ikraftträdelsebestämmelse. Avsikten är att lagen ska träda i kraft samtidigt med ändringen av förvaltningslagen. Ändringarna förutsätter en tillräcklig tidsperiod för anpassning av myndighetens förvaltningsförfaranden och tekniska lösningar. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås att datum för ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om, dock så att lagen ska träda i kraft senast den 1 januari 2019.

 

14. Landskapslag om ändring av landskapslagen om Datainspektionen

 

10a §. Elektronisk anslagstavla. Enligt förslag till ny paragraf ska det finnas en elektronisk anslagstavla på Datainspektionens webbplats. Gällande lag innehåller inte något krav på att myndigheten ska ha en fysisk anslagstavla. Myndigheten ansvarar själv för publiceringen på den elektroniska anslagstavlan. Förslaget till bestämmelse motsvarar förslaget till ändring av 12 § i kommunallagen och 9b § i landskapslagen om ärendenas handläggning i landskapsregeringen. Detaljmotiveringen till dessa bestämmelser samt de allmänna motiveringarna i avsnitt 2.1 är även relevanta i samband med detta förslag.

 

Ikraftträdelsebestämmelse. Avsikten är att lagen ska träda i kraft samtidigt med ändringen av förvaltningslagen. Ändringarna förutsätter en tillräcklig tidsperiod för anpassning av myndighetens förvaltningsförfaranden och tekniska lösningar. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås att datum för ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om, dock så att lagen ska träda i kraft senast den 1 januari 2019.

 

15. Landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands energimyndighet

 

11a §. Elektronisk anslagstavla. Enligt förslag till ny paragraf ska det finnas en elektronisk anslagstavla på energimyndighetens webbplats. Gällande lag innehåller inte något krav på att myndigheten ska ha en fysisk anslagstavla. Myndigheten ansvarar själv för publiceringen på den elektroniska anslagstavlan. Förslaget till bestämmelse motsvarar förslaget till ändring av 12 § i kommunallagen och 9b § i landskapslagen om ärendenas handläggning i landskapsregeringen. Detaljmotiveringen till dessa bestämmelser samt de allmänna motiveringarna i avsnitt 2.1 är även relevanta i samband med detta förslag.

 

Ikraftträdelsebestämmelse. Avsikten är att lagen ska träda i kraft samtidigt med ändringen av förvaltningslagen. Ändringarna förutsätter en tillräcklig tidsperiod för anpassning av myndighetens förvaltningsförfaranden och tekniska lösningar. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås att datum för ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om, dock så att lagen ska träda i kraft senast den 1 januari 2019.

 

16. Landskapslag om ändring av landskapslagen om Lotteriinspektionen

 

15a §. Elektronisk anslagstavla. Enligt förslag till ny paragraf ska det finnas en elektronisk anslagstavla på Lotteriinspektionens webbplats. Gällande lag innehåller inte något krav på att myndigheten ska ha en fysisk anslagstavla. Myndigheten ansvarar själv för publiceringen på den elektroniska anslagstavlan. Förslaget till bestämmelse motsvarar förslaget till ändring av 12 § i kommunallagen och 9b § i landskapslagen om ärendenas handläggning i landskapsregeringen. Detaljmotiveringen till dessa bestämmelser samt de allmänna motiveringarna i avsnitt 2.1 är även relevanta i samband med detta förslag.

 

Ikraftträdelsebestämmelse. Avsikten är att lagen ska träda i kraft samtidigt med ändringen av förvaltningslagen. Ändringarna förutsätter en tillräcklig tidsperiod för anpassning av myndighetens förvaltningsförfaranden och tekniska lösningar. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås att datum för ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om, dock så att lagen ska träda i kraft senast den 1 januari 2019.

 

17. Landskapslag om ändring av landskapslagen om Landskapsrevisionen

 

15a §. Elektronisk anslagstavla. Gällande lag innehåller inte något krav på att Landskapsrevisionen ska ha en fysisk anslagstavla. Enligt förslag till ny paragraf ska det finnas en elektronisk anslagstavla på myndighetens webbplats. Myndigheten ansvarar själv för publiceringen på den elektroniska anslagstavlan. Förslaget till bestämmelse motsvarar förslaget till ändring av 12 § i kommunallagen och 9b § i landskapslagen om ärendenas handläggning i landskapsregeringen. Detaljmotiveringen till dessa bestämmelser samt de allmänna motiveringarna i avsnitt 2.1 är även relevanta i samband med detta förslag.

 

Ikraftträdelsebestämmelse. Avsikten är att lagen ska träda i kraft samtidigt med ändringen av förvaltningslagen. Ändringarna förutsätter en tillräcklig tidsperiod för anpassning av myndighetens förvaltningsförfaranden och tekniska lösningar. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås att datum för ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om, dock så att lagen ska träda i kraft senast den 1 januari 2019.

 

18. Landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands kulturdelegation

 

10a §. Elektronisk anslagstavla. Gällande lag innehåller inte något krav på att Ålands kulturdelegation ska ha en fysisk anslagstavla. Enligt förslag till ny paragraf ska det finnas en elektronisk anslagstavla på delegationens webbplats. Delegationen ansvarar själv för publiceringen på den elektroniska anslagstavlan. Förslaget till bestämmelse motsvarar förslaget till ändring av 12 § i kommunallagen och 9b § i landskapslagen om ärendenas handläggning i landskapsregeringen. Detaljmotiveringen till dessa bestämmelser samt de allmänna motiveringarna i avsnitt 2.1 är även relevanta i samband med detta förslag.

 

Ikraftträdelsebestämmelse. Avsikten är att lagen ska träda i kraft samtidigt med ändringen av förvaltningslagen. Ändringarna förutsätter en tillräcklig tidsperiod för anpassning av myndighetens förvaltningsförfaranden och tekniska lösningar. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås att datum för ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om, dock så att lagen ska träda i kraft senast den 1 januari 2019.

