Lagförslag 28/2022-2023

Lagtingsår: 2022-2023
Typ av dokument: Lagförslag

Ladda ner Word-dokument

 

LAGFÖRSLAG nr 28/2022-2023

 

Datum

 

 

2023-05-17

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Ändring av elmarknadslagstiftningen

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår ändringar i lagstiftningen om elmarknaden främst mot bakgrund av elmarknadsdirektivets krav. Således föreslås ett regelverk om tvistlösning som avses i artikel 26 i elmarknadsdirektivet. En tvistlösningsnämnd ska ansvara för tvistlösning utanför domstol där parterna är elföretag och näringsidkare som är slutkunder hos dem. Om en konsument är slutförbrukare kan i stället ett ärende föras till konsumenttvistenämnden i landskapet Åland, vilken finns i anslutning till Ålands landskapsregering.

     Hushållskunder och mikroföretag föreslås kostnadsfritt få tillgång till ett verktyg som ger dem möjlighet att jämföra elleveranserbjudanden från leverantörer med betydande marknadsinflytande.

     Ett krav på projekttillstånd föreslås infört för byggande av elledningar med nominell spänning 110 kilovolt eller mer. Det är ägnat att ge landskapet bättre möjligheter att följa och tillvarata helhetsintressen som rör elsystemet och elöverföringsbehovet.

 

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

Regelverkets utveckling. 3

2. Förslag. 4

3. Lagstiftningsbehörighet 5

4. Beredning. 5

5. Förslagets följder 5

Detaljmotivering. 6

1. Ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av rikslagstiftning om elmarknaden. 6

2. Ändring av 4 § landskapslagen om av landskapslagen om Ålands energimyndighet 8

3. Landskapslag om Ålands tvistenämnd för energimarknaden. 8

Lagtext 12

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av rikslagstiftning om elmarknaden. 12

L A N D S K A P S L A G om ändring av 4 § landskapslagen om Ålands energimyndighet 13

L A N D S K A P S L A G om Ålands tvistenämnd för energimarknaden. 14

BILAGA 1 – rikets elmarknadslag. 18

BILAGA 2a – utkast till landskapsförordning. 79

BILAGA 2b – riksförordning om utredning och mätning av elleveranser 81

Statsrådets förordning om utredning och mätning av elleveranser 81

Parallelltexter 105

 


 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

Energipolitikens huvudsyfte är att ge förutsättningar för en trygg, säker och hållbar energi till rimligt pris. Bestämmelser om elmarknadens funktion finns i landskapslagen (2015:102) om tillämpning i landskapet Åland av rikslagstiftning om elmarknaden samt i den med stöd av landskapslagen gällande landskapsförordningen (2015:108) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om elmarknaden. Med stöd av dessa författningar tillämpas elmarknadslagen (FFS 588/2013) med vissa avvikelser, samt 3 och 4 kap. lagen om tillsyn över el- och naturgasmarknaden (FFS 590/2013) till den del de bestämmelserna gäller elenergi. Med stöd av regelverket har med vissa avvikelser dessutom fjorton förordningar och föreskrifter gjorts tillämpliga. Bestämmelserna om elmarknaden rör huvudsakligen produktion, överföring, distribution och leverans av el. Särskilda bestämmelser i energifrågor finns också i annan lagstiftning, som exempelvis rör certifiering och angivande av elens ursprung, utsläppshandel, ekodesign för och energimärkning av produkter samt bestämmelser om energideklaration för byggnader.

     Det är ett långsiktigt mål för den Europeiska unionen att till år 2050 minska växthusgasutsläppen med 80–95 procent jämfört med 1990 års nivåer. Samtidigt ska en trygg energiförsörjning och bibehållen konkurrenskraft bevaras. Medlen att nå dessa mål omfattar energieffektivitet, förnybara energikällor, energimärkning och ökat samarbete inom unionen och det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet såväl som samarbete med länder utanför. Unionens bestämmelser har sedan landskapslagstiftningens tillkomst stärkts och delvis ändrats främst genom ikraftträdande av

-    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/943 om den inre marknaden för el, och

-    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om ändring av direktiv 2012/27/EU, nedan kallat elmarknadsdirektivet.

     Landskapsregeringen och dess allmänna förvaltning har ett myndighetsansvar för energiområdet. Ärenden som rör energifrågor handläggs vid landskapsregeringens infrastrukturavdelning och Ålands energimyndighet, se landskapslagen (2015:103) om Ålands energimyndighet. Ålands energimyndighet har tillsyns-och övervakningsansvar över elmarknaden.

 

Regelverkets utveckling

 

Finlands elmarknadslag har efter blankettlagstiftningens ikraftträdande ändrats nio gånger[1]. Förändringarna har bland annat följt utvecklandet av informationssystem, nätkvalitetskrav, prissättning av nättjänstsavgifter, beredskapsplanering, lagtekniska följdändringar efter ändringar i annan lagstiftning samt ändringar i unionslagstiftningen. Ändringarna blev tillämpliga på Åland från det att de trätt i kraft i riket, om inte annat följt av avvikelser i landskapslagstiftningen.

     Två betydande förändringar rör krav på ett centraliserat informationsutbyte samt tillträde till nät för småskalig elproduktion. Till följd av ändringar i rikets elmarknadslag (FFS 730/2021 och FFS 891/2021) ska Kraftnät Åland Ab som systemansvarig för stamnätet upprätthålla ett system med centraliserat informationsutbyte för el-detaljmarknadens centrala processer. I detta informationssystem ska finnas, och kunna förmedlas, uppgifter om leverantörsbyte, om flyttningar och om mätuppgifter. Systemet avses på längre sikt få positiva följder för berörda företag, det blir enklare för enskilda företag att sammanställa information av olika slag av betydelse deras verksamhet och utveckling. Men det innebär också direkta skyldigheter för detaljförsäljare, distributionsnätsinnehavare, andra nätinnehavare och fastighetsinnehavare att till informationssystemet lämna korrekta uppgifter, samt att utan dröjsmål korrigera felaktiga uppgifter. De åläggs också att ha med det centrala informationssystemet kompatibla dataöverföringssystem.

     Enligt artikel 14 i elmarknadsdirektivet ska medlemsstaterna säkerställa att hushållskunder och mikroföretag har kostnadsfri tillgång till ett verktyg som jämför elleveranserbjudanden från olika leverantörer. Ett sådant verktyg ska vara oberoende av marknadsaktörer och säkerställa att elföretag ges lika behandling i sökresultat. Enligt landskapet lagstiftning ska detaljförsäljare med betydande marknadsinflytande till Ålands landskapsregering lämna uppgifter om försäljningsvillkor och priser. Landskapsregeringen kan ge närmare föreskrifter om de uppgifter som omfattas och hur de ska specificeras. Se 76 och 68 §§ Finlands elmarknadslag.

     Enligt 93 § 4 mom. i rikets elmarknadslag ska distributionsnätsinnehavaren och detaljförsäljaren sända ett meddelande till sin avtalspart om hur och från när priser eller andra avtalsvillkor ändras, samt om vad som ligger till grund för ändringen. Där ska dessutom nämnas om slutförbrukarens rätt att säga upp avtalet. Ett sådant meddelande kan lämnas med elräkningen, där det ska framgå var avtalsparten får närmare information om de priser och andra avtalsvillkor som rör den berörde slutförbrukaren. Om avtalsparten är en konsument får en ändring av avtalsvillkoren träda i kraft tidigast en månad efter att ett sådant meddelande sänts. För andra slutförbrukare får en ändring av avtalsvillkoren träda i kraft tidigast två veckor efter att ett meddelande sänts.

 

2. Förslag

 

Landskapsregeringen föreslår att ett krav på projekttillstånd införs för elledningar med nominell spänning 110 kilovolt eller mer. Det är ägnat att ge landskapet bättre möjligheter att följa och tillvarata intressen som rör elsystemet och elöverföringsbehovet som helhet.

     Landskapsregeringen föreslår att till regelverket fogas en ny lag om Ålands tvistenämnd för energimarknaden. Organet blir ett oavhängigt och opartiskt organ som kan behandla elmarknadstvister som anhängiggjorts av andra slutkunder än konsumenter. Till rikets behörighet hör ärenden där enskilda konsumenter är slutkunder, vilket följer av 27 § 10 punkten självstyrelselagen. Sådana ärenden kan anhängiggöras vid konsumenttvistenämnden i landskapet Åland. En konsument kan som första åtgärd innan en sådan kontakt tas, söka rådgivning hos Ålands ombudsmannamyndighet. Ålands ombudsmannamyndighet ansvar följer av 30 § 11 punkten självstyrelselagen och med stöd av en överenskommelseförordning (2014:46) om skötseln på Åland av uppgifter som gäller konsumentrådgivning. Ålands tvistenämnd föreslås få minst tre och högst fem medlemmar, bland en ordförande och en vice ordförande, samt två ersättare som inte är personliga. Nämndens uppgift är att ge rekommendationer om lösning av enskilda tvister mellan elföretag och slutkunder som inte är konsumenter, och som gäller rättigheter och skyldigheter enligt elavtal som avses i landskapslagen (2015:102) om tillämpning i landskapet Åland av rikslagstiftning om elmarknaden. Handläggningen är inte muntlig, men sakkunniga kan höras. Förlikning ska eftersträvas. Nämnden får inte handlägga ett ärende som har inletts eller avgjorts vid domstol. Det finns andra slag av ärenden som nämnden inte behöver behandla. Exempelvis gäller detta om ett ärende förutsätter användning av muntliga bevismedel eller då det är svårt att utreda och fordrar för stora resurser.

     Landskapsregeringen föreslår att detaljförsäljare av energi, med betydande marknadsinflytande, åläggs att publicera prisuppgifter som ger hushållskunder och mikroföretag möjligheter att kostnadsfritt jämföra deras elleveranserbjudanden. Uppgifterna ska åtminstone omfatta priser för viss årsförbrukning för en lägenhet och ett egnahemshus, till en av landskapsregeringen fastställd årsförbrukning. Landskapsregeringen avser att för detta ändamål ålägga detaljförsäljarna att fylla i en fastställd elektronisk blankett, som ska publiceras på företagets hemsida. I anslutning dessa beskrivningar ska detaljförsäljaren informera om att det på Ålands landskapsregerings hemsida finns länkar till övriga aktörer som erbjuder elleveranser.

 

3. Lagstiftningsbehörighet

 

Med blankettlagstiftning genomförs till väsentliga delar den Europeiska unionens bestämmelser på området. Lagstiftningsbehörigheten om elmarknaden är delad mellan Åland och Finland. Ett med Finland harmoniserat regelverk underlättar därför arbetet med att utveckla ett omfattande rättsområde enligt den Europeiska unionens krav, och möjliggör en anpassning av regelverket för landskapets särskilda behov.

     Bestämmelser om energi och elmarknad hör huvudsakligen till området för näringsverksamhet, som enligt 17 § 22 punkten självstyrelselagen hör till landskapets lagstiftningsbehörighet. Till rikets behörighet hör bl.a. främjande av konkurrens, konsumentskydd, utrikeshandel, standardisering, försörjningsberedskap och skadestånd som avses i 27 § 10, 12, 19, 34 och 41 punkterna självstyrelselagen. Bestämmelser som rör konsumentskydds-, avtals- och köprättsregler som hör till rikets lagstiftningsbehörighet finns i rikets elmarknadslag. I 1 kap. 4 § konsumentskyddslagen (FFS 38/1978) definieras begreppet konsument som ”en fysisk person som skaffar en konsumtionsnyttighet huvudsakligen för annat ändamål än den näringsverksamhet som han idkar”. Då konsumentskyddslagen inte omfattar elektricitet så infördes tvingande konsumentskyddsbestämmelser redan i rikets tidigare elmarknadslag (i 6a kap.). Bestämmelser om allmän avtals- och köprätt hör också till rikets lagstiftningsbehörighet.

 

4. Beredning

 

Ärendet har under tiden 30 mars till 2 maj 2023 varit på remiss till Ålands landskapsregerings regeringskansli och konsumenttvistenämnden i landskapet Åland, Ålands Näringsliv, Företagarna på Åland, Ålands elandelslag, Mariehamns Energi Ab, Allwinds Ab, Vind AX Ab, Kraftnät Åland Ab, Ålands ombudsmannamyndighet. Av dessa har synpunkter lämnats av konsumenttvistenämnden i landskapet Åland, Företagarna på Åland, Ålands elandelslag, Mariehamns Energi Ab, Kraftnät Åland Ab samt Ålands ombudsmannamyndighet.

 

5. Förslagets följder

 

Detta förslag bedöms i sig inte få direkta följder för miljö eller jämställdhet. Förslaget bedöms heller inte få någon väsentlig betydelse för elföretagens verksamhet eller för landskapets organisation. Det är i grunden ägnat att främja en hög driftssäkerhet och skäliga priser för slutförbrukarna, dvs att nå det inledningsvis nämnda målet att ge förutsättningar för en trygg, säker och hållbar energi till rimligt pris. Genomförda ändringar har syftat till att främja produktionsformer som inte släpper ut växthusgaser, samt att slutförbrukare i högre grad har möjlighet att välja sådan förnybar energi. Stabila elpriser och en ökad icke-fossil elproduktion kan fortsatt på sikt bidra till en minskning av växthusgasutsläppen.

     Meningsskiljaktigheter kan uppstå i frågor som rör nyttjande av distributionsnätskapacitet. Ökade möjligheter till mikroproduktion kan öka riskerna för sådana meningsskiljaktigheter. Den aktuella lagstiftningen ger slutförbrukare möjligheter att från ett särskilt tvistlösningsorgan få en rekommendation till lösning av en konflikt, utan att vända sig direkt till domstol. I de fall slutförbrukaren är en enskild konsument hör detta till rikets behörighet såsom konsumentskydd, och ska därför handläggas vid Ålands ombudsmannamyndighet. Detta sker enlighet med överenskommelseförordningen (2014:46) om skötseln på Åland av uppgifter som gäller konsumentrådgivning. Landskapet behöver dock en organisation för tvistlösning i de fall slutförbrukaren är ett företag. Denna uppgift föreslås förd till ett nybildat organ benämnt Ålands tvistenämnd för energimarknaden. Kostnaderna för nämnden utgörs närmast av ersättningen till dem som deltar i nämndarbetet samt det antal ärenden de behandlar. Utan någon erfarenhet av konflikter av detta slag är det mycket svårt att uppskatta hur många ärenden som kommer att handläggas i ett inledningsskede och därefter, och därför vilka kostnaderna kan bli.

 

Detaljmotivering

 

1. Ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av rikslagstiftning om elmarknaden

 

4 § Avvikelser från rikets elmarknadslag. I 4 § landskapslagen föreslås 3a och 5a punkter fogade samt föreslås att paragrafens 4 och 10 punkter ändras, så som beskrivs nedan.

     Enligt 3a punkten ska funktioner som rör de centraliserade informationsutbytestjänsterna skötas av den systemansvariga för stamnätet, dvs. av Kraftnät Åland Ab. Enligt rikslagstiftningen krävs att ett helägt dotterbolag ska sköta dessa uppgifter. Det har motiverats dels av det ökar genomsynligheten av avgifter för centraliserade informationsutbytestjänster , dels säkerställs att den lagbaserade monopolfunktionen inklusive datalagret inte kan säljas till någon annan verksamhetsutövare. Ett sådant helägt dotterbolag bedöms inte vara ändamålsenligt med landskapets förhållanden, det bedöms medföra särkostnader som ger en begränsad nytta.

     I 4 punkten föreskrivs i gällande landskapslag om ett undantag från det krav på projekttillstånd som föreskrivs i 14-17 §§ rikets elmarknadslag. De högsta spänningsnivåerna i landskapets elnät har under lång tid varit 45 kilovolt ledningar, vilka förvaltas av den systemansvariga stamnätsinnehavaren (Kraftnät Åland Ab). I vissa fall kan fordras bygglov enligt plan- och bygglagen (2008:102) för landskapet Åland samt miljötillstånd enligt landskapslagen (2008:124) om miljöskydd. Landskapsregeringen ser det som ändamålsenligt att införa projekttillstånd för de fall ett projekt avser byggande av elledning med nominell spänning 110 kilovolt eller mer. Få sådana ledningar finns i dag, de kommer sannolikt att bli fler med byggande av allt större vindkraftverk och vindkraftsparker. Med ett projekttillståndsförfarande får landskapet möjlighet att ingripa för att tillvarata intressen som rör för elsystemet och elöverföringsbehoven som helhet. Förfarandet ska omfatta ledningar, sammanlänkningar och anslutningsledningar som hör till elnätet. Däremot ska det inte omfatta transformator- och kopplingsstationer, och inte heller byggande av interna elledningar i en fastighet eller fastighetsgrupp. Projekttillstånd ska beviljas av Ålands energimyndighet. I 17 § rikets elmarknadslag finns särskilda bestämmelser om kommuners roll vid byggande av elledning med en nominell spänning på minst 110 kilovolt. Enligt riksbestämmelsen fodras kommunens samtycke. Landskapsregeringen föreslår i stället att kommunen ska kunna förbjuda markanvändning eller byggande som strider mot detaljplan. Bestämmelser om detaljplan och detaljplans rättsverkan finns i 5 kap. plan- och bygglagen (2008:102) för landskapet Åland. Vid markanvändning och byggande ska en detaljplan följas, vilket kan innebära ett förbud mot en markanvändning eller ett byggande som strider mot planen. Trots att ett projekt strider mot en kommunal detaljplan ska dock landskapsregeringen, med stöd av landskapslagen (1979:62) om expropriation av fast egendom och särskilda rättigheter, mot full ersättning kunna bevilja ett projekt om ett allmänt behov kräver det.

     Enligt 5a punkten lämnas beredskapsplaner och ändringar i dem till Ålands landskapsregering, som lämnar dem vidare till rikets energimyndighet. Beredskapsplanering hör till riksbehörighet, så att nätinnehavare som regel i Finland ska lämna dessa planer direkt till den berörda riksmyndigheten. För landskapets förhållanden är det dock ändamålsenligt att uppgiftslämnandet från åländska subjekt organiseras med Ålands landskapsregering som mellanhand. Denna ordning är ändamålsenlig för nätinnehavarna och landskapets myndigheter samt för att tillgodose skötseln av de förvaltningsuppgifter som regleras i Republikens presidents förordning (2000:80) om skötseln i landskapet Åland av förberedande uppgifter för undantagsförhållanden.

     I paragrafens 10 punkt ändras en hänvisning utan att det innebär ändring i sak. Ändringen är en följd av teknisk ändring år 2019 i 49 § elmarknadslagen (FFS 2019/108). Tidigare hänvisades till 49 § 1 mom. 3-4 punkterna, vars innehåll i sak nu finns i 49 § 2 mom. 1 punkten.

 

5 § 1 mom. Avvikelser frånrikets elmarknadslag som rör kvalitetskrav i fråga om distributionsnätets funktion. I 119 § 1 mom. rikets elmarknadslag har införts en bestämmelse[2] som syftar till att främja driftsäkerhet och kvalitet i distributionsnäten. Kravet ansluter till procentandelen jordkablar i enskilda distributionsnätsinnehavares medelspänningsnät. (I riket avses med medelspänningsnät elnät på över 1 kilovolt och under 70 kilovolt.) Ett sådant krav är inte ändamålsenligt för landskapets förhållanden. Landskapsregeringen föreslår därför att det krav på driftssäkerhet som gällt enligt den tidigare 119 § 1 mom. fortsättningsvis ska gälla. I detta syfte infogas i bestämmelsen att ett distributionsnät ska planeras, byggas och upprätthållas så att nätet senast den 31 december 2028. uppfyller de krav i fråga om nätets driftsäkerhet och tillförlitlighet som en systemansvarig stamnätsinnehavare ställt.

 

Ikraftträdelsebestämmelse. Landskapslagen föreslås träda i kraft vid en tidpunkt som landskapsregeringen beslutar, avsikten är att den ska träda i kraft så snart som möjligt.

 


 

 

2. Ändring av 4 § landskapslagen om av landskapslagen om Ålands energimyndighet

 

Ändringen i 4 § är en följd av att tidigare unionslagstiftning från och med den 4 juli 2019 har ersatts med ny unionslagstiftning enligt följande:

 

äldre unionslagstiftning

ny unionslagstiftning

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 713/2009 om inrättande av en byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter, har ersatts med

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/942 om inrättande av Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 714/2009 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel och om upphävande av förordning (EG) nr 1228/2003

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/943 om den inre marknaden för el, nedan elhandelsförordningen

 

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72 (EG) om inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om ändring av direktiv 2012/27/EU

 

 

3. Landskapslag om Ålands tvistenämnd för energimarknaden

 

1 § Uppgifter. Tvistenämnden för energimarknaden föreslås behandla elmarknadstvister som anhängiggjorts av andra slutförbrukare än konsumenter. Nämndens ska utgöra det tvistlösningsorgan som avses i artikel 26 i elmarknadsdirektivet för besvär som anförs av andra slutförbrukare än konsumenter i fråga om elföretag. Tvistlösning som anförs av konsumenter ska anhängiggöras vid konsumenttvistenämnden i landskapet Åland.

 

2 § Definitioner. Definitionerna och lagens terminologi överensstämmer med definitioner i elmarknadslagen och elmarknadsdirektivet.

 

3 § Behörighet. Nämndens uppgift är att ge rekommendationer om hur enskilda tvister bör lösas i de tvister som förtecknas i paragrafen. Nämnden kan om den så beslutar, på begäran av domstol, en part eller på eget initiativ, också ge utlåtanden till domstolar när dessa behandlar ärenden som hör till nämndens behörighet.

 

4 § Medlemmar och föredragande. Nämnden har ordförande och en viceordförande samt högst tre andra medlemmar. För medlemmarna finns ersättare som inte är personliga. Alla medlemmar är i bisyssla. Också föredraganden har uppgiften som bisyssla. Det bör finnas juridisk kompetens inom nämnden.

 

5 § Tjänsteansvar och jäv. Nämndens medlemmar och föredragandena handlar under tjänsteansvar, även om de inte är tjänstemän vid nämnden.

 

6 § Inledande och beredning av ett ärende. Ett ärende inleds genom en skriftlig eller elektronisk ansökan. För tydlighetens skull nämns elektronisk ansökan särskilt i momentet.

