Lagförslag 26/2020-2021

		LAGFÖRSLAG nr 26/2020-2021
		Datum
		2021-05-27
	Till Ålands lagting

Vidareutnyttjande av information från offentlig sektor

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag om vidareutnyttjande av information från landskaps- och kommunalförvaltningen samt en landskapslag om vidareutnyttjande av information från vissa offentliga företag. Genom lagarna genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 om öppna data och vidareutnyttjade av information från den offentliga sektorn (öppna data-direktivet).

     Implementeringstiden för öppna data-direktivet går ut den 17 juli 2021, varför lagförslagen föreslås träda i kraft så snart som möjligt.

 

__________________

 

 

 

 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

1.1 Vidareutnyttjande av information och innovation. 3

1.2 PSI-direktivet 4

2. Öppna data-direktivet 4

2.1 Huvudsakligt innehåll 4

2.2 Genomförandet av direktivet i riket 6

2.3 Genomförandet av direktivet i Sverige. 7

3. Landskapsregeringens överväganden. 7

4. Landskapsregeringens förslag. 8

5. Lagstiftningsbehörighet 8

5.  Förslagets verkningar 8

6. Ärendets beredning. 9

Detaljmotivering. 10

1. Landskapslag om vidareutnyttjande av information från landskaps- och kommunalförvaltningen  10

2. Landskapslag om vidareutnyttjande av information från vissa offentliga företag  15

Lagtext 20

L A N D S K A P S L A G om vidareutnyttjande av information från landskaps- och kommunalförvaltningen  20

L A N D S K A P S L A G om vidareutnyttjande av information från vissa offentliga företag  23

 

 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

1.1 Vidareutnyttjande av information och innovation

 

Informationssamhället får en allt större betydelse. Tillgång till PSI (Public Sector Information) särskilt i digitalt format har ett stort socioekonomiskt värde och är en betydelsefull källa till innovation och teknisk utveckling. Att vidareutnyttja information som framställs inom den offentliga sektorn för ett annat ändamål än för vilket myndigheten tog fram informationen är möjligt genom offentlighetsprincipen. Genom att vidareutnyttja informationen kan nya digitala tjänster och produkter skapas. Digitaliseringen av offentlig förvaltning och nya tekniska lösningar för att ta del av information gör att möjligheterna att vidareutnyttja information ökat.

     I Finland och Sverige har vidareutnyttjandet av information från den offentliga sektorn ingått som ett mål i den digitala agendan sedan 2010-talet (Ett produktivt och nyskapande Finland – Digital agenda för åren 2011–2020, s. 47, It i människans tjänst en digital agenda för Sverige, 2011, För ett hållbart digitaliserat Sverige – en digitaliseringsstrategi, 2017, s. 23). I riket är målet att avskaffa hinder för att använda information så att information som är producerad med offentliga medel är lätt att hitta och kan användas i huvudsak avgiftsfritt i en standardiserad, maskinläsbar form över ett öppet programgränssnitt (API) (ibid s. 49). Bestämmelser om bland annat en enhetlig behandling av myndigheternas information, där informationen ska tillgängliggöras i ett allmänt maskinläsbart format, ingår sedan år 2020 i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (FFS 906/2019).

     Även på Åland är avsikten att omvandla det åländska samhället till ett modernt e-samhälle, där den offentliga förvaltningen bidrar till uppbyggnaden av e-samhället genom att införa e-förvaltning (Digital Agenda för landskapet Åland, 2012). I enlighet med regeringsprogrammet Tillsammans för Åland ska den offentliga sektorn ta steget fullt ut till digital förvaltning och öka takten för att ta fram e-tjänster, och företagandet på Åland ska utvecklas genom satsningar bland annat på digitalisering.

     I den nya offentlighetslagen för Åland (LF 8/2020-2021) ingår bestämmelser i 8 och 18 §§ om att en digital kopia ska sparas av handlingar som inkommer eller upprättas inom landskaps- och kommunalförvaltningen och att en kopia av handlingar ska kunna lämnas ut i elektronisk form. Eftersom de organisatoriska, tekniska och lagstiftningsmässiga lösningarna som möjliggör att ärendehantering sker enbart elektroniskt inte finns på plats på Åland, där frågan om elektronisk arkivering är en grundläggande komponent, så bygger dock den åländska förvaltningen fortsättningsvis delvis på pappret som medium.

     På vissa områden inom landskapsförvaltningen har utvecklingen nått längre och information har tillgängliggjorts så att den är lätt att hitta och vidareutnyttja avgiftsfritt. Informationen är tillgänglig via sök-, visnings- och nedladdningstjänster. Möjlighet finns även att ansluta till karttjänster via api:er. På den öppna kartportalen kartor.ax tillhandahåller landskapsregeringen öppen data på området geospatial data. Innehållet omfattar i dagsläget datamängder från miljö, kulturarv, trafik, fiske, jakt, samt kartdata om landskapets fastighetsinnehav via landskapets Fastighetsverk. Datan är fri att använda under förutsättning att källan nämns. Datan förnyas och utökas kontinuerligt. I google maps reseplaneringstjänst finns tidtabellsdata (mobilitetstjänster) för kollektiv-och skärgårdstrafiken öppet tillgänglig för att söka avgångar på bussar och färjor. Informationen finns även tillgänglig att ladda ner som datamängd som kan vidareutnyttjas kostnadsfritt. Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) tillhandahåller kostnadsfritt databaser med metadata på området statistik och data från utredningar på sin hemsida. Databaserna har maskinläsbart format. Fordonsmyndigheten tillhandahåller viss information på sin hemsida som är öppen för alla.

 

1.2 PSI-direktivet

 

På europeisk nivå togs en grönbok fram år 1998 som innehöll riktlinjer för att främja tillgång till information och öppenhet. Grönboken följdes av PSI-direktivet, Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november 2003 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn, som syftar till att underlätta återanvändning av information från den offentliga sektorn genom att harmonisera grundläggande villkor för att tillgängliggöra informationen i syfte att främja utvecklandet av produkter och tjänster. Direktivet är ett minimidirektiv som möjliggör för medlemsstaterna att gå längre än direktivets krav. Direktivet reglerar vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn, men ger inte i sig rätt till tillgång till information. Direktivet påverkar således inte nationella bestämmelser om rätt att ta del av handlingar och integritetsskydd.

     Den snabba tekniska utvecklingen har fortsatt, där bl.a. en ny marknad för mobila applikationer uppstod efter att iPhone lanserades år 2007. På EU-nivå konstaterades att det fanns stora skillnader mellan hur medlemsstaterna arbetar med att tillgängliggöra information från den offentliga sektorn. För att inte förlora de ekonomiska och sociala möjligheter som är förknippade med vidareutnyttjande av information antogs år 2013 ett ändringsdirektiv till PSI-direktivet. Genom ändringsdirektivet blev medlemsstaterna skyldiga att göra information tillgänglig för vidareutnyttjande, men tillgången till information regleras fortsättningsvis av nationella regler om rätt att ta del av handlingar och integritetsskydd. Genom ändringsdirektivet utökades även direktivets tillämpningsområde till att omfatta även arkiv, bibliotek och muséer och bestämmelser infördes om avgiftsuttag för att tillhandahålla information för vidareutnyttjande.

     I riket konstaterades att minimibestämmelserna i PSI-direktivet redan ingick i den nationella lagstiftningen i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (FFS 621/1999) och i lagen om grunder för avgifter till staten (FFS 150/1992), och att direktivet inte förutsatte ändringar i den nationella lagstiftningen. Ändringsdirektivet notifierades med hänvisning till lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen (FFS 634/2011) och sedermera genom lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (FFS 906/2019), som ersatte den förstnämnda lagen.

     I Sverige implementerades PSI-direktivet genom en särskild PSI-lag, lagen (SFS 2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen, som trädde i kraft den 1 juli 2010 och i vilken ändringar gjorts till följd av ändringsdirektivet.

     På Åland gjordes bedömningen att PSI-direktivet och ändringsdirektivet inte krävde ändringar i landskapslagstiftningen genom att minimikraven i direktivet uppfylls genom landskapslagen (1977:72) om allmänna handlingars offentlighet och genom landskapslagen (1993:27) om grunderna för avgifter till landskapet.

 

2. Öppna data-direktivet

 

2.1 Huvudsakligt innehåll

 

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 om öppna data och vidareutnyttjade av information från den offentliga sektorn (nedan öppna data-direktivet) utfärdades den 20 juli 2019. Direktivet är en omarbetning av PSI-direktivet. Som en del av omarbetningen av PSI-direktivet gjorde kommissionen ett offentligt hörande och antog ett utvärderingsdokument, som låg till grund för COM (2018) 234 om omarbetning av PSI-direktivet. I utvärderingen konstaterades bland annat att den teknologiska utvecklingen innebär att ett fullständigt utnyttjande av information från den offentliga sektorn förutsätter att programmeringsgränssnitt används, och att vissa typer av information som är viktiga för vidareutnyttjande föll utanför PSI-direktivets tillämpningsområde, såsom information från offentliga företag och forskningsmaterial.