 

19. Landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands folkhögskola

 

35a §. Elektronisk anslagstavla. Gällande lag innehåller inte något krav på att Ålands folkhögskola ska ha en fysisk anslagstavla. Enligt förslag till ny paragraf ska det finnas en elektronisk anslagstavla på folkhögskolans webbplats. Folkhögskolan ansvarar själv för publiceringen på den elektroniska anslagstavlan. Förslaget till bestämmelse motsvarar förslaget till ändring av 12 § i kommunallagen och 9b § i landskapslagen om ärendenas handläggning i landskapsregeringen. Detaljmotiveringen till dessa bestämmelser samt de allmänna motiveringarna i avsnitt 2.1 är även relevanta i samband med detta förslag.

 

Ikraftträdelsebestämmelse. Avsikten är att lagen ska träda i kraft samtidigt med ändringen av förvaltningslagen. Ändringarna förutsätter en tillräcklig tidsperiod för anpassning av myndighetens förvaltningsförfaranden och tekniska lösningar. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås att datum för ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om, dock så att lagen ska träda i kraft senast den 1 januari 2019.

 

20. Landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands musikinstitut

 

18b §. Elektronisk anslagstavla. Gällande lag innehåller inte något krav på att Ålands musikinstitut ska ha en fysisk anslagstavla. Enligt förslag till ny paragraf ska det finnas en elektronisk anslagstavla på musikinstitutets webbplats. Musikinstitutet ansvarar själv för publiceringen på den elektroniska anslagstavlan. Förslaget till bestämmelse motsvarar förslaget till ändring av 12 § i kommunallagen och 9b § i landskapslagen om ärendenas handläggning i landskapsregeringen. Detaljmotiveringen till dessa bestämmelser samt de allmänna motiveringarna i avsnitt 2.1 är även relevanta i samband med detta förslag.

 

Ikraftträdelsebestämmelse. Avsikten är att lagen ska träda i kraft samtidigt med ändringen av förvaltningslagen. Ändringarna förutsätter en tillräcklig tidsperiod för anpassning av myndighetens förvaltningsförfaranden och tekniska lösningar. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås att datum för ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om, dock så att lagen ska träda i kraft senast den 1 januari 2019.

 

21. Landskapslag om ändring av vattenlagen för landskapet Åland

 

14 kap. Vattenförrättning

 

8 §. Kallelse till förrättningssammanträde. Enligt förslaget ska bestämmelsen ändras så att sakägarna utöver vanlig delgivning även ska kunna delges kallelse till förrättningssammanträde genom vanlig elektronisk delgivning enligt förslag till ny 58a § i förvaltningslagen. På detta sätt kan informationen efter samtycke också delges genom sändandet av meddelande till sakägarens elektroniska postadress. Därtill ska paragrafen anpassas till att offentlig delgivning sker genom publicering av meddelanden på myndighetens elektroniska anslagstavla. I bestämmelsen angiven kallelse till begynnelsesammanträde ska både tillkännages på landskapsregeringens och berörd kommuns elektroniska anslagstavla samt publiceras i minst en lokal tidning med allmän spridning i landskapet.

 

16 §. Beslut. Enligt förslaget ska 2 mom. anpassas till att offentlig delgivning ska ske genom publicering av meddelanden på myndighetens elektroniska anslagstavla. I bestämmelsen angivet beslut ska hållas tillgängligt på kommunens webbplats och meddelande om beslutet ska delges offentligen enligt förvaltningslagen.

 

Ikraftträdelsebestämmelse. Avsikten är att lagen ska träda i kraft samtidigt med ändringen av förvaltningslagen. Ändringarna förutsätter en tillräcklig tidsperiod för anpassning av myndigheternas förvaltningsförfaranden och tekniska lösningar. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås att datum för ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om, dock så att lagen ska träda i kraft senast den 1 januari 2019.

 

22. Landskapslag om ändring av landskapslagen om miljöskydd

 

12 §. Ansökan om tillstånd och miljögranskning. I gällande 2 mom. föreskrivs om hur prövningsmyndigheten ska tillkännage en ansökan om tillstånd eller miljögranskning. Myndigheten ska alltid tillkännage ansökan för allmänheten oberoende av och utöver eventuell delgivning av parter som sker enligt förvaltningslagens bestämmelser. Enligt förslaget ska terminologin ändras så att momentet hänvisar till publicering på myndighetens webbplats. Kapitel 4 i landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet innehåller bestämmelser som överlappar med bestämmelserna i 3 kap. i landskapslagen om miljöskydd. Enligt förslaget ska 14, 15 och 17 §§ i landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet upphävas.

 

14 §. Meddelande av beslut. Enligt gällande paragraf ska beslut om tillstånd eller miljögranskning, utöver vad som gäller enligt förvaltningslagen, tillkännages allmänheten genom elektronisk publicering. Det handlar om tillkännagivande för allmänheten utöver eventuell delgivning som sker enligt förvaltningslagens bestämmelser om delgivning av parter. Enligt förslaget ska terminologin ändras så att momentet hänvisar till publicering på myndighetens elektroniska anslagstavla.

 

16 §. Meddelande om ansökan. Enligt gällande bestämmelse ska ansökan meddelas elektroniskt utöver vad som gäller enligt förvaltningslagen. Var och en har rätt att under meddelandetiden skriftligen yttra sig över ansökan. Enligt förslaget ska terminologin ändras så att momentet hänvisar till publicering på myndighetens elektroniska anslagstavla.

 

53d §. Förfarande för när planer ska göras upp och upplysningar lämnas. Enligt förslaget ska 2 mom. innehålla en allmän hänvisning till förfarandet för offentlig delgivning enligt förvaltningslagen. Gällande bestämmelse hänvisar till landskapsregeringens fysiska anslagstavla. De föreslagna ändringarna av förfarandet för offentlig delgivning innebär att offentlig delgivning ska ske på myndighetens webbplats och genom publicering av meddelanden på elektronisk anslagstavla. Sådan publicering kan kompletteras t.ex. med annons i lokal tidning.

 

Ikraftträdelsebestämmelse. Avsikten är att lagen ska träda i kraft samtidigt med ändringen av förvaltningslagen. Ändringarna förutsätter en tillräcklig tidsperiod för anpassning av myndighetens förvaltningsförfaranden och tekniska lösningar. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås att datum för ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om, dock så att lagen ska träda i kraft senast den 1 januari 2019.

