Lagförslag 27/2014-2015

Lagtingsår: 2014-2015
Typ av dokument: Lagförslag

Ladda ner Word-dokument

 

LAGFÖRSLAG nr 27/2014-2015

 

Datum

 

 

2015-08-27

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Finansiering av landsbygdsnäringar

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en ny landskapslag om finansiering av landsbygdsnäringar. Genom förslaget upphävs gällande landskapslag (2007:63) om finansiering av landsbygdsnäringar samt möjliggörs genomförandet av den Europeiska unionens ändrade bestämmelser om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken för programperioden 2014-2020, och de stöd som omfattas den. Samtidigt föreslås att det lagstadgade kravet tas bort enligt vilket en gårdsbrukskommission ska finnas.

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Nuläge. 3

1.1 Lagstiftningen i Europeiska unionen. 3

1.2 Lagstiftningsbehörigheten. 3

2 Landskapets regelverk. 4

2.1 Landskapslagen om finansiering av landsbygdsnäringar 4

2.2 Annan för landsbygdsutvecklingsprogrammet viktig lagstiftning. 4

3. Överväganden och förslag. 4

3.1 Nya ramar för finansiering av landsbygdsnäringar 4

3.2 Landsbygdsutvecklingsprogrammet 5

3.3 Partnerskap. 5

4. Förslagets verkningar 5

4.1 Ekonomiska effekter 5

4.2 Miljöeffekter 6

4.3 Verkningar i fråga om organisation, personal och jämställdhet 6

Detaljmotivering. 6

1. Landskapslag om finansiering av landsbygdsnäringar 6

2. Landskapslag om ändring av näringsstödslagen för landskapet Åland. 8

3. Landskapslag om ändring av förvaltningslagen för landskapet Åland. 9

4. Landskapslag om återkrävande av stöd ur landskapets medel 9

Lagtext 10

L A N D S K A P S L A G om finansiering av landsbygdsnäringar 10

L A N D S K A P S L A G om ändring av näringsstödslagen för landskapet Åland  14

L A N D S K A P S L A G om ändring av förvaltningslagen för landskapet Åland  14

L A N D S K A P S L A G om återkrävande av stöd ur landskapets medel 15

Bilaga – Förteckning med EU-bestämmelser om finansiering av landsbygdsnäringar 16

 


 

Allmän motivering

 

1. Nuläge

 

1.1 Lagstiftningen i Europeiska unionen

 

Den Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik har reformerats med varje programperiod. De ursprungliga målen var att förbättra jordbrukets produktivitet, säkerställa en skälig levnadsstandard för jordbruksföretagarna, få till stånd en balanserad livsmedelsmarknad, trygga tillgången till mat och säkerställa skäliga konsumentpriser. Dessa kompletterades med mål som i synnerhet rörde miljön.

     Nuvarande jordbrukspolitik grundar sig på meddelandet [kom (2010) 627] om framtiden för den gemensamma jordbrukspolitiken, som kommissionen lämnade den 18 november 2010. Där ges målen hållbar livsmedelsproduktion, hållbar förvaltning av naturresurser och balanserad territoriell utveckling som mål för den gemensamma jordbrukspolitiken. Den Europeiska kommissionen lämnade därefter den 29 juni 2011 ytterligare ett meddelande [kom (2011) 500 slutlig] som grundade sig på den offentliga diskussion om framtiden för den gemensamma jordbrukspolitiken. Med dessa meddelanden som grund lämnade kommissionen den 12 oktober 2011 sina förslag till Europaparlamentets och rådets förordningar för reform av den gemensamma jordbrukspolitiken [kom (2011) 628]. Dessa förordningar har trätt i kraft den 20 december 2013.

     Politiken för utveckling av landsbygden är en del av Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik. Under programperioden 2014-2020 grundar sig den Europeiska unionens landsbygdsutvecklingsåtgärder på Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005, nedan landsbygdsförordningen. I bilagan finns en förteckning över för finansiering av landsbygdsnäringar viktiga unionsförordningar.

     Landskapsregeringen godkände den 13 maj 2014 Landskapsutvecklingsprogram Åland 2014-2020, som godkändes av den Europeiska kommissionen den 13 februari 2015. I programmet som kallas landsbygdsutvecklingsprorammet, beskrivs bl.a. de åtgärder och stödsystem som landsbygdsförordningen möjliggör.

 

1.2 Lagstiftningsbehörigheten

 

Enligt 18 § 15 och 18 punkterna självstyrelselagen har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om jord- och skogsbruk samt i fråga om tillvaratagande av jordbruks- och skogsmarks samt fiskevattens produktionsförmåga. Enligt 27 § 15 punkten självstyrelselagen har riket lagstiftningsbehörighet i fråga om priset på lantbruks- och fiskeriprodukter samt främjande av export av lantbruksprodukter. Således hör lagstiftning om jord- och skogsbruk nästan helt till landskapets behörighet. Undantagen är inkomst- och prispolitiska frågor, exportskydd, exportfrämjande samt skatter och avgifter.