     Öppna data-direktivet ska vara implementerat senast den 17 juli 2021. I direktivet finns bestämmelser om rutiner och förfaranden för vidareutnyttjande av information, men direktivet inverkar fortsättningsvis inte på nationella bestämmelser i vilka tillgängligheten till information begränsas på grund av sekretess, och direktivet påverkar inte tillämpningen av bestämmelserna i unionsrätten och i nationell rätt om skydd av personuppgifter. Tillämpningsområdet för direktivet är vidare än för det tidigare PSI-direktivet och innehåller mer detaljerade bestämmelser. De viktigaste ändringarna är att tillämpningsområdet har utvidgats till att omfatta information hos offentliga företag i vissa branscher och forskningsmaterial som produceras med offentliga medel, samt att bestämmelser om värdefulla datamängder och dynamiska data införts.

     Öppna data är information i öppna dataformat som fritt kan utnyttjas eller delas, oberoende av syfte. Typiskt sett förknippas öppna data också med att de kan användas avgiftsfritt[1]. I öppna data-direktivet är det fortsättningsvis i första hand fråga om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn och i andra hand om öppna data, och ingen absolut förpliktelse finns generellt för att tillämpa öppna filformat.

     Enligt artikel 5.1 i direktivet ska information göras tillgänglig i befintliga format och språkversioner, och om möjligt och lämpligt på elektronisk väg i öppna och sökbara format tillsammans med tillhörande metadata. Både format och metadata ska om möjligt vara förenliga med öppna standarder.

     För två typer av information; värdefulla datamängder och dynamiska data, uppställs striktare formatkrav för tillgängliggörande av informationen.

     Värdefulla datamängder är data som har ett särskilt socialt eller ekonomiskt värde. I bilaga I till direktivet finns en förteckning över vilka tematiska kategorier av information som är värdefulla datamängder. Kommissionen ges i artikel 13 och 14 i öppna data-direktivet rätt att lägga till nya tematiska kategorier i förteckningen, samt att i genomförandeakter fastställa närmare förteckningar över värdefulla datamängder utgående från de tematiska kategorierna och att fastställa bestämmelser om offentliggörande och vidareutnyttjande av värdefulla datamängder. Kommissionen har inte ännu fastslagit närmare bestämmelser om värdefulla datamängder, vilket gör det svårt att bedöma direktivets konsekvenser. Programmeringsgränssnitt (API:er) ska användas för att tillgängliggöra värdefulla datamängder. Värdefulla datamängder ska enligt artikel 14 tillgängliggöras i maskinläsbar form med hjälp av tekniska gränssnitt, och vid behov som bulknedladdning.

     Dynamiska data, data som uppdateras ofta eller i realtid, ska göras tillgängliga för vidareutnyttjande direkt efter insamlingen genom lämpliga API:er och vid behov som bulknedladdning. I direktivet nämns särskilt att data som genereras av sensorer vanligen är att betrakta som dynamiska data.

     I artikel 4 finns bestämmelser om behandling om begäran om vidareutnyttjande av information. Om inte tidsfrister fastställts nationellt är tidsfristen enligt direktivet 20 arbetsdagar, och får förlängas med ytterligare 20 arbetsdagar för ärenden som är omfattande eller komplicerade. Om en begäran om vidareutnyttjande inte godkänns ska sökanden ges en skriftlig motivering och ges rätt att söka ändring i beslutet. Förfarandet om begäran om vidareutnyttjande tillämpas inte på offentliga företag, utbildningsanstalter eller organisationer som bedriver eller finansierar forskning.

     Gällande tillämpningsområdet utsträcks direktivet till att omfatta offentligt ägda företag inom vissa sektorer. Direktivet är dock enbart till vissa delar tillämplig på offentliga företag, till exempel är bestämmelserna om begäran om vidareutnyttjande av information inte tillämplig på företag, utan direktivet är tillämpligt om företaget väljer att tillgängliggöra information. Enligt artikel 1.1 b i direktivet tillämpas direktivet på information som innehas av offentliga företag som är verksamma

·         i de branscher som definieras i Europaparlamentet och rådets direktiv (EU) 2014/25/EU om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (försörjningsdirektivet),

·         i enlighet med artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1370/2007 om kollektivtrafik på järnväg och väg och om upphävandet av rådets förordning (EEG) nr 1191/69 och nr 1107/70 (EU:s kollektivtrafikförordning),

·         som lufttrafikföretag som har allmän trafikplikt i enlighet med artikel 16 i förordning (EG) nr 1008/2008 om gemensamma regler för tillhandahållandet av lufttrafik i gemenskapen, eller

·         som rederier som fullgör allmän trafikplikt enligt artikel 4 i Europarådets förordning om tillämpning av principen om frihet att tillhandahålla tjänster på sjötransportområdet inom medlemsstaterna (cabotage).

En ytterligare förutsättning för att direktivet ska tillämpas på dessa företag är enligt artikel 2.3 att en offentlig myndighet har ett direkt eller indirekt bestämmande inflytande till följd av ägarförhållande, finansiellt deltagande eller gällande regler. Informationen ska även enligt artikel 2.11.b röra information som framställs inom ramen för tillhandahållandet av tjänster av allmänt intresse. De företag som kan beröras av direktivet är Posten Ab, Ålands Vatten Ab, Kraftnät Åland Ab, Mariehamns energi Ab samt de företag som enligt 22 § i landskapslagen (2019:60) om ordnandet av kollektivtrafiktjänster fungerar som tjänsteleverantör för mobilitetstjänster inom kollektivtrafik (trafiktjänster och förmedlings-, informations-, parkerings- och andra stödtjänster till dem).

 

2.2 Genomförandet av direktivet i riket

 

I riket har genomförandet av öppna data-direktivet beretts parallellt i två arbetsgrupper; en lagstiftningsgrupp och en sakkunniggrupp. Sakkunniggruppen har haft i uppgift att stödja lagstiftningsgruppen, ta fram konsekvensbedömningar och i övrigt producera tekniska riktlinjer som stöder målet med öppen offentlig information och öppna offentliga datalager. Utkastet till proposition som implementerar direktivet gick på remiss oktober-november 2020. Regeringsproposition RP 74/2021 rd avgavs den 6 maj 2021 till riksdagen.

     Öppna data-direktivet föreslås implementeras genom ändringar i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen och i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Nya lagar föreslås om vidareutnyttjande av data som innehas av företag som producerar vissa allmännyttiga tjänster och om vidareutnyttjande av forskningsmaterial som produceras med offentliga medel. En svårighet i genomförandet och i konsekvensbedömningen av direktivets verkningar är att kommissionen inte ännu fastslagit vad som avses med värdefulla datamängder. Om det är nödvändigt kommer en kompletterande regeringsproposition att avges beträffande närmare bestämmelser om värdefulla datamängder.

 

2.3 Genomförandet av direktivet i Sverige

 

I Sverige tillsatte regeringen den 2 maj 2019 en särskild utredare med uppdrag att ta fram förslag till genomförande av direktivet. Slutbetänkandet Innovation genom information (SOU 2020:55) överlämnades i september 2020. Betänkandet gick på remiss under perioden 24 september – 17 december 2020.

     I Sverige föreslås att direktivet implementeras genom en ny lag, lagen om öppna data och vidareutnyttjande av information från myndigheter och offentliga företag, som ersätter den tidigare PSI-lagen. Liksom i den gällande PSI-lagen föreslås att särskilda bestämmelser om offentlighet och sekretess kvarstår i offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400), samt att tryckfrihetsförordningen (SFS 1949:105) fortsättningsvis ska vara grunden för offentligheten i myndigheternas verksamhet.

     Beträffande värdefulla datamängder har Lantmäteriet fått i uppdrag att analysera budgetära konsekvenser och redovisera den samhällsekonomiska nyttan som följer av myndigheternas tillgängliggörande av värdefulla datamängder. Uppdraget redovisas i slutrapporten Tillgängliggörandet av särskilt värdefulla datamängder, 8.6.2020. Lantmäteriet har tillsammans med ett tjugotal myndigheter, länsstyrelser samt kommunrepresentanter identifierat särskilt värdefulla datamängder som skulle generera stor samhällsnytta om de blev tillgängliga avgiftsfritt. Flera av de föreslagna datamängderna finansieras idag via avgifter. I rapporten föreslås att anslag ska ges till att säkra finansieringen av offentliga öppna data så att data kan flöda fritt. Nyttan med öppna data bedöms överstiga kostnaderna för att möjliggöra detta. Oavsett vilka datamängder som kommer att regleras som särskilt värdefulla på EU-nivå förordas i rapporten att Sverige ska arbeta för att verkställa öppna data för samtliga datamängder som i rapporten identifieras som särskilt värdefulla.

 

3. Landskapsregeringens överväganden

 

Landskapsregeringen har berett förevarande lagförslag så att minimikraven i direktivet implementeras i åländsk lagstiftning. Direktivet föreslås genomföras i åländsk lagstiftning genom att en lag om vidareutnyttjande av information inom landskaps- och kommunalförvaltningen samt en lag om vidareutnyttjande av information från vissa offentliga företag antas.

     Anledningen till att direktivet föreslås genomföras genom två lagar är att direktivet till viss del innehåller skilda krav för offentliga myndigheter och offentliga företag, varför skilda lagar bedöms gynna tydligheten för lagtillämparen. Direktivet bedöms inte innehålla bestämmelser som är av självstyrelsepolitiskt intresse utan innehåller till stor del bestämmelser av teknisk natur. Blankettlagstiftning är dock inte möjligt till den del direktivet ska implementeras på myndigheter inom den åländska behörigheten, eftersom direktivet på rikssidan genomförs genom ändringar i lagstiftning som saknar motsvarighet på Åland och då den åländska offentlighetslagen avviker från rikets.