     Ett bemötande av ansökan ska begäras från en sökandes motpart. Inget bemötande behöver dock begäras om en ansökan konstateras vara uppenbart grundlös. Regeln att ge en motpart tillfälle att bemöta ett krav är grundläggande för en opartisk prövning, och förutsätter att en motpart delges det material som den sökande har lämnat nämnden och som eventuellt kan inverka på en rekommendation. Bestämmelser om delgivning finns i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland.

     En sökande kan när som helst avstå från sitt krav på handläggning av sitt ärende.

     Utöver begreppen inledning och beredning, som nämns i paragrafrubriken finns begreppet rekommendation, vilket också nämns i 11 §. Nämndens uppgift är att i ärenden där elföretag är slutförbrukare, ge rekommendationer om hur enskilda tvister bör lösas, som rör rättigheter och skyldigheter enligt landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av rikslagstiftning om elmarknaden. En sådan rekommendation har således inte en verkställbar rättsverkan, såsom ett förvaltningsbeslut eller en dom har.

 

7 § Utredning av ett ärende. Nämnden får i syfte att utreda ett ärende höra sakkunniga, inhämta utlåtanden och andra utredningar samt förrätta syn. Nämnden svarar själv för de kostnaderna som kan följa av sådan utredning. I enlighet med paragrafens 2 mom. får inte som sakkunnig anlitas en person som står i sådant förhållande till en part eller till saken att personens trovärdighet äventyras. Denna bestämmelse motsvarar 17 kap. 34 § i rättegångsbalken om sakkunnigjäv.

 

8 § Avstående från behandling av ett ärende. Om det är känt att ett ärende har inletts eller har avgjorts vid domstol så får nämnden inte handlägga det.

     Nämnden kan lämna ett ärende obehandlat om det inte är ändamålsenligt att använda nämndens resurser för att bereda ett ärende som täcks av andra organs beredning, då en handläggning vid nämnden inte är till nytta för parterna, eller som av det av något annat skäl inte är ändamålsenligt att nämnden ska handlägga ärendet.

     Nämnden behöver inte handlägga ett ärende som förutsätter att muntliga bevismedel används. Med det avses hörande av vittnen under ed eller försäkran och hörande av sakkunniga under sanningsförsäkran. Nämndens handläggning är skriftlig, parterna är inte närvarande vid nämndens sammanträden. Ett muntligt förfarande lämpar sig dåligt, då nämndens verksamhet är avsett att vara flexibelt och formfritt. Ett ärende som förutsätter muntlig bevisning hanteras bäst i domstol.

     I samma ärende kan ingå tvistefrågor som kan utredas utifrån skriftligt material såväl som frågor som förutsätter muntlig behandling. I sådana fall kan nämnden ge en rekommendation i de frågor som utretts och låta bli att kommentera de frågor som inte tillförlitligt kan utredas på de skriftliga handlingarna.

     Nämnden behöver inte handlägga ett ärende som har inletts eller avgjorts i domstol eller i något annat organ för lösning av tvister. Bestämmelsens syfte är att undvika överlappande arbete med andra organ som handlägger motsvarande ärenden. Exempel på sådana organ är skiljemannaförfarande och andra avtalsbaserade organ.

     Om en sökandes motpart är i konkurs så utgör det en grund för att inte behandla ärendet. Ärenden som gäller konkursfordringar och eventuell protestering av dem handläggs i enlighet med konkurslagstiftningen.

     Ett ärende behöver inte handläggas om det inte är ändamålsenligt för nämnden att behandla det, på den grund att det är svårt att utreda. Det kan vara fallet om utredning av ett ärende bedöms fordra oskäligt stora resurser för nämnden, vars medlemmar har uppgiften som bisyssla och vars arbete är avsett att göra det enklare för parterna att bli eniga. Det kan i sådana fall det vara mer ändamålsenligt att ärendet förs till domstol.

     Om ordföranden eller vice ordföranden beslutar att inte behandla ett ärende ska sökanden och motparten ges ett motiverat beslut till detta. Det motiverade beslutet ska innehålla såväl beslutet om att inte behandla ärendet som en klargörande av beslutets grunder.

     Om en sökande återkallar sin ansökan så förfaller behandlingen av ärendet i nämnden. Sökanden får återkalla sin ansökan i vilket skede av behandlingen som helst.

 

9 § Behandling av ärenden i nämnden samt beslutsförhet vid sammanträde. Nämndens beslut till rekommendation fastställs vid nämndens sammanträde på föredragning och utifrån skriftligt material. Som föredragande verkar en för uppgiften förordnad föredragande.

 

10 § Behandling av ärenden i andra fall. Ordföranden och vice ordföranden får ensamma lämna en rekommendation på föredragning, om nämndens beslutspraxis i likartade ärenden är vedertagen, samma tvistefråga har avgjorts genom ett tidigare beslut av nämnden, eller om ärendet är uppenbart ogrundat, av ringa betydelse eller klart i fråga om sak och enkelt i rättslig mening. Dessutom förutsätts det att den som lämnar en rekommendation och föredraganden är eniga om beslutet.

 

11 § Rekommendation om hur ärendet bör behandlas. En rekommendation med motivering ges skriftligen senast 90 dagar efter det att nämnden har haft tillgång till allt det material som behövs för att behandla ärendet.

     Nämnden kan förlänga fristen med ytterligare 90 dagar, och ska då meddela parterna om förlängningen samt om den uppskattade tidpunkten för när en rekommendation kommer att ges.

 

12 § Omröstning. I enlighet med hur det föreskrivs i 23 kap. 1, 3–6 och 8 § rättegångsbalken (FFS 4/1734) ska omröstning ske, om nämnden inte kan enas om en rekommendation. Av detta följer bland annat att varje medlem i sådana fall ska säga sin mening och motivera den, om den skiljer sig från en tidigare framförd motivering. Om en omröstning medför lika röstetal ska den mening gälla som ordföranden omfattar.

 

13 § Rekommendationens natur och besvärsförbud. Nämndens beslut är lösningsrekommendationer. De är därför inte verkställbara, och de har inte samma rättsverkningar som ett förvaltningsbeslut eller en dom. Ändring i beslutet får inte sökas genom besvär. Handläggning vid nämnden utgör inte heller något hinder för att föra ärendet till behörig myndighet eller domstol för prövning. Ingen möjlighet att söka ändring behövs eftersom nämndens beslut till rekommendationer inte är verkställbara och inte har samma rättsverkningar som ett förvaltningsbeslut eller en dom. Samma ärende kan på vanligt sätt exempelvis föras till allmän domstol för prövning. Besvärsförbudet föreslås gälla alla tvister som nämnden fattar. Ändring får inte sökas i det beslut i vilket sakfrågan avgörs och inte heller i ett beslut om att lämna ett ärende utan avgörande eller prövning.

     När nämnden ger sin rekommendation ska parterna informeras om det besvärsförbud som anges i 1 mom. samt det faktum att det är frågan om rekommendationer till parterna.

 

14 § Ersättning till landskapet för utredningskostnader. Om nämndens rekommendation till sin viktigaste del är ofördelaktig för ett elföretag som är svarande, eller för någon annan part på elmarknaden, ska nämnden i rekommendationen ange hur stora kostnader landskapet har orsakats genom att utlåtanden och utredningar har inhämtats och syn har förrättats. Landskapet kan få ersättning för kostnaderna att utreda ett ärende om det elföretag som är svarande har fått en ofördelaktig rekommendation, inte har följt rekommendationen och därefter förlorar en rättegång i samma ärende. Domstolen kan då besluta om ersättning till landskapet.

 

15 § Partskostnader. Nämndens behandling av ett ärende är avgiftsfritt för parterna. Parterna svarar själva för sina egna kostnader, såsom utgifter för ombud och egna utredningar.

 

16 § Ikraftträdande. Ålands landskapsregering föreslås besluta närmare om landskapslagens ikraftträdande. En avsikt härvid är att kunna ge de som förordnas till nämndeuppdrag en rimlig förberedelsetid.

 


 

 

Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.

 

 

1.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av rikslagstiftning om elmarknaden

 

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     ändras 2 § 1 mom. 4 § 4 och 10 punkterna landskapslagen (2015:102) om tillämpning i landskapet Åland av rikslagstiftning om elmarknaden och inledningssatsen till 5 § 1 mom. samt

     fogas till lagens 4 § nya 3a, 5a punkter och till paragrafen nya 2 och 3 mom. samt till 7 § ett nytt 4 mom. som följer:

 

 

2 §

Förvaltning

     Om inte annat särskilt föreskrivs i denna landskapslag eller i annan landskapslag ska de förvaltningsuppgifter som enligt de i 1 § nämnda rikslagarna ankommer på statens myndigheter i landskapet skötas av landskapsregeringen, till den del förvaltningen hänför sig till uppgifter inom landskapets lagstiftningsbehörighet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

4 §

Avvikelser från rikets elmarknadslag

     Med avvikelse från bestämmelserna i rikets elmarknadslag

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     3a) 8 § 3 punkt sköts de funktioner som hänför sig till de centraliserade informationsutbytestjänsterna för elhandeln av den systemansvariga för stamnätet,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     4) 17 § kan kommunen förbjuda dragning av en elledning med en nominell spänning på 110 kilovolt eller mer som strider mot en kommunal detaljplans bestämmelser om markanvändning eller byggnadsförbud, om inte rätten att placera elledningen grundas på ett sådant inlösningsförfarande som avses i landskapslagen (1979:62) om expropriation av fast egendom och särskilda rättigheter,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     5a) 28 § 3 mom. lämnas beredskapsplaner och ändringar i dem till Ålands landskapsregering, som utan dröjsmål ska lämna dem vidare till rikets Energimyndighet,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     10) 49 § 2 mom. 1 punkten om utveckling av informationsutbyte har den systemansvarige stamnätsinnehavaren i landskapet ett ansvar att i relevanta delar följa hur standarder för meddelandetrafiken samt procedurer för informationsutbyte utvecklas,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Minst trettio dagar före byggande av en elledning med en nominell spänning på över 1 kilovolt men mindre än 110 kilovolt ska projektet anmälas till Ålands landskapsregering.

     För byggande av en elledning med en nominell spänning på minst 110 kilovolt vilken ansluter till ett område utanför landskapets territorium ska projekttillstånd begäras hos Ålands landskapsregering. För byggande av annan elledning med en nominell spänning på minst 110 kilovolt kan i annan landskapslag beslutas att projekttillstånd ska begäras av Ålands energimyndighet.

 

5 §

Avvikelser frånrikets elmarknadslag som rör kvalitetskrav i fråga om distributionsnätets funktion

     Bestämmelserna i 119 § 1 mom. är inte tillämpliga i landskapet. Ett distributionsnät ska planeras, byggas och upprätthållas så att nätet senast den 31 december 2028. uppfyller de krav i fråga om nätets driftsäkerhet och tillförlitlighet som en systemansvarig stamnätsinnehavare ställt, samt så att fel i distributionsnätet som uppkommit till följd av storm eller snöbelastning inte orsakar avbrott i eldistributionen på över

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

7 §

Förordning

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Landskapsregeringen kan i landskapsförordning besluta att de nyckeltal som avses i 70 § 1 mom. rikets elmarknadslag, ska publiceras på detaljförsäljarens elektroniska hemsida med beskrivning av genomsnittlig prisnivån på el som levereras, samt med uppgifter om den genomsnittliga prisnivån för el från de energikällor som detaljförsäljaren erbjuder.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

 

__________________

 

2.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 4 § landskapslagen om Ålands energimyndighet

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 4 § 2 mom. landskapslagen (2015:103) om Ålands energimyndighet som följer:

 

 

4 §

Myndighetens rätt att få uppgifter

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     En behörig tjänsteman vid myndigheten har rätt att utföra granskningar i lokaler som innehas av en näringsidkare som bedriver verksamhet underkastad tillsyn, för att fullgöra tillsynsuppgiften enligt denna lag samt för att övervaka iakttagandet av beslut om fastställande eller förpliktande beslut som myndigheten har meddelat samt de beslut av den Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (ACER) vilka grundar sig på

     1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/942 om inrättande av Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter,

     2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/943 om den inre marknaden för el, nedan elhandelsförordningen, samt delegerade akter och genomförandeakter som antagits med stöd av den,

     3) delegerade akter som antagits med stöd av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om ändring av direktiv 2012/27/EU, nedan elmarknadsdirektivet,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

__________________

 

 

3.

L A N D S K A P S L A G
om
Ålands tvistenämnd för energimarknaden

 

     I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

 

1 §

Uppgifter

     Ålands tvistenämnd för energimarknaden, nedan kallad nämnden, är ett oavhängigt och opartiskt organ som behandlar elmarknadstvister som anhängiggjorts av andra slutkunder än konsumenter.

     Bestämmelser om energimarknaden finns i landskapslagen (2015:102) om tillämpning i landskapet Åland av rikslagstiftning om elmarknaden, samt i med stöd av lagen gällande bestämmelser.

 

2 §

Definitioner

     I denna lag avses med

     1) slutkund en kund som köper el för eget bruk,

     2) konsument en konsument som avses i konsumentskyddslagen (FFS38/1978),

     3) elföretag en fysisk eller juridisk person, med undantag för slutkund, som bedriver åtminstone en av följande verksamheter: produktion, överföring, distribution, aggregering, efterfrågeflexibilitet, energilagring, leverans eller inköp av el och som ansvarar för kommersiella arbetsuppgifter, tekniska arbetsuppgifter eller underhåll i samband med dessa verksamheter.

 

3 §

Behörighet

     Nämndens uppgift är att ge rekommendationer om hur sådana enskilda tvister mellan elföretag och slutkunder som inte är konsumenter bör lösas, som gäller rättigheter och skyldigheter enligt elavtal som avses i landskapslagen (2015:102) om tillämpning i landskapet Åland av rikslagstiftning om elmarknaden.

     Nämnden är inte behörig att handlägga ärenden som hör till Ålands energimyndighets behörighet, om vilka det föreskrivs i landskapslagen (2015:103) om Ålands energimyndighet.

     Nämnden kan ge utlåtanden till domstolarna när dessa behandlar ärenden som hör till nämndens behörighet.

 

4 §

Medlemmar och föredragande

     Landskapsregeringen utnämner medlemmarna i nämnden med minst tre och högst fem medlemmar. Bland dem utser landskapsregeringen en ordförande och en vice ordförande. Ordföranden eller vice ordföranden vid förfall för denne, leder nämnden och svarar för dess verksamhet.

     Landskapsregeringen utnämner för nämnden två ersättare som inte är personliga. Uppdragen tillsätts för viss tid som är minst fem och högst sju år. Samma person kan utnämnas till ett nämnduppdrag för högst två mandatperioder i följd.

     Nämndmedlemmarna och ersättarna ska ha sakkunskap inom förvaltningsfrågor och god kännedom om energifrågor. Om en nämndmedlem eller en ersättare skiljs från sitt uppdrag eller avlider ska en ny medlem respektive ersättare utses för den återstående mandattiden.

     Landskapsregeringen utnämner vid nämnden en eller flera föredragande i bisyssla.

 

5 §

Tjänsteansvar och jäv

     Nämndmedlemmar och föredragande handlar under tjänsteansvar. De ska i sitt uppdrag vara oberoende av energiföretag, får inte höra till förvaltningsråd, nämnd, fullmäktige eller revisorer för ett företag i energibranschen och får inte vara anställd av ett företag i energibranschen.

     Bestämmelser om jäv för tjänstemän finns i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland.

 

6 §

Inledande och beredning av ett ärende

     Ett ärende inleds vid nämnden genom en skriftlig eller elektronisk ansökan.

     Ett bemötande av ansökan ska begäras av sökandens motpart. Detta är dock inte nödvändigt, om ansökan vid beredningen av ärendet konstateras vara uppenbart grundlös.

     Nämnden får behandla ett ärende också när ett i 2 mom. avsett bemötande inte har lämnats in.

     Under beredningen av ett ärende ska förlikning eftersträvas, och vid behov ska ett förslag som främjar förlikning läggas fram. Under beredningen får det också föreslås att sökanden avstår på sitt krav på handläggning av ärendet, om det med beaktande av tillämplig lagstiftning, rättspraxis eller nämndens beslutspraxis är uppenbart att nämndens rekommendation i ärendet kommer att gå emot sökanden.

 

7 §

Utredning av ett ärende

     Nämnden får i syfte att utreda ett ärende höra sakkunniga, inhämta utlåtanden och andra utredningar samt förrätta syn.

     En person som står i sådant förhållande till en part eller till saken att personens trovärdighet äventyras får inte anlitas som sakkunnig.

 

8 §

Avstående från behandling av ett ärende

     Om det är känt att ett ärende har inletts eller avgjorts vid domstol, får nämnden inte behandla det.

     Nämnden behöver inte behandla ett ärende, om

     1) en rekommendation i ärendet förutsätter att muntliga bevismedel används,

     2) ärendet har inletts eller avgjorts utanför domstol i något annat organ för lösning av tvister,

     3) sökandens motpart är i konkurs,

     4) det inte är ändamålsenligt att behandla ärendet i nämnden på den grund att ärendets komplexitet gör det svårt att utreda.

     Ett beslut om att inte behandla ett ärende fattas av ordföranden eller vice ordföranden. Om nämnden inte behandlar en ansökan som har getts in till nämnden, ska sökanden och sökandens motpart ges ett motiverat beslut om ärendet.

     Om en sökande återkallar sin ansökan, förfaller behandlingen av ärendet i nämnden.

 

9 §

Behandling av ärenden i nämnden samt beslutsförhet vid sammanträde

     Ärendena behandlas vid nämndens sammanträden på föredragning och utifrån skriftligt material. Som föredragande verkar en till uppgiften förordnad föredragande vid nämnden.

     Nämndens sammanträde är beslutfört när ordförande eller vice ordförande samt minst två andra medlemmar är närvarande.

 

10 §

Behandling av ärenden i andra fall

     Ordföranden eller vice ordföranden får ensamma behandla ett ärende på föredragning, om den som handlägger ärendet och föredraganden är eniga om beslutet och

     1) nämndens beslutspraxis i likartade ärenden är vedertagen,

     2) samma tvistefråga har avgjorts genom ett tidigare beslut av nämnden, eller

     3) ärendet är uppenbart ogrundat, av ringa betydelse eller klart i fråga om sak och enkelt i rättslig mening.

 

11 §

Rekommendation om hur ärendet bör handläggas

     En rekommendation ska ges skriftligen med motivering senast 90 dagar från det att nämnden har haft tillgång till allt det material som behövs för att behandla ärendet. I ytterst komplicerade tvister får nämnden enligt prövning förlänga fristen med ytterligare högst 90 dagar. Parterna ska då underrättas om att fristen har förlängts samt om den uppskattade tidpunkten för när en rekommendation kommer att ges.

 

12 §

Omröstning

     På omröstning vid nämndens sammanträden tillämpas 23 kap. 1, 3–6 och 8 § i rättegångsbalken.

 

13 §

Rekommendationens natur och besvärsförbud

     Nämndens beslut till rekommendation är inte verkställbart och har inte samma rättsverkningar som ett förvaltningsbeslut eller en dom. Ändring i beslutet får inte sökas genom besvär. Handläggning vid nämnden utgör inget hinder för att föra ärendet till behörig myndighet eller till allmän domstol för prövning.

     Nämnden ska när den informerar parterna om sitt beslut till rekommendation samtidigt nämna det besvärsförbud som anges i 1 mom. samt det faktum att nämndens beslut är rekommendationer.

 

14 §

Ersättning till landskapet för utredningskostnader

     Om nämndens rekommendation till viktigaste del är ofördelaktig för ett elföretag som är svarande eller för någon annan part på elmarknaden, ska nämnden i rekommendationen ange hur stora kostnader landskapet har orsakats genom att utlåtanden och utredningar har inhämtats i ärendet och syn förrättats.

     Om ett elföretag som är svarande eller för någon annan part på elmarknaden för vilken en rekommendation varit ofördelaktig inte följt rekommendationen och förlorar en rättegång i samma ärende, ska domstolen, om den fått kännedom om rekommendationen, förplikta näringsidkaren att ersätta landskapet för de kostnader som avses i 1 mom. Ersättning behöver inte dömas ut eller får dömas till ett lägre belopp, om ersättningsskyldigheten med hänsyn till de omständigheter som har kommit fram i ärendet vore oskälig eller om det har funnits grundad anledning till rättegången.

 

15 §

Partskostnader

     Ingen avgift tas ut för utredning och handläggning av ett ärende vid nämnden. Parterna svarar själva för sina kostnader.

     Den ersättning som nämnden rekommenderat enligt 1 mom. ska vid prövning av ärendet i domstol jämställas med rättegångskostnader enligt 21 kap. i rättegångsbalken.

 

16 §

Ikraftträdande

     Denna lag träder i kraft den

     Åtgärder som lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

 

__________________

 

 

Mariehamn den 17 maj 2023

 

 

V i c e l a n t r å d

 

 

Harry Jansson

 

 

Föredragande minister

 

 

Roger Höglund

 


 

BILAGA 1 – rikets elmarknadslag

 

- uppdaterad t.o.m. FFS 497/2023

 

Elmarknadslag

 

(FFS 588/2013)

 

     I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

 

I AVDELNINGEN
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

 

1 kap.
Syfte, tillämpningsområde och definitioner

 

1 §

Syfte

     Syftet med denna lag är att säkerställa förutsättningar för att den nationella och regionala elmarknaden och Europeiska unionens inre elmarknad ska fungera effektivt, säkert och miljömässigt hållbart, så att slutförbrukarna kan garanteras en god elleveranssäkerhet, konkurrenskraftiga elpriser och skäliga principer för tjänsterna. De främsta metoderna för att uppnå detta är att trygga en sund och fungerande ekonomisk konkurrens vid produktion och leverans av el samt att upprätthålla skäliga och jämlika principer för tjänsterna inom elnätsverksamheten.

     Elföretagen har till uppgift att sörja för de tjänster som sammanhänger med kundernas och elnätsanvändarnas elanskaffning och att främja en effektiv och sparsam användning av elektricitet i såväl sin egen som kundernas och elnätsanvändarnas verksamhet.

 

2 § (23.3.2023/497)

Tillämpningsområde

     Denna lag tillämpas på elmarknaden samt på produktion, import, export, leverans, överföring och distribution av el. Bestämmelserna i II avdelningen samt 7 och 12 kap. tillämpas inte på försvarsförvaltningen och inte heller på Försvarsfastigheter.