     Utifrån behörighetsfördelningen i självstyrelselagen har riket och landskapet tillämpat en ansvarsfördelning avseende den Europeiska unionens olika stöd samt den nationella finansieringen. Landskapet har ansetts ha behörighet när det gäller strukturpolitiken. Riket har ansetts ha behörighet när det gäller pris- och marknadspolitiken. Av detta följer att landskapet har ansetts ha behörighet när det gäller strukturstöd och stöd till landsbygdens utveckling. Av de stöd till landsbygdens utveckling som tillämpas i landskapet har landskapet lagstiftningsbehörighet i enlighet med 18 § 10, 15, 17 och 22 punkterna självstyrelselagen.

 

2 Landskapets regelverk

 

2.1 Landskapslagen om finansiering av landsbygdsnäringar

 

Landskapets gällande regelverk finns i landskapslagen (2007:63) om finansiering av landsbygdsnäringar, som trädde i kraft den 1 oktober 2007 och ersatte en tidigare landskapslag (2003:65) om finansiering av landsbygdsnäringar. Med lagstiftningen genomfördes Landsbygdsutvecklingsprogram för landskapet Åland perioden 2007–2013. Regelverket byggde på unionsförordningarna nr 1698/2005 (EJFLU), den tidigare s.k. landsbygdsutvecklingsförordningen, nr 1974/2006 och nr 1975/2006 med tillämpningsföreskrifter för landsbygdsförordningen, samt förordningen nr 1782/2003 system för direktstöd för jordbrukare. Dessa förordningen har upphävts och för perioden 2014-2020 i huvudsak ersatts med nya unionsförordningar, varav de viktigaste förtecknas i en till den bilaga som fogats till detta lagförslag.

 

2.2 Annan för landsbygdsutvecklingsprogrammet viktig lagstiftning

 

I förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland finns bestämmelser om grunderna för offentliga myndigheters förvaltning och om förvaltningsförfarandet. Lagen innehåller bland annat bestämmelser om myndigheternas möjlighet till rättelse vid uppenbara skriv och räknefel samt av sakfel. Inga särskilda bestämmelser om detta fordras i lagstiftningen om stöd till landsbygdsnäringar.

     I landskapslagen (1988:50) om lån, räntestöd och understöd ur landskapets medel samt om landskapsgaranti finns bestämmelser om allmänna villkor för lån, räntestöd och understöd, som beviljas ur landskapets medel, landskapsgaranti samt bestämmelser om handläggningen av dessa. I lagen finns även bestämmelser om övervakning och återkrav av stöd. Lagen är subsidiär och tillämpas inte om det stadgas annorlunda i annan landskapslagstiftning. Lagen tillämpas inte heller om lagtinget beslutar angående andra villkor vid antagande av budget eller om lagtinget, då landskapsstyrelsen bemyndigas att bevilja landskapsgaranti, uppställer villkor för sådan garanti som avviker från bestämmelserna i lagen.

     I landskapslagen (1995:46) om återkrävande av stöd ur landskapets medel finns bestämmelser om fall då den Europeiska kommissionen har konstaterat att ett stöd ur landskapets medel strider mot unionsfördragets statsstödsregler. I sådana fall kan stödet återkrävas hos mottagaren.

 

3. Överväganden och förslag

 

3.1 Nya ramar för finansiering av landsbygdsnäringar

 

Landskapsregeringen konstaterar att ramarna för gällande regelverk inte är förenliga med den Europeiska unionens ändrade bestämmelser och föreslår att lagtinget antar en ny landskapslag om finansiering av landsbygdsnäringar främst som ett led i genomförandet av landskapets landsbygdsutvecklingsprogram för perioden 2014–2020, men även för andra åtgärder inom landsbygdsutveckling. Landskapslagen föreslås i huvudsak utformad som ramlag där närmare bestämmelser om stöden finns i den Europeiska unionens förordningar, i landsbygdsutvecklingsprogrammet för perioden samt i landskapsregeringens stödordningar och beslut om verkställighet av dessa.

     Genom förslaget upphävs landskapslagen (2007:63) om finansiering av landsbygdsnäringar, genom vilket den Europeiska unionens medfinansiering blivit möjlig samt i vilken relativt detaljerat hänvisas till den Europeiska unionens regelverk.

 

3.2 Landsbygdsutvecklingsprogrammet

 

I huvudsak är det gällande landsbygdsutvecklingsprogrammet ägnat att bidra till en hållbar ekonomisk och smart utveckling på landsbygden genom att utveckla och diversifiera näringslivet. De goda natur- och miljöförhållandena ska stärkas och utvecklas. De främsta åtgärderna för att nå detta är att trygga en konkurrenskraftigt och miljövänligt hållbart primärproduktion. Programmet genomförs med

-      företagsstöd och projektstöd till jordbrukare, offentliga organ och organisationer samt med

-      ersättning för extra kostnader och inkomstbortfall för miljöförbättrande åtaganden och för särskilda begränsningar för jordbruksproduktionen.