     I dagsläget saknas åländsk lagstiftning på området informationshantering inom den offentliga förvaltningen, vilket innebär att grundläggande lagstiftning med definitioner och bestämmelser om skapande och överföring av information elektroniskt inte finns som en grund för förevarande lagförslag. Ett utredningsarbete pågår inom landskapsförvaltningen t.o.m. den 28 februari 2022 beträffande behovet av en åländsk informationshanteringslag. På grund av att implementeringstiden för öppna data-direktivet går ut den 17 juli 2021 finns inte möjlighet att invänta det arbetet. För det fall att en åländsk informationshanteringslag utarbetas finns skäl att se över de begrepp som används i detta lagförslag samt om innehållet lagförslaget kan ingå i en informationshanteringslag.

     Beträffande offentligt ägda företag är landskapslagen om offentlighet inte tillämplig, utan företagen beslutar om vilken information som de offentliggör. I LF 8/2020-2021 om ny offentlighetslagstiftning konstateras att frågan om offentlighetslagen ska utsträckas att gälla även offentliga bolag som ägs eller kontrolleras av offentliga myndigheter kräver ytterligare utredning och att en kartläggning behöver göras av de offentligt ägda företagen. I lagförslaget görs bedömningen att det ligger inom åländsk lagstiftningsbehörighet att utsträcka offentlighetslagstiftningen även till dylika bolag under förutsättning att det för dessa bolag finns någon form av offentligt uppdrag i grunden. För det fall att offentlighetslagen skulle utsträckas att gälla även offentligt ägda företag inom de sektorer som öppna data-direktivet omfattar, blir lagstiftningen obligatorisk även för dessa företag till den del informationen anknyter till tjänster av allmänt intresse.

 

4. Landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringens föreslår att lagtinget antar en landskapslag om vidareutnyttjande av information inom landskaps- och kommunalförvaltningen och en lag om vidareutnyttjande av information från vissa offentliga företag. Syftet med den föreslagna lagstiftningen är att genomföra öppna data-direktivet inom den åländska lagstiftningsbehörigheten. Landskapsregeringen föreslår att ikraftträdelsedagen för landskapslagarna med stöd av 20 § 2 mom. självstyrelselagen lämnas öppen för landskapsregeringen att fatta beslut om. Avsikten är att lagarna ska träda i kraft så snart som möjligt.

 

5. Lagstiftningsbehörighet

 

Den föreslagna lagstiftningen gäller myndigheterna och offentligt ägda företag inom landskaps- och kommunalförvaltningen. Enligt 18 § 1, 4, 5 och 20 punkterna i självstyrelselagen för Åland har landskapet lagstiftningsbehörighet gällande lagtingets organisation och uppgifter, landskapsregeringen och under denna lydande myndigheter och inrättningar, kommunernas förvaltning, grunderna för avgifter till landskapet samt gällande postväsendet. Krav som ställs på tillgängliggörande av information som framställts inom offentliga sektorn gäller hur myndigheterna och de offentliga företagen inom ramen för utförandet av tjänster av allmänt intresse bestämmer om sina förvaltningsförfaranden och sin organisation.

     Det huvudsakliga syftet med lagförslaget är att främja vidareutnyttjandet av information från den offentliga sektorn för kommersiella och icke-kommersiella syften. Främjande av näringsverksamhet hör till landskapets behörighet enligt 18 § 22 punkten i självstyrelselagen.

     Vissa av de föreslagna bestämmelserna anknyter till riksbehörigheten. Bolag och andra privaträttsliga sammanslutningar och upphovsrätt hör till rikets lagstiftningsbehörighet enligt 27 § 8 och 10 punkterna i självstyrelselagen. Enligt 19 § 3 mom. i självstyrelselagen kan i en landskapslag för vinnande av enhetlighet och överskådlighet upptas stadganden av rikslagstiftningsnatur som i sak överensstämmer med motsvarande stadganden i rikslag.

 

5.  Förslagets verkningar

 

Lagförslaget bedöms inte ha betydande konsekvenser för den offentliga förvaltningen i och med att myndigheterna kan anpassa verkställandet av lagen efter de egna verksamhetsförutsättningarna. En svårighet i bedömningen av lagstiftningens konsekvenser är att kommissionen beträffande den tvingande bestämmelsen om att tillgängliggöra värdefulla datamängder avgiftsfritt inte har fastslagit vilken typ av information som omfattas, och inte heller mer detaljerat på vilket sätt denna information ska tillgängliggöras. De myndigheter som innehar värdefulla datamängder måste göra de ändringar i datasystemen som behövs för att kunna lämna ut data genom programmeringsgränssnitt. Som ovan nämnt under avsnitt 1.1 tillhandahåller landskapsförvaltningen redan i dagsläget viss information avgiftsfritt som sannolikt är att betrakta som värdefulla datamängder.

     För ÅSUB:s del kommer den föreslagna lagstiftningen på sikt att underlätta automatiseringen av statistikframställningen då tillgången på elektronisk information i öppna, sökbara och maskinläsbara format ökar. I dagsläget samlar ÅSUB in data för den offentliga statistiken genom att använda data som andra myndigheter, offentliga företag och organisationer samlat in. I andra hand hämtas informationen direkt från uppgiftslämnarnas administrativa system och i tredje hand genom direktinsamling av information.

     Även om lagförslaget inte omfattar sekretessbelagd information och personuppgifter, kan det finnas risk för att lagförslaget försämrar dataskyddet. Som det konstateras i RP 74/2021 rd s. 36, kan det i vissa fall genom att kombinera offentlig information från flera källor vara möjligt att skapa ett innehåll som myndigheten då den lämnade ut informationen inte hade möjlighet att bedöma offentligheten i. Tidigare har detta kunnat göras genom att kombinera data manuellt ur fysiska handlingar, vilket varit tidskrävande och krävt stora resurser, men som nu möjliggörs. Den föreslagna lagen påverkar inte lagstiftningen om skydd för personuppgifter, där myndigheterna behöver uppmärksamma om risk finns för att den information som lämnas ut kan hänföras till en enskild, särskilt kombinerad med annan information, och då försäkra sig om att mottagaren har rättslig grund att behandla personuppgifter.

     För offentliga företag är lagstiftningen inte tvingande. För det fall att offentlighetslagen för Åland utvidgas till att omfatta även offentligt ägda företag kommer regleringen att behöva följas även av de offentligt ägda företagen inom de sektorer som öppna data-direktivet omfattar till den del informationen anknyter till tillhandahållandet av en allmännyttig tjänst. För företag som vidareutnyttjar information som en del av sin affärsverksamhet kan förslaget ha gynnsamma konsekvenser och underlätta för företagen att utvidga affärsverksamheten till andra EU-länder. I RP 74/2021 s. 24 konstateras dock att bättre tillgång till öppna data inte generellt förbättrar små och medelstora företags ställning, eftersom de flesta företag som vidareutnyttjar öppna data sysselsätter mer än 250 personer.

     Förslaget har inte kända konsekvenser för jämställdhet mellan könen, barn eller miljön.

 

6. Ärendets beredning

 

Lagförslaget har beretts som ett tjänstemannauppdrag vid lagberedningen i samarbete med rättsserviceenheten och digitaliseringsenheten vid landskapsregeringens regeringskansli. Förslaget har skickats på remiss till Fordonsmyndigheten, Landskapets fastighetsverk, Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB), Datainspektionen, Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS), Högskolan på Åland, Ålands miljö-och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM), Lotteriinspektionen, Upphandlingsinspektionen, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS), Ålands ombudsmannamyndighet, Ålands energimyndighet, Ålands kommunförbund, Mariehamns stad, Kommunernas socialtjänst (KST), Ålands miljöservice (MISE), Kraftnät Åland Ab, Mariehamns energi Ab, Ålands Vatten Ab, Posten Ab, Offentliga Ålands it-bolag (ÅDA), utbildnings- och kulturavdelningen, infrastrukturavdelningen, social- och miljöavdelningen, näringsavdelningen, regeringskansliet och finansavdelningen vid Ålands landskapsregering. Av dessa remissinstanser har ÅSUB, Datainspektionen, Ålands landskapsarkiv och Ålands kommunförbund inkommit med remissvar.

     I enlighet med remissvaren har justeringar gjorts i den allmänna motiveringen gällande bakgrundbeskrivningen av ÅSUB:s arbete med öppna data, gällande förslagets verkningar beträffande dataskydd samt vissa ändringar gjorts främst gällande definitioner i den föreslagna lagen.

 

Detaljmotivering

 

1. Landskapslag om vidareutnyttjande av information från landskaps- och kommunalförvaltningen

 

1 kap. Allmänna bestämmelser

 

1 § Lagens syfte. I 1 mom. regleras syftet med lagen, vilket genomför artikel 1.1 första ledet i öppna data-direktivet (hädanefter direktivet). Avsikten är att främja vidareutnyttjande av information från offentlig sektor och stimulera innovation inom produkter och tjänster genom att fastställa minimiregler och praktiska arrangemang som underlättar vidareutnyttjande av information.