 

23. Landskapslag om ändring av 50 och 114 §§ landskapslagen om allmänna vägar i landskapet Åland

 

50 §. Gällande bestämmelse hänvisar till berörd kommuns fysiska anslagstavla medan förfarandet för offentlig delgivning föreslås ske på webbplats och genom publicering av meddelanden på elektronisk anslagstavla. Enligt förslaget ska paragrafens 4 mom. anpassas till den föreslagna förändringen, dock så att meddelandet om delgivning av de i paragrafen avsedda beslut som landskapsregeringen fattar ska publiceras på landskapsregeringens och berörd kommuns elektroniska anslagstavla.

 

114 §. Enligt förslaget ska 1 mom. anpassas till att offentlig delgivning ska ske på webbplats och genom publicering av meddelanden på elektronisk anslagstavla. Meddelandet om i paragrafen avsett beslut från landskapsregeringen ska publiceras på landskapsregeringens och berörd kommuns elektroniska anslagstavla.

 

Ikraftträdelsebestämmelse. Avsikten är att lagen ska träda i kraft samtidigt med ändringen av förvaltningslagen. Ändringarna förutsätter en tillräcklig tidsperiod för anpassning av myndigheternas förvaltningsförfaranden och tekniska lösningar. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås att datum för ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om, dock så att lagen ska träda i kraft senast den 1 januari 2019.

 

24. Landskapslag om ändring av 23 § jaktlagen för landskapet Åland

 

23 §. Enligt förslaget ska paragrafens 3 mom. anpassas till att offentlig delgivning sker på webbplats och genom publicering av meddelanden på elektronisk anslagstavla, i detta fall på kommunens elektroniska anslagstavla. Samtidigt ska momentet ändras så att beslutet om jaktförbud utöver vanlig delgivning även ska kunna delges genom vanlig elektronisk delgivning enligt förslag till 58a § i förvaltningslagen. På detta sätt kan informationen efter samtycke också delges genom sändandet av meddelande till den elektroniska postadress som personer som har jakträtt inom förbudsområdet har uppgett.

 

Ikraftträdelsebestämmelse. Avsikten är att lagen ska träda i kraft samtidigt med ändringen av förvaltningslagen. Ändringarna förutsätter en tillräcklig tidsperiod för anpassning av myndighetens förvaltningsförfaranden och tekniska lösningar. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås att datum för ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om, dock så att lagen ska träda i kraft senast den 1 januari 2019.

 

25. Landskapslag om ändring av 25 och 41 §§ landskapslagen om fiske i landskapet Åland

 

25 §. Enligt förslaget ska 3 mom. anpassas till att offentlig delgivning ska ske genom publicering av meddelanden på elektronisk anslagstavla. I bestämmelsen angivet meddelande om förbud ska publiceras på kommunens elektroniska anslagstavla och meddelandet ska årligen förnyas, så länge förbudet gäller. Fiskevattnets innehavare kan vid behov också publicera meddelandet på något annat sätt.

 

41 §. Paragrafens 4 mom. ska anpassas till ändringarna av förfarandet vid offentlig delgivning. Meddelande om sådant förbud som avses i 2 mom. och dess upphävande ska publiceras på kommunens elektroniska anslagstavla och delges offentligen enligt vad som föreskrivs i förvaltningslagen.

 

Ikraftträdelsebestämmelse. Avsikten är att lagen ska träda i kraft samtidigt med ändringen av förvaltningslagen. Ändringarna förutsätter en tillräcklig tidsperiod för anpassning av myndigheternas förvaltningsförfaranden och tekniska lösningar. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås att datum för ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om, dock så att lagen ska träda i kraft senast den 1 januari 2019.

 

26. Landskapslag om ändring av 21 § landskapslagen om hembygdsrättsförfaranden

 

21 §. Delgivning av beslut om utflyttningsdag. Enligt förslaget ska paragrafen ändras så att landskapsregeringens beslut om utflyttningsdag även ska kunna delges genom vanlig elektronisk delgivning enligt förslaget till 58a § i förvaltningslagen. På detta sätt kan informationen efter samtycke också delges genom sändandet av beslutet till den elektroniska postadress som parten har uppgett.

 

Ikraftträdelsebestämmelse. Avsikten är att lagen ska träda i kraft samtidigt med ändringen av förvaltningslagen. Ändringarna förutsätter en tillräcklig tidsperiod för anpassning av myndighetens förvaltningsförfaranden och tekniska lösningar. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås att datum för ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om, dock så att lagen ska träda i kraft senast den 1 januari 2019.

 

27. Landskapslag om ändring av 46 § landskapslagen om naturvård

 

46 §. Enligt gällande 1 mom. ska ett meddelande om landskapsregeringens fredningsbeslut genom offentlig delgivning publiceras i minst en lokal tidning med allmän spridning i landskapet enligt vad som föreskrivs i förvaltningslagen. Förfarandet för offentlig delgivning föreslås ändrat så att det utgår från publicering av meddelanden på elektronisk anslagstavla. Enligt förslaget ska momentet ändras så att meddelandet om fredningsbeslutet publiceras på landskapslageringens elektroniska anslagstavla enligt vad som föreskrivs i förvaltningslagen. Beslutet ska vara tillgängligt på landskapsregeringens webbplats under den tid meddelandet är publicerat. Förslaget skulle inte förhindra att meddelandet också publiceras i lokal tidning.

 

Ikraftträdelsebestämmelse. Avsikten är att lagen ska träda i kraft samtidigt med ändringen av förvaltningslagen. Ändringarna förutsätter en tillräcklig tidsperiod för anpassning av myndighetens förvaltningsförfaranden och tekniska lösningar. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås att datum för ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om, dock så att lagen ska träda i kraft senast den 1 januari 2019.

 

28. Landskapslag om ändring av 4 § landskapslagen om yrkesmässig trafik

 

4 §. Ansökan om trafiktillstånd. Enligt gällande bestämmelse kan landskapsregeringen vid behov genom annons i minst en lokal tidning med allmän spridning i landskapet eller på annat lämpligt sätt delge och uppmana dem som önskar bedriva yrkesmässig trafik att ansöka om tillstånd för detta. Vid delgivningen ska bestämmelserna i förvaltningslagen iakttas. I förslaget till ändring av 3 mom. hänvisas enbart allmänt till bestämmelserna om offentlig delgivning i förvaltningslagen. Förfarandet för offentlig delgivning föreslås basera sig på publicering av meddelande på myndighetens elektroniska anslagstavla. Sådan publicering förhindrar inte att meddelandet också publiceras i lokal tidning.