 

     Programmet är mer än tidigare fokuserat på konkurrenskraft, miljö och innovation.

 

3.3 Partnerskap

 

Av artikel 5 i gemensamma förordningen (EU) nr 1303/2013 framgår att varje medlemsstat inom sin institutionella och rättsliga ram ska organisera ett partnerskap med behöriga regionala och lokala myndigheter. Partnerskapet ska inbegripa företrädare för näringslivets och arbetsmarknadens myndigheter, relevanta företrädare för civilsamhället även miljöorganisationer, icke statliga organisationer och organisationer som arbetar för social delaktighet, jämställdhet och icke diskriminering. I beredningen och utarbetandet av landsbygdsutvecklingsprogrammet har ett sådant partnerskap funnits. I enlighet med artikel 47 i gemensamma förordningen ska landskapsregeringen inom tre månader efter dagen för anmälan om ett godkännande av programmet inrätta en övervakningskommitté för att övervaka genomförandet av programmet i samförstånd med förvaltningsmyndigheten. I övervakningskommittén ska ingå företrädare för förvaltningsmyndigheten och för partnerskapet. Kommittén ska bland annat granska frågor som påverkar det operativa programmets resultat, framstegen vid genomförande av utvärderingsplanen och uppföljningen av resultatet av utvärderingarna, genomförande av kommunikationsstrategin, genomförandet av större projekt, genomförandet av gemensamma handlingsplaner, åtgärder för främjande av jämställdhet, lika möjligheter och icke-diskriminering samt åtgärder för främjande av hållbar utveckling. Kommitténs godkännande krävs för metod och kriterier för att välja ut insatser, årsrapporter och slutrapporter om genomförandet, utvärderingsplanen för det operativa programmet och eventuella ändringar av planen, kommunikationsstrategin för det operativa programmet och eventuella ändringar av strategin samt för eventuella ändringar av förslag till ändringar av det operativa programmet.

     Enligt landskapsregeringens mening bör inte politiskt tillsatta organ fortsatt delta i beredning av stödärenden som rör enskilda. I enlighet med förslaget skulle gårdsbrukskommissionen följaktligen upphöra.

 

4. Förslagets verkningar

 

4.1 Ekonomiska effekter

 

Enligt den föreslagna landskapslagen ska stödåtgärder finansieras med medfinansiering från jordbruksfonden Ejflu och finansering från landskapets budget eller annan offentlig medfinansiering, där medel budgeteras i de årliga landskapsbudgetarna i enlighet med programmets godkända finansiering.

     Vidare kan åtgärder finansieras helt med landskaps finansiering, i enlighet med godkända stödordningar och godkänd budget. Enligt lagförslaget beviljas stöd i form av direkt ekonomiskt stöd och som räntestöd.

 

4.2 Miljöeffekter

 

Ett väsentligt syfte med den Europeiska unionens regelverk för landsbygdsutveckling är att miljöaspekterna ska beaktas när olika stödåtgärder genomförs. För de flesta stödåtgärderna krävs att minimikrav för miljöskydd uppfylls. Detta förslag innebär ingen ändring i detta förhållande. Förslaget är överlag positivt för miljön såväl i skärgården som annars på landsbygden.

     För genomförande av den Europeiska unionens regelverk för landsbygdsutveckling har landskapsregeringen genomfört en miljökonsekvensbedömning av Landsbygdsutvecklingsprogrammet för landskapet Åland 2014–2020. Den slutliga miljökonsekvensbedömningen finns på landskapsregeringens hemsida som en bilaga till landskapsregeringens förslag till nytt landsbygdsutvecklingsprogram (sökväg: .regeringen.ax > avdelningarna > näringsavdelningen > EU-program 2014-2020).

 

4.3 Verkningar i fråga om organisation, personal och jämställdhet

 

Genom förslaget försvinner det lagstadgade kravet på att en gårdsbrukskommission ska finnas. Handläggningen av stöd i enlighet med ovan nämnda landsbygdsutvecklingsprogram kommer i huvudsak att ske elektroniskt och innebär att landskapsförvaltningen med nuvarande personella resurser får delvis nya och ändrade arbetsuppgifter. Förslaget har utöver detta inga organisatoriska verkningar. Förslaget inverkar inte på jämställdheten mellan kvinnor och män.

 

Detaljmotivering

 

1. Landskapslag om finansiering av landsbygdsnäringar

 

1 kap. Tillämpningsområde och stödmottagare

 

1 § Tillämpningsområde. Lagens syfte överensstämmer med dem som gäller enligt 1 och 2 §§ i nuvarande landskapslag om finansiering av landsbygdsnäringar. Regelverket utgör en grund för genomförandet i landskapet av den Europeiska unionens jordbrukspolitik, se gällande landskapsutveck­lingsprogram 2014-2020.