     I direktivet används begreppet handling både för att beteckna vidareutnyttjande av data som innehas av myndigheter och offentliga företag. I lagförslaget har istället begreppet information valts.[2] Begreppet handling i åländsk lagstiftning anknyter till begreppet i landskapslagen om offentlighet, och är således väletablerat. Direktivets tillämpningsområde omfattar dock förutom myndigheter även offentligt ägda företag, vilka i dagsläget inte faller under tillämpningsområdet för offentlighetslagen och för vilka begreppet handling inte har en välkänd innebörd. Offentlighetslagen och direktivet har vidare delvis olika syften, där direktivets målsättning främst är näringspolitisk i att främja innovation medan offentlighetslagen förvaltningsrättsligt ska trygga insyn i den offentliga sektorn, och där direktivets handlingsbegrepp inte helt sammanfaller med handlingsbegreppet i landskapslagen om offentlighet.

     Direktivet omfattar krav på att s.k. dynamiska data, data som uppdateras ofta eller i realtid (se nedan under 7 §) ska lämnas ut genast efter insamlingen med hjälp av tekniska gränssnitt. Denna typ av information faller inte entydigt under begreppet handling enligt 5 § i offentlighetslagen för Åland.

     Med handling avses enligt 5 § i offentlighetslagen för Ålands en framställning i skrift eller bild samt en upptagning som endast med tekniska hjälpmedel kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt. Av detaljmotiveringen till paragrafen framkommer att det inte ansetts ändamålsenligt att binda begreppet handling till specifika tekniska format, hjälpmedel eller sätt att lagra eftersom sådana begrepp föråldras snabbt. Centralt är dock att det handlar om någon form för att lagra och bevara uppgifter eller information.

Paragrafen har samma formulering som 2 kap. 3 § i svenska tryckfrihetsförordningen (TF). I SOU 2020:55 s. 119 framförs att handlingsbegreppet i 2 kap. 3 § i TF ger uttryck för en fixeringsprincip, att innehållet ska fixeras över viss tid. Direktivets definition av handling i artikel 2.6 innehåller däremot inte att informationen ska lagras, och det ses i den svenska beredningen som oklart om direktivets bestämmelser om dynamiska data omfattas av handlingsbegreppet i TF. Om direktivet implementeras genom hänvisning till handlingsbegreppet i TF finns därmed risk för att tillämpningsområdet blir snävare än direktivets, med risk för att direktivet inte implementeras fullständigt.

     Begreppet information har valts framom begreppet data eller uppgift baserat på de överväganden som redogörs för i SOU 2020:55 s. 124-129. [3]

     I 2 mom. anges att lagen delvis genomför öppna data-direktivet beträffande myndigheter inom den åländska lagstiftningsbehörigheten.

 

2 § Tillämpningsområde. I 1 mom. framkommer att tillgång till information inte regleras i lagen. Bestämmelser som begränsar tillgång till myndigheternas information finns i offentlighetslagen för Åland och i dataskyddslagstiftningen. Lagen tillämpas på de organ som omfattas av begreppet myndighet i 4 § i offentlighetslagen för Åland. Lagen tillämpas således på landskapets myndigheter förutom Ålands polismyndighet, kommunala myndigheter, till Ålands lagting ansluten förvaltning, landskapets affärsverk och på övriga juridiska och fysiska personer då de genom landskapslag eller med stöd av landskapslag sköter offentliga förvaltningsuppgifter.

     I 2 mom. anges den föreslagna lagens tillämpningsområde vid Ålands polismyndighet. Ålands polismyndighet tillämpas rikets offentlighetslag i enlighet med landskapslagen om tillämpningen av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet hos Ålands polismyndighet. I den lagen ingår bestämmelser i 16 § om hur en handling lämnas ut, där det i RP 74/2021 rd föreslås ett tillägg gällande rätt att få ut data som uppdateras ofta eller i realtid. Bestämmelsen föreslås i riket kompletteras av tillägg i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (FFS 906/2019). Den lagen är i enlighet med 3 § i landskapslagen om tillämpningen av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet hos Ålands polismyndighet inte tillämplig vid Ålands polismyndighet, varför motsvarande bestämmelser i den föreslagna lagen istället föreslås tillämpas vid Ålands polismyndighet, till den del myndighetens verksamhet grundar sig på landskapets lagstiftningsbehörighet.

     I 3 mom. finns en informativ hänvisning till att bestämmelser om tredje mans immateriella rättigheter, vilka kan inskränka möjligheten till vidareutnyttjande av information, finns i upphovsrättslagen (FFS 404/1961). Till exempel kan handlingar inkomma till en myndighet där upphovsrätten innehas av någon annan än myndigheten.

     Av 4 mom. framkommer att forskningsdata omfattas av tillämpningsområdet för lagen enbart om den tagits fram med offentlig finansiering och gjorts tillgänglig genom ett institutionellt eller ämnesbaserat register. Medel för forskning som finansieras genom offentliga medel upptas i Ålands budget för Högskolan på Åland och Ålands statistik och utredningsbyrå (ÅSUB), vilka samtidigt är myndigheter i enlighet med 2 § 1 mom. Bestämmelsen genomför artikel 10. Direktivet omfattar således inte forskningsdata som lämnas ut efter en individuell begäran, utan enbart information som forskningsinstitutioner på eget initiativ publicerar i institutionella eller ämnesbaserade register. Med institutionellt eller ämnesbaserat register avses respositorium, vilket är en infrastruktur för lagring och tillgängliggörande av digitala forskningsresultat, t.ex. digitala arkiv för forskningsdata.

     I 5 mom. framkommer information som inte omfattas av öppna data-direktivet. Genom 1 punkten genomförs artikel 1.2.j, av vilken det framkommer att direktivet inte är tillämpligt på andra kulturinstitutioner än bibliotek, museum eller arkiv.

     I 2 punkten genomförs artikel 1.2.k, enligt vilken direktivet inte är tillämpligt på information som innehas av utbildningsanstalter som bedriver högst utbildning på nivån gymnasieutbildning.

     Genom 3 punkten genomförs artikel 1.2.l, enligt vilken direktivet inte är tillämpligt på andra handlingar som innehas av organisationer som bedriver eller finansierar forskning eller överför forskningsresultat än de handlingar som avses i punkten 1.c i direktivet. Enligt punkten 1.c i direktivet ska direktivet tillämpas på forskningsdata. På Åland ska således lagförslaget tillämpas på information som innehas av ÅSUB och Högskolan på Åland enbart om informationen är att betrakta som forskningsdata enligt den definition på forskningsdata som framkommer av 3 §.

     I 4 punkten genomförs artikel 1.2.a, enligt vilken direktivet inte ska tillämpas på handlingar som inte omfattas av myndigheterna offentliga verksamhet. Enligt skäl 22 i direktivet är icke-offentlig verksamhet tillhandahållandet av handlingar som framställs och prissätts på affärsmässiga grunder och i konkurrens med andra marknadsaktörer. Direktivet ska således inte tillämpas på information som en myndighet tillgängliggör som en del av myndighetens konkurrensutsatta verksamhet. I SOU 2020:55 s. 395 ges exempel på att detta kan avse att en myndighet erbjuder kundspecifika anpassningar av information t.ex. i form av analyser eller särskilda bearbetningar, och där det finns andra faktiska eller potentiella marknadsaktörer som verkar i samma bransch.

     Genom 5 punkten genomförs artikel 2.11.a, enligt vilken direktivet inte ska avse utbyte av handlingar mellan myndigheter som sker i samband med deras offentliga verksamhet. Lagen är således inte tillämplig på information som myndigheter utbyter sinsemellan som en del av den offentliga verksamheten.

 

3 § Definitioner. I paragrafen, som genomför delar av artikel 2, definieras vissa uttryck som används i lagen.

     Bulknedladdning avser tillgång till en avgränsad informationsmängd genom elektronisk uppkoppling.

     Forskningsdata avser enligt artikel 2.9 digital information som samlats in eller framställts inom ramen för vetenskaplig forskningsverksamhet och som inte är vetenskapliga publikationer men som används som bevis i forskningsprocesser eller som i forskarsamfundet anses nödvändiga för att validera forskningsresultat.

     Gränssnitt en regeluppsättning för dynamiskt informationsutbyte mellan programvaror.

     Maskinläsbart format är enligt artikel 2.13 ett filformat som är så strukturerat att dataprogram enkelt kan identifiera, känna igen och extrahera informationsmaterial, specifika uppgifter och strukturer i en handling.

     Rimlig avkastning på investeringar är enligt artikel 2.16 en procentandel av den totala avgiften, utöver vad som krävs för att täcka de stödberättigade kostnaderna, som uppgår till högst fem procentenheter över Europeiska centralbankens fasta ränta.

     Vidareutnyttjande av information avser enligt artikel 2.11 att informationen används för ett annat ändamål än för vilket myndigheten framställde informationen.

     Värdefulla datamängder, vilket benämns värdefulla dataset i direktivet, avser enligt artikel 2.10 information som framgår av den förteckning över värdefulla dataset som kommissionen meddelar med stöd av artikel 14.1 i direktivet.