 

Ikraftträdelsebestämmelse. Avsikten är att lagen ska träda i kraft samtidigt med ändringen av förvaltningslagen. Ändringarna förutsätter en tillräcklig tidsperiod för anpassning av myndighetens förvaltningsförfaranden och tekniska lösningar. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås att datum för ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om, dock så att lagen ska träda i kraft senast den 1 januari 2019.

 

29. Landskapslag om ändring av 8 § landskapslagen om fornminnen

 

8 §. I gällande bestämmelse föreskrivs att landskapsregeringen ska vid behov meddela särskilda föreskrifter för bevarande av fast fornlämnings värde och landskapsregeringens beslut ska genom offentlig delgivning anslås på berörd kommuns anslagstavla enligt vad som föreskrivs i förvaltningslagen. Enligt förslaget till ändring av 2 mom. ska landskapsregeringens beslut publiceras på berörd kommuns elektroniska anslagstavla enligt vad som föreskrivs i förvaltningslagen. Ändringen föranleds av förslag till ändringar i förvaltningslagens bestämmelser om offentlig delgivning.

 

Ikraftträdelsebestämmelse. Avsikten är att lagen ska träda i kraft samtidigt med ändringen av förvaltningslagen. Ändringarna förutsätter en tillräcklig tidsperiod för anpassning av myndighetens förvaltningsförfaranden och tekniska lösningar. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås att datum för ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om, dock så att lagen ska träda i kraft senast den 1 januari 2019.

 


 

Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.

 

1.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av förvaltningslagen för landskapet Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     ändras 16 § 2 mom., 50 § 1 mom., 57 § och 58 § förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland samt

     fogas till lagen ett nytt 14 § 3 mom. och 39 § 3 mom. samt en ny 58a § som följer:

 

14 §

Avsändarens ansvar

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Om avsändaren har skickat ett meddelande med elektronisk post till myndighetens huvudsakliga elektroniska postadress ska myndigheten bekräfta mottagandet utan dröjsmål. Bekräftelsen kan sändas i form av en automatisk kvittens eller på något annat sätt.

 

16 §

Hur ett ärende inleds

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Vid inledande av ett ärende uppfyller även ett meddelande som har sänts med en elektronisk dataöverföringsmetod kravet på skriftlig form. Om komplettering av ett sådant meddelande med en underskrift gäller vad som föreskrivs i 19 § 2 mom.

 

39 §

Beslutets form

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     En beslutshandling får undertecknas elektroniskt på ett sådant sätt att handlingens autenticitet och integritet kan säkerställas. Om beslutshandling skickas elektroniskt till part får handlingen även undertecknas maskinellt. På begäran ska part få handlingen med handskriven underskrift.

 

50 §

Delgivningssätten

     Delgivning verkställs som vanlig eller bevislig delgivning eller, om den inte kan verkställas på nämnt sätt, såsom offentlig delgivning. Delgivning får även verkställas som vanlig eller bevislig elektronisk delgivning.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

57 §

Offentlig delgivning

     Vid offentlig delgivning ska en handling under viss tid finnas tillgänglig på myndighetens webbplats i den utsträckning sekretessbestämmelser och annan lagstiftning tillåter detta.

     Ett meddelande om att handlingen finns tillgänglig på myndighetens webbplats ska publiceras på myndighetens elektroniska anslagstavla. Meddelandet kan också publiceras på något annat sätt myndigheten bestämmer. Delgivningen anses ha skett den sjunde dagen efter det att meddelandet publicerades på myndighetens elektroniska anslagstavla.

     Av meddelandet ska det framgå

     1) vad saken gäller,

     2) datum för när meddelandet publicerades på den elektroniska anslagstavlan,

     3) tidpunkt för när delgivning anses ha skett,

     4) var och till vilken tidpunkt handlingen finns tillgänglig på myndighetens webbplats samt

     5) fysisk plats där det är möjligt att ta del av handlingen.

     Meddelandet får avlägsnas från den elektroniska anslagstavlan och den handling som delges avlägsnas från myndighetens webbplats först efter att eventuell fatalietid har gått ut. Meddelandet ska finnas minst 14 dygn på den elektroniska anslagstavlan.

     Myndigheten ska i sina lokaler eller på annan plats ge var och en möjlighet att ta del av innehållet på den elektroniska anslagstavlan och i de handlingar som hålls tillgängliga på myndighetens webbplats.

 

58 §

Bevislig elektronisk delgivning

     En handling som enligt lag ska sändas med post mot mottagningsbevis eller delges bevisligen på annat sätt får med partens samtycke delges också som ett elektroniskt meddelande, dock inte per telefax eller på därmed jämförbart sätt. Myndigheten ska då meddela att parten eller dennes företrädare kan hämta handlingen från en av myndigheten anvisad server, databas eller någon annan fil.

     Parten eller dennes företrädare ska identifiera sig när handlingen hämtas. Vid identifieringen ska då användas en identifieringsteknik som är datatekniskt tillförlitlig och bevislig.

     En handling anses ha delgivits när den har hämtats från den länk som myndigheten anvisat enligt 1 mom. Om handlingen inte har hämtats inom sju dagar från myndighetens meddelande, iakttas vid delgivningen vad som annanstans i lag föreskrivs om delgivning.

 

58a §

Vanlig elektronisk delgivning

     Andra handlingar än de som avses i 58 § får med samtycke av den som saken gäller delges som ett elektroniskt meddelande. Om det emellertid krävs för att tillgodose skyddet för den personliga integriteten eller av ett särskilt behov av skydd eller säkerhet hos den som saken gäller, eller för att trygga dennes rättigheter, ska vid delgivning av handlingar iakttas vad som i 58 § eller annars föreskrivs om delgivning.