 

2 § Stödmottagare. Utöver vad som i denna paragraf stadgas om stödmottagare gäller, avseende vilka som kan beviljas stöd, bestämmelserna i den Europeiska unionens regelverk och i landskapet vid olika tidpunkter gällande stödprogram. Sådana bestämmelser finns nu bl.a. i landsbygdsförordningen.

 

3 § Ansökan om stöd. Genom kravet att använda en fastställd blankett främjas att sökande får behövlig information om vilka uppgifter som ska lämnas i en ansökan. Detta är samtidigt ägnat att underlätta ansökningarnas handläggning hos landskapsregeringen. För de arealbaserade stödens del, vilka berörs av det integrerade administrations- och kontrollsystemet, är ansökningsförfarandet noggrant reglerat i unionslagstiftningen.

 

2 kap. Handläggning av ansökan om stöd

 

4 § Stödbeslut. Stöd kan betalas ut efter en årlig ansökan eller utifrån hur ett projekt fortskrider. Syftet med en minsta beloppsgräns är att undvika utbetalning av små stödbelopp, då kostnaderna för att administrera små stödbelopp betydligt kan överstiga nyttan av åtgärden. Begreppet ”åtagande om miljö- och klimatvänligt jordbruk” avser miljöersättning i enlighet med gällande unionsbestämmelser.

 

5 § Tilläggsbetalning. Att administrera utbetalning av låga belopp har begränsad betydelse för målet med ett stöd. En 3-eurosgräns är därför ägnad att begränsa administration och därmed förvaltningskostnader.

 

6 § Delgivning. Grundläggande bestämmelser om delgivning finns i 9 och 10 kap. förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland, vilka överensstämmer med denna bestämmelse. Se särskilt 54 och 58 §§ förvaltningslagen för landskapet Åland. Paragrafen har intagits i lagen för att få överskådlighet och tydlighet.

 

7 § Rättelse och besvär. I 25 § självstyrelselagen finns bestämmelser om besvär över lagligheten av landskapsregeringens beslut.

     I 8 kap. förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland finns grundläggande bestämmelser om rättelse av beslut på myndighetens initiativ och på en parts begäran. I paragrafen utfylls dessa bestämmelser med en tydlig regel för när en begäran om rättelse senast ska göras.

 

8 § Sänkning av stödbelopp. Förutsättningarna för sänkning av stödbelopp regleras noggrant i unionslagstiftningen. Se om detta i Kommissionens delegerade förordning (EU) 640/2014. Om en ansökan försenats eller om den areal eller det antal djur som uppgetts i en ansökan överstiger vad som konstaterats vid tillsyn, ska stödbeloppet sänkas. Om en sökande lämnat betydligt vilseledande uppgifter, underlåtit att lämna väsentliga uppgifter eller har vidtagit åtgärder ägnade att kringgå villkor, kan utbetalning avbrytas.

 

9 § Återbetalning. Förutsättningarna för återbetalning regleras noggrant i unionslagstiftningen. I grunden är syftet med dessa bestämmelser att trygga att samhällets resurser används på bästa sätt, och harmonierar med bestämmelser i den Europeiska unionens regelverk i fråga om felaktigt utbetalda eller försumbara belopp. Så gäller exempelvis enligt artikel 122 i den gemensamma förordningen (EU) nr 1303/2013 följande: ”medlemsstaterna får besluta att inte återkräva belopp som betalats ut på felaktiga grunder om det belopp som ska återkrävas från stödmottagaren exklusive räntor inte överstiger 250 EUR i bidrag från fonderna”.

 

10 § Ränta vid återbetalning. Landskapsregeringen bedömer att det finns skäl att i stället för som hittills utgå från en fast årlig ränta, vilket är ägnat att skapa tydlighet för alla berörda parter. Landskapsregeringen bedömer det vara rimligt med 6 procents ränta. Enligt 24 § i gällande landskapslag betalas en årlig ränta enligt 3 och 4 §§ räntelagen (FFS 633/1982). Den årliga räntan svarar mot en referensränta som tillämpas av den Europeiska centralbanken (ECB) avrundad uppåt till närmast följande halva procentenhet. Den årliga dröjsmålsräntan bestäms som referensräntan höjd med 7 procentenheter.

 

3 kap. Kontroll

 

11 § Skyldighet att lämna uppgifter. Kravet att meddela ändrade förhållanden är ägnat att trygga att stöd betalas till rätt belopp samt att för ändamålet anslagna medel används mest effektivt.

 

12 § Inspektion. I den Europeiska unionens regelverk ges bestämmelser om kontroll med krav på en lägsta kontrollnivå, i syfte att trygga en effektiv användning av stödmedel. Grundläggande bestämmelser för kontroller på plats finns i kontrollförordningen (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet, landsbygdsutvecklingsåtgärder och tvärvillkor. Bestämmelser om kontrollnivå för identifiering och registrering av djur finns i kommissionens förordningar (EG) nr 1082/2003 och nr 1505/2006, vilka rör nötkreatur respektive får och getter. Bestämmelser om kontrollnivå för landsbygdsutvecklingsåtgärder och tvärvillkor finns i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014.