     Lagens bestämmelser om nätinnehavare tillämpas på näringsidkare som utövar tillståndspliktig elnätsverksamhet och i sin besittning har ett elnät i Finland, om inte Energimyndigheten har fattat ett beslut om att befria nätinnehavaren från tillståndsplikten.

     Lagens bestämmelser om detaljförsäljare tillämpas på elleverantörer som levererar el direkt till slutförbrukarna via en distributionsnätsinnehavares distributionsnät, om inte något annat bestäms nedan.

 

3 §

Definitioner

     I denna lag avses med

     1) elnät en för elöverföring eller eldistribution avsedd helhet som bildas av till varandra anslutna elledningar, transformator- och kopplingsstationer och andra elanläggningar och elutrustningar, system och program för användning av elnätet och produktion av elnätstjänster,

     2) distributionsnät ett elnät vars nominella spänning är lägre än 110 kilovolt,

     3) högspänningsdistributionsnät lokala eller regionala elnät eller elledningar vars nominella spänning är 110 kilovolt och vilka inte är anslutningsledningar och inte sträcker sig över riksgränsen,

     4) sammanlänkning en elledning som förenar två stamnätsinnehavares nät med varandra samt den utrustning som hör till elledningen,

     4 a) sammanlänkat system elnät som kopplats samman med hjälp av en eller flera sammanlänkningar, (23.3.2023/497)

     5) anslutningsledning en elledning som byggts för ett driftsställe eller en energilagringsanläggning eller för ett eller flera kraftverk och genom vilken en eller flera abonnenter ansluts till elnätet, (23.3.2023/497)

     5 a) direktledning en elledning som ansluter en separat produktionsenhet till en separat kund och en elledning som ansluter en producent och en elleverantör till deras egna lokaler, dotterföretag eller kunder för direkt elleverans, (15.7.2021/730)

     6) elnätsverksamhet att mot vederlag ställa elnät till förfogande för dem som behöver elöverföring eller eldistribution och andra elnätstjänster; till elnätsverksamheten hör nätinnehavarens planering, byggande, underhåll och drift av elnät, anslutande av nätanvändarnas elanläggningar till elnätet, elmätning, kundservice och andra åtgärder som hänför sig till elöverföring eller eldistribution och som är nödvändiga för elöverföring eller eldistribution som sker i nätinnehavarens elnät och för övriga nättjänster,

     7) elöverföring transport av el i stamnätet mellan parterna i elhandel,

     8) eldistribution transport av el i distributionsnät och högspänningsdistributionsnät mellan parterna i elhandel,

     9) nätinnehavare en näringsidkare som har ett elnät i sin besittning och utövar tillståndspliktig elnätsverksamhet i det nätet,

     10) distributionsnätsinnehavare en nätinnehavare som har ett distributionsnät eller ett högspänningsdistributionsnät i sin besittning och utövar tillståndspliktig elnätsverksamhet i det nätet,

     11) elleverans elförsäljning till kunder eller för återförsäljning, (23.3.2023/497)

     12) detaljförsäljning leverans av el direkt till slutförbrukarna via distributionsnätsinnehavarens distributionsnät,

     13) elproduktion framställning av el,

     14) småskalig elproduktion ett kraftverk eller en helhet som utgörs av flera kraftverk med en effekt på högst två megavoltampere,

     15) producent en fysisk eller juridisk person som framställer el,

     16) kund grossist eller slutförbrukare av el,

     17) grossist en fysisk eller juridisk person som köper el i syfte att återförsälja den,

     18) slutförbrukare kund som köper el för eget bruk,

     19) nätanvändare en fysisk eller juridisk person som levererar el till eller får elleveranser från elnätet,

     20) konsument en konsument som avses i 1 kap. 4 § i konsumentskyddslagen (FFS 38/1978),

     21) elföretag en fysisk eller juridisk person, med undantag för slutförbrukare, som bedriver åtminstone en av följande verksamheter: produktion, överföring, distribution, aggregering, efterfrågeflexibilitet, energilagring, leverans eller inköp av el och som ansvarar för kommersiella arbetsuppgifter, tekniska arbetsuppgifter eller underhåll i samband med dessa verksamheter, (23.3.2023/497)

     21 a) aggregering en verksamhet som kombinerar flera kundlaster eller producerad el för försäljning, inköp eller auktionering på elmarknaden, (23.3.2023/497)

     21 b) oberoende aggregator en aggregator som inte är ansluten till kundens öppna elleverantör, (23.3.2023/497)

     21 c) energilagring, i fråga om elnätet, en uppskjutning av den slutliga användningen av el till en senare tidpunkt än produktionstillfället, eller omvandlingen av elenergi till en form av energi som kan lagras, lagringen av den energin, och den därpå följande återomvandlingen av den energin till elenergi eller användningen som en annan energibärare, (23.3.2023/497)

     21 d) energilagringsanläggning och ellagringsanläggning, i fråga om elnätet, en anläggning i elsystemet där energi lagras, (23.3.2023/497)

     22) ministeriet arbets- och näringsministeriet,

     23) EES-stat en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

     24) tredjeland stat som inte är medlemsstat i Europeiska unionen,

     25) balansavräkning en sådan utredning av elhandeln per balansavräkningsperiod som resulterar i en elbalans och balansavvikelse för respektive part på elmarknaden,

     25 a) bästa tillgängliga teknik, då det gäller dataskydd och -säkerhet i en intelligent mätmiljö, tekniker som är effektivare, mer avancerade och som bäst lämpar sig i praktiken och som i princip bildar en grund för iakttagandet av Europeiska unionens dataskydds- och datasäkerhetsbestämmelser, (22.10.2021/891)

     25 b) mätområde stamnätet, högspänningsdistributionsnät, distributionsnät, slutet distributionsnät eller en del av dessa eller ett sådant internt elnät inom en fastighet eller motsvarande grupp av fastigheter som utgör ett eget avräkningsområde vid balansavräkningen, (22.10.2021/891)

     25 c) gränspunktsmätning mätning av den mängd el som överförs mellan två mätområden, (22.10.2021/891)

     26) balanskraft sådan elenergi som den enhet vid den systemansvariga stamnätsinnehavaren som sköter uppgifter som omfattas av det riksomfattande balanseringsansvaret (balanskraftsenheten) använder för att skapa jämvikt i elsystemet, (23.3.2023/497)

     26 a) balansering alla åtgärder och processer genom vilka den systemansvariga stamnätsinnehavaren kontinuerligt säkerställer att elsystemets frekvens hålls inom ett i förväg fastställt stabilitetsintervall och att den reserv kvalitetskravet förutsätter iakttas, (23.3.2023/497)

     27) balansansvarig en part på elmarknaden som balanserar skillnaden mellan sin elproduktion och elanskaffning samt sin elförbrukning och sina elleveranser med den balanskraft som balanskraftsenheten har levererat,

     27 a) enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln ett dotterbolag till den systemansvariga stamnätsinnehavare som avses i 8 §, som sköter uppgifter som hör till de centraliserade informationsutbytestjänsterna för elhandeln och i dessa uppgifter är personuppgiftsansvarig enligt artikel 4.7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), (18.1.2019/108)

     27 b) stödtjänst en tjänst som behövs för driften av ett överförings- eller distributionssystem, inbegripet balansering och icke-frekvensrelaterade stödtjänster men inte inbegripet hantering av överbelastning, (23.3.2023/497)

     27 c) icke-frekvensrelaterad stödtjänst en tjänst som används av en systemansvarig för överförings- eller distributionssystem för spänningsreglering i stationärt tillstånd, snabba inmatningar av reaktiv effekt, tröghet för upprätthållande av stabiliteten i lokala nät, kortslutningsström, förmåga till dödnätsstart och till ö-drift, (23.3.2023/497)

     28) vertikalt integrerat företag ett elföretag eller en grupp av elföretag där samma person eller personer direkt eller indirekt har rätt att utöva bestämmande inflytande och där det berörda företaget eller den berörda företagsgruppen bedriver verksamhet inom minst ett av områdena överföring eller distribution och minst ett av områdena produktion eller leverans av el,

     29) anknutet företag ett anknutet företag enligt definitionen i artikel 2.12 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG, och ett företag som tillhör samma aktieägare, (23.3.2023/497)

     30) flexibilitet förändringar i den elenergi som matas in i nätet eller i belastningen som svar på marknadssignaler eller som svar på antagandet av slutförbrukarens bud om att sälja efterfrågeminskning eller -ökning, enskilt eller genom aggregering, (23.3.2023/497)

     30 a) efterfrågeflexibilitet förändringar i kundlaster jämfört med deras normala eller nuvarande konsumtionsmönster, som svar på marknadssignaler, inbegripet som svar på tidsvarierande elpriser eller ekonomiska incitament, eller som svar på antagandet av slutförbrukarens bud om att sälja efterfrågeminskning eller -ökning till ett visst pris på organiserade marknader som definieras i artikel 2.4 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1348/2014 om rapportering av uppgifter för att genomföra artikel 8.2 och 8.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1227/2011 om integritet och öppenhet på grossistmarknaderna för energi, (23.3.2023/497)

     30 b) överbelastning en situation där alla begäranden från parter på elmarknaden om handel mellan nätområden inte kan tillmötesgås därför att de avsevärt skulle påverka de fysiska flödena genom nätelement som inte kan klara dessa flöden, (23.3.2023/497)

     30 c) helt integrerad nätkomponent en nätkomponent som är integrerad i stam- eller distributionsnätet, däribland lagringsanläggningar, och som används uteslutande för att säkerställa säker och tillförlitlig drift av stam- eller distributionsnätet, och inte för riksomfattande balansering eller för hantering av överbelastning, (23.3.2023/497)

     30 d) laddningsstation ett gränssnitt där ett elfordon i taget kan laddas eller där batteriet på ett elfordon i taget kan bytas ut, (23.3.2023/497)

     31) energieffektivitet förhållandet mellan, å ena sidan, produktionen av prestanda, tjänster, varor eller energi och, å andra sidan, mängden tillförd energi, (23.3.2023/497)

     32) avtal om leverans av el ett avtal om leverans av el, men som inte inbegriper ett elderivat,

     32 a) avtal med dynamiska elpriser ett avtal om leverans av el mellan en leverantör och en slutförbrukare som återspeglar prisförändringar på spotmarknaderna, inbegripet dagen före- och intradagsmarknaderna med intervall som minst motsvarar frekvensen för avräkning på marknaden, (23.3.2023/497)

     33) elderivat ett finansiellt instrument som anges i punkt 5, 6 eller 7 i avsnitt C i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU och som avser el, (23.3.2023/497)

     34) bestämmande inflytande rättigheter, avtal och andra medel som separat eller tillsammans, med hänsyn till de faktiska och juridiska omständigheterna i saken ger möjlighet att utöva avgörande inflytande i ett företag, i synnerhet genom

     a) äganderätt eller nyttjanderätt till ett företags samtliga tillgångar eller en del av dessa,

     b) rättigheter eller avtal som ger ett avgörande inflytande på sammansättningen av ett företags organ och dessas omröstningar eller beslut, (30.12.2014/1430)

     35) aggregator en tjänsteleverantör på efterfrågesidan som lägger samman kortvariga användarlaster för att sälja eller utauktionera dem på organiserade elmarknader, (30.12.2014/1430)

     36) elmarknader elmarknader, inklusive OTC-marknader och elbörser, marknader för handel med energi, kapacitet, balanseringstjänster och stödtjänster inom alla tidsramar, (23.3.2023/497)

     37) part på elmarknaden en fysisk eller juridisk person som producerar, köper eller säljer el, bedriver aggregering eller efterfrågeflexibilitet eller erbjuder energilagringstjänster, inklusive lägger handelsorder, på en eller flera elmarknader, (23.3.2023/497)

     38) avgift för byte av leverantör varje typ av avgift för att byta elleverantör eller den part på elmarknaden som bedriver aggregering, inklusive uppsägningsavgifter, som en elleverantör eller en part på elmarknaden som bedriver aggregering eller en nätinnehavare direkt eller indirekt debiterar en kund, (23.3.2023/497)

     39) faktureringsinformation informationen på en slutförbrukares faktura, med undantag för en betalningsbegäran. (23.3.2023/497)

 

II AVDELNINGEN
ELNÄT

 

2 kap.
Tillståndsplikt för elnätsverksamhet

 

4 §

Tillståndsplikt för elnätsverksamhet

     I elnät i Finland får elnätsverksamhet utövas endast med Energimarknadsverkets tillstånd (elnätstillstånd). Elnätstillstånd kan inte överföras på någon annan.

     Tillståndsplikten omfattar inte

     1) elnätsverksamhet där endast en fastighets eller en motsvarande fastighetsgrupps interna elleveranser sköts med hjälp av elnätet,

     2) eldistribution genom en direktledning, om den el som distribueras har producerats vid småskalig elproduktion. (15.7.2021/730)

 

5 §

Beviljande av elnätstillstånd

     Elnätstillstånd beviljas om den sökande uppfyller de tekniska, ekonomiska och organisatoriska krav som ställs på den elnätsverksamhet som ansökan gäller. Tillståndet beviljas tills vidare eller av särskilda skäl för viss tid.

     Elnätstillståndet kan förenas med villkor som är nödvändiga med tanke på förutsättningarna för beviljande av tillståndet. Tillståndet eller tillståndsvillkoren kan ändras med tillståndshavarens samtycke eller också annars, om ändringen grundar sig på en ändring i lagstiftningen eller ett avgörande som en fullföljdsdomstol har meddelat eller om ändringen är nödvändig på grund av väsentliga förändringar i verksamhetsförutsättningarna.

     Energimarknadsverket ska underrätta Europeiska kommissionen om att elnätstillstånd beviljats en stamnätsinnehavare. Dessutom ska beslutet om att tillstånd beviljats offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

 

6 §

Allmänna krav på den som söker elnätstillstånd

     Den som söker elnätstillstånd ska uppfylla följande allmänna krav:

     1) sökanden ska vara en sammanslutning eller en inrättning,

     2) sökandens organisation ska motsvara omfattningen och arten av elnätsverksamheten,

     3) sökanden ska ha tillräckligt med personal som motsvarar omfattningen och arten av nätverksamheten,

     4) sökanden ska som anställda ha en sådan driftsledare och, om sökanden utför elarbeten, elarbetsledare som uppfyller de behörighetsvillkor som föreskrivs i eller med stöd av elsäkerhetslagen (FFS 410/1996),

     5) sökanden ska ha ekonomiska förutsättningar för en lönsam elnätsverksamhet,

     6) sökanden ska ha beslutanderätt i fråga om de medel som behövs för drift, underhåll och utveckling av elnät och rätt att besluta om att ingå anslutningsavtal och elnätsavtal med nätanvändare,

     7) om sökanden utöver elnätsverksamhet bedriver annan verksamhet eller om sökanden bedriver både stamnätsverksamhet och distributionsnätsverksamhet, ska sökanden ha lämnat en utredning över att dessa funktioner har skiljts åt på det sätt som föreskrivs i 12 kap.

ElsäkerhetsL 410/1996 har upphävts genom ElsäkerhetsL 1135/2016.

 

7 §

Tilläggskrav för stamnätsinnehavare

     En sökande som ansöker om elnätstillstånd för stamnätsinnehavare ska utöver kraven i 6 § äga ett stamnät i Finland och uppfylla de krav i 5 kap. som gäller stamnätsinnehavares oberoende. Oberoendet ska ha säkerställts i enlighet med förfarandet enligt 5 kap. i denna lag och artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/943 om den inre marknaden för el, nedan elhandelsförordningen. (23.3.2023/497)

     En sökande som har ingått i ett vertikalt integrerat företag ska utöver kraven i 1 mom. också uppvisa dokumentation på att anställda som i det företaget utfört uppgifter som hör till stamnätsinnehavaren inte har överförts till företag som producerar eller levererar el.

 

8 §

Elnätstillstånd för en systemansvarig stamnätsinnehavare

     Energimarknadsverket ska i elnätstillståndet förordna en stamnätsinnehavare till systemansvarig stamnätsinnehavare.

     En sökande som ansöker om elnätstillstånd för systemansvarig stamnätsinnehavare ska utöver kraven i 6 och 7 § dessutom uppfylla följande krav:

     1) sökanden ska ha ordnat balanskraftsenhetens funktioner så att de sköts av en separat verksamhetsenhet eller ett helägt dotterbolag,

     2) sökanden ska ha ordnat de funktioner som hänför sig till den riksomfattande balansavräkningen så att de sköts av balanskraftsenheten eller av ett intressebolag som sökanden äger tillsammans med stamnätsinnehavare från andra EES-stater,

     3) sökanden ska ha ordnat de funktioner som hänför sig till de centraliserade informationsutbytestjänsterna för elhandeln så att de sköts av ett helägt dotterbolag. (18.1.2019/108)

     I elnätstillståndet för systemansvariga stamnätsinnehavare kan man ställa villkor som hänför sig till

     1) den systemansvariges uppgifter och hur de utförs,

     2) den systemansvariges skyldigheter och hur de fullgörs,

     3) den systemansvariges rättigheter och hur de utövas.

     Den systemansvariga stamnätsinnehavaren kan med Energimarknadsverkets tillstånd anförtro ett intressebolag som den systemansvarige stamnätsinnehavaren äger tillsammans med stamnätsinnehavare från andra EES-stater funktioner som hänför sig till den riksomfattande balansavräkningen. På tillståndsbeslutet tillämpas bestämmelserna i 5 § om beviljande av elnätstillstånd och bestämmelserna i 3 mom. om de villkor som i elnätstillståndet kan ställas på systemansvariga stamnätsinnehavare.

 

9 §

Elnätstillstånd för distributionsnätsinnehavare

     I elnätstillståndet för distributionsnätsinnehavare bestämmer Energimarknadsverket ett geografiskt ansvarsområde för distributionsnätsinnehavaren gällande distributionsnätet. Efter det att elnätstillståndet beviljats kan Energimarknadsverket av vägande skäl ändra distributionsnätsinnehavarens ansvarsområde.

     Distributionsnätsinnehavaren kan avtala med andra innehavare av elnätstillstånd om ändring av ansvarsområdet. Abonnenterna i området och Energimarknadsverket ska underrättas om ändringen.

     Den distributionsnätsinnehavare vars ansvarsområde överförs till en annan tillståndshavare är ansvarig för området tills överföringen på behörigt sätt har anmälts till Energimarknadsverket och abonnenterna i området. Energimarknadsverket får meddela närmare föreskrifter om de uppgifter som ska ges i anmälan och om anmälningsförfarandet.

 

10 §

Tilläggskrav för distributionsnätsinnehavare

     En sökande som ansöker om elnätstillstånd för elnätsverksamhet i ett distributionsnät ska utöver de krav som anges i 6 § också uppfylla de krav som i 6 kap. ställs på juridiskt åtskild distributionsnätsverksamhet, om

     1) en elmängd på minst 200 gigawattimmar har överförts i sökandens 400 volts elnät under vart och ett av de tre senaste kalenderåren, och

     2) sökanden är verksam som en del av ett företag som bedriver elproduktion eller elleverans eller av en företagsgrupp där samma aktör har bestämmande inflytande och som bedriver elproduktion eller elleverans.

 

11 §

Elnätstillstånd för slutna distributionsnät

     Elnätstillstånd för slutna distributionsnät kan på ansökan beviljas en sökande som utövar elnätsverksamhet i ett distributionsnät eller högspänningsdistributionsnät inom ett geografiskt avgränsat område för industriell verksamhet eller näringsverksamhet eller område där gemensamma tjänster tillhandahålls, när nätet inte levererar el till konsumenter, om

     1) driften eller produktionsprocessen hos nätanvändarna av särskilda tekniska skäl eller säkerhetsskäl bildar en gemensam helhet, eller

     2) nätet distribuerar el i första hand till nätets ägare eller innehavare eller till ett till ägaren eller innehavaren anknutet företag.

     Elnätstillstånd för slutna distributionsnät får emellertid inte beviljas sökande inom vars elnät el levereras till konsumenter, om det inte är fråga om elleverans till ett litet antal konsumenter som har sådana förbindelser med sökanden som baserar sig på ett anställningsförhållande eller motsvarande förbindelser.

     På slutna distributionsnät och innehavare av slutna distributionsnät tillämpas det som i denna lag bestäms om högspänningsdistributionsnät, distributionsnät och innehavare av distributionsnät, om inte något annat föreskrivs särskilt. På tillståndsbeslutet tillämpas det som i 5 § föreskrivs om beviljande av elnätstillstånd.

 

12 § (23.3.2023/497)

Befrielse från elnätstillstånd för vissa sammanlänkningar

     Energimyndigheten kan i enskilda fall för viss tid tillåta att elnätsverksamhet utövas utan elnätstillstånd, om nätinnehavaren har beviljats undantag enligt artikel 63 i elhandelsförordningen. Befrielse kan beviljas för högst den tid som undantaget enligt den artikeln gäller. Befrielsen får inte överföras på någon annan.

     Bestämmelserna om nätinnehavare i denna lag tillämpas inte på en nätinnehavare som fått befrielse. Energimyndigheten kan dock i sitt beslut om befrielse från tillståndsplikten ställa villkor som gäller tillgången till nätet via sammanlänkningen i fråga samt driftsäkerheten. Villkoren för tillgången till nätet kan hänföra sig till

     1) fördelningen av överföringskapaciteten,

     2) fördelningen av intäkter från överbelastning,

     3) de avgifter som tas ut av sammanlänkningens användare.

 

3 kap.
Byggande av elnät

 

13 §

Byggande av distributionsnät

     En distributionsnätsinnehavare har ensamrätt att bygga distributionsnät på sitt ansvarsområde.

     Andra får bygga distributionsnät på ansvarsområdet, om

     1) det är fråga om en anslutningsledning eller reservmatningsförbindelse genom vilken ett eldriftsställe ansluts till distributionsnätsinnehavarens elnät på ansvarsområdet,

     2) det är fråga om en anslutningsledning eller reservmatningsförbindelse genom vilken ett eller flera kraftverk ansluts till distributionsnätsinnehavarens eller någon annan nätinnehavares elnät på ansvarsområdet,

     2a) det är fråga om en direktledning genom vilken småskalig elproduktion ansluts till ett eldriftsställe eller till en fastighets eller motsvarande fastighetsgrupps nät, (15.7.2021/730)

     3) det är fråga om ett internt nät i en fastighet eller i en motsvarande fastighetsgrupp,

     4) nätinnehavaren ger någon annan sitt samtycke till att nätet byggs.