     En handling anses ha blivit delgiven den tredje dagen efter att meddelandet sändes, om inte något annat visas.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 


 

2.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av kommunallagen för landskapet Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 9 § 2 mom. 9 punkten, 12 §, 28 § 2 och 3 mom., 42 § 2 mom., 82 § 1 mom., 91 § 1 och 2 mom., 93 §, 107 §, 116 § och 118 § kommunallagen (1997:73) för landskapet Åland, av dessa lagrum 12 §, 93 §, 116 § 1 mom. sådana de lyder i landskapslagen 2008/14, 9 § 2 mom. och 42 § 2 mom. sådana de lyder i landskapslagen / samt 91 § 2 mom. sådant det lyder i landskapslagen 2003/23 som följer:

 

9 §

Förvaltningsstadga

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -                 I förvaltningsstadgan ska finnas bestämmelser om

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     9) förande, justering och offentliggörande av protokoll,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

12 §

Kommunens elektroniska anslagstavla

     Varje kommun ska på sin webbplats ha en elektronisk anslagstavla.

     Kommunala tillkännagivanden görs offentliga genom att de utan dröjsmål publiceras på kommunens elektroniska anslagstavla och vid behov på något annat sätt som kommunen fattat beslut om. Vid tillkännagivandet ska bestämmelserna om offentlig delgivning i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland iakttas i tillämpliga delar.

     Den elektroniska anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på webbplatsen. Kommunen ska i sina lokaler eller på annan plats ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på den elektroniska anslagstavlan.

 

28 §

Protokoll

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Fullmäktiges, styrelsens och en nämnds protokoll ska efter justeringen publiceras på kommunens webbplats tillsammans med en besvärsanvisning eller en anvisning om rättelseyrkande. Om publiceringen ska meddelas på kommunens elektroniska anslagstavla.

     Övriga kommunala myndigheters protokoll ska hållas tillgängliga på kommunens webbplats om myndigheten beslutar det.

 

42 §

Kallelse

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Kallelse till sammanträde jämte handlingar ska sändas till ledamöterna minst sju dagar före sammanträdet, om inte fullmäktige i förvaltningsstad-gan beslutar om en kortare tid. Inom samma tid ska sammanträdet tillkännages på det sätt som bestäms i 12 §.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

82 §

Ombudsstämmans protokoll

     När ombudsstämmans protokoll har justerats ska det tillsammans med besvärsanvisning publiceras på de deltagande kommunernas webbplats och om detta ska meddelas på kommunernas elektroniska anslagstavla.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

91 §

Protokoll

     Vid kommunalförbundets högsta beslutande organs sammanträden ska föras protokoll.

     Protokollet från kommunalförbundets högsta beslutande organ ska efter justeringen publiceras på kommunalförbundets webbplats tillsammans med en besvärsanvisning och om detta ska meddelas på kommunalförbundets elektroniska anslagstavla. Samtidigt ska en kopia av protokollet sändas till medlemskommunernas styrelser. När en medlemskommuns styrelse fått kopian av protokollet ska den publicera det på kommunens webbplats och meddela om detta på kommunens elektroniska anslagstavla. Medlemskommunerna och dess medlemmar anses ha fått del av besluten i protokollet den sjunde dagen efter det att meddelandet publicerades på kommunalförbundets elektroniska anslagstavla.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

93 §

Tillämpligheten av bestämmelser om kommuner

     Om kommunalförbund gäller i tillämpliga delar vad som bestäms om kommuner i 3-10 §§, 12-14 §§, 3 och 4 kap., 31-33 §§, 40 och 41 §§, 48-50 §§, 52-55 §§, 9-11 kap. samt 15 kap.

 

107 §

Publicering av beslut

     När avtalsdelegationens protokoll har justerats ska beslut som kan överklagas genom kommunalbesvär publiceras på avtalsdelegationens webbplats. Om publiceringen ska meddelas på avtalsdelegationens elektroniska anslagstavla.

     Kommunerna och kommunalförbunden ska underrättas om att protokoll har publicerats på avtalsdelegationens webbplats.

 

116 §

Delgivning av beslut

     Parterna ska delges ett protokollsutdrag samt en besvärsanvisning, en anvisning om rättelseyrkande eller ett meddelande om besvärsförbud genom vanlig delgivning eller vanlig elektronisk delgivning enligt vad som föreskrivs i förvaltningslagen för landskapet Åland.

     En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter det att ett meddelande om att beslutet finns tillgängligt på kommunens webbplats publicerades på kommunens elektroniska anslagstavla.

 

118 §

Fullföljande av besvär

     Ålands förvaltningsdomstols utslag kan överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen. Utslaget ska utan dröjsmål tillkännages på kommunens, kommunalförbundets eller behöriga kommuners elektroniska anslagstavlor.

     Besvärstiden räknas från den tidpunkt då tillkännagivandet om utslaget har publicerats på den elektroniska anslagstavlan. Om utslaget har delgivits personerna i fråga särskilt räknas besvärstiden dock från delfåendet.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 

 

3.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 9b § landskapslagen om ärendenas handläggning i landskapsregeringen

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 9b § landskapslagen (1975:58) om ärendenas handläggning i landskapsregeringen sådan den lyder enligt landskapslagen 2008/12 som följer:

 

9b §

Elektronisk anslagstavla

     Ålands landskapsregering och dess allmänna förvaltning ska ha en elektronisk anslagstavla på sin webbplats. Vid tillkännagivandet på anslagstavlan ska bestämmelserna om offentlig delgivning i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland iakttas i tillämpliga delar.

     Den elektroniska anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på webbplatsen. Landskapsregeringen ska i sina lokaler eller på annan plats ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på den elektroniska anslagstavlan.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 

 

4.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     upphävs 14, 15 och 17 §§ landskapslagen (2007:115) om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet samt

     fogas till lagen en ny 21a § som följer:

 

21a §

Elektronisk anslagstavla

     Myndigheten ska ha en elektronisk anslagstavla på sin webbplats. Vid tillkännagivandet på anslagstavlan ska bestämmelserna om offentlig delgivning i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland iakttas i tillämpliga delar.

     Den elektroniska anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på webbplatsen. Myndigheten ska i sina lokaler eller på annan plats ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på den elektroniska anslagstavlan.

 

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 

 

5.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet

 

     I enlighet med lagtingets beslut fogas till landskapslagen (2006:9) om Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet en ny 23a § som följer:

 

23a §

Elektronisk anslagstavla

     Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten ska ha en elektronisk anslagstavla på sin webbplats. Vid tillkännagivandet på anslagstavlan ska bestämmelserna om offentlig delgivning i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland iakttas i tillämpliga delar.