 

2 kap. Tillgängliggörande av information för vidareutnyttjande

 

4 § Tillgängliggörande av information för vidareutnyttjande. Det föreslås att det i tydliggörande syfte tas in en bestämmelse om att information som ingår i lagens tillämpningsområde enligt 2 § kan tillgängliggöras för vidareutnyttjade på myndighetens eget initiativ, enligt krav i annan lag eller efter en begäran om vidareutnyttjande enligt 6 §. Det finns således inte någon allmän skyldighet för myndigheter att aktivt tillgängliggöra all information utan en föregående begäran om vidareutnyttjande eller utan krav i lag. Till exempel enligt landskapslagen (2017:54) om tillämpning på Åland av lagen om en infrastruktur för geografisk information, genom vilken direktiv 2007/2/EG om upprättandet av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspiredirektivet) implementeras på Åland, ska vissa geografiska datamängder tillgängliggöras. Enligt artikel 1.7 i öppna data-direktivet reglerar öppna data-direktivet vidareutnyttjandet även av de handlingar som omfattas av Inspiredirektivet.

 

5 § Format. Den föreslagna bestämmelsen gäller det format i vilket information tillgängliggörs för den som får informationen efter begäran, enligt lag eller då myndigheten på eget initiativ tillgängliggör information. Genom bestämmelsen genomförs den tvingande regleringen i artikel 5.1, enligt vilken offentliga myndigheter ska göra sina handlingar tillgängliga i befintliga format och språkversioner, och om möjligt och lämpligt, på elektronisk väg, i format som är öppna, maskinläsbara, tillgängliga, sökbara och som kan vidareutnyttjas tillsammans med tillhörande metadata. Både format och metadata ska när så är möjligt vara förenliga med öppna standarder.

     Information som finns i visst digitalt format hos en myndighet ska alltid tillhandahållas i det formatet. Att strukturera och formatera information på ett sätt som gör den lämplig för vidareutnyttjande kräver visst arbete och kan vara betungande för myndigheten. Formatkraven – att informationen inklusive beskrivningsuppgifter ska göras tillgänglig i ett allmänt maskinläsbart format, behöver enligt artikel 5.1 endast efterlevas om det är möjligt och lämpligt ur verksamhetssynpunkt. Uttrycket ”möjligt och lämpligt” bör kopplas till den proportionalitetsprövning som finns i artikel 5.3. Enligt artikel 5.3 ska formatkravet i artikel 5.1 inte innebära en skyldighet att skapa nya handlingar, anpassa handlingar eller tillhandahålla utdrag om det skulle kräva oproportionerliga ansträngningar och inte endast ett enkelt handgrepp. De omständigheter som ska beaktas är att hänföra till myndighetens organisation och budget. Det kan till exempel inte krävas att kostnadskrävande teknisk utrustning anskaffas eller att personal anställs för att efterleva formatkraven.

     Beträffande data som uppdateras ofta och värdefulla datamängder finns särskilda krav som närmare redogörs för nedan under 7 och 8 §§.

 

6 § Begäran om vidareutnyttjande av information. Genom den föreslagna bestämmelsen genomförs artikel 4 i direktivet. I enlighet med 2 § kan vidareutnyttjande av information endast bli aktuellt för information som är offentlig enligt offentlighetslagen för Åland och med beaktande av vad som föreskrivs om skydd för personuppgifter. Bedömningen av om informationen kan utlämnas är således steg ett i behandlingen av en begäran om vidareutnyttjade av information, där steg två är att ta ställning till hur, det vill säga i vilket format informationen tillhandahålls. Det är därmed lämpligt att samma förfarande tillämpas på begäran om vidareutnyttjande av information som gällande utlämnande av myndighetshandlingar.

     En begäran om vidareutnyttjande av information ska lämnas in till den myndighet som innehar informationen. Gällande innehållet i en begäran om vidareutnyttjande av information ska 16 § i offentlighetslagen tillämpas. Begäran ska således vara tillräckligt preciserad. Behandling av begäran om vidareutnyttjande ska i enlighet med 17 § i offentlighetslagen ske utan dröjsmål. För det fall att vidareutnyttjande inte medges i enlighet med begäran, ska myndigheten enligt 19 § i offentlighetslagen meddela vad vägran beror på, fråga den som lämnat in begäran om denne skriftligen vill anhängiggöra att myndigheten fattar ett överklagbart beslut och informera om de eventuella avgifter som uppbärs med anledning av behandlingen. Om personen anhängiggör att myndigheten ska fatta ett överklagbart beslut, ska myndigheten skriftligen fatta beslutet utan dröjsmål. Om myndighetens skyldigheter vid avgörande av ärenden finns närmare bestämmelser i 7 kap. i förvaltningslagen (2008:9) för Åland. Beträffande ändringssökande gällande begäran om vidareutnyttjande ska 6 kap. 26 § i offentlighetslagen tillämpas, enligt vilken ändring kan sökas genom besvär i enlighet med bestämmelserna i 25 § i självstyrelselagen för Åland och lagen om rättegång i förvaltningsärenden (FFS 808/2019). Besvärsanvisning ska fogas till ett sådant beslut på det sätt som föreskrivs i 42 § i förvaltningslagen för Åland.

 

7 § Data som uppdateras ofta. Det föreslagna 1 mom. genomför artikel 5.5 om dynamiska data.  Dynamiska data är enligt artikel 2.8 information i digitalt format som uppdateras ofta eller i realtid, särskilt på grund av deras volatilitet eller snabba åldrande. Data som genereras av sensorer är vanligtvis att betrakta som dynamiska data. I likhet med 24 a § i rikets förslag till ändring av lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen har begreppet ”data som uppdateras ofta” valts istället för dynamiska data för att undvika ytterligare särbegrepp.

     Beträffande data som uppdateras ofta innehåller artikel 5.5 tvingande formatkrav. Data som uppdateras ofta data ska finnas tillgängliga för vidareutnyttjande med hjälp av tekniska gränssnitt omedelbart efter att den samlats in, och i förekommande fall som bulknedladdning. ” I förekommande fall” bör tolkas som att det är fråga om situationer då det finns en avgränsad mängd information som lämpar sig för att sammanställas i en fil för bulknedladdning. Begreppet ”i förekommande fall” har ersatts av begreppet ändamålsenligt i den föreslagna lagtexten.

     2 mom. genomför artikel 5.6. Om det skulle kräva en oproportionerlig arbetsinsats att tillgängliggöra information för vidareutnyttjande direkt efter att informationen samlats in, ska data som uppdateras ofta göras tillgänglig för vidareutnyttjande inom en sådan tidsfrist eller med sådana tekniska begränsningar som är nödvändiga och som inte försvårar vidareutnyttjandet av data som uppdateras ofta. Med oproportionerlig arbetsinsats avses att det skulle överstiga myndighetens finansiella eller tekniska kapacitet att göra data som uppdateras ofta tillgänglig direkt efter insamlingen.

 

8 § Värdefulla datamängder. Värdefulla datamängder är enligt artikel 2.10 i direktivet ”handlingar vars vidareutnyttjande är förknippat med stora fördelar för samhället, miljön eller ekonomin, framför allt tack vare deras lämplighet för att skapa mervärdestjänster, applikationer och nya högkvalitativa och anständiga arbetstillfällen, och antalet potentiella mottagare av de mervärdestjänster och mervärdesapplikationer som bygger på dessa dataset”. I bilaga I till direktivet fastställs tematiska kategorier av värdefulla datamängder: geospatial data, jordobservation och miljö, meteorologiska data, statistik, företag och företagsägande och rörlighet. Kommissionen ska i enlighet med artikel 14.1 anta genomförandeakter i vilka det fastställs en förteckning över de värdefulla datamängderna som anges i bilaga I. I genomförandeakter får kommissionen också ange arrangemang för offentliggörande och vidareutnyttjande av värdefulla datamängder. Kommissionen har ännu inte antagit bestämmelser om detta.

     I det föreslagna 1 mom. genomförs artikel 5.8, enligt vilken värdefulla datamängder ska göras tillgängliga för vidareutnyttjande i maskinläsbart format via lämpliga API:er och i förekommande fall som bulknedladdning.

     I 2 mom. föreslås att landskapsregeringen ges rätt att i landskapsförordning anta närmare bestämmelser om värdefulla datamängder och tillgång till dem i enlighet med de genomförandeakter som kommissionen kommer att anta.

 

3 kap. Särskilda bestämmelser

 

9 § Avgifter. Paragrafen genomför artikel 6. Av 1 mom. framkommer att avgifter för offentligrättsliga prestationer som tillämpningen av lagen föranleder fastställts i enlighet med annan lagstiftning. I landskapslagen (1993:27) om grunderna för avgifter till landskapet regleras grunderna för landskapsregeringens och underliggande myndigheters prestationer. Enligt landskapslagens 6 § beslutar landskapsregeringen om vilka prestationer som är avgiftsbelagda och storleken på avgifterna. Landskapsregeringen antar beslut som publiceras i Ålands författningssamling som ligger till grund för uppbärande av avgifter inom den allmänna förvaltningen och hos underlydande myndigheter. Beträffande avgiftsuttag inom den kommunala förvaltningen har det som framförs i lagframställning LF 8/2020-2021 vid tolkningen av grundlagens 81 § ansetts att en offentligrättslig kommunal avgift kan bygga på bestämmelser i lag, men också att det är möjligt att avgift påförs direkt med stöd av den kommunala självstyrelsen (GrUU 53/2002 rd, s. 2/II). Inom den kommunala förvaltningen antar fullmäktige avgiftsstadgor. För det fall att avgifter fastställs för vidareutnyttjande av information får avgiften inte beräknas till en högre nivå än vad som framkommer av 2 och 3 mom.