 

14 § (5.5.2017/266)

Projekttillstånd för byggande av högspänningsledning

     För byggande av en elledning med en nominell spänning på minst 110 kilovolt ska projekttillstånd begäras hos Energimarknadsverket. För byggande av en elledning med en nominell spänning på minst 110 kilovolt vilken sträcker sig över riksgränsen ska projekttillstånd begäras hos ministeriet. Projekttillstånd som beviljats för byggande av en elledning som sträcker sig över riksgränsen kan inte överföras på någon annan.

     Projekttillstånd behövs emellertid inte för byggande av en intern elledning i en fastighet eller i en motsvarande fastighetsgrupp.

     I projekttillståndet bestäms inte var elledningen ska dras. Innan projekttillstånd har beviljats behövs inte någon områdesreservering eller kommunens samtycke enligt 17 § i fråga om hur ledningen ska dras.

     Om ett energiprojekt av gemensamt intresse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG och om ändring av förordningarna (EG) nr 713/2009, (EG) nr 714/2009 och (EG) nr 715/2009 förutsätter ett projekttillstånd enligt 1 mom., ska på behandlingen av tillståndet utöver denna lag tillämpas nämnda förordning av Europaparlamentet och rådet samt lagen om tillståndsförfarandet för energiprojekt av gemensamt intresse inom Europeiska unionen (FFS 684/2014).

 

15 § (5.5.2017/266)

Ansökan om projekttillstånd

     Bestämmelser om de uppgifter och utredningar som ska ingå i en ansökan om projekttillstånd utfärdas genom förordning av statsrådet.

 

16 §

Beviljande av projekttillstånd

     En förutsättning för att projekttillstånd ska beviljas är att elledningen behövs för att trygga elöverföringen. En förutsättning för att projekttillstånd ska beviljas för en elledning som överskrider riksgränsen är dessutom att byggandet av elledningen också i övrigt är ändamålsenligt med tanke på utvecklingen och ömsesidigheten på elmarknaden.

     Om ansökan inte gäller en elledning som överskrider riksgränsen, ska projekttillstånd trots bestämmelserna i 1 mom. beviljas för

     1) en anslutningsledning genom vilken ett eldriftsställe eller ett eller flera kraftverk ansluts till närmaste elnät med en nominell spänning på minst 110 kilovolt,

     2) en elledning som en distributionsnätsinnehavare bygger inom sitt ansvarsområde eller från sitt ansvarsområde, om elledningen förenar delar av distributionsnätsinnehavarens elnät med varandra eller distributionsnätsinnehavarens elnät med ett annat elnät.

     Till projekttillståndet kan sådana villkor fogas som ska anses nödvändiga med tanke på förutsättningarna för tillstånd.

 

17 §

Bestämmelser om kommunens ställning

     Dragning av en elledning med en nominell spänning på minst 110 kilovolt kräver kommunens samtycke, om inte rätten att placera elledningen grundar sig på ett sådant inlösningsförfarande som avses i lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter (FFS 603/1977) och elledningen byggs någon annanstans än på ett område som i planen har reserverats för detta ändamål. Kommunen får inte vägra samtycke eller ställa villkor för det utan giltiga skäl som baserar sig på områdesplaneringen eller som hänför sig till miljöaspekter eller andra omständigheter, om vägran eller villkoren medför oskäligt förfång för tryggandet av elöverföringen eller för sökanden.

     Distributionsnätsinnehavaren ska se till att kommunerna informeras om planeringen av anläggandet av ett distributionsnät. Distributionsnätsinnehavaren ska i samråd med kommunerna inom sitt ansvarsområde även i övrigt se till att samarbetet är tillräckligt för att nätet ska kunna placeras med beaktande av kommunernas synpunkter på markanvändningen.

     Om ett samtycke av kommunen enligt 1 mom. krävs för genomförande av ett sådant energiprojekt av gemensamt intresse som avses i den förordning av Europaparlamentet och rådet som avses i 14 § 4 mom., ska på behandlingen av kommunens samtycke utöver denna lag tillämpas nämnda förordning av Europaparlamentet och rådet samt lagen om tillståndsförfarandet för energiprojekt av gemensamt intresse inom Europeiska unionen. (22.8.2014/685)

 

4 kap.
Nätinnehavarens allmänna skyldigheter och prissättningen av nättjänster

 

18 §

Allmänna principer för tillhandahållande av nättjänster

     Nätinnehavare ska tillhandahålla parterna på elmarknaden sina elnätstjänster på ett jämlikt och icke-diskriminerande sätt. Tjänster får inte tillhandahållas på villkor som är ogrundade eller som uppenbarligen begränsar konkurrensen inom elhandeln.

 

19 §

Skyldighet att utveckla nätet

     För att garantera sina nätanvändare tillgång på el av tillräckligt god kvalitet ska nätinnehavaren upprätthålla, driva och utveckla sitt elnät och förbindelserna till andra nät i enlighet med de föreskrivna kraven på elnätsverksamhet och nätanvändarnas rimliga behov.

     Elnätet ska planeras, byggas och upprätthållas så att

     1) det uppfyller kvalitetskraven på elnätsverksamhet och den tekniska kvaliteten på elöverföringen och eldistributionen också i övrigt är god,

     2) det och elnätstjänsterna fungerar tillförlitligt och säkert vid normala klimatrelaterade, mekaniska eller andra yttre störningar som kan förutses,

     3) det och elnätstjänsterna fungerar så tillförlitligt som möjligt vid störningar under normala förhållanden och vid sådana undantagsförhållanden som avses i beredskapslagen (FFS 1552/2011),

     4) det är kompatibelt med elsystemet och vid behov kan anslutas till ett annat elnät,

     5) driftställen, kraftverk och ellager som uppfyller kraven kan anslutas till elnätet,

     6) nätinnehavaren kan producera överförings- och distributionstjänster för nätanvändarna på ett kostnadseffektivt sätt,

     7) nätinnehavaren utöver kraven i 1–6 punkten kan fullgöra de övriga skyldigheter som hör till nätinnehavaren eller som denne ålagts med stöd av denna lag. (15.7.2021/730)

     Särskilda bestämmelser utfärdas om elnätens elsäkerhet.

 

20 § (30.12.2014/1430)

Anslutningsskyldighet

     Nätinnehavaren ska på begäran och mot skälig ersättning till sitt elnät ansluta de eldriftsställen, kraftverk och energilagringsanläggningar inom sitt verksamhetsområde som uppfyller de tekniska kraven. Anslutningsvillkoren och de tekniska kraven ska vara öppna, objektiva och icke-diskriminerande och beakta elsystemets driftsäkerhet och effektivitet. (23.3.2023/497)

     Nätinnehavaren ska publicera de tekniska kraven för anslutning och en skälig tid inom vilken nätinnehavaren behandlar de anbudsförfrågningar som gäller anslutning.

     Nätinnehavaren ska på begäran från den som ska anslutas ge denne en omfattande och tillräckligt detaljerad uppskattning av anslutningskostnaderna och en bedömning av när anslutningen kan levereras. Anslutningen till elnätet ska ske inom 24 månader från det att anslutningsavtalet ingåtts, om det är möjligt för nätinnehavaren att inom den tiden göra sådana investeringar i elnätet som anslutningen kräver på ett sätt som är skäligt ur nätinnehavarens synvinkel och icke diskriminerande ur nätanvändarnas synvinkel.

 

20 a § (23.3.2023/497)

Särskilda bestämmelser om anslutning av kraftverk och energilagringsanläggningar till stamnätet och till högspänningsdistributionsnät

     En stamnätsinnehavare eller en innehavare av ett högspänningsdistributionsnät får inte vägra ansluta ett nytt kraftverk eller en ny energilagringsanläggning med hänvisning till eventuella framtida begränsningar i den tillgängliga överföringskapaciteten av nätet.

     I stamnätsinnehavares och högspänningsdistributionsnäts innehavares villkor för anslutning av kraftverk och energilagringsanläggningar får det för att påskynda anslutningen och säkerställa den anslutna enhetens ekonomiska effektivitet ställas upp sådana begränsningar för en anslutningspunkts garanterade effekt som avviker från allmän anslutningspraxis eller uppställa driftsmässiga begränsningar för anslutningen, om anslutningen inte är möjlig inom normal tidsplan på grund av otillräcklig överföringskapacitet eller utan att försämra nätets driftsäkerhet. Begränsningen ska dock inte tillämpas om abonnenten står för sådana kostnader för säkerställande av anslutningen som inte kan anses omfattas av utvecklingsskyldigheten enligt 19 §.

 

21 §

Överföringsskyldighet

     Nätinnehavaren ska inom gränserna för överföringskapaciteten för sitt elnät, mot skälig ersättning sälja elöverförings- och eldistributionstjänster till dem som behöver sådana.

 

21 a § (23.3.2023/497)

Tillhandahållande av tillträde till nätet i elsystemet

     En nätinnehavare ska ordna förutsättningar för att

     1) de parter på elmarknaden som är anslutna till ett elnät faktiskt ska kunna delta på grossistmarknaden, detaljhandelsmarknaden och balanseringsmarknaden för el,

     2) nätanvändare och innehavare av energilagringsanläggningar ska kunna avtala om alla nättjänster med den nätinnehavare till vars nät de är anslutna.

     Nätinnehavaren ska för sin del ordna förutsättningar för att nätanvändare och innehavare av energilagringsanläggningar genom att sluta relevanta överförings- och distributionsavtal och erlägga avgifterna för dem får rätt att använda hela landets elnät utgående från sina anslutningspunkter, med undantag av utlandsförbindelser.

 

21 b § (23.3.2023/497)

Genomförande av tillgång till elnät

     En nätinnehavare ska lämna nätanvändare, innehavare av energilagringsanläggningar och kunder de uppgifter de behöver för att få effektiv tillgång till nätet och använda det effektivt.

     En nätinnehavare ska på begäran lämna nätanvändare, innehavare av energilagringsanläggningar och kunder ett anbud om anslutning till elnätet samt om överförings- och distributionstjänster för el. I anbudet om anslutning ska anges de tekniska kraven för anslutning.

     En nätinnehavare som vägrar erbjuda anslutning eller överförings- eller distributionstjänster ska ge relevanta och betydelsefulla uppgifter om skälen till sin vägran. Till vägran ska fogas en uppgift om att nätanvändare, innehavare av energilagringsanläggningar och kunder om de så önskar har möjlighet att föra ärendet till Energimyndigheten för avgörande i tvistlösningsförfarande, samt Energimyndighetens kontaktuppgifter.

 

21 c § (23.3.2023/497)

Ansvar för säker, tillförlitlig och effektiv drift av elnätet

     Nätinnehavaren ska sörja för säker, tillförlitlig och effektiv drift av sitt elnät samt för att alla de stödtjänster som behövs för säker, tillförlitlig och effektiv drift av elnätet samt de tjänster efterfrågeflexibilitet och energilagringsanläggningar förutsätter är tillgängliga.

     Nätinnehavaren ska samarbeta och koordinera sin verksamhet med andra nätinnehavare för att säkerställa säker, tillförlitlig och effektiv drift av nätet samt för att utnyttja resurserna på bästa möjliga sätt. Nätinnehavaren ska sörja för att tillräckliga uppgifter lämnas till innehavarna av andra elnät som kopplats samman med innehavarens nät, så att säker och effektiv drift, koordinerad utveckling och kompatibilitet kan säkerställas i det sammanlänkade elnätet.

     Närmare bestämmelser om det informationsutbyte mellan nätinnehavarna som krävs för en säker, tillförlitlig och effektiv drift av sammankopplade elnät samt säkerställandet av koordinerad utveckling och kompatibilitet får utfärdas genom förordning av statsrådet.

 

22 § (22.10.2021/891)

Nätinnehavarens uppgift vid mätningen av elleveranser

     Nätinnehavaren ska ordna den mätning av elleveranser i sitt nät som ligger till grund för balansavräkningen och faktureringen samt registreringen av mätuppgifterna och deras anmälan till parterna på elmarknaden. De mätuppgifter som behövs vid balansavräkningen och faktureringen ska lämnas per eldriftsställe eller per mätning.

     Nätinnehavaren ska sörja för en adekvat cybersäkerhet i sina mätningssystem och i informationsöverföringen av mätuppgifter. För att säkerställa en hög nivå på cybersäkerheten i sina mätningssystem och i informationsöverföringen av mätuppgifter ska nätinnehavaren på ett adekvat sätt beakta den bästa tillgängliga tekniken i förhållande till de kostnader som orsakas av anskaffningen och användningen av systemen.

     Vid ordnandet av mättjänster ska nätinnehavaren verka för att nätanvändarna använder el effektivt och sparsamt och främja möjligheterna att styra elförbrukningen. Innan mätapparaturen installeras ska slutförbrukarna ges adekvat rådgivning och information om utnyttjandet av mätapparaturen samt om insamlandet och behandlingen av personuppgifter i enlighet med Europeiska unionens dataskyddslagstiftning och den kompletterande nationella lagstiftningen.

     Nätinnehavaren kan antingen tillhandahålla mättjänster som eget arbete eller skaffa tjänsterna hos utomstående. Tjänster kan därvid skaffas också hos andra parter på elmarknaden.

     Om en nätanvändare eller innehavaren av ett ellager beställer av nätinnehavaren mättjänster som överskrider de föreskrivna kraven, kan nätinnehavaren debitera beställaren av tjänsten för skäliga kostnader som uppstår av en sådan mättjänst.

     Närmare bestämmelser om mätning av elleveranser i elnät utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelserna kan gälla

     1) installering av mätutrustning på eldriftsställen, i kraftverk och ellager,

     2) gränspunktsmätning,

     3) krav som ställs på mätapparatur och mätningssystem,

     4) avläsning av mätapparatur,

     5) tillhandahållande av mätningsuppgifter för att dessa ska kunna användas av parterna på elmarknaden,

     6) tidsfördelning i fråga om mättjänster.

 

23 §

Anskaffning av förlustenergi för elnätet

     Nätinnehavaren ska skaffa energi för att täcka överföringsförluster i sitt elnät och reservkraft för driften av sitt elnät i enlighet med öppna, icke-diskriminerande och marknadsbaserade förfaranden.

 

23 a § (23.3.2023/497)

Anskaffning av produkter och tjänster som är nödvändiga för en säker, tillförlitlig och effektiv drift av elnät

     Anskaffningsvillkoren för produkter och tjänster som är nödvändiga för en säker, tillförlitlig och effektiv drift av ett elnät ska vara objektiva, öppna och icke-diskriminerande samt kompatibla med andra nätinnehavares motsvarande villkor. I villkoren ska det säkerställas att alla nätanvändare och parter på elmarknaden som uppfyller kraven har möjlighet att erbjuda nätinnehavarna sina tjänster. Villkoren ska dessutom uppfylla de krav de nationella standardiseringsprodukterna ställer, om sådana nationella standardiseringsprodukter som avses i 6 c § i lagen om tillsyn över el- och naturgasmarknaden (FFS 590/2013) har fastställts för anskaffning av produkter och tjänster som krävs för en säker, tillförlitlig och effektiv drift av elnät. Beredningen av villkoren ska koordineras med stamnätsinnehavaren med systemansvar och andra nätinnehavare, och vid beredningen ska berörda nätanvändare och parter på elmarknaden höras.

     Nätinnehavaren ska för sitt elnät skaffa behövliga icke-frekvensrelaterade stödtjänster, med undantag för helt integrerade nätkomponenter, i ett öppet, icke-diskriminerande och marknadsbaserat förfarande. Energimyndigheten får på ansökan bevilja en nätinnehavare undantag från anskaffningsskyldigheten för viss tid, om en marknadsbaserad anskaffning av icke-frekvensbaserade stödtjänster inte är ekonomiskt effektiv för nätinnehavaren. Nätinnehavaren får beviljas undantag i högst fem år åt gången.

 

24 §

Allmänna bestämmelser om försäljningsvillkoren för och prissättningen av nättjänster

     Försäljningspriserna och försäljningsvillkoren för nättjänsterna samt grunderna för hur de bestäms ska vara objektiva och icke-diskriminerande för alla nätanvändare. Undantag från dem får göras endast av särskilda skäl. Försäljningsvillkor som riktas till konsumenter ska dessutom meddelas på ett klart och lättbegripligt språk och får inte omfatta sådana hinder för konsumenternas utövande av sina rättigheter som inte följer direkt av avtal.

     Prissättningen av nättjänsterna ska vara skälig enligt en helhetsbedömning.

     I prissättningen av nättjänsterna får inte finnas villkor som är ogrundade eller som uppenbarligen begränsar konkurrensen inom elhandeln. Elsystemets driftsäkerhet och effektivitet samt de kostnader och fördelar som följer av att ett kraftverk ansluts till nätet ska emellertid beaktas i prissättningen.

 

24 a § (30.12.2014/1430)

Energieffektivitet vid prissättningen av nättjänster

     I prissättningen av och försäljningsvillkoren för nättjänster får inte förekomma villkor som är skadliga med tanke på den totala effektiviteten hos elproduktionen, elöverföringen, eldistributionen och elleveranserna samt energieffektiviteten.

 

24 b § (23.3.2023/497)

Efterfrågeflexibilitet, flexibilitet och åtgärder för styrning av efterfrågan i fråga om prissättning och försäljningsvillkor för nättjänster

     Prissättningen för nättjänster får inte innehålla villkor som kan förhindra att nätinnehavare eller detaljförsäljare på elmarknaden tillhandahåller systemtjänster för efterfrågeflexibilitet och åtgärder för styrning av efterfrågan. Prissättningen för nättjänster ska beakta de kostnader och den nytta flexibiliteten och åtgärderna för styrning av efterfrågan medför.

     Nätinnehavarens försäljningsvillkor för nättjänster ska skapa förutsättningar för efterfrågeflexibilitetens deltagande på elmarknaden, om det ankommer på nätinnehavaren att ordna deltagandet. Försäljningsvillkoren ska beakta elsystemets driftsäkerhet och effektivitet. Försäljningsvillkoren får inte innehålla villkor som ogrundat förhindrar att efterfrågeflexibilitet som tillhandahålls av aggregatorer deltar på elmarknaden.

 

25 § har upphävts genom L 23.3.2023/497

 

26 § (23.3.2023/497)

Nätinnehavarens prestationer när det gäller byte av elleverantör och oberoende aggregator

     Nätinnehavaren får inte ta ut en separat avgift för prestationer som hänför sig till ett byte av elleverantör eller oberoende aggregator.

 

26 a § (25.8.2017/590)

Höjning av avgifter för elöverföring och eldistribution

     Nätinnehavaren får höja sina avgifter för elöverföring och eldistribution med högst 8 procent jämfört med de avgifter som nätinnehavaren tagit ut för elöverföring och eldistribution under de tolv månader som omedelbart föregår höjningen. Om nätinnehavaren under den period på tolv månader som börjar från och med höjningen höjer avgifterna för elöverföring och eldistribution ytterligare, får summan av de avgiftshöjningar som tas ut under denna tid inte heller överstiga 8 procent av beloppet av de avgifter som tagits ut under de tolv månader som föregick den första höjningen. (15.7.2021/730)

     Den maximala godtagbara höjningen beräknas utifrån den genomsnittliga totalavgift som nätinnehavaren tar ut av varje kundgrupp som representerar användarna av elnätet under en granskningsperiod på tolv månader. Den maximala godtagbara höjningen beräknas då utifrån priset på elöverföring och eldistribution inklusive skatt enligt den högsta skattesats som tillämpas på nätanvändarna i varje kundgrupp, exklusive höjningar som genomförs under den granskningsperiod som börjar vid tidpunkten för höjningen och som gäller skatter och skatteliknande avgifter som baserar sig på nätanvändarnas elanvändning och mervärdesskatt. Kundgrupperna ska anges så att de på ett jämlikt och icke-diskriminerande sätt beskriver nätinnehavarens användning av elnätet och särdragen hos nätanvändarna.

     Den maximala godtagbara höjningen beräknas dock i stamnätet utifrån stamnätsanvändarnas sammanräknade elöverföringsavgifter under en granskningsperiod på tolv månader och i högspänningsdistributionsnät separat utifrån den genomsnittliga totalavgiften för varje nätanvändare under en granskningsperiod på tolv månader, om beräkningsgrunden enligt 2 mom. inte kan användas i stamnätet eller högspänningsdistributionsnätet. Den maximala godtagbara höjningen beräknas då utifrån priset på elöverföring och eldistribution inklusive skatt, exklusive höjningar som genomförs under den granskningsperiod som börjar vid tidpunkten för höjningen och som gäller skatter och skatteliknande avgifter som baserar sig på nätanvändarnas elanvändning och mervärdesskatt.

     Till den maximala godtagbara höjningen räknas inte sådana höjningar av avgifter för elöverföring eller eldistribution som beror på att en tidsbunden rabatt för högst sex månader som nätinnehavaren beviljat användarna av elnätet upphör och som grundar sig på villkoren i ett beslut av Energimyndigheten om fastställande enligt 10 § i lagen om tillsyn över el- och naturgasmarknaden (FFS 590/2013), och inte heller sådana höjningar av avgifter för elöverföring eller eldistribution som beror på att en tidsbunden rabatt som nätinnehavaren beviljat användarna av elnätet upphör och som grundar sig på Energimyndighetens föreläggande med stöd av 14 § i den lagen om att nätinnehavaren ska sänka sina avgifter för elöverföring eller eldistribution på grund av överskott.

     Vid beräkning av den maximala godtagbara höjning av avgifter för el-överföring eller eldistribution som får göras av nya nätinnehavare som bildas genom företagsomstrukturering eller som tar över en verksamhet räknas som avgiftsbelopp för den granskningsperiod som föregick höjningen summan av de avgifter som de nätinnehavare som ingår i företagsomstruktureringen har tagit ut under granskningsperioden.

     Energimyndigheten kan på ansökan i enskilda fall ge nätinnehavare tillstånd att avvika från bestämmelsen i 1 mom., om det är nödvändigt för att förutsättningarna för beviljande av elnätstillstånd eller nätinnehavarens lagstadgade skyldigheter ska kunna uppfyllas.

     Energimyndigheten får meddela närmare föreskrifter om de kundgrupper som avses i 2 mom. och hur de ska anges.