     Den elektroniska anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på webbplatsen. Myndigheten ska i sina lokaler eller på annan plats ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på den elektroniska anslagstavlan.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 

 

6.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om Ålands statistik- och utredningsbyrå

 

     I enlighet med lagtingets beslut fogas till landskapslagen (1993:116) om Ålands statistik- och utredningsbyrå en ny 6a § som följer:

 

6a §

     Ålands statistik- och utredningsbyrå ska ha en elektronisk anslagstavla på sin webbplats. Vid tillkännagivandet på anslagstavlan ska bestämmelserna om offentlig delgivning i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland iakttas i tillämpliga delar.

     Den elektroniska anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på webbplatsen. Byrån ska i sina lokaler eller på annan plats ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på den elektroniska anslagstavlan.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 


 

7.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om hälso- och sjukvård

 

     I enlighet med lagtingets beslut fogas till landskapslagen (2011:114) om hälso- och sjukvård en ny 55a § som följer:

 

55a §

Elektronisk anslagstavla

     Ålands hälso- och sjukvård ska ha en elektronisk anslagstavla på sin webbplats. Vid tillkännagivandet på anslagstavlan ska bestämmelserna om offentlig delgivning i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland iakttas i tillämpliga delar.

     Den elektroniska anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på webbplatsen. Ålands hälso- och sjukvård ska i sina lokaler eller på annan plats ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på den elektroniska anslagstavlan.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 

 

8.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om Ålands polismyndighet

 

     I enlighet med lagtingets beslut fogas till landskapslagen (2000:26) om Ålands polismyndighet en ny 12a § som följer:

 

12a §

Elektronisk anslagstavla

     Polismyndigheten ska ha en elektronisk anslagstavla på sin webbplats. Vid tillkännagivandet på anslagstavlan ska bestämmelserna om offentlig delgivning i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland iakttas i tillämpliga delar.

     Den elektroniska anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på webbplatsen. Polismyndigheten ska i sina lokaler eller på annan plats ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på den elektroniska anslagstavlan.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 


 

9.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om gymnasieutbildning

 

     I enlighet med lagtingets beslut fogas till landskapslagen (2011:13) om gymnasieutbildning en ny 70a § som följer:

 

70a §

Elektronisk anslagstavla

     Ålands gymnasium ska ha en elektronisk anslagstavla på sin webbplats. Vid tillkännagivandet på anslagstavlan ska bestämmelserna om offentlig delgivning i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland iakttas i tillämpliga delar.

     Den elektroniska anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på webbplatsen. Ålands gymnasium ska i sina lokaler eller på annan plats ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på den elektroniska anslagstavlan.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 

 

10.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om Högskolan på Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut fogas till landskapslagen (2002:81) om Högskolan på Åland en ny 45a § som följer:

 

45a §

Elektronisk anslagstavla

     Högskolan ska ha en elektronisk anslagstavla på sin webbplats. Vid tillkännagivandet på anslagstavlan ska bestämmelserna om offentlig delgivning i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland iakttas i tillämpliga delar.

     Den elektroniska anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på webbplatsen. Högskolan ska i sina lokaler eller på annan plats ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på den elektroniska anslagstavlan.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 


 

11.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om motorfordonsbyrån

 

     I enlighet med lagtingets beslut fogas till landskapslagen (1975:9) om motorfordonsbyrån en ny 18a § som följer:

 

18a §

Elektronisk anslagstavla

     Motorfordonsbyrån ska ha en elektronisk anslagstavla på sin webb-plats. Vid tillkännagivandet på anslagstavlan ska bestämmelserna om offentlig delgivning i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland iakttas i tillämpliga delar.

     Den elektroniska anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på webbplatsen. Motorfordonsbyrån ska i sina lokaler eller på annan plats ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på den elektroniska anslagstavlan.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 

 

12.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om Ålands ombudsmannamyndighet

 

     I enlighet med lagtingets beslut fogas till landskapslagen (2014:33) om Ålands ombudsmannamyndighet en ny 22a § som följer:

 

22a §

Elektronisk anslagstavla

     Ombudsmannamyndigheten ska ha en elektronisk anslagstavla på sin webbplats. Vid tillkännagivandet på anslagstavlan ska bestämmelserna om offentlig delgivning i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland iakttas i tillämpliga delar.

     Den elektroniska anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på webbplatsen. Ombudsmannamyndigheten ska i sina lokaler eller på annan plats ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på den elektroniska anslagstavlan.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 


 

13.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om Ålands sjösäkerhetscentrum

 

     I enlighet med lagtingets beslut fogas till landskapslagen (2003:17) om Ålands sjösäkerhetscentrum en ny 10a § som följer:

 

10a §

Elektronisk anslagstavla

     Ålands sjösäkerhetscentrum ska ha en elektronisk anslagstavla på sin webbplats. Vid tillkännagivandet på anslagstavlan ska bestämmelserna om offentlig delgivning i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland iakttas i tillämpliga delar.

     Den elektroniska anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på webbplatsen. Ålands sjösäkerhetscentrum ska i sina lokaler eller på annan plats ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på den elektroniska anslagstavlan.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 

 

14.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om Datainspektionen

 

     I enlighet med lagtingets beslut fogas till landskapslagen (2007:89) om Datainspektionen en ny 10a § som följer:

 

10a §

Elektronisk anslagstavla

     Datainspektionen ska ha en elektronisk anslagstavla på sin webbplats. Vid tillkännagivandet på anslagstavlan ska bestämmelserna om offentlig delgivning i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland iakttas i tillämpliga delar.

     Den elektroniska anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på webbplatsen. Datainspektionen ska i sina lokaler eller på annan plats ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på den elektroniska anslagstavlan.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 


 

15.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om Ålands energimyndighet

 

     I enlighet med lagtingets beslut fogas till landskapslagen (2015:103) om Ålands energimyndighet en ny 11a § som följer:

 

11a §

Elektronisk anslagstavla

     Myndigheten ska ha en elektronisk anslagstavla på sin webbplats. Vid tillkännagivandet på anslagstavlan ska bestämmelserna om offentlig delgivning i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland iakttas i tillämpliga delar.