     I regel finns inget behov att vid inspektion komma in i bostadsutrymmen. Inspektionerna omfattar som regel bara utrymmen som inte omfattas av den hemfrid som tryggas genom 10 § grundlagen. Det kan dock förekomma att det enda sättet att nå syftet med en inspektion är den också omfattar en kontroll i en stödmottagares bostad. I enlighet med 10 § 3 mom. grundlagen kan i lag bestämmas bl.a. ”om åtgärder som ingriper i hemfriden och som är nödvändiga för att de grundläggande fri- och rättigheterna skall kunna tryggas eller för att brott skall kunna utredas”. Grundlagsutskottet har funnit (jfr bl.a. GrUU 48/2001) att ingrepp i hemfriden är acceptabelt om det är nödvändigt för att utreda om brott har begåtts eller kommer att ske, dvs. så att den i sådana fall kanske i utrymmen som används för permanent boende.

     Vad som är attesterande organ regleras i överenskommelseförordning. För närvarande i 5 § Republikens presidents förordning (2006:110) om skötseln av de uppgifter i landskapet Åland som hör till det utbetalande organet för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). En överenskommelseförordning som ersätter denna beräknas träda i kraft under hösten 2015.

 

4 kap. Särskilda bestämmelser

 

13 Annan lagstiftning. Paragrafen innehåller information om annan landskapslagstiftning som har betydelse för regelverket om finansiering av landsbygdsnäringar.

 

14 § Sekretess. Landskapsregeringen har utan hinder av sekretesslagstiftningens huvudbestämmelser rätt att lämna uppgifter till jord- och skogsbruksministeriet, för vidarebefordran till vederbörande institution inom den Europeiska unionen, om det behövs för tillsynen och uppföljningen av att unionens bestämmelser har iakttagits vid unionens medfinansiering. Det finns för sekretess viktig bestämmelse i 17 § i tjänstemannalagen (1987:61) för landskapet Åland. Där framgår att en tjänsteman inte får ”utnyttja eller olovligen yppa sådan omständighet som kommit till hans eller hennes kännedom i tjänsten och som enligt särskilda bestämmelser skall hemlighållas eller som gäller annans hälsotillstånd eller som på grund av saken beskaffenhet annars uppenbarligen inte får yppas”.

 

15 § Ikraftträdande och övergångsbestämmelser. Landskapsregeringen avser att besluta om lagens ikraftträdande vid en tidpunkt snarast efter lagtingets beslut och presidentens behörighetskontroll.

 

2. Landskapslag om ändring av näringsstödslagen för landskapet Åland

 

På sätt som i förslaget till 6 § landskapslag om finansiering av landsbygdsnäringar föreslås så föreslås att i lagen intas en bestämmelse om rättelse. Landskapsregeringen föreslår dessutom, i enlighet med 26 § självstyrelselagen, att besvär över lagligheten av landskapsregeringens beslut med anledning av ett rättelseyrkande istället för direkt till högsta förvaltningsdomstolen ska få anföras hos Ålands förvaltningsdomstol (ÅFD). Härigenom främjas rättsäkerheten inom rättskipningen genom att besvär över ÅFD:s beslut kan överprövas av Högsta förvaltningsdomstolen. Det kan också i vissa fall vara ägnat att förenkla för enskilda om den första besvärsinstansen finns i landskapet.

 

3. Landskapslag om ändring av förvaltningslagen för landskapet Åland

 

Med bestämmelsen tydliggörs möjligheten för myndigheter att använda elektroniska system i sin ärendehantering. Elektroniska system kan underlätta ett förfarande för enskilda samtidigt riskerna för att oavsiktliga fel i ärendehantering kan begränsas. För en myndighet kan det medföra en förenklad och därigenom snabbare handläggning med en samlat minskad administrativ börda.

 

4. Landskapslag om återkrävande av stöd ur landskapets medel

 

Utan ändring i sak medför lagen att en korrekt hänvisning görs till bestämmelser i gällande fördrag om den Europeiska unionen.

 


Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

1.

L A N D S K A P S L A G
om finansiering av landsbygdsnäringar

 

     I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

 

 

1 kap.
Tillämpningsområde och stödmottagare

 

1 §

Tillämpningsområde

     Landskapsregeringen beslutar om beviljande av stöd för finansiering av landsbygdsnäringar vid verkställighet av

     1) landskapets nationella stöd för landsbygdsutveckling som beviljas enligt av landskapsregeringen fastställer stödordningar och därtill anslagna budgetmedel samt

     2) stöd som medfinansieras från den Europeiska unionen i enlighet med ett av den Europeiska kommissionen godkänt landsbygdsutvecklingsprogram.

     Med stöd avses i denna lag räntestöd, bidrag samt sådana ersättningar som stödmottagare kompenseras med för merkostnader och inkomstbortfall till följd av en verksamhets begränsningar eller till följd av utförda åtaganden.