 

27 §

Publicering av försäljningsvillkor och nyckeltal för nättjänster

     Nätinnehavaren ska publicera uppgifter om de allmänna försäljningsvillkoren och försäljningspriserna för sina nättjänster samt grunderna för hur de bestäms.

     Nätinnehavaren ska underrätta Energimarknadsverket om gällande försäljningsvillkor och försäljningspriser för sina nättjänster samt om grunderna för hur de bestäms. Energimarknadsverket får meddela närmare föreskrifter om de uppgifter som ska ges i anmälan och om anmälningsförfarandet.

     Nätinnehavaren ska publicera uppgifter om prisnivån på sina nättjänster, nätverksamhetens effektivitet, kvalitet och lönsamhet, utveckling av elnät och sådana nyckeltal för sitt elnät som beskriver verksamheten på elmarknaden. Energimarknadsverket får meddela närmare föreskrifter om vilka nyckeltal denna skyldighet ska gälla, vilka formler och anvisningar som ska följas vid beräkning av nyckeltalen och hur nyckeltalen ska publiceras.

 

28 § (25.8.2017/590)

Nätinnehavarens beredskapsplanering

     Nätinnehavaren ska genom ändamålsenlig planering förbereda sig för störningar i elnätet under normala förhållanden, för genomförande av ransoneringsåtgärder som föranleds av störningar i tillgången på el i elsystemet och för sådana undantagsförhållanden som avses i beredskapslagen. Nätinnehavaren ska göra upp en beredskapsplan och i behövlig omfattning delta i beredskapsplanering som ska trygga försörjningsberedskapen. Beredskapsplanen ska uppdateras åtminstone en gång per tre år och när det sker en betydande förändring i omständigheterna.

     Närmare bestämmelser om innehållet i beredskapsplanen får utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelserna kan gälla nödvändigt ordnande av elnätsverksamhet och elöverföring eller eldistribution i syfte att säkerställa ledningen av och säkerheten i samhället, befolkningens försörjning och näringslivets funktionsförmåga.

     Beredskapsplanen och ändringar i den ska lämnas till Energimyndigheten. Energimyndigheten har rätt att inom sex månader från det att den mottagit beredskapsplanen kräva att nätinnehavaren gör ändringar i planen om den inte uppfyller de krav som föreskrivs.

 

29 §

Nätinnehavarens samarbetsskyldighet vid störningar

     Vid störningar ska nätinnehavaren i syfte att eliminera störningarna och begränsa effekten av dem samarbeta med andra elnätsinnehavare och räddningsmyndigheterna, polisen, de kommunala myndigheterna, vägmyndigheterna och innehavare av andra samhällstekniska nät inom sitt verksamhetsområde. Nätinnehavaren ska vid störningar delta i arbetet med att skapa en lägesbild som hänför sig till verksamhetsområdet och lämna den myndighet som svarar för att lägesbilden skapas de uppgifter den behöver för detta.

     Distributionsnätsinnehavaren ska för det samarbete som avses i 1 mom. ordna en separat teleförbindelse till sitt kontrollrum eller en annan plats varifrån nätinnehavarens åtgärder för att eliminera störningarna leds.

 

29 a § (4.5.2018/287)

Nätinnehavares skyldighet att sörja för riskhanteringen i fråga om kommunikationsnät och informationssystem samt anmälan om störning i informationssäkerheten

     Nätinnehavare ska sörja för riskhanteringen i fråga om de kommunikationsnät och informationssystem som denne använder.

     Nätinnehavare ska utan dröjsmål lämna Energimyndigheten en anmälan om sådana betydande informationssäkerhetsrelaterade störningar som är riktade mot kommunikationsnät eller informationssystem som denne använder och som kan leda till att eldistributionen i eldistributionsnätet avbryts i betydande omfattning.

     Om det ligger i allmänt intresse att en störning anmäls kan Energimyndigheten ålägga den som tillhandahåller tjänsten att informera allmänheten om saken eller, efter att ha hört den anmälningspliktiga, själv informera om saken.

     Energimyndigheten ska bedöma om en sådan störning som avses i 2 mom. berör de övriga medlemsstaterna i Europeiska unionen och vid behov underrätta de berörda medlemsstaterna.

     Energimyndigheten får meddela närmare föreskrifter om när en sådan störning som avses i 1 mom. är betydande samt om innehållet i och utformningen av anmälan och hur den ska lämnas in.

 

29 b § (23.3.2023/497)

Nätinnehavarens rätt att bedriva näringsverksamhet som avser energilagringsanläggningar

     Nätinnehavaren får inte bedriva näringsverksamhet som avser energilagringsanläggningar.

     Trots 1 mom. får nätinnehavaren äga, utveckla, förvalta och driva energilagringsanläggningar som utgör nätinnehavarens helt integrerade nätkomponenter. På nätinnehavarens ansökan ska Energimyndigheten bevilja nätinnehavaren tillstånd att äga, utveckla, förvalta och driva sådana energilagringsanläggningar.

     Energimyndigheten kan för viss tid på högst fem år bevilja nätinnehavaren undantagstillstånd för att äga, utveckla, förvalta och driva andra energilagringsanläggningar än de som nämns i 2 mom., om nätinnehavaren behöver sådana energilagringsanläggningar för att fullgöra sitt ansvar för säker, tillförlitlig och effektiv drift av elnätet eller om en stamnätsinnehavare behöver icke-frekvensrelaterade stödtjänster som sådana energilagringsanläggningar producerar för att fullgöra sitt ansvar för en säker, tillförlitlig och effektiv drift av elnätet. Undantagstillstånd får beviljas om

     1) nätinnehavaren inte i en av nätinnehavaren ordnad öppen, transparent och icke-diskriminerande anbudstävling med villkor som Energimyndigheten har godkänt innan anbudstävlingen inleddes har kunnat godkänna anbud för produktion av sådana energilagringstjänster eller om det vid anbudstävlingen inte har kommit in anbud för produktion av tjänsterna som baserar sig på skäliga kostnader och i rätt tid,

     2) energilagringsanläggningarna inte används för anskaffning eller leverans av el på elmarknaden, och

     3) undantaget behövs för att nätinnehavaren ska kunna sörja för säker, tillförlitlig och effektiv drift av sitt elnät.

     På ansvarsområdet för en nätinnehavare som beviljats ett undantagslov enligt 3 mom. ska Energimyndigheten innan undantagslovet löper ut genomföra ett offentligt hörande om tillgången till sådana energilagringstjänster som avses i momentet för att utreda om tillräckliga energilagringstjänster är tillgängliga och om andra aktörer är intresserade av att investera i sådana energilagringsanläggningar. Det offentliga hörandet ska genomföras efter en anbudstävling som ordnas i enlighet med 3 mom. 1 punkten. Om anbudstävlingen och det offentliga hörandet enligt Energimyndighetens bedömning visar att andra aktörer kan producera sådana energilagringstjänster som avses i 3 mom. kostnadseffektivt på ansvarsområdet, ska Energimyndigheten ålägga nätinnehavaren att successivt avstå från de berörda energilagringsanläggningarna inom 18 månader från att undantagslovet löper ut. På förfarandet för avståendet och på den ersättning som bestäms för att nätinnehavaren avstår från sina energilagringsanläggningar tillämpas vad som i 24 § i lagen om tillsyn över el- och naturgasmarknaden föreskrivs om åtgärder med anledning av återkallande av ett elnätstillstånd.

     Energimyndigheten ska underrätta kommissionen och Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter om tillstånd enligt 2 mom. som beviljats stamnätsinnehavaren samt undantag enligt 3 mom. I anmälan ska anges de betydande uppgifter som inverkat på beslutet och motiveringarna till beslutet.

     Energimyndigheten får meddela närmare bestämmelser om ordnandet av en sådan anbudstävling som avses i 3 mom. 1 punkten.

 

30 § (23.3.2023/497)

En stamnätsinnehavares och en juridiskt åtskild distributionsnätsinnehavares rätt att anskaffa och leverera el

     En stamnätsinnehavare och en sådan nätinnehavare som utövar juridiskt åtskild distributionsnätsverksamhet kan anskaffa och leverera el, om syftet med verksamheten är att

     1) skaffa energi för att täcka överföringsförluster i elnätet,

     2) skaffa stödtjänster,

     3) sköta uppgifter som omfattas av systemansvaret,

     4) kontrollera överföringsbegränsningar,

     5) använda flyttbara reservkraftsaggregat för byggande, drift och underhåll av nätet och att till nätet leverera el som producerats med dessa,

     6) skaffa el för eget bruk till sammanslutningens lokaler, transformator- och kopplingsstationer eller länkstationer eller till sammanslutningens andra motsvarande objekt,

     7) distributionsnätsinnehavaren med stöd av skyldigheten enligt denna lag ska leverera el till slutförbrukarna i en situation där detaljförsäljarens leverans har avbrutits av en orsak som beror på försäljaren.

     En stamnätsinnehavares och en juridiskt åtskild distributionsnätsinnehavares rätt att anskaffa och leverera el

 

5 kap.
Bestämmelser som gäller stamnätet och stamnätsinnehavare

 

31 §

Definition av stamnät och fastställande av de elledningar och anläggningar som hör till stamnätet

     Stamnät är

     1) ett riksomfattande enhetligt elöverföringsnät som består av elledningar med en nominell spänning på minst 110 kilovolt, transformator- och kopplingsstationer och andra anläggningar,

     2) en sammanlänkning för en nominell spänning på minst 110 kilovolt som är i en stamnätsinnehavares besittning.

     Stamnätsinnehavaren ska för varje tillsynsperiod som gäller prissättning av överföringstjänster senast nio månader innan tillsynsperioden börjar fastställa vilka elledningar, transformator- och kopplingsstationer och andra anläggningar som hör till innehavarens stamnät och publicera beslutet om fastställande. Före fastställandet ska stamnätsinnehavaren ge sina nätanvändare samt de myndigheter och andra intressentgrupper som saken berör tillfälle att framföra sin åsikt om förslaget till fastställande. Stamnätsinnehavaren kan stryka elledningar, transformator- och kopplingsstationer och andra anläggningar ur ett publicerat beslut innan nästa tillsynsperiod börjar endast av vägande skäl.

     Stamnätsinnehavarens beslut om fastställande och ändringar i beslutet ska lämnas till Energimarknadsverket. Om beslutet om fastställande strider mot lagen har Energimarknadsverket rätt att inom tre månader från mottagandet av en sådan anmälan kräva att stamnätsinnehavaren gör ändringar i beslutet.

     En avtalspart i fråga om stamnätsinnehavarens nättjänst har rätt att inom en månad från det att stamnätsinnehavaren har publicerat sitt beslut om fastställande begära att Energimarknadsverket ska pröva huruvida beslutet eller ändringar i det är lagenliga. Den som begärt prövningen har rätt att överklaga det beslut som Energimarknadsverket fattat med anledning av begäran.

 

32 §

Stamnätsinnehavarens oberoende

     I fråga om sin organisation och sitt beslutsfattande ska stamnätsinnehavaren se till

     1) att samma person eller personer inte har rätt att

     a) direkt eller indirekt utöva bestämmande inflytande i ett företag som producerar eller levererar el eller naturgas och direkt eller indirekt ha bestämmande inflytande över eller utöva någon rättighet enligt 2 mom. gentemot en stamnätsinnehavare eller ett stamnät, eller

     b) direkt eller indirekt utöva bestämmande inflytande över en stamnätsinnehavare eller ett stamnät och direkt eller indirekt ha bestämmande inflytande över eller utöva någon rättighet enligt 2 mom. i ett företag som producerar eller levererar el eller naturgas,

     2) att samma person eller personer inte för en stamnätsinnehavare får utse ledamöter i förvaltningsrådet, styrelsen eller organ som juridiskt företräder stamnätsinnehavaren och inte har rätt att direkt eller indirekt utöva bestämmande inflytande över eller utöva någon rättighet enligt 2 mom. i ett företag som producerar eller levererar el,

     3) att en och samma person inte är ledamot i förvaltningsrådet, styrelsen eller i ett organ som juridiskt företräder företaget i både stamnätsinnehavaren och ett företag som producerar eller levererar el.

     De rättigheter som avses i 1 mom. 1 och 2 punkten är

     1) rätten att rösta,

     2) befogenheten att utse ledamöter i förvaltningsrådet eller styrelsen eller i ett organ som juridiskt företräder företaget,

     3) ägande av en majoritetsandel.

     Om den person som avses i 1 mom. är staten eller ett annat offentligt organ, ska två separata offentliga organ som utövar bestämmande inflytande, å ena sidan, i en stamnätsinnehavare eller över ett stamnät och, å andra sidan, i ett företag som producerar eller levererar el eller naturgas, vid tillämpningen av 1 mom. inte anses vara samma person.

     Slutförbrukare som bedriver verksamhet inom produktion eller leverans av el, antingen direkt eller genom ett företag där de har bestämmande inflytande antingen enskilt eller gemensamt med någon annan slutförbrukare, ska inte vid tillämpningen av 1 mom. 1 punkten betraktas som företag som producerar eller levererar el, förutsatt att slutförbrukaren eller slutförbrukarna och det företag där den eller de har bestämmande inflytande är nettoförbrukare av el uttryckt i årligt genomsnitt och förutsatt att det ekonomiska värdet av den el som de levererar till tredje part är obetydligt i förhållande till deras övriga affärsverksamhet.

 

33 § (23.3.2023/497)

Säkerställande av stamnätsinnehavarens oberoende

     Stamnätsinnehavarens oberoende enligt 32 § ska säkerställas i enlighet med det förfarande som anges i denna paragraf och artikel 51 i elhandelsförordningen. I förfarandet kan stamnätsinnehavaren beviljas undantag från kraven i 32 § 1 mom., om stamnätet den 3 september 2009 tillhörde ett vertikalt integrerat företag och det finns arrangemang som garanterar ett mer effektivt oberoende för stamnätsinnehavaren än bestämmelserna i kapitel VI avsnitt 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om ändring av direktiv 2012/27/EU, nedan elmarknadsdirektivet.

     Stamnätsinnehavaren ska till Energimyndigheten anmäla alla planerade affärstransaktioner och andra på dess organisation eller beslutsfattande inverkande åtgärder som kan komma att kräva en omprövning av huruvida transaktionerna och åtgärderna uppfyller kraven i 32 §.

     Energimyndigheten ska inleda förfarandet för säkerställande

     1) när stamnätsinnehavaren gör en anmälan i enlighet med 2 mom.,

     2) på eget initiativ då verket får vetskap om att en planerad ändring som gäller stamnätets ägare eller innehavare kan leda till överträdelse av 32 § eller då myndigheten har anledning att misstänka att en sådan överträdelse kan ha skett,

     3) efter en motiverad begäran från Europeiska kommissionen.

     Energimyndigheten ska fatta ett interimistiskt beslut i ett ärende som gäller säkerställande av stamnätsinnehavarens oberoende inom fyra månader från det att stamnätsinnehavarens anmälan eller Europeiska kommissionens begäran anlände. Det anses att ett interimistiskt beslut har fattats, om Energimyndigheten inte har meddelat beslut inom denna tid. Energimyndigheten ska utan dröjsmål meddela Europeiska kommissionen det interimistiska beslutet så att säkerställandet kan slutföras i enlighet med artikel 51 i elhandelsförordningen. Tillsammans med anmälan ska Energimyndigheten lämna Europeiska kommissionen sådana uppgifter som är av betydelse för behandlingen av ärendet. I ett interimistiskt beslut får ändring inte sökas särskilt.

 

34 §

Stamnätsinnehavarens skyldighet att anmäla ägare från tredjeländer

     Stamnätsinnehavaren ska underrätta Energimarknadsverket om situationer som skulle leda till att en eller flera personer från tredjeländer får bestämmande inflytande över stamnätet eller stamnätsinnehavaren.

     Energimarknadsverket ska utan dröjsmål meddela ministeriet och Europeiska kommissionen, om

     1) säkerställande av en stamnätsinnehavares oberoende begärs av stamnätets ägare eller innehavare som en eller flera personer från tredjeländer har bestämmande inflytande över,

     2) Energimarknadsverket annars fått kännedom om situationer som skulle leda till att en eller flera personer från tredjeländer får bestämmande inflytande över stamnätet eller stamnätsinnehavaren.

 

35 § (23.3.2023/497)

Säkerställande av stamnätsinnehavarens oberoende när det gäller ägande som härstammar från tredjeländer

     Stamnätsinnehavarens oberoende ska säkerställas i enlighet med det förfarande som anges i denna paragraf i en situation som avses i 34 §.

     Energimyndigheten ska fatta ett interimistiskt beslut i ett ärende som gäller säkerställande av stamnätsinnehavarens oberoende inom fyra månader från det att stamnätsinnehavarens anmälan begäran anlände. I ett interimistiskt beslut får ändring inte sökas särskilt. Energimyndigheten ska utan dröjsmål meddela Europeiska kommissionen det interimistiska beslutet samt begära ett yttrande enligt 36 § av ministeriet och ett yttrande av Europeiska kommissionen om huruvida stamnätsinnehavaren uppfyller kraven enligt artikel 43 i elmarknadsdirektivet. Tillsammans med anmälan ska Energimyndigheten lämna ministeriet och Europeiska kommissionen sådana uppgifter som är av betydelse för behandlingen av ärendet.

     Energimyndigheten ska inom två månader från utgången av den period som reserverats för Europeiska kommissionens i 2 mom. och 36 § avsedda yttrande fatta sitt slutliga beslut om säkerställandet av stamnätsinnehavarens oberoende. När Energimyndigheten fattar sitt slutliga beslut ska den beakta Europeiska kommissionens yttrande så noggrant som möjligt. Om Europeiska kommissionen inte har avgett något yttrande inom den period som föreskrivits, ska den inte anses ha några invändningar mot Energimyndighetens interimistiska beslut.

     Energimyndigheten ska fatta ett negativt beslut i fråga om säkerställande av stamnätsinnehavarens oberoende, om

     1) det inte har påvisats att stamnätsinnehavaren uppfyller kraven i 32 §, eller

     2) ministeriet har lämnat ett yttrande till Energimyndigheten i enlighet med 36 § och det enligt yttrandet inte har visats för ministeriet att säkerställandet inte äventyrar energileveranssäkerheten nationellt eller inom Europeiska unionen.

     Energimyndigheten ska foga ministeriets och Europeiska kommissionens yttranden till sitt slutliga beslut.

 

36 §

Ministeriets yttrande om leveranssäkerhet

     Ministeriet ska lämna Energimarknadsverket ett yttrande om huruvida säkerställandet av stamnätsinnehavarens oberoende i en sådan situation som avses i 34 § äventyrar energileveranssäkerheten nationellt eller inom Europeiska unionen. Yttrandet ska lämnas till Energimarknadsverket så att verket har tillräckligt med tid för att behandla yttrandet. Vid prövningen av ärendet ska ministeriet beakta

     1) de rättigheter och skyldigheter enligt internationell rätt som Europeiska unionen har gentemot det tredjeland som saken gäller, också enligt sådana avtal med ett eller flera tredjeländer som Europeiska unionen är part i och som rör energileveranssäkerhet,

     2) de rättigheter och skyldigheter som Finland har gentemot det tredjeland som saken gäller, enligt avtal som Finland ingått med det tredjelandet förutsatt att avtalen överensstämmer med Europeiska unionens lagstiftning,

     3) andra specifika omständigheter och förhållanden som gäller fallet och det berörda tredjelandet.

     Ministeriet ska för sitt yttrande begära ett yttrande av Europeiska kommissionen om huruvida säkerställandet äventyrar energileveranssäkerheten inom Europeiska unionen. I sitt eget yttrande ska ministeriet beakta Europeiska kommissionens yttrande så noggrant som möjligt. Ministeriet kan avvika från Europeiska kommissionens yttrande, om säkerställandet äventyrar energileveranssäkerheten i Finland eller någon annan medlemsstat i Europeiska unionen.

     I ministeriets yttrande får ändring inte sökas särskilt.

 

37 §

Genomförande av en affärstransaktion

     Stamnätsinnehavaren eller parterna får inte påbörja affärstransaktioner eller vidta åtgärder som avses i 33 § 2 mom. eller 34 § 1 mom. innan stamnätsinnehavarens oberoende har säkerställts för affärstransaktionen eller åtgärden i fråga, om inte något annat föreskrivs i denna lag eller det vid behandlingen av ärendet bestäms något annat.

     Det som föreskrivs i 1 mom. hindrar inte att en inlösenskyldighet eller inlösenrätt enligt 18 kap. 1 § 1 mom. i aktiebolagslagen (FFS 624/2006) fullgörs eller utövas eller att tillstånd för en fusion enligt 16 kap. i den lagen beviljas. Fusionen får dock inte registreras innan stamnätsinnehavarens oberoende har säkerställts med avseende på fusionen.

     Det som föreskrivs i 1 mom. tillämpas inte på beslut som gäller utnämning av ledamöter i stamnätsinnehavarens förvaltningsråd eller styrelse eller i ett organ som enligt lag företräder företaget.

 

38 §

Åtgärder med anledning av vägran att säkerställa stamnätsinnehavarens oberoende

     På förslag av Energimarknadsverket kan marknadsdomstolen bestämma att en affärstransaktion eller åtgärd ska hävas, om säkerställande av stamnätsinnehavarens oberoende har vägrats för affärstransaktionen eller åtgärden i fråga. Innan Energimarknadsverket lägger fram sitt förslag ska det rådgöra med parterna om frivilligt hävande av affärstransaktionen eller åtgärden. Om det avtalas att affärstransaktionen eller åtgärden hävs frivilligt, ställer Energimarknadsverket de villkor som ska iakttas.

 

39 §

Ändring i beslut om säkerställande av stamnätsinnehavarens oberoende

     Oberoende av ett tidigare beslut kan Energimarknadsverket fatta ett nytt beslut i ett ärende som gäller säkerställande av en stamnätsinnehavares oberoende, om stamnätsinnehavaren eller parterna har gett felaktiga eller vilseledande uppgifter som i väsentlig mån har inverkat på beslutet eller om en affärstransaktion eller åtgärd har genomförts i strid med 37 §. Ett nytt beslut kan fattas endast av vägande skäl om mer än fem år har förflutit sedan det tidigare beslutet vann laga kraft eller affärstransaktionen eller åtgärden genomfördes.