     Den elektroniska anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på webbplatsen. Myndigheten ska i sina lokaler eller på annan plats ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på den elektroniska anslagstavlan.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 

 

16.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om Lotteriinspektionen

 

     I enlighet med lagtingets beslut fogas till landskapslagen (2016:10) om Lotteriinspektionen en ny 15a § som följer:

 

15a §

Elektronisk anslagstavla

     Lotteriinspektionen ska ha en elektronisk anslagstavla på sin webbplats. Vid tillkännagivandet på anslagstavlan ska bestämmelserna om offentlig delgivning i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland iakttas i tillämpliga delar.

     Den elektroniska anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på webbplatsen. Lotteriinspektionen ska i sina lokaler eller på annan plats ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på den elektroniska anslagstavlan.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 


 

17.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om Landskapsrevisionen

 

     I enlighet med lagtingets beslut fogas till landskapslagen (2013:25) om Landskapsrevisionen en ny 15a § som följer:

 

15a §

Elektronisk anslagstavla

     Landskapsrevisionen ska ha en elektronisk anslagstavla på sin webbplats. Vid tillkännagivandet på anslagstavlan ska bestämmelserna om offentlig delgivning i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland iakttas i tillämpliga delar.

     Den elektroniska anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på webbplatsen. Landskapsrevisionen ska i sina lokaler eller på annan plats ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på den elektroniska anslagstavlan.

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 

 

18.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om Ålands kulturdelegation

 

     I enlighet med lagtingets beslut fogas till landskapslagen (1996:53) om Ålands kulturdelegation en ny 10a § som följer:

 

10a §

Elektronisk anslagstavla

     Ålands kulturdelegation ska ha en elektronisk anslagstavla på sin webbplats. Vid tillkännagivandet på anslagstavlan ska bestämmelserna om offentlig delgivning i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland iakttas i tillämpliga delar.

     Den elektroniska anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på webbplatsen. Delegationen ska i sina lokaler eller på annan plats ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på den elektroniska anslagstavlan.

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 


 

19.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om Ålands folkhögskola

 

     I enlighet med lagtingets beslut fogas till landskapslagen (1999:53) om Ålands folkhögskola en ny 35a § som följer:

 

35a §

Elektronisk anslagstavla

     Ålands folkhögskola ska ha en elektronisk anslagstavla på sin webbplats. Vid tillkännagivandet på anslagstavlan ska bestämmelserna om offentlig delgivning i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland iakttas i tillämpliga delar.

     Den elektroniska anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på webbplatsen. Folkhögskolan ska i sina lokaler eller på annan plats ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på den elektroniska anslagstavlan.

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 

 

20.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om Ålands musikinstitut

 

     I enlighet med lagtingets beslut fogas till landskapslagen (1995:80) om Ålands musikinstitut en ny 18b § som följer:

 

18b §

Elektronisk anslagstavla

     Ålands musikinstitut ska ha en elektronisk anslagstavla på sin webbplats. Vid tillkännagivandet på anslagstavlan ska bestämmelserna om offentlig delgivning i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland iakttas i tillämpliga delar.

     Den elektroniska anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på webbplatsen. Institutet ska i sina lokaler eller på annan plats ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på den elektroniska anslagstavlan.

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 


 

21.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av vattenlagen för landskapet Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 14 kap. 8 § och 16 § 2 mom. vattenlagen (1996:61) för landskapet Åland, av dessa lagrum 14 kap. 8 § sådant det lyder i landskapslagen 2008/39, som följer:

 

14 kap.
Vattenförrättning

 

8 §

Kallelse till förrättningssammanträde

     Förrättningsmannen ska kalla dem till förrättningssammanträde vilkas rätt eller fördel kan beröras av en åtgärd eller ett företag. Kallelse till förrättningssammanträde ska delges dem vars rätt eller fördel kan beröras genom vanlig delgivning eller vanlig elektronisk delgivning samt tillkännages genom offentlig delgivning enligt vad som föreskrivs i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland minst 14 dagar före sammanträdet. Kallelse till begynnelsesammanträde ska både publiceras på landskapsregeringens och berörd kommuns elektroniska anslagstavla samt publiceras i minst en lokal tidning med allmän spridning i landskapet.

 

16 §

Beslut

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Avskrift av i 1 mom. avsett beslut, med information om vad som ska iakttas för att talan ska bevaras, ska inom samma tid tillställas sökanden, den som ansökt därom under förrättningens gång samt berörda kommuner för att där hållas tillgängligt på webbplats under trettio dagar. Meddelande om att beslutet har fattats och var på kommunens webbplats beslutet finns tillgängligt ska, tillsammans med information om vad som ska iakttas för att talan ska bevaras, delges offentligen enligt vad som föreskrivs i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 

 

22.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om miljöskydd

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 12 § 2 mom., 14 §, 16 § och 53d § 2 mom. landskapslagen (2008:124) om miljöskydd, av dessa lagrum 53d § 2 mom. sådant det lyder i landskapslagen 2011/28 som följer:

 

12 §

Ansökan om tillstånd och miljögranskning

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Prövningsmyndigheten ska, utöver vad som gäller enligt förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland, utan dröjsmål tillkännage ansökan för allmänheten genom publicering på myndighetens webbplats. Av publiceringen ska framgå vilken verksamhet ansökan avser, platsen för verksamheten, sökandens namn samt kontaktuppgifter till den enhet eller tjänsteman hos myndigheten som ansvarar för ärendets beredning. Under ärendets beredning ska därefter uppgifter om beredningens olika faser samt kända och beräknade datum av betydelse för ärendets beredning publiceras på myndighetens webbplats.

 

14 §

Meddelande av beslut

     Beslut om tillstånd eller miljögranskning ska, utöver vad som gäller enligt förvaltningslagen för landskapet Åland, tillkännages allmänheten genom publicering på myndighetens elektroniska anslagstavla under minst 21 dagar.

 

16 §

Meddelande om ansökan

     Ett meddelande om ansökan ska, under minst 21 dagar innan myndigheten beslutar i ärendet, publiceras på myndighetens elektroniska anslagstavla utöver vad som gäller enligt förvaltningslagen för landskapet Åland. Av publiceringen ska framgå ärendets art samt var ansökan jämte övriga handlingar som under beredningen tillförts ärendet finns tillgängliga.