     Vid förvaltning av medel från den Europeiska unionen ska iakttas vad som bestäms i den Europeiska unionens vid varje tidpunkt gällande bestämmelser om stöd för landsbygdsutveckling.

 

2 §

Stödmottagare

     En stödmottagare ska vara en fysisk eller juridisk person. Fysiska personer ska vara myndiga och ansvariga för att genomföra den åtgärd som ett stöd avser.

     Trots bestämmelsen i 1 mom. kan en fysisk person som bedriver jordbruk och inte är myndig beviljas stöd, om jordbruket samägs med minst en annan jordbrukare som är myndig, eller om det finns andra särskilda skäl att bevilja stöd till en omyndig fysisk person som bedriver jordbruk.

     Landskapsregeringen kan besluta närmare om förutsättningarna för att beviljas stöd i enlighet med särskilda stödordningar rörande stödmottagares ålder, kompetens, inkomst och om berörd fastighets areal.

 

3 §

Ansökan om stöd

     Landskapsregeringen kan besluta att en ansökan om stöd ska lämnas på en av landskapsregeringen fastställd blankett och undertecknas av den eller de sökande. De utredningar som behövs för beviljande av stöd ska fogas till ansökan. Landskapsregeringen kan besluta att en sådan blankett och till den hörande utredningar kan lämnas på elektronisk väg. Om en ansökan om stöd och till den hörande handlingar har sänts per post genom brev så anses den ha lämnats i tid om den har poststämplats senast den sista dagen för ansökan.

     Landskapsregeringen kan besluta närmare om tidsfrister för inlämnande av ansökan, om en sökandes ändring av uppgifter i ansökan och om överföring av ansökan till följd av en verksamhets överlåtelse till en ny ägare eller nyttjanderättsinnehavare.

 

2 kap.
Handläggning av ansökan om stöd

 

4 §

Stödbeslut

     Av ett beslut att bevilja stöd ska framgå dess ändamål samt förväntat resultat.

     Landskapsregeringen kan utan prövning i sak avslå en ansökan om stöd för ett åtagande om miljö- och klimatvänligt jordbruk, om den sökande under den tvåårsperiod som har föregått ansökan har frånträtt ett åtagande i samma sak.

     Landskapsregeringen kan besluta närmare om det minsta belopp som utbetalas per stödmottagare och per enskild åtgärd, samt närmare om villkoren för utbetalning av ersättning, rapportering och uppföljning, om de grunder som ska användas vid beräkning av den nedre gränsen för ersättning samt om frånträdande av ett åtagande eller överförande av ett stöd till en annan stödmottagare.

 

5 §

Tilläggsbetalning

     En tilläggsbetalning ska utan särskild ansökan göras till den som har fått ett lägre stödbelopp än denne borde ha fått, om detta skett på grund av uppenbara skrivfel, räknefel eller andra motsvarande fel vid landskapsregeringens handläggning. Om en tilläggsbetalning understiger 3 euro ger det ingen anledning till åtgärd.

 

6 §

Delgivning

     Vid delgivning per post genom brev anses ett beslut om stöd ha mottagits på den sjunde dagen efter avsändandet, om inte mottagaren visar att delgivningen har skett senare.

     Vid elektronisk delgivning anses ett beslut ha mottagits den dag det elektroniska meddelandet som innehåller beslutet har står till mottagarens förfogande på ett sådant sätt att meddelandet kan hanteras. Dagen för meddelandets sändande anses vara en sådan tidpunkt, om det inte ges en tillförlitlig redogörelse om att datakommunikationsförbindelserna inte har fungerat eller om en liknande omständighet, som har medfört att det elektroniska meddelandet har nått mottagaren vid en senare tidpunkt.

 

7 §

Rättelse och besvär

     En skriftlig begäran om rättelse av ett beslut kan ställas till landskapsregeringen inom 21 dagar efter det att beslutet har mottagits. Av ett rättelseyrkande ska framgå vilket beslut som önskas rättat och de omständigheter som rättelseyrkandet grundar sig på.

     Ett besvär över lagligheten av landskapsregeringens beslut med anledning av ett rättelseyrkande får anföras hos Ålands förvaltningsdomstol.

 

8 §

Sänkning av stödbelopp

     Landskapsregeringen kan besluta att ett beviljat stödbelopp ska sänkas eller inte alls utbetalas, om detta förutsätts i den Europeiska unionens lagstiftning eller om stödmottagaren inte har iakttagit de stödvillkor som grundar sig på åtagandet. Landskapsregeringen kan, i den omfattning som den Europeiska unionens regelverk kräver det, besluta närmare om grunderna för beslut att sänka eller att inte utbetala stödbelopp.

 

9 §

Återbetalning

     En stödmottagare ska utan dröjsmål återbetala ett stöd eller en del av stödet som denne fått felaktigt till för stort belopp eller uppenbart utan grund. Stödmottagaren ska betala tillbaka ett stöd eller en del av det också när det inte kan användas på det sätt som krävs enligt stödbeslutet. Landskapsregeringen kan, med undantag för ränta, besluta om ett belopp under vilket ett stöd inte behöver återbetalas.