 

39 a § (23.3.2023/497)

Stamnätsinnehavarens övriga näringsverksamhet

     Stamnätsinnehavaren får endast bedriva sådan näringsverksamhet som är tillåten enligt denna lag eller elhandelsförordningen. Dessutom har stamnätsinnehavaren rätt att bedriva näringsverksamhet i andra nät än elnätet, om en behörig myndighet har beviljat stamnätsinnehavaren en koncession som krävs för sådan näringsverksamhet.

     Det föreskrivs särskilt i lag om andra uppgifter i elsystemet för den systemansvariga stamnätsinnehavaren än de som föreskrivs i denna lag eller elhandelsförordningen.

 

40 §

Kvalitetskrav i fråga om stamnätets funktion

     Stamnätet ska planeras, byggas och upprätthållas så att

     1) nätet uppfyller de krav som ställs i Europeiska unionens lagstiftning på nätens driftsäkerhet och tillförlitlighet,

     2) nätet uppfyller de krav i fråga om nätets driftsäkerhet och tillförlitlighet som i elnätstillståndet ställs på den systemansvariga stamnätsinnehavaren,

     3) driften av nätet inte störs av träd som faller över elledningarna eller växer längs ledningsgatan,

     4) nätet har tillräcklig överföringskapacitet för att trygga förutsättningarna för att den systemansvariga stamnätsinnehavarens ansvarsområde ska bevaras som ett enhetligt budområde för elhandeln.

     Den systemansvariga stamnätsinnehavaren kan dock göra undantag från kravet i 1 mom. 4 punkten

     1) om det är fråga om elanskaffning eller balanskraftshandel för fullgörande av systemansvaret och undantaget är ändamålsenligt med tanke på elsystemets driftsäkerhet eller effektivitet,

     2) om en betydande ändring i balansen mellan elproduktionen och konsumtionen orsakar en permanent eller långvarig överbelastning av överföringskapaciteten mellan ansvarsområdets olika delar och stamnätsinnehavaren inte rimligen kan förutsättas ha tagit denna överbelastning i beaktande i sin verksamhet och inte rimligen kan förväntas vidta de åtgärder som behövs för att utveckla nätet så snabbt att man kan undvika att ansvarsområdet delas in i budområden.

 

41 §

Plan för utveckling av stamnätet

     Stamnätsinnehavaren ska göra upp en tioårig utvecklingsplan för sitt stamnät och dess förbindelser till andra elnät. Stamnätsinnehavaren ska använda utvecklingsplanen som underlag när den unionsomfattande nätutvecklingsplan utarbetas som det föreskrivs om i elhandelsförordningen. Utvecklingsplanen har ingen annan rättsverkan för stamnätsinnehavaren, nätanvändarna eller de myndigheter som övervakar stamnätsinnehavaren. Utvecklingsplanen ska uppdateras med två års intervaller.

     Utvecklingsplanen ska innehålla

     1) en plan över investeringar vilka ifall de förverkligas leder till att skyldigheten att utveckla nätet som avses i 19 § 1 mom. fullgörs och kvalitetskraven för verksamhet i stamnätet uppfylls,

     2) en plan över investeringar som gäller sammanlänkningar och som behövs för en effektiv funktion av den nationella och regionala elmarknaden och av Europeiska unionens inre marknad för el,

     3) en utredning av de metoder som använts när utvecklingsplanen utarbetades och av de prognoser och övriga antaganden som planen grundar sig på och som gäller elkonsumtionens och elproduktionens utveckling.

     Utvecklingsplanen ska publiceras. Innan utvecklingsplanen publiceras ska stamnätsinnehavaren ge sina nätanvändare samt de myndigheter och andra intressentgrupper som saken berör tillfälle att framföra sin åsikt om utvecklingsplanen.

 

42 §

Kompensation mellan stamnätsinnehavare

     Stamnätsinnehavaren ska sköta de uppgifter som hänför sig till det system med kompensationsbetalningar mellan stamnätsinnehavare som det föreskrivs om i elhandelsförordningen.

 

42 a § (23.3.2023/497)

Uppgifter med avseende på det regionala samordningscentrumet

     Stamnätsinnehavaren sköter stamnätsinnehavarens uppgifter med avseende på det regionala samordningscentrumet enligt elhandelsförordningen, samt ansvarar för antagandet av en ram för samarbete och samordning mellan samordningscentrum.

     Stamnätsinnehavaren svarar för sin andel av kostnaderna för det regionala samordningscentrumets kostnader. Stamnätsinnehavaren har rätt att i sin överföringsavgift inkludera sin andel av skäliga och relevanta kostnader för det regionala samordningscentrumet.

 

43 § (23.3.2023/497)

Överföringsavgifter för import och export av el

     Stamnätsinnehavaren ska ta ut en överföringsavgift för import från och export till tredjeländer av el till och från sitt nät, om inte något annat följer av internationella förpliktelser som är bindande för Finland eller av avtal som stamnätsinnehavaren har ingått och som grundar sig på ömsesidighet när det gäller elsystemets driftsäkerhet och effektivitet samt på marknadsbetingelserna.

 

44 §

Den systemansvariga stamnätsinnehavarens ansvarsområde

     Till den systemansvariga stamnätsinnehavarens ansvarsområde hör rikets territorium med undantag för landskapet Åland.

     Den systemansvariga stamnätsinnehavaren svarar inom sitt ansvarsområde för de uppgifter som omfattas av systemansvaret och för andra uppgifter som hör till stamnätsinnehavaren enligt denna lag och bestämmelser som utfärdats med stöd av den och enligt elhandelsförordningen och bestämmelser som antagits med stöd av den.

 

45 § (23.3.2023/497)

Systemansvar

     Den systemansvariga stamnätsinnehavaren ska svara för att Finlands elsystem är tekniskt funktionsdugligt och driftsäkert så att elsystemet fungerar tillförlitligt och säkert samt ha hand om de uppgifter som omfattas av det riksomfattande balanseringsansvaret och om den riksomfattande balansavräkningen på ett ändamålsenligt och för parterna på elmarknaden jämlikt och icke-diskriminerande sätt (systemansvar). Den systemansvariga stamnätsinnehavaren ska upprätthålla och utveckla sina verksamheter och tjänster inom systemansvaret samt upprätthålla, driva och utveckla sitt elnät och övriga anläggningar som behövs för att sköta systemansvaret samt förbindelserna till andra nät så att elsystemet och de tjänster systemansvaret omfattar fungerar tillförlitligt, säkert och effektivt och så att förutsättningarna kan tryggas för en effektiv funktion av den nationella och regionala elmarknaden och av Europeiska unionens inre marknad för el. Vid skötseln av sina uppgifter ska den systemansvariga stamnätsinnehavaren beakta det regionala samordningscentrumets koordinerade åtgärder och rekommendationer enligt vad som föreskrivs i elhandelsförordningen.

     Den systemansvariga stamnätsinnehavaren kan ställa sådana villkor för anslutning av kraftverk, energilagringsanläggningar och belastningar samt elnät till elsystemet och för användning av elsystemet och de anslutna kraftverken, energilagringsanläggningarna, belastningarna och elnäten som är nödvändiga för att systemansvaret ska kunna fullgöras. Villkoren kan tillämpas i enskilda fall efter det att Energimyndigheten har fastställt dem i enlighet med 10 § i lagen om tillsyn över el- och naturgasmarknaden. De fastställda villkoren kan tillämpas även om de överklagats, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat.

     Den systemansvariga stamnätsinnehavaren har för en begränsad tid rätt att begränsa elöverföringen eller avbryta den helt om det är nödvändigt för att eliminera eller hantera sådana störningar som uppstår i elsystemet. Den systemansvariga stamnätsinnehavaren har rätt att när elsystemets driftssäkerhet hotas styra användningen, produktionen, importen och exporten av el som anslutits till elsystemet med beaktande av samhällets allmänna livsviktiga behov, eventuella myndighetsföreskrifter, gällande planer på och skyldigheter för hantering av effektbrist och utredning av störningar samt rådande förhållanden. Begränsningen eller styrningen får i varje enskilt fall hållas i kraft så länge det är nödvändigt för att återställa elsystemet till normalläge.

     Närmare bestämmelser om hur systemansvaret ska fullgöras och om dess innehåll får utfärdas genom förordning av ministeriet.

 

45 §

Systemansvar

     Den systemansvariga stamnätsinnehavaren ska svara för att Finlands elsystem är tekniskt funktionsdugligt och driftsäkert samt ha hand om de uppgifter som omfattas av det riksomfattande balansansvaret och om den riksomfattande balansavräkningen på ett ändamålsenligt och för parterna på elmarknaden jämlikt och icke-diskriminerande sätt (systemansvar). Den systemansvariga stamnätsinnehavaren ska upprätthålla och utveckla sina verksamheter och tjänster inom systemansvaret samt upprätthålla, driva och utveckla sitt elnät och övriga anläggningar som behövs för att sköta systemansvaret samt förbindelserna till andra nät så att de fungerar effektivt och så att förutsättningarna kan tryggas för en effektiv funktion av den nationella och regionala elmarknaden och av Europeiska unionens inre marknad för el.

     Den systemansvariga stamnätsinnehavaren kan ställa sådana villkor för användning av elöverföringssystemet och de anslutna kraftverken och belastningarna som är nödvändiga för att systemansvaret ska kunna realiseras. Villkoren kan tillämpas i enskilda fall efter det att Energimyndigheten har fastställt dem i enlighet med 10 § i lagen om tillsyn över el- och naturgasmarknaden. De fastställda villkoren kan tillämpas även om de överklagats, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat. (25.8.2017/590)

     Närmare bestämmelser om hur systemansvaret ska fullgöras och om dess innehåll får utfärdas genom förordning av ministeriet.

 

46 § (23.3.2023/497)

Riksomfattande balanseringsansvar

     Den systemansvariga stamnätsinnehavaren ska sörja för att den kortvariga balansen mellan elproduktionen och elförbrukningen hela tiden upprätthålls inom dennes ansvarsområde (riksomfattande balanseringsansvar). Det riksomfattande balanseringsansvaret omfattar alla de åtgärder och resurser som krävs för att fullgöra ansvaret och som ska tillses eller garanteras för respektive balansavräkningsperiod.

     Anskaffnings- och köpevillkoren för den balanskraft och balanshanteringskapacitet som behövs för fullgörande av det riksomfattande balanseringsansvaret ska vara jämlika och icke-diskriminerande för parterna på elmarknaden, de ska grunda sig på marknadsbaserade förfaranden, och i dem får inte ingå villkor som är ogrundade eller uppenbarligen begränsar konkurrensen inom elhandeln. I villkoren ska dock de krav som följer av elsystemets driftsäkerhet och effektivitet beaktas. Villkoren ska dessutom erbjuda nätanvändarna relevanta incitament att balansera sin inmatning och sitt uttag av el och skapa förutsättningar för efterfrågeflexibilitet, producenter av el från förnybara källor, innehavare av energilagringsanläggningar och aggregatorer att delta på balanseringsmarknaden.

 

47 § (18.1.2019/108)

Riksomfattande balansavräkning

     Den systemansvariga stamnätsinnehavaren ska inom sitt ansvarsområde sörja för att områdets elbalans och de balansansvarigas elbalanser klarläggs (riksomfattande balansavräkning). I den riksomfattande balansavräkningen ska man för varje balansavräkningsperiod klarlägga balansavvikelserna mellan balanskraftsenheten och de balansansvariga samt balansavvikelserna mellan balanskraftsenheten och balanskraftsenheterna inom andra stamnätsinnehavares ansvarsområden.

 

48 §

Publicerande av villkor för tjänster som hänför sig till systemansvaret

     Den systemansvariga stamnätsinnehavaren ska i fråga om de tjänster som hör till systemansvaret publicera och till Energimarknadsverket anmäla gällande försäljnings- och anskaffningsvillkor och grunderna för hur de bestäms, gällande försäljnings- och anskaffningspriser och grunderna för hur de bestäms samt de villkor som avses i 45 § 2 mom.

     Energimarknadsverket får meddela närmare föreskrifter om de uppgifter som ska publiceras och anmälas samt om förfarandet för publicering och anmälan.

 

49 § (18.1.2019/108)

Utveckling av det informationsutbyte som krävs för elhandeln och balansavräkningen

     Den systemansvariga stamnätsinnehavaren har till uppgift att inom sitt ansvarsområde i samarbete med elföretagen utveckla det informationsutbyte som krävs för elhandeln och balansavräkningen. Utvecklingsverksamheten ska främja det informationsutbyte som krävs för elhandeln och balansavräkningen så att utbytet är effektivt och att det är jämlikt och icke-diskriminerande med avseende på elmarknadsparterna, nätinnehavarna och de balansansvariga, samt främja en adekvat informationssäkerhetsnivå vid informationsutbytet. Utvecklingsarbetet ska dessutom främja utvecklingen av efterfrågeflexibilitet och andra mervärdestjänster samt förutsättningarna för den småskaliga elproduktionens tillträde till nät.

     Utvecklingen av informationsutbytet enligt 1 mom. omfattar åtminstone

     1) utvecklande av procedurer och standarder som hänför sig till informationsutbytet och deltagande i internationellt utvecklingsarbete i anknytning till dem,

     2) främjande av kompatibiliteten hos de datasystem som elföretagen använder för informationsutbytet och främjande av ett korrekt informationsutbyte,

     3) framläggande av förslag för ministeriet om ändring av de procedurer och standarder som hänför sig till informationsutbytet,

     4) informering, utbildning och rådgivning som hänför sig till informationsutbytet.

 

49 a § (18.1.2019/108)

Centraliserade informationsutbytestjänster för elhandeln

     Den systemansvariga stamnätsinnehavaren svarar inom sitt ansvarsområde för ordandet av det centraliserade informationsutbyte och den centraliserade informationshantering som marknadsprocesserna för den elhandel som bedrivs i distributionsnäten förutsätter samt för balansavräkningen i distributionsnäten (centraliserade informationsutbytestjänster för elhandeln). De centraliserade informationsutbytestjänsterna för elhandeln omfattar

     1) förvaltning av detaljförsäljarnas och distributionsnätsinnehavarnas kunduppgifter och uppgifter om eldriftsställen,

     2) ordnande av det informationsutbyte som kundavtalsprocesserna för detaljhandeln och eldistributionen förutsätter,

     3) ordnande av informationsutbytet i fråga om de mätuppgifter som utgör grunden för faktureringen och balansavräkningen,

     4) ordande av informationsutbytet vid av- och påkopplingsprocesser inom elleveranser och eldistribution,

     5) ordnande av förvaltningen av distributionsnätsinnehavarnas uppgifter om produkt- och fakturarader samt av möjlighet att förvalta detaljförsäljarnas uppgifter om produkt- och fakturarader,

     6) förmedling av detaljförsäljarnas och distributionsnätsinnehavarnas partsuppgifter,

     7) ordnande av tillträde för detaljförsäljarnas och distributionsnätsinnehavarnas kunder till deras egna uppgifter som innehas av enheten för centraliserat informationsutbyte för elhandeln,

     8) balansavräkning för elhandeln i distributionsnät och ordnande av informationsutbytet i samband med balansavräkningen,

     9) bevarande av de uppgifter som gäller tjänsterna enligt 1–8 punkten.

     Den systemansvariga stamnätsinnehavaren ska upprätthålla och utveckla sina de funktioner och tjänster enligt 1 mom. samt de system som krävs för skötseln av dem och gränssnitten till systemen hos andra elföretag så att tjänsterna och systemen fungerar effektivt och är lättanvända, att deras informationssäkerhetsnivå är adekvat och att förutsättningarna för en effektivt fungerande detaljhandelsmarknad för el kan tryggas.

     Den systemansvariga stamnätsinnehavaren ska tillhandahålla detaljförsäljarna och distributionsnätsinnehavarna centraliserade informationsutbytestjänster för elhandeln på ett jämlikt och icke-diskriminerande sätt samt se till att dataskyddet för de personuppgifter och företagshemligheter som behandlas i dess datasystem samt för sådana uppgifter som är känsliga med hänsyn till försvaret, beredskapen för undantagsförhållanden och befolkningsskyddet samt skyddsarrangemangen för informations- och kommunikationssystemen har ordnats på tillbörligt sätt.

     Den systemansvariga stamnätsinnehavaren ska sörja för hanteringen av risker i samband med de datasystem som den använder för produktion av centraliserade informationsutbytestjänster för elhandeln. Vid riskhanteringen ska hänsyn tas till

     1) systemens och utrymmenas säkerhet,

     2) hanteringen av hot mot datasäkerheten och av störningar,

     3) kontinuitetshantering av affärsverksamhet,

     4) övervakning, revision och testning,

     5) tillämpning av eventuella internationella standarder.

     Den systemansvariga överföringsnätsinnehavaren ska utan dröjsmål göra en anmälan till Energimyndigheten om de datasystem som överföringsnätsinnehavaren använder för produktion av centraliserade informationsutbytestjänster för elhandeln drabbas av betydande störningar och om de centraliserade informationsutbytestjänsterna för elhandeln utsätts för eller hotas av betydande kränkningar av datasäkerheten eller av andra incidenter som gör att tjänsterna inte fungerar eller som väsentligen stör dem. I fråga om behandlingen av en sådan anmälan tillämpas förfarandet enligt 29 a §. Energimyndigheten får meddela närmare föreskrifter om innehållet i anmälningarna, om anmälningarnas form och om hur de lämnas in.

 

49 b § (18.1.2019/108)

Avgifter för den systemansvariga stamnätsinnehavarens informationsutbytestjänster

     De uppgifter som avses i 49 och 49 a § finansieras med separata avgifter som den systemansvariga stamnätsinnehavaren har rätt att ta ut hos dem som använder stamnätsservicen, balanstjänsten eller centraliserade informationsutbytestjänster för elhandeln. Avgifterna får täcka de skäliga kostnader som skötseln av uppgifterna orsakat den systemansvariga stamnätsinnehavaren och en skälig vinst. Grunderna för bestämmande av avgifterna ska vara objektiva och icke-diskriminerande.

     De serviceavgifter som enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln tar ut ska basera sig på de tjänster som användarna utnyttjar. Avgifterna får inte basera sig på marknadsvärdet för de uppgifter som enheten samlar in med stöd av 49 a §.

     Uppgifter om avgifterna och grunderna för hur de bestäms ska publiceras.

 

6 kap.
Bestämmelser som gäller distributionsnät och distributionsnätsinnehavare

 

50 §

Kvalitetskrav i fråga om högspänningsdistributionsnätets funktion

     Ett högspänningsdistributionsnät ska planeras, byggas och upprätthållas så att

     1) nätet uppfyller de krav i fråga om nätets driftsäkerhet och tillförlitlighet som en systemansvarig stamnätsinnehavare ställt,

     2) driften av nätet inte störs av träd som faller över elledningarna eller växer längs ledningsgatan.

 

51 §

Kvalitetskrav i fråga om distributionsnätets funktion

     Ett distributionsnät ska planeras, byggas och upprätthållas så att

     1) nätet uppfyller de krav i fråga om nätets driftsäkerhet och tillförlitlighet som en systemansvarig stamnätsinnehavare ställt,

     2) fel i distributionsnätet som uppkommit till följd av storm eller snöbelastning inte orsakar avbrott i eldistributionen på över 6 timmar för nätanvändare inom detaljplaneområden,

     3) fel i distributionsnätet som uppkommit till följd av storm eller snöbelastning inte orsakar avbrott i eldistributionen på över 36 timmar för nätanvändare på ett annat område än det som avses i 2 punkten.

     Distributionsnätsinnehavaren kan bestämma en målnivå för driftstället med avvikelse från 1 mom. 3 punkten i enlighet med de lokala förhållandena, om

     1) driftstället finns på en ö som saknar broförbindelse, annan motsvarande fast förbindelse eller förbindelse med en landsvägsfärja i reguljär trafik, eller

     2) driftställets årliga elförbrukning har varit högst 2500 kilowattimmar under de tre föregående kalenderåren och kostnaderna för de investeringar som krävs för att uppfylla kraven i 1 mom. 3 punkten skulle bli exceptionellt höga för driftstället till följd av det långa avståndet till andra driftställen.

 

52 § (15.7.2021/730)

Utvecklingsplan för distributionsnät

     Utvecklingen av distributionsnätsinnehavarens distributionsnät ska grunda sig på en öppen utvecklingsplan för distributionsnätet som ska innehålla

     1) en plan för de centrala investeringar i distributionsnätet som behövs för upprätthållande av överföringskapaciteten i distributionsnätet samt för anslutning av ny elproduktionskapacitet och nya laster till distributionsnätet under de följande tio åren, inklusive laddningspunkter för elfordon och behov av landströmsförsörjning för havsgående fartyg och fartyg i inlandssjöfart,

     2) de åtgärder som leder till att kraven enligt 51 och 119 § uppfylls och upprätthålls i distributionsnätet,

     3) en plan för eventuell användning av flexibilitet i elförbrukningen, ellager, distributionsnätsinnehavarens energieffektivitetsåtgärder och andra resurser som ett alternativ till en utvidgning av distributionsnätets överföringskapacitet,

     4) lämpliga jämförelser av kostnadseffektiviteten hos utvecklingsåtgärderna för distributionsnätet.

     Utvecklingsplanen ska innehålla detaljerade åtgärder som är fördelade på perioder om två kalenderår och som systematiskt och långsiktigt förbättrar distributionsnätets tillförlitlighet och säkerhet och som leder till att distributionsnätet uppfyller de krav som föreskrivs i 51 och 119 §. I utvecklingsplanen ska man utifrån nätanvändarnas rimliga behov fästa vikt vid att eltillgången tryggas på elförbrukningsplatser med funktioner och tjänster som är viktiga för att säkerställa ledningen av och säkerheten i samhället, befolkningens försörjning eller näringslivets funktionsförmåga. Utvecklingsplanen ska säkerställa öppenheten när det gäller behövliga flexibilitetstjänster på medellång och lång sikt. Vid placeringen av de elledningar som ingår i utvecklingsplanen ska man i den mån det är möjligt utnyttja dragningar som är gemensamma med andra samhällstekniska nät.

     Utvecklingsplanen ska utarbetas minst vartannat år. Distributionsnätsinnehavaren ska höra relevanta nätanvändare och innehavare av stamnät och högspänningsdistributionsnät om utvecklingsplanen. Distributionsnätsinnehavaren ska publicera utvecklingsplanen tillsammans med resultaten av hörandet.