     Var och en har rätt att under tiden för publicering på myndighetens elektroniska anslagstavla skriftligen yttra sig över ansökan.

 

53d §

Förfarande för när planer ska göras upp och upplysningar lämnas

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Landskapsregeringen ska i tillräckligt god tid ge allmänheten möjlighet att framföra sina åsikter om utkasten till planer. Detta ska göras genom offentlig delgivning enligt förvaltningslagen för landskapet Åland.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 

 

23.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 50 och 114 §§ landskapslagen om allmänna vägar i landskapet Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 50 § 4 mom. och 114 § 1 mom. landskapslagen (1957:23) om allmänna vägar i landskapet Åland sådana de lyder i landskapslagen 2008/31 som följer:

 

50 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Ett meddelande om landskapsregeringens i 1 mom. nämnda beslut och landskapsregeringens beslut om antagande av regleringsplan ska delges sakägare genom offentlig delgivning enligt förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland. Meddelande om delgivning ska publiceras både på landskapsregeringens och berörd kommuns elektroniska anslagstavla.

 

114 §

     Ett meddelande om landskapsregeringens beslut om fastställelse av vägplan, indragning av väg samt beslut som har fattats med stöd av 50 § 1 mom. eller 52 § 2 mom. ska genom offentlig delgivning publiceras på landskapsregeringens och berörd kommuns elektroniska anslagstavla enligt vad som föreskrivs i förvaltningslagen för landskapet Åland. Landskapsregeringen ska innan meddelandet publiceras översända beslutet och de handlingar som utgör grund för beslutet till den kommun som berörs. Beslutet och handlingarna ska vara tillgängliga på landskapsregeringens och berörd kommuns webbplats under den tid meddelandet är publicerat på landskapsregeringens och kommunens elektroniska anslagstavla.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 

 

24.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 23 § jaktlagen för landskapet Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 23 § 3 mom. jaktlagen (1985:31) för landskapet Åland sådant det lyder i landskapslagen 2008/18 som följer:

 

23 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Beslut om jaktförbud och om jaktinskränkning ska genom offentlig delgivning anslås på kommunens elektroniska anslagstavla. Beslut om jaktförbud ska dessutom delges dem som innehar jakträtt inom förbudsområdet genom vanlig delgivning eller vanlig elektronisk delgivning enligt vad som föreskrivs i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 

 

25.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 25 och 41 §§ landskapslagen om fiske i landskapet Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 25 § 3 mom. och 41 § 4 mom. landskapslagen (1956:39) om fiske i landskapet Åland sådana de lyder i landskapslagen 2008/38 som följer:

 

25 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Fiskevattnets innehavare ska publicera ett meddelande om förbudet på kommunens elektroniska anslagstavla enligt vad som föreskrivs i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland om offentlig delgivning och årligen förnya meddelandet, så länge förbudet gäller.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

41 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Förbud som avses i 2 mom. ska upphävas av landskapsregeringen om skäl att upprätthålla det inte längre föreligger. Ett meddelande om förbud och dess upphävande ska publiceras på kommunens elektroniska anslagstavla och delges offentligen enligt vad som föreskrivs i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 

 

26.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 21 § landskapslagen om hembygdsrättsförfaranden

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 21 § landskapslagen (2015:100) om hembygdsrättsförfaranden som följer:

 

21 §

Delgivning av beslut om utflyttningsdag

     Landskapsregeringens beslut om utflyttningsdag ska delges genom vanlig delgivning eller vanlig elektronisk delgivning i enlighet med bestämmelserna i förvaltningslagen för landskapet Åland.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 

 

27.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 46 § landskapslagen om naturvård

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 46 § 1 mom. landskapslagen (1998:82) om naturvård sådant det lyder i landskapslagen 2008/40 som följer:

 

46 §

     Ett meddelande om fredningsbeslutet ska genom offentlig delgivning publiceras på landskapslageringens elektroniska anslagstavla enligt vad som föreskrivs i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland. Beslutet ska vara tillgängligt på landskapsregeringen webbplats under den tid meddelandet är publicerat.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 

 

28.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 4 § landskapslagen om yrkesmässig trafik

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 4 § 3 mom. landskapslagen (1976:33) om yrkesmässig trafik sådant det lyder i landskapslagen 2008/41 som följer:

 

4 §

Ansökan om trafiktillstånd

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Landskapsregeringen kan vid behov offentligen delge och uppmana dem som önskar bedriva yrkesmässig trafik att ansöka om tillstånd för detta. Vid delgivningen ska bestämmelserna om offentlig delgivning i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland iakttas.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 

 

29.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 8 § landskapslagen om fornminnen

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 8 § 2 mom. landskapslagen (1965:9) om fornminnen sådant det lyder i landskapslagen 2008/42 som följer:

 

8 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Landskapsregeringens beslut ska genom offentlig delgivning publiceras på berörd kommuns elektroniska anslagstavla enligt vad som föreskrivs i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland. Vid behov kan landskapsregeringens beslut anslås på lämplig plats i närheten av fornlämningen. En kopia av beslutet ska skickas till polismyndigheten

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 

 

Mariehamn den 18 maj 2017

 

L a n t r å d

 

 

Katrin Sjögren

 

 

Föredragande minister

 

Nina Fellman


Parallelltexter

 

·       Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 26/2016-2017



[1] E-förvaltningens roll i Europas framtid, KOM(2003)567 slutlig.

[2] Till exempel justitieombudsmannens avgörande 26.6.2008 (3355/4/06) och biträdande justitieombudsmannens avgörande 30.10.2011 (AOA 3666/4/10).

[3] En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24.

[4] Rapporten Formkrav och elektronisk kommunikation, Ds 2003:29, s. 65.

[5] COM(2016) 179 final.

[6] SOU 2015:24, s. 576.

[7] Se bland annat biträdande justitieombudsmannens beslut 17.12.2008 (dnr 3718/4/07).

[8] Se biträdande justitieombudsmannens beslut 9.5.2008, dnr 2575/4/06 och 63/4/07.

[9] Se biträdande justitiekanslers beslut 1.12.2011 (dnr 1840/1/2010) och justitieombudsmannens beslut 24.3.2011 (dnr 3438/4/09).