     Utbetalning av stöd ska avbrytas och stödet återkrävas om

     1) förutsättningar eller villkor för beviljande eller utbetalning av stöd inte har uppfyllts,

     2) stödmottagaren har gett sådana felaktiga eller bristfälliga uppgifter som väsentligt har inverkat på beviljandet eller utbetalningen av stöd,

     3) stödmottagaren utan landskapsregeringens tillstånd har överlåtit det investeringsobjekt som stöds innan den tidsfrist som anges i stödbeslutet har gått ut,

     4) stödmottagaren har vägrat att bistå vid inspektion eller om

     5) den Europeiska unionens lagstiftning kräver det.

     Om stöd har beviljats flera stödmottagare gemensamt, svarar alla mottagare solidariskt för återbetalning av stödet.

     Landskapsregeringen kan helt eller delvis avstå från att återkräva ett belopp som betalats ut felaktigt eller utan grund eller från att ta ut den ränta som enligt 9 § ska betalas på beloppet, om en helhetsbedömning visar att det med hänsyn till stödmottagarens omständigheter och verksamhet är oskäligt att återkräva beloppet. Återkravet och indrivningen av ränta ska dock ske i den omfattning som det krävs i enlighet med den Europeiska unionens lagstiftning. Indrivning av ett återbetalningsskyldigt belopp kan ske i den ordning som gäller för utsökning av skatter och avgifter.

 

10 §

Ränta vid återbetalning

     Om inte landskapsregeringen i enlighet med 8 § 5 mom. beslutat annat ska på ett belopp som ska återbetalas betalas en fast årlig ränta på 6 procent. Om inte annat följer av den Europeiska unionens lagstiftning ska räntan beräknas enligt den tid som börjar 60 dagar efter beslutet om återbetalning och slutar när en fordran betalas eller, om det belopp som återkrävs dras av från en post som ska betalas senare, när avdraget görs.

 

3 kap.
Kontroll

 

11 §

Skyldighet att lämna uppgifter

     En stödmottagare är skyldig att meddela sådana förändringar som kan påverka stödbeloppet eller kan medföra att stödet återkrävs, eller att utbetalningarna avbryts eller inställs. Meddelandet ska ges skriftligen till landskapsregeringen senast 10 arbetsdagar efter det att stödmottagaren har fått kännedom om de förändrade förhållandena.

 

12 §

Inspektion

     Landskapsregeringen har rätt att genomföra inspektioner för prövning av en ansökan om stöd och vid tillsyn. Inspektion hos en sökande kan ske för att utreda förutsättningarna för att bevilja stöd.

     En sökande eller en stödmottagare är vid inspektion skyldig att bistå landskapets tjänsteman samt att utan rätt till ersättning på tjänstemannens begäran framlägga för tillsynen behövlig bokföring och andra behövliga handlingar. Med handlingar avses också uppgifter som har framställts eller lagrats med hjälp av automatisk databehandling eller på annat sätt. I den omfattning som tillsynen förutsätter det så kan en inspektion avse husdjursbyggnader, odlingar, produktions- och förädlingsanläggningar, lager samt försäljnings- och marknadsföringsutrymmen.

     En inspektion kan i den omfattning som en prövning av ansökan eller tillsyn kräver det omfatta byggnader, lokaler, omständigheter, informationssystem och handlingar som är betydelsefulla med hänsyn till berörd åtgärd. En inspektion får dock inte utföras i lokaler och utrymmen som till skydd för privatlivet omfattas av hemfrid.

     Bestämmelserna om inspektion för de ändamål som avses i 1 och 2 mom. avser även inspektörer

     1) som för ändamålet är utsedda av en av den Europeiska unionens institutioner,

     2) från attesterande organ som avses i Europeiska unionens bestämmelser om stöd för landsbygdsutveckling samt

     3) från oavhängiga revisionssamfund som utför inspektioner i enlighet med landskapsregeringens beslut.

     Med de begränsningar som enligt 3 mom. gäller för hemfrid kan landskapsregeringen besluta närmare om tillsyn av stödvillkor i den omfattning som förutsätts i den Europeiska unionens förordningar om finansiering av landsbygdsnäringar.

 

4 kap.
Särskilda bestämmelser

 

13 §

Annan lagstiftning

     Om inte annat särskilt föreskrivs i denna lag finns bestämmelser om

     1) förfarandet i förvaltningsärenden i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland samt

     2) allmänna villkor för stöd i landskapslagen (1988:50) om lån, räntestöd och understöd ur landskapets medel samt om landskapsgaranti.