     Utvecklingsplanen och resultaten av hörandet ska lämnas till Energimyndigheten. Energimyndigheten har rätt att inom sex månader från det att den mottagit planen kräva att distributionsnätsinnehavaren gör ändringar i den, om

     1) planen inte uppfyller de krav som anges i 1 och 2 mom.,

     2) det finns anledning att misstänka att de åtgärder som ingår i planen inte leder till att kraven enligt 51 och 119 § uppfylls, eller

     3) de åtgärder som ingår i planen som helhet betraktade inte är kostnadseffektiva jämfört med alternativa åtgärder som uppfyller kraven.

     Energimyndigheten får utfärda närmare föreskrifter om de uppgifter som ska ges i utvecklingsplanen, om hur planen ska lämnas till Energimyndigheten samt om ordnandet av det hörande som avses i 3 mom.

 

52 a § (23.3.2023/497)

Utnyttjandet av flexibilitetstjänster i distributionsnätet

     Distributionsnätsinnehavaren ska i mån av möjlighet utnyttja flexibilitetstjänster för att effektivera driften och utvecklingen av sitt distributionsnät samt för att hantera överföringsbegränsningar vid överföringar inom sitt ansvarsområde eller över ansvarsområdets gränser. Distributionsnätsinnehavaren ska anskaffa flexibilitetstjänsterna i ett öppet, icke-diskriminerande och marknadsbaserat förfarande. Anskaffningsvillkoren för flexibilitetstjänster ska vara jämlika och icke-diskriminerande för producenterna av flexibilitetstjänster, och i dem får inte ingå villkor som är ogrundade eller uppenbarligen begränsar konkurrensen. Anskaffningsvillkoren för flexibilitetstjänster ska främja genomförandet av energieffektivitetsåtgärder och kostnadseffektiviteten. Villkoren ska publiceras.

     Distributionsnätsinnehavaren ska publicera tillräckliga uppgifter om behovet av flexibilitet samt om den anskaffade och aktiverade flexibilitetskapaciteten.

     Energimyndigheten får på ansökan bevilja distributionsnätsinnehavaren undantag från anskaffningsskyldigheten enligt 1 mom., om en marknadsbaserad anskaffning av flexibilitetstjänster inte är ekonomiskt effektiv eller om den skulle leda till allvarliga snedvridningar på marknaden eller ökade överföringsbegränsningar.

 

53 §

Distributionsnätsinnehavarens anslutningsvillkor

     En distributionsnätsinnehavare ska ha offentliga allmänna avtalsvillkor för sådana nätanvändare som ansluter sig till ett distributionsnät med en nominell spänning på högst 20 kilovolt.

 

53 a § (23.3.2023/497)

Anslutning av småskalig elproduktion och högeffektiv kraftvärmeproduktion till distributionsnätet

     Distributionsnätsinnehavare ska ha allmänna och lättillämpliga förfaranden för anslutning av småskalig elproduktion och högeffektiv kraftvärme enligt 3 § 19 punkten i energieffektivitetslagen (FFS 1429/2014) till distributionsnätet.

     Distributionsnätsinnehavaren ska tillämpa ett förfarande för nätanslutning efter enkel anmälan varigenom anläggningar eller enheter för aggregerad produktion som tillhör egenanvändare av förnybar energi och demonstrationsprojekt för förnybar energi med en elkapacitet på högst 10,8 kW ska anslutas till nätet efter en anmälan till distributionsnätsinnehavaren. Distributionsnätsinnehavaren får inom två månader från anmälan avslå den begärda anslutningen eller föreslå en alternativ anslutningspunkt av motiverade skäl rörande säkerhet eller systemkomponenternas tekniska inkompatibilitet. Om distributionsnätsinnehavaren fattar ett positivt beslut om anslutning eller inte fattar något beslut om anslutning inom en månad från anmälan, får kraftverket eller enheten för aggregerad produktion anslutas till distributionsnätet.

 

54 §

Tidsfördelning i fråga om eldistributionstjänster i distributionsnätet

     Distributionsnätsinnehavaren ska erbjuda sina distributionsnätsanvändare olika eldistributionstjänster som motsvarar deras behov.

 

55 §

Prissättning av eldistribution i distributionsnät oberoende av avstånd

     I distributionsnätet får priset på eldistributionen inte vara beroende av nätanvändarens geografiska läge inom nätinnehavarens ansvarsområde. Inom de delar av distributionsnätsinnehavarens ansvarsområde som är geografiskt åtskilda ska dock egna distributionspriser tillämpas. Energimarknadsverket kan i enskilda fall bevilja undantag från tillämpningen av separata priser på eldistributionen, om kostnadsnivåerna och prissättningsgrunderna inom de olika delarna av distributionsnätsinnehavarens ansvarsområde inte avviker från varandra på ett betydande sätt.

 

56 § (22.2.2019/236)

Specialbestämmelser som gäller nättjänstsavgifter för elproduktion i distributionsnät och högspänningsdistributionsnät

     De nättjänster som används för elproduktion ska prissättas i distributionsnät och högspänningsdistributionsnät oberoende av övriga bestämmelser i denna avdelning enligt följande:

     1) i den anslutningsavgift som tas ut för anslutning av småskalig elproduktion till ett distributionsnät får inte inbegripas kostnader som föranleds av att elnätet förstärks,

     2) med de distributionsavgifter som tas ut för elproduktionen ska en relativt sett mindre andel av kostnaderna för distributionsnätet och högspänningsdistributionsnätet täckas än med de distributionsavgifter som tas ut för elförbrukning.

     Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om distributionsavgifterna för elproduktionen i distributionsnät och högspänningsdistributionsnät. Bestämmelserna kan gälla sättet att bestämma distributionsavgifterna och de till den överförda energimängden relaterade gränsvärden som ska ställas för distributionsavgifterna och som distributionsnätsinnehavaren ska följa.

 

56 a § (23.3.2023/497)

Distributionsnätsinnehavarens avgifter för tjänster för säker, tillförlitlig och effektiv drift av nätet

     Om distributionsnätsinnehavaren tar ut avgifter som hänför sig till anskaffningen av tjänster för säker, tillförlitlig och effektiv drift, ska avgifterna avspegla de kostnader anskaffningarna medför för distributionsnätsinnehavaren.

 

57 § har upphävts genom L 23.3.2023/497

57 a § har upphävts genom L 23.3.2023/497

 

58 §

Distributionsnätsinnehavarens skyldighet att ge nätanvändarna anvisningar i fråga om beredskap

     Distributionsnätsinnehavaren ska i erbjudanden som gäller anslutningsavtal ge abonnenten uppgifter om nivån på leveranssäkerheten i distributionsnätet och om planer som inverkar på den vid anslutningspunkten.

     Distributionsnätsinnehavaren ska med två års mellanrum eller oftare ge sina distributionsnätsanvändare anvisningar för hur de ska förbereda sig för störningar i eldistributionen.

     Distributionsnätsinnehavaren ska på en distributionsnätsanvändares begäran eller på eget initiativ ge användaren individuella beredskapsanvisningar, om användarens elförbrukning kräver att eltillgången garanteras bättre än vid den vanliga leveranssäkerhet som tillämpas i nätdelen. Nätinnehavaren ska då på nätanvändarens begäran ge en uppskattning av huruvida det är förmånligare att skapa beredskapen genom nätanvändarens egna åtgärder eller genom utveckling av distributionsnätet.

 

59 §

Distributionsnätsinnehavarens information till nätanvändarna vid störningar

     Om eldistributionen i distributionsnätet avbryts i betydande omfattning, ska distributionsnätsinnehavaren utan dröjsmål informera distributionsnätsanvändarna om detta. Samtidigt ska användarna ges en uppskattning av felets eller avbrottets varaktighet och omfattning.

     Energimarknadsverket får meddela närmare föreskrifter om innehållet i och formen för de meddelanden som avses i 1 mom.

 

60 §

Juridiskt åtskild distributionsnätsverksamhet

     Om en distributionsnätsinnehavare i vars distributionsnät för en spänning på 400 volt det under vart och ett av de tre senaste kalenderåren årligen överförts en elmängd på minst 200 gigawattimmar är verksam som en del av ett företag eller av en företagsgrupp där samma aktör har bestämmande inflytande och som bedriver elproduktion eller utför elleveranser, ska nätinnehavaren till sin juridiska form, sin organisation och sitt beslutsfattande vara oberoende av företagets eller företagsgruppens elproduktion och elförsäljning (juridiskt åtskild distributionsnätsverksamhet). En ändring av företagsstrukturen beträffande juridiskt åtskild distributionsnätsverksamhet ska genomföras inom två år från utgången av det kalenderår då det tröskelvärde som avses i detta moment uppnåddes.

     En nätinnehavare som bedriver juridiskt åtskild distributionsnätsverksamhet ska se till att verksamhetens varumärke skiljer sig från varumärkena för de enheter vid företaget eller företagsgruppen som producerar eller levererar el. Nätinnehavaren ska i sin kommunikation använda sitt eget namn och varumärke.

     Genom förordning av ministeriet får närmare bestämmelser utfärdas om krav på oberoende i fråga om organisation och beslutsfattande för en nätinnehavare som utövar juridiskt åtskild distributionsnätsverksamhet. Kraven ska tillämpas på nätinnehavare som har minst 50 000 nätanvändare. Kraven kan gälla

     1) beslut om anställningsförmåner som gäller säkerställande av oberoende för dem som hör till nätinnehavarens ledning,

     2) nätinnehavarens skyldighet att utarbeta ett program med åtgärder som säkerställer att nätinnehavaren på ett icke-diskriminerande sätt uppfyller sina förpliktelser som elnätsinnehavare.

 

61 §

Ledningens oberoende när det gäller nätinnehavare som bedriver juridiskt åtskild distributionsnätsverksamhet

     Den som hör till ledningen för en nätinnehavare som utövar juridiskt åtskild distributionsnätsverksamhet och som har minst 50 000 nätanvändare får inte vara verkställande direktör för ett företag som svarar för elproduktion eller elleverans och inte medlem av styrelsen eller motsvarande organ i ett sådant företag, om en och samma aktör har bestämmande inflytande över nätinnehavaren och företaget.

 

61 a § (23.3.2023/497)

Distributionsnätsinnehavarens övriga näringsverksamhet

     Distributionsnätsinnehavaren har rätt att bedriva näringsverksamhet i andra nät än elnätet, om en behörig myndighet har beviljat distributionsnätsinnehavaren en koncession som krävs för sådan näringsverksamhet.

     Distributionsnätsinnehavaren får inte bedriva näringsverksamhet som avser laddning av elfordon. Distributionsnätsinnehavaren får dock upprätthålla laddningsstationer för elfordon för eget bruk.

     Energimyndigheten kan bevilja distributionsnätsinnehavaren tillstånd att bedriva annan näringsverksamhet än den som är tillåten enligt denna lag eller elhandelsförordningen, om näringsverksamheten behövs för att distributionsnätsinnehavaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag eller elhandelsförordningen.

 

62 § (23.3.2023/497)

Specialbestämmelser som gäller slutna distributionsnät

     På slutna distributionsnät och deras innehavare tillämpas inte 23, 23 a och 26 a §, 27 § 3 mom., 28, 29, 29 a, 29 b, 50–52, 52 a, 53, 53 a, 54–56, 56 a, 58 och 59 § och 61 a § 2 mom.

     Bestämmelserna i 24 a och 24 b § och i 27 § 1 och 2 mom. tillämpas på innehavare av slutna distributionsnät endast om Energimyndigheten för dem har fastställt villkor och metoder enligt 11 § i lagen om tillsyn över el- och naturgasmarknaden.

 

III AVDELNINGEN
ELPRODUKTION, EFTERFRÅGEFLEXIBILITET, ELLEVERANS OCH AGGREGERING (23.3.2023/497)

 

7 kap.
Elproduktion och efterfrågeflexibilitet (23.3.2023/497)

 

 

63 § har upphävts genom L 23.3.2023/497

 

64 §

Anmälan om byggande och avvecklande av kraftverk

     Producenten ska underrätta Energimarknadsverket om byggnadsplanen för och idrifttagandet av ett kraftverk och om långvarigt eller bestående avvecklande av ett kraftverk. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om innehållet i anmälningsskyldigheten och om anmälningsförfarandet.

 

65 §

Underhållsstopp vid kraftverk

     Producenten ska underrätta Energimarknadsverket om planerade underhållsstopp under perioden mellan den 1 december och 28 februari vid kraftverk med en effekt på minst 100 megavoltampere och separat elproduktion. Anmälan ska göras minst sex månader före den planerade tidpunkten för då underhållsstoppet ska inledas. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om de uppgifter som ska ingå i anmälan och om anmälningsförfarandet.

     Energimarknadsverket får bestämma att ett underhållsstopp vid ett kraftverk enligt 1mom. ska infalla under någon annan tid än tiden mellan den 1 december och 28 februari, om det finns grundad anledning att misstänka att tillgången på el inte skulle räcka till för att motsvara efterfrågan på el i Finland under den tid som anmälts för underhållsstoppet. Beslut om flyttning av underhållsstoppet ska fattas senast tre månader före den tidpunkt då underhållsstoppet enligt anmälan ska inledas. Beslut om flyttning får inte fattas, om en flyttning av underhållsstoppet skulle medföra risk för tekniska fel i kraftverket eller äventyra säkerheten vid drift av kraftverket. Före ett beslut om flyttning ska Energimarknadsverket höra Säkerhets- och kemikalieverket och, om underhållsstoppet gäller ett kärnkraftverk, Strålsäkerhetscentralen. Ett beslut om flyttning ska iakttas även om det överklagas, om inte besvärsmyndigheten har förbjudit att beslutet verkställs eller bestämt att verkställigheten ska avbrytas.

 

65 a § (23.3.2023/497)

Efterfrågeflexibilitets deltagande på organiserade marknadsplatser

     Slutförbrukare har rätt att tillhandahålla efterfrågeflexibilitet på en organiserad marknadsplats, antingen självständigt eller genom en aggregators förmedling. Den som upprätthåller marknadsplatsen får inte ställa upp sådana villkor för tillträde till en organiserad marknadsplats, som ogrundat diskriminerar efterfrågeflexibilitet jämfört med elproduktion.

     En slutförbrukare ska ersätta de kostnader slutförbrukarens öppna leverantör eller balansansvariga orsakats under aktivering av efterfrågeflexibilitet som slutförbrukaren självständigt genomfört på dagen före- och intradagsmarknaden eller balanseringsmarknaden. En balansavvikelse som orsakas av efterfrågeflexibilitet som en slutförbrukare självständigt aktiverar ska korrigeras i slutförbrukarens öppna leverantörs eller balansansvarigas elbalans.

     Den systemansvariga stamnätsinnehavaren ska bestämma kalkylmetoden för den ersättning som avses i 2 mom. Kalkylmetoden ska baseras på energieffekten av den efterfrågeflexibilitet slutförbrukaren själv aktiverar till slutförbrukarens öppna leverantörs eller dennes balansansvarigas elbalans samt på referenspriset, som kan variera enligt marknadsplats. Kalkylmetoden ska vara jämlik och icke-diskriminerande med avseende på parterna på elmarknaden, och den får inte förhindra att efterfrågeflexibilitet som slutförbrukaren själv tillhandahåller deltar på en elmarknad som avses i 2 mom.

     Det föreskrivs om fastställandet av den kalkylmetod som avses i 2 mom. i lagen om tillsyn över el- och naturgasmarknaden. Innan kalkylmetoden lämnas för fastställelse ska den systemansvariga stamnätsinnehavaren höra berörda nätanvändare och parter på elmarknaden. Den fastställda kalkylmetoden ska publiceras.

     Närmare bestämmelser om verifiering av den efterfrågeflexibilitet en slutförbrukare självständigt tillhandahåller och om beaktande av efterfrågeflexibiliteten i balansavräkningen får utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelserna kan gälla

     1) hur den aktiverade efterfrågeflexibilitetens volym ska verifieras,

     2) hur baslinjen eller baslinjerna ska fastställas,

     3) hur efterfrågeflexibiliteten ska beaktas i balansavräkningen,

     4) korrigering av elbalanser

     5) betalning av ekonomisk ersättning.

 

8 kap.
Bevarande av elleverantörens avtalsuppgifter

 

66 §

Bevarande av elleverantörens avtalsuppgifter

     En elleverantör ska bevara viktiga uppgifter om alla sina affärstransaktioner gällande elleveransavtal samt de uppgifter om sina affärstransaktioner gällande elderivat med grossister och stamnätsinnehavare som anges i en förordning eller ett beslut avseende riktlinjer som Europeiska kommissionen antagit under minst fem år efter utgången av den räkenskapsperiod under vilken affärstransaktionen genomfördes. Uppgifter som ska bevaras är åtminstone

     1) affärstransaktionens löptid,

     2) procedurer som hänför sig till leveranser och fullgörande,

     3) leveransmängd,

     4) tidpunkt för genomförandet,

     5) pris,

     6) information som identifierar avtalsparten,

     7) information om alla avtal som inte fullgjorts.

 

9 kap.
Detaljförsäljning av el

 

67 §

Leveransskyldighet

     En detaljförsäljare som har betydande marknadsinflytande på en distributionsnätsinnehavares ansvarsområde ska på ansvarsområdet leverera el till skäligt pris till konsumenterna och till andra slutförbrukare vars driftställe är utrustat med huvudsäkringar på högst 3 x 63 ampere eller till vars eldriftsställe högst 100 000 kilowattimmar el köps per år (leveransskyldighet). Om det inte finns någon detaljförsäljare med betydande marknadsinflytande inom distributionsnätsinnehavarens ansvarsområde, är den detaljförsäljare leveransskyldig som med mängden levererad el som måttstock har den största marknadsandelen på det aktuella ansvarsområdet när det gäller el som anskaffas av slutförbrukare som omfattas av leveransskyldigheten.

     En leveransskyldig detaljförsäljare ska erbjuda de konsumenter och andra slutförbrukare som omfattas av leveransskyldigheten olika elförsäljningsavtal som motsvarar deras behov. De elförsäljningsavtal som erbjuds får inte vara enbart elleveransavtal med dynamiska priser eller elförsäljningsavtal som bygger på någon annan variabel storhet. En detaljförsäljare ska ha offentliga detaljförsäljningsvillkor och detaljförsäljningspriser eller, om det är fråga om elleveransavtal med dynamiska priser eller något annat elförsäljningsavtal som bygger på en variabel storhet, grunder för hur priserna bestäms för de slutförbrukare som omfattas av leveransskyldigheten. I dem får inte ingå oskäliga eller diskriminerande villkor eller sådana villkor som begränsar konkurrensen inom elhandeln. Detaljhandelspriserna eller grunderna för hur priserna bestäms ska meddelas på ett lättbegripligt och tydligt jämförbart sätt. (23.3.2023/497)

     Energimyndigheten kan bestämma att en detaljförsäljare som avses i denna paragraf ska leverera el till de slutförbrukare som omfattas av leveransskyldigheten på de villkor som anges i 2 mom. (23.3.2023/497)

 

68 § (23.3.2023/497)

En leveransskyldig detaljförsäljares anmälningar till Energimyndigheten

     En i 67 § avsedd detaljförsäljare ska till Energimyndigheten ge in de försäljningsvillkor och försäljningspriser eller, om det är fråga om elleveransavtal med dynamiska priser eller elförsäljningsavtal som bygger på någon annan variabel storhet, de grunder för hur priserna bestäms som avses i 67 § 2 mom. innan de införs.

     Energimyndigheten får meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter om försäljningsvillkoren och försäljningspriserna eller grunderna för hur priserna bestäms som ska ges in till myndigheten, hur uppgifterna ska specificeras och hur de ska lämnas.

 

68 a § (23.3.2023/497)

Skyldighet för detaljförsäljare att erbjuda elleveransavtal med dynamiska priser

     En detaljförsäljare som levererar el till mer än 200 000 slutförbrukare ska erbjuda elleveransavtal med dynamiska priser till slutförbrukare vars driftsställe är anslutet till distributionsnätet och är utrustat med mätutrustning som uppfyller kraven på mätprecision för elleveransavtal med dynamisk prissättning. Inom distributionsnätsinnehavarens ansvarsområde ska en sådan detaljförsäljare som avses i 67 § dessutom erbjuda elleveransavtal med dynamiska priser till slutförbrukare vars driftsställe är anslutet till det distributionsnätet och är utrustat med mätutrustning som uppfyller kraven på mätprecision för elleveransavtal med dynamiska priser.

 

69 § har upphävts genom L 23.3.2023/497

69 a § har upphävts genom L 23.3.2023/497

 

70 §

Publicering och anmälan till Energimarknadsverket av detaljförsäljarens nyckeltal

     Detaljförsäljare ska publicera uppgifter som beskriver den genomsnittliga prisnivån på den levererade elen.

     Detaljförsäljaren ska meddela Energimarknadsverket uppgifter om omfattningen av sin elförsäljningsverksamhet och den genomsnittliga prisnivån på den levererade elen och sådana uppgifter om sin elförsäljningsverksamhet som beskriver elmarknadens funktion.

     Energimarknadsverket får meddela närmare föreskrifter om vilka nyckeltal skyldigheten att publicera och att lämna en anmälan ska gälla, vilka formler och anvisningar som ska följas vid beräkning av nyckeltalen och på vilket sätt de nyckeltal som beskriver den genomsnittliga prisnivån på el ska publiceras.

 

10 kap.
Leverans av el via ett internt nät i en fastighet

 

71 §

Elmätning i ett internt nät i en fastighet

     Om el levereras till slutförbrukare via ett internt elnät i en fastighet eller i en motsvarande fastighetsgrupp, ska fastighetsinnehavaren på behörigt sätt ordna mätningen av levererad el. Om slutförbrukaren vill byta elleverantör ska den elförbrukning som mäts med lägenhetsspecifik mätapparatur enkelt och på ett tekniskt tillförlitligt sätt genom distansavläsningsfunktioner eller mätimpulser som sänds ut från mätapparaturen då kunna både sammanföras med och avskiljas från den totala förbrukning som uppmätts i fastigheten eller fastighetsgruppen. Mätningen ska också ordnas på ett sådant sätt att de kostnader den orsakar slutförbrukarna och elleverantörerna är så små som möjligt.