     Enligt 2 mom., som genomför artikel 6.1, får avgift omfatta kostnader för att reproducera, tillhandahålla och sprida information samt för avidentifiering av personuppgifter och åtgärder för att skydda konfidentiell affärsinformation.

     Enligt 3 mom., som genomför artikel 6.2.b och 6.4, får bibliotek, muséer och arkiv även uppbära avgift för att samla in, framställa och lagra information samt för att få en rimlig avkastning på investeringar. Med begreppet ”rimlig avkastning på investeringar” avses enligt artikel 2.16 en procentandel av den totala avgiften, utöver vad som krävs för att täcka de stödberättigade kostnaderna, som uppgår till högst 5 procentenheter över Europeiska Centralbankens fasta ränta.

 

10 § Avgiftsfrihet. Enligt 1 mom., som genomför artikel 6.6.a, ska värdefulla datamängder tillhandahållas avgiftsfritt. Bibliotek, museum och arkiv får dock enligt artikel 14.4 ta ut avgift för värdefulla datamängder. Detta ska ske i enlighet med principerna i 9 §.

     Enligt 2 mom., som genomför artikel 6.6.b, ska forskningsdata som omfattas av definitionen i lagen tillhandahållas avgiftsfritt.

 

11 § Ikraftträdande. Avsikten är att lagen ska träda i kraft så snart som möjligt. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås därför att datumet för lagens ikraftträdelse lämnas öppen för landskapsregeringen att fatta beslut om.

 

2. Landskapslag om vidareutnyttjande av information från vissa offentliga företag

 

1 § Tillämpningsområde. 1 mom. genomför artikel 1.1.b och artikel 2.3. I 1 mom. anges att lagen inom den åländska lagstiftningsbehörigheten är tillämplig på företag som en eller flera myndigheter har ett bestämmande inflytande över och som är verksamt

     1) inom de sektorer som framgår av i 6-9 §§ i lagen om upphandling och koncession inom sektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster (FFS 1398/2016, tillämplig på Åland genom 1 § i landskapslagen (2017:80) om tillämpning på Åland av rikslagar om offentlig upphandling, eller

     2) som ett kollektivtrafikföretag enligt artikel 2 i Europaparlamentets och rådet förordning (EG) nr 1370/2007 av den 23 oktober 2007 om kollektivtrafik på järnväg och väg och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1191/69 och (EEG) nr 1170/70.

     Beträffande begreppet bestämmande inflytande, ska en myndighet anses ha bestämmande inflytande i ett företag när myndigheten direkt eller indirekt kan utöva bestämmande inflytande i fråga om ägarförhållande, finansiellt deltagande eller regler som ska gälla företaget. En myndighet har bestämmande inflytande i ett företag till exempel när myndigheten ensam eller tillsammans med andra myndigheter har bestämmande inflytande på det sätt som avses i 1 kap 5 § eller 6 § 2 mom. i bokföringslagen (FFS 1335/1997).

     I 2 mom. anges att lagen delvis genomför öppna data-direktivet beträffande vissa offentliga företag inom den åländska behörigheten.

 

2 § Information. 1 mom. genomför artikel 11.b, enligt vilken direktivet är tillämpligt på information som framställts i samband med utförandet av tjänster av allmänt intresse. Begreppet tjänst av allmänt intresse definieras inte i direktivet. Enligt EU-domstolens praxis avser begreppet sådana tjänster som medlemsstaterna anser vara till allmän nytta och som det därför finns en skyldighet att tillhandahålla (jfr t.ex. C-238/82, Duphar BV m.fl. och C-157/99, Smits och Peerbooms). Tjänsterna kan erbjudas av staten eller av privata företag och omfattar exempelvis kollektivtrafik och posttjänster.[4]

     I riket har direktivets begrepp tjänst av allmänt intresse definierats som allmännyttig tjänst[5]. Enligt rikets förslag till lag om vidareutnyttjande av data som innehas av företag som producerar vissa allmännyttiga tjänster, är en tjänst allmännyttig om en myndighet anser att den är allmännyttig, och för vilken det därför ålagts särskilda skyldigheter för offentliga tjänster genom lag, förordning eller något annat sätt som binder företaget.

     I SOU 2020:55[6] konstateras att det inte finns någon legal svensk definition av begreppet tjänst av allmänt intresse, men att alla arbetsuppgifter som riksdag eller regering gett i uppdrag till statliga myndigheter att utföra är av allmänt intresse. För kommunerna är det i första hand fråga om sådana obligatoriska uppgifter som de ålagts att utföra, men det kan också vara fråga om frivilliga åtaganden. Även privata aktörer kan utföra tjänster av allmänt intresse. ”Generellt kan sägas att för att information som innehas av ett offentligt företag ska anses ha samband med en tjänst av allmänt intresse ska den vara till allmän nytta och härröra från verksamhet som utförs på grund av ett uttryckligt uppdrag från regeringen, riksdagen eller en kommunal eller statlig myndighet eller till följd av ett åliggande i författning, regeringsbeslut eller kommunalt beslut i fullmäktige.” Slutsatsen i den svenska beredningen är att det inte är möjligt att ge någon uttömmande uppräkning på vad som menas med tjänster av allmänt intresse, utan att det ankommer på rättstillämpningen att närmare definiera innehållet.

     Beträffande offentlig ägda företag inom de verksamhetsområden som direktivet omfattar finns det ett antal företag på Åland. En del av dessa utför uppgifter som grundar sig i landskapslag och följer ett tillståndsförfarande som inbegriper krav på att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster, medan andra bildats för att tillgodose allmänhetens behov av till exempel vattentjänster. Posten Ab ska enligt landskapslagen (2007:60) om posttjänster utföra vissa samhällsomfattande tjänster för hela Åland, på vilken öppna data-direktivets bestämmelser är tillämpliga till den del Posten Ab väljer att tillgängliggöra information. Landskapslagstiftningen om posttjänster genomgår för tillfället en revidering. Öppna data-direktivet är även tillämpligt på offentliga företag med elnäts- och stamnätsverksamhet som beviljats tillstånd enligt elmarknadslagen (FFS 588/2013), tillämplig på Åland genom landskapslagen (2015:102) om tillämpning i landskapet Åland av rikslagstiftning om elmarknaden, till den del det gäller tjänster som anges i elmarknadslagen. Direktivet är således tillämpligt på Kraftnät Åland Ab och Mariehamns energi Ab. Beträffande kommunägda företag på området energidistribution finns det däremot ingen landskapslagstiftning som ger skyldighet att tillhandahålla allmännyttiga tjänster, om inte denna skyldighet framkommer av beslut på kommunal nivå. Gällande vattentjänster är kommunerna i enlighet med landskapslagen (1979:29) om allmänna vatten- och avloppsverk skyldiga att se till att vattenanskaffning och avloppsrening ordnas antingen via allmänt vatten- och avloppsverk eller på annat sätt. De tjänster som Ålands vatten Ab tillhandahåller baserat på den lagen kan således anses omfattas av direktivet.

     1 2 mom. 1 punkten, som genomför artikel 1.2.b.ii framkommer att lagen inte är tillämplig på verksamhet som har fastställts vara direkt konkurrensutsatt på marknader med fritt tillträde enligt 10 § i lagen om upphandling och koncession inom sektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster, tillämplig på Åland genom landskapslagen (2017:80) om tillämpning på Åland av rikslagar om offentlig upphandling.

     Av 2 punkten framkommer att lagen inte är tillämplig på information som är att betrakta som myndighetshandling enligt 6 § i offentlighetslagen för Åland.

     Av 3 punkten, som genomför artikel 1.2.c, framgår att lagen inte är tillämplig på information till vilken tredje man innehar immateriella rättigheter.

     Av 4 punkten, som genomför artikel 1.d, framkommer att lagen inte är tillämplig på information vars tillgänglighet begränsas i annan lag, såsom affärs- och företagshemligheter.

 

3 § Tillgängliggörande av information för vidareutnyttjande. Till skillnad från myndigheter, är lagen tillämplig på offentliga företag enbart om företaget beslutar att offentliggöra information (skäl 26 i ingressen till direktivet). Lagen är även tillämplig i de fall som det av annan lag eller av internationella avtal framkommer att företaget har skyldighet att ge tillgång till information. Som framkommit ovan under avsnitt 3 i allmänna motiveringen, är landskapslagen om offentlighet inte i dagsläget tillämplig på offentligt ägda företag. Det finns således inte någon skyldighet för företagen att tillhandahålla information för vidareutnyttjande.

 

4 § Format. Se detaljmotiveringen till 5 § i landskapslagen om vidareutnyttjande av information från landskaps- och kommunalförvaltningen.

 

5 § Data som uppdateras ofta. Se detaljmotiveringen till 7 § i landskapslagen om vidareutnyttjande av information från landskaps- och kommunalförvaltningen.

 

6 § Värdefulla datamängder. Se detaljmotiveringen till 8 § i landskapslagen om vidareutnyttjande av information från landskaps- och kommunalförvaltningen.

 

7 § Avgifter. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar 7 § i lagen om vidareutnyttjande av data som innehas av företag som producerar vissa allmännyttiga tjänster. Enligt 1 mom. ska företag fastställa de avgifter som eventuellt tas ut för att tillgängliggöra information så att inkomsterna från avgifterna inte under räkenskapsåret överskrider det totala beloppet för insamling, produktion, kopiering, distribution och lagring av data med tillägg av en rimlig avkastning på investeringar. En rimlig avkastning på investeringar fastställs som en procentandel av de kostnader som uppkommit och får högst uppgå till fem procentenheter över Europeiska centralbankens fasta ränta. Bestämmelsen genomför artikel 6.4.