 

14 §

Sekretess

     Utan hinder av bestämmelserna om tystnadsplikt i landskapslagen (2007:88) om behandling av personuppgifter inom landskaps- och kommunalförvaltningen har landskapsregeringen rätt att till en behörig riksmyndighet lämna sekretessbelagda uppgifter för vidarebefordran till berörd institution inom den Europeiska unionen, om det behövs för tillsynen och uppföljningen av att den Europeiska unionens bestämmelser har iakttagits vid den Europeiska Unionens medfinansiering.

     I landskapslagen (1977:72) om allmänna handlingars offentlighet finns bestämmelser om offentlighet och om sekretess i allmänna handlingar.

 

15 §

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

     Denna lag träder i kraft den

     Genom denna lag upphävs landskapslagen (2007:63) om finansiering av landsbygdsnäringar. Stöd som före denna lags ikraftträdande har sökts och beviljats enligt bestämmelserna i den tidigare lagen, ska prövas, avgöras och behandlas enligt den tidigare lagen. Vid utbetalning, övervakning och återkrav av stöd ska dock det förfarande tillämpas som gäller enligt denna lag, om inte något annat följer av Europeiska unionens lagstiftning.

 

__________________

 

2.

 

L A N D S K A P S L A G
om ändring av näringsstödslagen för landskapet Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut fogas till näringsstödslagen (2008:110) för landskapet Åland nya 7a och 7b §§ som följer:

 

7a §

Rättelse

     En sökande som är missnöjd med ett beslut om stöd kan, inom 21 dagar efter det att denne har mottagit beslutet, skriftligen lämna ett rättelseyrkande till landskapsregeringen. Av ett rättelseyrkandet ska framgå vilket beslut som önskas rättat och de omständigheter som rättelseyrkandet grundar sig på.

     Vid elektronisk delgivning anses beslutet med handlingarna ha mottagits den dag det elektroniska meddelande som innehåller beslutet och dessa handlingar står till mottagarens förfogande på ett sådant sätt att meddelandet kan hanteras. Dagen för avsändandet av meddelandet anses vara en sådan tidpunkt, om det inte ges en tillförlitlig redogörelse om att datakommunikationsförbindelserna inte har fungerat eller om en motsvarande omständighet, som har lett till att det elektroniska meddelandet har nått mottagaren vid en senare tidpunkt.

     Vid delgivning per post genom brev anses beslutet med handlingarna ha mottagits på den sjunde dagen efter avsändandet, om inte mottagaren visar att delgivningen har skett senare.

 

7b §

Besvär

     Ett besvär över lagligheten av landskapsregeringens beslut med anledning av ett rättelseyrkande får anföras hos Ålands förvaltningsdomstol.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

 

__________________

 

3.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av förvaltningslagen för landskapet Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut fogas till 13 § förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland ett nytt 2 mom. som följer:

 

13 §

Handlingars innehåll

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Bestämmelser om myndigheters elektroniska tjänster och kommunikation finns i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (FFS 13/2003) samt i lagen om stark autentisering och elektroniska signaturer (FFS 617/2009).

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

 

__________________

 

4.

 

L A N D S K A P S L A G
om återkrävande av stöd ur landskapets medel

 

     I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

 

1 §

Återkrav

     Om kommissionen har konstaterat att ett stöd ur landskapets medel strider mot artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt eller mot bestämmelser i kommissionens beslut nr 3855/91/EKSG om gemenskapsregler för stöd till stålindustrin, kan stödet i enlighet med kommissionens beslut helt eller delvis återkrävas hos mottagaren.

 

2 §

Ikraftträdande

     Denna lag träder i kraft den

     Med ikraftträdandet av denna lag upphävs landskapslagen (1995:46) om återkrävande av stöd ur landskapets medel.

 

 

 

Mariehamn den 27 augusti 2015

 

 

L a n t r å d

 

 

Camilla Gunell

 

 

Föredragande minister

 

 

Fredrik Karlström

 


Bilaga – Förteckning med EU-bestämmelser om finansiering av landsbygdsnäringar

 

 

Följande unionsbestämmelser är viktiga för finansiering av landsbygdsnäringar:

 

-      Gemensamma förordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006.

 

-      Landsbygdsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005.

 

Kompletterande förordningar:

32014R0807 om komplettering av landsbygdsförordningen.

32014R0808 om regler för tillämpningen av landsbygdsförordningen.

 

-      Kontrollförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008.

 

Kompletterande förordningar:

32013R1306 om det integrerade administrations- och kontrollsystemet och villkor för avslag på eller indragning av betalningar samt administrativa sanktioner som gäller för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och tvärvillkor.

32014R809 om regler för tillämpning av förordningen vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet, landsbygdsutvecklingsåtgärder och tvärvillkor.

32014R0906 om komplettering av förordningen vad gäller utgifter för offentlig intervention.

32014R0907 om komplettering av förordningen vad gäller utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, avslutande av räkenskaper, säkerheter och användning av euron.

32014R0908 om tillämpningsföreskrifter för förordningen med beaktande av utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, räkenskapsavslutning, regler om kontroller, värdepapper och öppenhet.

 

-      Stödförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009.

 

-      Marknadsordningsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007.