     Om det för att tillgängliggöra information krävs att företagshemligheter skyddas eller att informationen behandlas så att den inte innehåller personuppgifter som avses i artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) kan företaget lägga kostnaderna för dessa åtgärder till de kostnader som avses i 1 mom.

     I 3 mom. fastslås att värdefulla datamängder i 6 § ska tillhandahållas avgiftsfritt. Bestämmelsen genomför artikel 6.a.

     I 4 mom. föreslås att företag i förväg ska offentliggöra de faktiska beloppen och grunderna för avgifter i ett allmänt datanät om det inte anses uppenbart onödigt. Bestämmelsen genomför artikel 7.1.

 

8 § Icke-diskriminering och jämlikt bemötande. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar 8 § i lagen om vidareutnyttjande av data som innehas av företag som producerar vissa allmännyttiga tjänster. Offentliga företag är skyldiga att bemöta aktörer som vidareutnyttjar företagets information på ett icke-diskriminerande och jämlikt sätt. Ett offentligt företag får ställa endast sådana villkor för användningen av informationen som är objektiva, proportionerliga, icke-diskriminerande och motiverade av mål av allmänt intresse.

 

9 § Exklusiva avtal. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar 9 § i lagen om vidareutnyttjande av data som innehas av företag som producerar vissa allmännyttiga tjänster. Genom den föreslagna bestämmelsen genomförs artikel 12.1, 12.2 och 12.4. I 1 mom. föreskrivs om allmänt förbund mot exklusiva avtal och om undantag från detta förbud. Avtal mellan offentliga företag och tredje parter får inte innehålla ensamrätter som begränsar vidareutnyttjandet av information om det inte är nödvändigt för att tillhandahålla en tjänst av allmänt intresse. Om exklusiva avtal har tagits i bruk för att tillhandahålla en tjänst som tjänar ett sådant allmänt intresse ska grunderna för beviljandet ses över på nytt regelbundet, minst vart tredje år. Med tjänster av allmänt intresse avses inte tjänster av allmänt intresse enligt 2 § 1 mom., utan begreppet är mer omfattande.

     I 2 mom. föreslås att exklusiva avtal som tillåts enligt 1 mom. ska göras offentligt tillgängliga i ett allmänt datanät minst två månader innan de träder i kraft. De slutliga villkoren i sådana avtal ska vara öppna för insyn och göras offentligt tillgängliga i ett allmänt datanät.

     Enligt 3 mom. ska offentliga företag göra rättsliga eller praktiska arrangemang som utan att bevilja en exklusiv rättighet syftar till eller kan antas leda till begränsad tillgänglighet för vidareutnyttjande av handlingar för andra enheter än de parter som deltar i arrangemanget, tillgängliga i ett allmänt datanät. Arrangemangen ska göras tillgängliga minst två månader innan de träder i kraft. Ett offentligt företag ska se över sådana rättsliga eller praktiska arrangemangs påverkan på tillgången till information regelbundet och under alla omständigheter vart tredje år. De slutliga villkoren i sådana avtal ska vara offentliga och göras offentligt tillgängliga i ett allmänt datanät.

 

10 § Ikraftträdande. Avsikten är att lagen ska träda i kraft så snart som möjligt. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås därför att datumet för lagens ikraftträdelse lämnas öppen för landskapsregeringen att fatta beslut om.

 

11 § Övergångsbestämmelser. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar övergångsbestämmelserna till lagen om vidareutnyttjande av data som innehas av företag som producerar vissa allmännyttiga tjänster. Genom bestämmelsen genomförs artikel 12.5. I paragrafen föreskrivs om övergångsbestämmelse för exklusiva avtal. Sådana exklusiva avtal som är i kraft då lagen träder i kraft och på vilka undantaget i 9 § 1 mom. om att exklusiva avtal får ingås om det är nödvändigt för att tillhandahålla tjänster av allmänt intresse inte är tillämpligt, upphör att gälla när det aktuella avtalet upphör och i varje fall senast den 17 juli 2049.

 

 

Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.

 

1.

L A N D S K A P S L A G
om vidareutnyttjande av information från landskaps- och kommunalförvaltningen

 

     I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

 

1 kap.
Allmänna bestämmelser

 

1 §

Lagens syfte

     Syftet med denna lag är att främja vidareutnyttjandet av information från landskaps- och kommunalförvaltningen och därigenom stimulera innovation inom produkter och tjänster.

     Genom denna lag genomförs till vissa delar Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (öppna datadirektivet).

 

2 §

Tillämpningsområde

     Denna lag tillämpas på information som är offentlig i enlighet med offentlighetslagen () för Åland och med beaktande av vad som föreskrivs om skydd för personuppgifter i dataskyddslagstiftningen. Lagen gäller för information som innehas av myndigheter enligt 4 § i offentlighetslagen för Åland.

     Vid Ålands polismyndighet tillämpas 3 och 5 §§ samt 7-10 §§ i denna lag till den del myndighetens verksamhet grundar sig på landskapets lagstiftningsbehörighet.

     Bestämmelser om tredje mans immateriella rättigheter som inskränker möjligheten till vidareutnyttjande av information finns i upphovsrättslagen (FFS 404/1961).

     Forskningsdata omfattas av denna lag endast om den har tagits fram med offentlig finansiering och gjorts tillgänglig genom ett institutionellt eller ämnesbaserat register.

     Denna lag gäller inte för information som

     1) innehas av en annan kulturinstitution än ett bibliotek, museum eller arkiv,

     2) innehas av en sådan utbildningsverksamhet som avses i landskapslagen (2020:32) om barnomsorg och grundskola, landskapslagen (2011:13) om gymnasieutbildning, landskapslagen (1999:53) om Ålands folkhögskola, landskapslagen (1993:75) om medborgarinstitut, landskapslagen (1995:80) om Ålands musikinstitut, landskapslagen (2003:17) om Ålands Sjösäkerhetscentrum,

     3) innehas av Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) och Högskolan på Åland och som inte utgör forskningsdata enligt denna lag,

     4) görs tillgänglig av en myndighet i dess konkurrensutsatta verksamhet,

     5) görs tillgänglig för utbyte av information mellan myndigheter i deras offentliga verksamhet.

 

3 §

Definitioner

     I denna lag avses med:

     bulknedladdning tillgång till en avgränsad informationsmängd genom elektronisk uppkoppling,

     forskningsdata digital information som samlats in eller framställts inom ramen för vetenskaplig forskningsverksamhet och som inte är vetenskapliga publikationer men som används som bevis i forskningsprocesser eller som i forskarsamfundet anses nödvändiga för att validera forskningsresultat,

     gränssnitt en regeluppsättning för dynamiskt informationsutbyte mellan programvaror,

     maskinläsbart format ett filformat som är så strukturerat att dataprogram enkelt kan identifiera, känna igen och extrahera informationsmaterial, specifika uppgifter och strukturer i en handling,

     rimlig avkastning på investeringar en procentandel av den totala avgiften, utöver vad som krävs för att täcka de stödberättigade kostnaderna, som uppgår till högst fem procentenheter över Europeiska centralbankens fasta ränta,

     vidareutnyttjande av information att informationen används för ett annat ändamål än för vilket myndigheten framställde informationen,

     värdefulla datamängder information som framgår av den förteckning över värdefulla dataset som har meddelats med stöd av artikel 14.1 i öppna datadirektivet.

 

2 kap.
Tillgängliggörande av information för vidareutnyttjande

 

4 §

Tillgängliggörande av information för vidareutnyttjande

     Information som avses i 2 § kan tillgängliggöras för vidareutnyttjande på myndighetens eget initiativ, enligt skyldighet i någon annan lag eller efter en begäran om vidareutnyttjande enligt 6 §.

 

5 §

Format

     Då en myndighet tillgängliggör information för vidareutnyttjande ska informationen göras tillgänglig i befintliga format och språkversioner. Om det är möjligt och lämpligt ur verksamhetssynpunkt ska informationen inklusive beskrivningsuppgifter tillgängliggöras elektroniskt i ett allmänt maskinläsbart format. Närmare bestämmelser om formatkrav för data som uppdateras ofta och värdefulla datamängder finns i 7 och 8 §§.

 

6 §

Begäran om vidareutnyttjande av information

     En begäran om vidareutnyttjande av information lämnas in till den myndighet som innehar informationen. På förfarandet gällandet begäran om vidareutnyttjande av information tillämpas 4 kap. 16, 17 och 19 §§ samt 6 kap. 26 § i offentlighetslagen för Åland beträffande innehållet i, behandlingen av, beslut om och ändringssökande gällande begäran om vidareutnyttjande av information.

 

7 §

Data som uppdateras ofta

     Data som uppdateras ofta ska på begäran finnas tillgänglig för vidareutnyttjande med hjälp av tekniska gränssnitt genast efter att de har samlats in, och om det är ändamålsenligt, för bulknedladdning, om det är fråga om information som

     1) uppdateras ofta eller i realtid, och

     2) innehållet ändras eller föråldras snabbt.

     Om det skulle kräva en oproportionerlig arbetsinsats att iaktta 1 mom. ska data som uppdateras ofta göras tillgänglig för vidareutnyttjande inom en sådan tidsfrist eller med de tillfälliga tekniska begränsningar som är nödvändiga och som inte i onödan försvårar vidareutnyttjandet av dem.

 

8 §

Värdefulla datamängder

     Värdefulla datamängder ska på begäran finnas tillgängliga för vidareutnyttjande. Informationen ska finnas tillgänglig i maskinläsbar form med hjälp av tekniska gränssnitt och, om det är ändamålsenligt, för bulknedladdning.

     Landskapsregeringen kan inom landskapets lagstiftningsbehörighet i landskapsförordning närmare föreskriva om värdefulla datamängder och tillgången till dem enligt vad som föreskrivs om dem i Europeiska unionens lagstiftning.

 

3 kap.
Särskilda bestämmelser

 

9 §

Avgifter

     Avgift för offentligrättsliga prestationer som tillämpningen av denna lag föranleder fastställs i enlighet med annan lagstiftning. Avgiften får dock inte beräknas till en högre nivå än vad som följer av 2 eller 3 mom.

     En avgift får omfatta kostnader för att reproducera, tillhandahålla och sprida information enligt denna lag samt för att behandla information så företagshemligheter skyddas eller så att den inte innehåller personuppgifter som avses i artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning)

     En avgift som tas ut av bibliotek, museum eller arkiv får, utöver vad som anges i 2 mom., omfatta kostnader för att samla in, framställa och lagra information samt för att få en rimlig avkastning på investeringar.

 

10 §

Avgiftsfrihet

     Värdefulla datamängder ska tillhandahållas avgiftsfritt. Bibliotek, museum eller arkiv som tillhandahåller värdefulla datamängder får dock ta ut avgift i enlighet med 9 §.

     Forskningsdata som omfattas av denna lag ska tillhandahållas avgiftsfritt.

 

11 §

Ikraftträdande

     Denna lag träder i kraft den

 

__________________

 

 

 

2.

L A N D S K A P S L A G
om vidareutnyttjande av information från vissa offentliga företag

 

     I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

 

1 §

Tillämpningsområde

     Denna lag tillämpas på företag som en eller flera myndigheter har ett bestämmande inflytande över och som är verksamt

     1) inom de sektorer som framgår av i 6-9 §§ i lagen om upphandling och koncession inom sektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster (FFS 1398/2016, tillämplig på Åland genom 1 § i landskapslagen (2017:80) om tillämpning på Åland av rikslagar om offentlig upphandling, eller

     2) som ett kollektivtrafikföretag enligt artikel 2 i Europaparlamentets och rådet förordning (EG) nr 1370/2007 av den 23 oktober 2007 om kollektivtrafik på järnväg och väg och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1191/69 och (EEG) nr 1170/70.

     En myndighet anses ha bestämmande inflytande i ett företag när myndigheten direkt eller indirekt kan utöva bestämmande inflytande i fråga om ägarförhållande, finansiellt deltagande eller regler som ska gälla företaget. En myndighet har bestämmande inflytande i ett företag till exempel när myndigheten ensam eller tillsammans med andra myndigheter har bestämmande inflytande på det sätt som avses i 1 kap. 5 § eller 6 § 2 mom. i bokföringslagen (FFS 1335/1997).

     Genom denna lag genomförs till vissa delar Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (öppna datadirektivet).

 

2 §

Information

     Denna lag tillämpas på information som innehas av företag som avses i 1 § när informationen har framställts i samband med utförandet av tjänster av allmänt intresse inom en sektor som avses i 1 § 1 mom., under förutsättning att en myndighet anser att tjänsten är allmännyttig och för vilken det därför har ålagts särskilda skyldigheter för offentliga tjänster genom lag, förordning eller på annat sätt som binder företaget.

     Denna lag tillämpas inte på

     1) information som har direkt koppling till verksamhet som avses i 10 § i lagen om upphandling och koncession inom sektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster och som har fastställts vara direkt konkurrensutsatt på marknader med fritt tillträde,

     2) handlingar som är myndighetshandlingar enligt 6 § i offentlighetslagen för Åland,

     3) information till vilken tredje man innehar immateriella rättigheter, eller

     4) information vars tillgänglighet begränsas i annan lag.

 

3 §

Tillgängliggörande av information för vidareutnyttjande

     Ett företag som tillåter att tillgång ges till information som företaget innehar för kommersiella eller icke-kommersiella ändamål, eller som måste ge tillgång till information med stöd av bestämmelser i annan lag eller internationella avtal, ska iaktta bestämmelserna om villkor för användning av informationen och dess tillgänglighet enligt denna lag.

 

4 §

Format

     Då företaget tillgängliggör informationen för vidareutnyttjande ska informationen göras tillgänglig i befintliga format och språkversioner. Om det är möjligt och lämpligt ur verksamhetssynpunkt ska informationen inklusive beskrivningsuppgifter tillgängliggöras elektroniskt i ett allmänt maskinläsbart format. Närmare bestämmelser om formatkrav för data som uppdateras ofta och värdefulla datamängder finns i 5 och 6 §§.

 

5 §

Data som uppdateras ofta

     Data som uppdateras ofta ska på begäran finnas tillgänglig för vidareutnyttjande med hjälp av tekniska gränssnitt genast efter att de har samlats in, och om det är ändamålsenligt, för bulknedladdning, om det är fråga om information som

     1) uppdateras ofta eller i realtid, och

     2) innehållet ändras eller föråldras snabbt.

     Om det skulle kräva en oproportionerlig arbetsinsats att iaktta 1 mom. ska data som uppdateras ofta göras tillgänglig för vidareutnyttjande inom en sådan tidsfrist eller med de tillfälliga tekniska begränsningar som är nödvändiga och som inte i onödan försvårar vidareutnyttjandet av dem.

 

6 §

Värdefulla datamängder

     Värdefulla datamängder ska på begäran finnas tillgängliga för vidareutnyttjande. Informationen ska finnas tillgänglig i maskinläsbar form med hjälp av tekniska gränssnitt och, om det är ändamålsenligt, som bulknedladdning.

     Landskapsregeringen kan inom landskapets lagstiftningsbehörighet i landskapsförordning närmare föreskriva om värdefulla datamängder och tillgången till dem enligt vad som föreskrivs om dem i Europeiska unionens lagstiftning.

7 §

Avgifter

     Företag ska fastställa de avgifter som eventuellt tas ut för att tillgängliggöra information så att inkomsterna från avgifterna inte under räkenskapsåret överskrider det totala beloppet för insamling, produktion, kopiering, distribution och lagring av data med tillägg av en skälig vinst. En skälig vinst fastställs som en procentandel av de kostnader som uppkommit och får högst utgöra beloppet för fast ränta för Europeiska centralbankens huvudsakliga refinansieringstransaktioner ökat med fem procentenheter.

     Om det för att tillgängliggöra information krävs att företagshemligheter skyddas eller att informationen behandlas så att den inte innehåller personuppgifter som avses i artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) kan företaget lägga kostnaderna för dessa åtgärder till de kostnader som avses i 1 mom.

     Värdefulla datamängder som avses i 6 § ska tillhandahållas avgiftsfritt.

     Företag ska i förväg offentliggöra de faktiska beloppen och grunderna för avgifter i ett allmänt datanät om det inte anses uppenbart onödigt.

 

8 §

Icke-diskriminering och jämlikt bemötande

     Företag ska behandla dem som vidareutnyttjar företagets information på ett jämlikt sätt. Ett företag får ställa endast sådana villkor för vidareutnyttjande av informationen som är objektiva, proportionerliga, icke-diskriminerande och motiverade av mål av allmänt intresse.

 

9 §

Exklusiva avtal

     Avtal mellan företag och tredje part eller andra arrangemang får inte innehålla ensamrätter som begränsar till vidareutnyttjande om det inte är nödvändigt för att tillhandahålla en tjänst av allmänt intresse. Grunder för beviljande av ensamrätt ska ses över regelbundet minst vart tredje år.

     Exklusiva avtal som avses i 1 mom. ska göras offentligt tillgängliga i ett allmänt datanät minst två månader innan de träder i kraft. De slutliga villkoren i dessa avtal eller andra arrangemang ska föras offentlig tillgängliga i ett allmänt datanät.

     Företag ska göra rättsliga eller praktiska arrangemang som utan att bevilja en exklusiv rättighet syftar till eller kan antas leda till begränsad tillgänglighet för vidareutnyttjande av handlingar för andra enheter än de parter som deltar i arrangemanget tillgängliga i ett allmänt datanät innan de träder i kraft. Företaget ska se över sådana rättsliga eller praktiska arrangemang vart tredje år. De slutliga villkoren i sådana arrangemang ska vara offentliga och företaget ska föra dem offentlig tillgängliga i ett datanät.

 

10 §

Ikraftträdande

     Denna lag träder i kraft den

 

11 §

Övergångsbestämmelser

     Exklusiva avtal som är i kraft när denna lag träder i kraft, och på vilka undantaget enligt 9 § 1 mom. inte är tillämpligt, upphör att gälla när avtalet upphör och i varje fall senast den 17 juli 2049.

 

__________________

 

 

Mariehamn den 27 maj 2021
L a n t r å d	Veronica Thörnroos
Föredragande minister	Harry Jansson