     Slutförbrukaren har rätt att utan separat ersättning till sitt förfogande få mätuppgifterna om sin egen elförbrukning som fastighetsinnehavaren har samlat från mätapparaturen i en lägenhet eller lokal som slutförbrukaren besitter. Slutförbrukaren har rätt att till sitt förfogande få uppgifterna om den elförbrukning som uppmätts i en lägenhet eller lokal som denne besitter också i det fall att faktureringen av elinköpet i dennes fall inte grundar sig på uppmätt elförbrukning. (22.10.2021/891)

     Om ett internt elnät i en fastighet eller i en motsvarande fastighetsgrupp utgör ett mätområde kan fastighetsinnehavaren och den nätinnehavare som är ansvarig för ordnandet av gränspunktsmätning avtala att fastighetsinnehavaren ordnar gränspunktsmätningen mellan elnätet och fastighetsnätet. Fastighetsinnehavaren kan då utföra gränspunktsmätningen antingen som eget arbete eller skaffa tjänsterna hos utomstående. (22.10.2021/891)

     Närmare bestämmelser om mätning av elleveranser i ett internt nät i en fastighet eller en motsvarande fastighetsgrupp utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelserna kan gälla

     1) installering av mätapparatur i en lägenhet eller lokal,

     2) krav som ställs på mätapparatur och mätningssystem,

     3) avläsning av mätapparatur,

     4) tillhandahållande av mätuppgifter för att dessa ska kunna utnyttjas av slutförbrukarna och parterna på elmarknaden,

     5) tidsfördelning i fråga om mättjänster,

     6) gränspunktsmätning. (22.10.2021/891)

 

72 §

Slutförbrukarens möjlighet till elleverans via distributionsnät

     Fastighetsinnehavaren ska se till att slutförbrukarna har möjlighet att ingå elnätsavtal och elförsäljningsavtal enligt vilka leveransen sker via distributionsnätsinnehavarens distributionsnät. I detta syfte ska fastighetsinnehavaren ge slutförbrukaren rätt att använda fastighetens eller motsvarande fastighetsgrupps interna elnät. Om el levereras till slutförbrukarna via ett internt elnät i en fastighet eller i en motsvarande fastighetsgrupp, ska slutförbrukaren ersätta fastighetsinnehavaren för de kostnader som ändringsarbeten med anknytning till elmätningen har förorsakat när slutförbrukaren övergår till att köpa sin el via distributionsnätet.

 

10 a kap (23.3.2023/497)
Aggregering

 

72 a § (23.3.2023/497)

Ersättning av kostnader för efterfrågeflexibilitet som en oberoende aggregator aktiverar

     En oberoende aggregator ska ersätta de kostnader slutförbrukarens öppna leverantör eller dennes balansansvariga orsakats under aktivering av efterfrågeflexibilitet som den oberoende aggregatorn genomfört på dagen före- och intradagsmarknaden eller balanseringsmarknaden. Ersättningen kan också beakta den nytta oberoende aggregatorer medför för andra parter på elmarknaden. Ersättningen för nyttan får dock inte överstiga de kostnader kundens öppna leverantör eller den balansansvariga orsakats under den efterfrågeflexibilitet den oberoende aggretorn aktiverat. Den balansavvikelse som orsakats av aktiveringen av efterfrågeflexibiliteten ska dessutom korrigeras i kundens öppna leverantörs eller balansansvarigas elbalans.

     Den systemansvariga stamnätsinnehavaren ska bestämma kalkylmetoden för den ersättning som avses i 1 mom. Kalkylmetoden ska baseras på energieffekten av de aggregeringstjänster den oberoende aggregatorn tillhandahåller för kundens öppna leverantörs eller balansansvarigas elbalans samt på referenspriset, som kan variera enligt marknadsplats. Kalkylmetoden ska vara jämlik och icke-diskriminerande med avseende på parterna på elmarknaden, och den får inte förhindra att efterfrågeflexibilitet som en oberoende aggregator tillhandahåller deltar på en elmarknad som avses i 1 mom.

     Det föreskrivs om fastställandet av den kalkylmetod som avses i 1 mom. i lagen om tillsyn över el- och naturgasmarknaden. Innan kalkylmetoden lämnas för fastställelse ska den systemansvariga stamnätsinnehavaren höra berörda nätanvändare och parter på elmarknaden. Den fastställda kalkylmetoden ska publiceras.

     Närmare bestämmelser om verifiering av den efterfrågeflexibilitet en oberoende aggregator tillhandahåller, beaktande av efterfrågeflexibiliteten i balansavräkningen och betalning av ekonomisk ersättning som berör efterfrågeflexibilitet får utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelserna kan gälla

     1) hur den aktiverade efterfrågeflexibilitetens volym ska verifieras,

     2) hur baslinjen eller baslinjerna ska fastställas,

     3) hur efterfrågeflexibiliteten ska beaktas i balansavräkningen,

     4) korrigering av elbalanser,

     5) betalning av ekonomisk ersättning.

 

72 b § (23.3.2023/497)

Skyldigheter i fråga om aggregeringsavtal

     Slutandet av aggregeringsavtal för en slutförbrukare förutsätter inte samtycke av slutförbrukarens nätinnehavare eller elleverantör.

     Elleverantören får inte tillämpa sådana ogrundade eller diskriminerande villkor eller avgifter för slutförbrukare, som begränsar möjligheten att sluta aggregeringsavtal med en oberoende aggregator.

 

IV AVDELNINGEN
SKYLDIGHETER SOM GÄLLER AKTÖRER PÅ ELMARKNADEN

 

11 kap.
Elmarknadsaktörernas skyldigheter när det gäller elsystemet

 

73 §

Balansansvar

     Parterna på elmarknaden är ansvariga för att deras elproduktion och elanskaffningsavtal täcker deras elanvändning och elleveranser under respektive balansavräkningsperiod (balansansvar).

     Närmare bestämmelser om balansansvarets innehåll och om de procedurer som hänför sig till genomförandet av balansansvaret utfärdas genom förordning av statsrådet.

 

74 § (18.1.2019/108)

Balansavräkning

     Nätinnehavaren och den balansansvariga är skyldiga att ha hand om balansavräkningen. En balansavräkning ska grunda sig på elmätning eller en kombination av mätning och typbelastningskurva och på anmälningar som gäller leveranserna. Om längden på balansavräkningsperioden är kortare än en timme, ska den energimängd per timme som mätts av timmätningsapparatur vid ett eldriftsställe eller kraftverk som anslutits till distributionsnätet vid balansavräkningen fördelas enligt belastningskurva eller annan föreskriven beräkningsregel på de balansavräkningsperioder som ingår i timmen i fråga. Närmare bestämmelser om de metoder som ska användas i balansavräkningen utfärdas genom förordning av statsrådet.

     Utöver vad som i 4 kap. föreskrivs om nättjänster ska balansavräkningstjänster tillhandahållas parterna på elmarknaden på jämlika och icke-diskriminerande villkor. I utbudet av balansavräkningstjänster får det inte förekomma ogrundade villkor eller villkor som uppenbarligen begränsar konkurrensen i elhandeln.

Se SRf om utredning och mätning av elleveranser 66/2009 4 och 5 kap. SRf 66/2009 har upphävts genom F 767/2021, som gäller fr.o.m. 1.11.2021. 4 kap. 2–8 § och 5 kap. i F 66/2009 tillämpas ändå t.o.m. 20.2.2022. Se fr.o.m. 1.11.2021 SRf om utredning och mätning av elleveranser 767/2021.

 

74 a § (23.3.2023/497)

Byte av elleverantör och oberoende aggregator

     Nätinnehavare, elleverantörer och oberoende aggregatorer ska utan dröjsmål fullgöra de åtgärder de ansvarar för enligt marknadsprocessen för byte av elleverantör eller oberoende aggregator när en kund i enlighet med avtalsvillkoren begär byte av elleverantör eller oberoende aggregator. Närmare bestämmelser om marknadsprocessen för byte av elleverantör och oberoende aggregator samt för de frister som ska iakttas i den får utfärdas genom förordning av statsrådet.

 

75 §

Anmälningsskyldighet

     Parterna på elmarknaden och nätinnehavarna ska göra de anmälningar som krävs för elhandeln, genomförandet av balansansvar och balansavräkningen och som hör till deras ansvar. Varje anmälan ska göras inom föreskriven tid och enligt föreskrivet anmälningsförfarande. Närmare bestämmelser om innehållet i anmälningsskyldigheten utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om anmälningsförfarandet utfärdas genom förordning av ministeriet.

 

75 a § (22.10.2021/891)

Skyldighet att anlita centraliserade informationsutbytestjänster för elhandeln

     Detaljförsäljare och distributionsnätsinnehavare som bedriver elnätsverksamhet i distributionsnätet ska anlita centraliserade informationsutbytestjänster för elhandeln och se till att deras datasystem och system för informationsöverföring är kompatibla med de datasystem som används av enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln. Detaljförsäljare och distributionsnätsinnehavare ska sörja för att de uppgifter som dessa ansvarar för och lämnar till enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln är felfria samt för att de felaktiga uppgifter som de lämnat korrigeras utan dröjsmål.

     Annan än en i 1 mom. avsedd nätinnehavare, vars elnät har en gemensam gränspunktsmätning med det mätområde som distributionsnätet utgör, samt fastighetsinnehavare, vars fastighets eller motsvarande fastighetsgrupps interna elnät utgör ett mätområde som har en gemensam gränspunktsmätning med det mätområde som distributionsnätet utgör, ska ordna informationsutbyte i anknytning till nämnda gränspunktsmätning med enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln. Den nätinnehavare eller fastighetsinnehavare som är ansvarig för ordnandet av gränspunktsmätning ska sörja för att de system som denne ansvarar för, som används i informationsöverföringen för nämnda gränspunktsmätning, är kompatibla med informationssystemen hos enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln. Nätinnehavaren och fastighetsinnehavaren ska sörja för att de mätuppgifter som dessa ansvarar för och lämnar till enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln är felfria samt för att de felaktiga mätuppgifter som de har lämnat korrigeras utan dröjsmål.

     Detaljförsäljare, nätinnehavare som avses i 1 och 2 mom. och fastighetsinnehavare som avses i 2 mom. ska hos enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln registrera sig som användare av den tjänst de använder. Enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln ska godkänna detaljförsäljarens, nätinnehavarens och fastighetsinnehavarens registrering, om denne uppfyller de i 1 och 2 mom. avsedda krav som dess verksamhet inom elsystemet förutsätter i fråga om kompatibilitet mellan informationssystemen och systemen som används för informationsöverföring, och denne har slutit ett tjänsteavtal om den tjänst som denne använder, vars villkor Energimyndigheten har fastställt i enlighet med 10 § i lagen om tillsyn över el- och naturgasmarknaden. Registrering ska göras innan

     1) en detaljförsäljare börjar erbjuda elavtal åt slutförbrukarna,

     2) en distributionsnätsinnehavare börjar idka distributionsnätsverksamhet i distributionsnätet,

     3) ett mätområde som avses i 2 mom. bildas av i det momentet avsedda elnätet eller av en fastighets eller motsvarande fastighetsgrupps interna elnät.

 

11 a kap (18.1.2019/108)
Informationshantering i samband med marknadsprocesserna för elhandeln

 

75 b § (18.1.2019/108)

Informationshantering i samband med marknadsprocesserna för elhandeln

     Elföretag ska upprätthålla och utveckla sina funktioner och tjänster i anslutning till marknadsprocesserna för elhandeln, fullgörandet av balansansvaret och balansavräkningen samt de system som behövs för skötseln av dem och funktionernas förbindelser till systemen hos andra elföretag, så att tjänsterna och systemen fungerar effektivt och är lättanvända, att deras informationssäkerhetsnivå är adekvat och att förutsättningarna för en effektivt fungerande elmarknad kan tryggas.

     Bestämmelser om ordnandet av centrala informationsutbytestjänster för elhandeln finns i 5 kap.

 

75 c § (18.1.2019/108)

Bevarande av information i samband med marknadsprocesserna för elhandeln

     Elföretag ska bevara de uppgifter som företagen fått vid utförande av de uppdrag eller fullgörande av de skyldigheter som föreskrivs i denna lag och som hänför sig till de centraliserade informationsutbytestjänsterna för elhandeln, marknadsprocesserna för elhandeln, fullgörandet av balansansvar och balansavräkningen i sex års tid från den händelse som uppgiften hänför sig till eller, om det är fråga om uppgifter om ett avtal, i sex års tid från det att avtalet upphört gälla. Personuppgifterna ska avföras ur registret hos ett elföretag när den ovannämnda tiden har löpt ut, om det inte finns någon annan rättslig grund för behandling av dem därefter.

 

75 d § (18.1.2019/108)

Användning av personbeteckning för identifiering av personer

     För entydig identifiering av personer får det i samband med de centraliserade informationsutbytestjänsterna för elhandeln användas personbeteckning eller annan identifikationsuppgift med motsvarande egenskaper som personbeteckningen med avseende på identifiering av personer. Utöver vad som i övrigt föreskrivs om behandling av personbeteckningar, får ett elföretag behandla personbeteckningar för att kunna utföra sina uppgifter eller fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. Dessutom får detaljförsäljaren eller distributionsnätsinnehavaren behandla personbeteckningar också för att entydigt identifiera sina kunder när de är slutförbrukare.

 

75 e § (23.3.2023/497)

Slutförbrukarens och elproducentens rätt att utnyttja uppgifter om sig själv

     Nätinnehavaren ska till slutförbrukare och elproducenter eller till en aktör de har utsett lämna en kopia av de mät- och förbrukningsuppgifter avseende slutförbrukarens eller elproducentens egen elförbrukning och elproduktion, som nätinnehavaren samlat in med mätutrustningen på driftsstället. Till en slutförbrukare hos vilken fjärravläsningsapparatur installerats eller en aktör denne har utsett ska dessutom på slutförbrukarens begäran lämnas uppgifter som beskriver dennes tidigare elförbrukning under olika tidsperioder och som möjliggör en detaljerad granskning av slutförbrukarens elförbrukning. Uppgifterna ska lämnas i maskinläsbart standardformat som lätt kan redigeras, per driftsställe eller per mätning.

     Elföretaget ska till en slutförbrukare som är företagets kund eller till en aktör denne har utsett lämna uppgifter om slutförbrukarens elavtal och sådana andra uppgifter om slutförbrukaren som slutförbrukaren behöver för byte av elleverantör eller aggregator, efterfrågeflexibilitet eller andra tjänster hos elföretag.

     En elleverantör och en oberoende aggregator ska på slutförbrukarens begäran lämna en slutförbrukare som är deras kund eller en aktör denne har utsett en kopia av uppgifter om den efterfrågeflexibilitet elleverantörens eller den oberoende aggregatorn genomfört med kundlasterna.

     De uppgifter som avses i 1–3 mom. ska lämnas till slutförbrukaren utan särskild ersättning. Detaljförsäljare och distributionsnätsinnehavare kan ange enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln som den som lämnar ut uppgifter enligt 1 och 2 mom.

     I fråga om de uppgifter som avses i 1–3 mom. får Energimyndigheten meddela närmare bestämmelser om

     1) i vilken form uppgifterna ska lämnas,

     2) specificeringen av uppgifter som avser tidigare elförbrukning och genomförd efterfrågeflexibilitet,

     3) förfarandet när uppgifter lämnas.

 

75 f § (18.1.2019/108)

Utlämnande av uppgifter som kan kopplas till slutförbrukaren

     Ett elföretag ska ha slutförbrukarens uttryckliga samtycke till att till någon annan utlämna sådana mät- och förbrukningsuppgifter som kan kopplas till slutförbrukaren och som gäller slutförbrukarens elförbrukning eller elproduktion, eller andra uppgifter som slutförbrukaren behöver för byte av elleverantör, om elföretaget erhållit uppgiften i fråga vid utförandet av uppdrag eller fullgörandet av skyldigheter enligt denna lag i samband med de centraliserade informationsutbytestjänsterna för elhandeln, marknadsprocesserna för elhandeln, fullgörandet av balansansvar eller balansavräkningen. Uppgiften får dock lämnas ut utan slutförbrukarens samtycke om

     1) utlämnandet behövs för att den som lämnar ut uppgifterna ska kunna fullgöra sin skyldighet enligt denna lag eller någon annan lag,

     2) utlämnandet behövs för att mottagarens rätt till information enligt denna lag eller någon annan lag ska kunna tillgodoses,

     3) utlämnandet behövs för fullföljande av ett avtal mellan elföretaget och slutförbrukaren, skötsel av en avtalsbaserad kundrelation mellan elföretaget och slutförbrukaren eller för fullgörande av en i denna eller någon annan lag angiven skyldighet som har samband med en kundrelation mellan elföretaget och slutförbrukaren,

     4) utlämnandet behövs för att en byggnad eller en del av den eller den egendom som finns i byggnaden ska kunna skyddas mot skada som orsakas av ett avbrott i elöverföringen, eldistributionen eller elleveransen eller för att en sådan skada ska kunna utredas, och mottagaren av den uppgift som lämnas ut är ägare till eller innehavare av byggnaden eller delen av byggnaden eller part i ett anslutningsavtal som gäller byggnaden,

     5) det är enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln som lämnar ut uppgifter till Statistikcentralen och utlämnandet behövs för att Statistikcentralen ska kunna utföra sina uppgifter enlig lag,

     6) det är enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln som lämnar ut uppgifterna och utlämnandet behövs för allmän vetenskaplig forskning kring energimarknaden eller energianvändning, eller för myndighetsutredning som tjänar allmänt beslutsfattande angående energimarknaden eller energianvändningen.

     Enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln får inte i en i 1 mom. 6 punkten avsedd situation lämna ut sådana uppgifter på basis av vilka slutförbrukaren och dennes avtalspart kan identifieras direkt. I en sådan situation får enheten dock ge rätt att använda sådana uppgifter på basis av vilka slutförbrukaren kan identifieras indirekt. Uppgifter som lämnats ut eller som någon fått användningsrätt till får inte vidareutlämnas, om inte enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln ger sitt tillstånd till detta.

 

76 § (18.1.2019/108)

Sekretess och förbud mot utnyttjande

     Ett elföretag är skyldigt att hemlighålla sådan information om en kunds eller en annan nätanvändares företagshemlighet som elföretaget fått kännedom om vid utförandet av uppgifter enligt denna lag, elhandelsförordningen eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1227/2011 om integritet och öppenhet på grossistmarknaderna för energi, om inte röjandet av informationen för någon annan grundar sig på en rättighet enligt denna lag eller de ovannämnda förordningarna eller den till vars förmån sekretessen gäller ger sitt samtycke till att informationen röjs.

     Ett elföretag är skyldigt att hemlighålla sådan information som det fått kännedom om vid utförandet av uppgifter enligt denna lag eller elhandelsförordningen och som gäller

     1) konstruktioner, anordningar eller system som tjänar försvaret eller objekt som annars är av betydelse för försvaret eller som gäller försvarsberedskapen, om det inte är uppenbart att ett röjande av informationen inte skadar eller äventyrar försvarets intressen,

     2) beredskap för undantagsförhållanden eller befolkningsskydd, om ett röjande av informationen skulle skada eller äventyra säkerheten eller utveckling av den, genomförandet av befolkningsskyddet eller beredskapen inför undantagsförhållanden,

     3) konstruktioner, anordningar eller objekt som hör till data- och kommunikationssystem eller skyddsarrangemangen för data- och kommunikationssystemen, om det inte är uppenbart att ett röjande av informationen inte äventyrar genomförandet av skyddsarrangemangen för data- och kommunikationssystemen.

     Sekretessbelagd information får inte heller lämnas till en bolagsstämma eller andelsstämma eller till fullmäktige och inte heller till aktieägare eller medlemmar som deltar i stämman eller mötet. Sekretessen omfattar också medlemmar och ersättare i ett organ hos ett elföretag, och personer som är anställda hos eller agerar på uppdrag av det, som vid utförande av uppgifter som avses i denna paragraf har fått kännedom om en sekretessbelagd omständighet.

     Ett elföretag är dock skyldigt att lämna information som avses i 1 mom. till sådana myndigheter som enligt lag har rätt att få informationen.

     Ett elföretag och en person som avses i denna paragraf får inte utnyttja sekretessbelagd information för att skaffa sig själv eller någon annan fördel eller för att skada någon annan.

 

12 kap.
Särredovisning av verksamheter

 

77 §

Skyldighet att särredovisa elaffärsverksamheter

     De företag som är verksamma på elmarknaden ska särredovisa elnätsverksamhet och övriga elaffärsverksamheter samt elaffärsverksamheter och företagets övriga affärsverksamhet.

     Nätinnehavaren ska särredovisa följande delområden i elnätsverksamheten:

     1) stamnätsverksamhet och distributionsnätsverksamhet,

     2) distributionsnätsverksamheter som bedrivs i geografiskt åtskilda delar av ansvarsområdet, om separata priser på eldistribution i enlighet med 55 § tillämpas i delarna.

     Elaffärsverksamheter ska inte redovisas skilt från varandra eller från den övriga affärsverksamheten, om elaffärsverksamheten till sin volym eller i förhållande till företagets övriga affärsverksamhet är ringa. Bestämmelser om när affärsverksamhet är av ringa betydelse utfärdas genom förordning av ministeriet.

 

78 §

Innehållet i särredovisningsskyldigheten

     Med särredovisning avses i denna lag att det för varje räkenskapsperiod ska upprättas en resultaträkning och balansräkning för de elaffärsverksamheter som ska särredovisas samt en kombinerad resultaträkning och balansräkning för företagets övriga affärsverksamheter. Resultaträkningen och balansräkningen, vilka ska kunna härledas ur företagets bokföring, ska upprättas enligt bokföringslagen (FFS 1336/1997).

 

79 §

Särredovisning av en kommunal inrättning

     En kommunal inrättning som utövar elaffärsverksamhet ska per räkenskapsperiod redovisa sin elaffärsverksamhet skilt från kommunen och från kommunens övriga inrättningar. För inrättningen ska en egen resultaträkning och balansräkning upprättas.

 

80 §

Upprättande av särredovisade bokslut

     Affärshändelser och balansposter ska tas upp i resultaträkningen och balansräkningen över affärsverksamheterna i enlighet med orsaksprincipen. Gemensamma inkomster och utgifter samt balansposter ska registreras kalkylmässigt för de olika verksamheterna i samband med att bokslutet upprättas så att orsaksprincipen i mån av möjlighet följs.

     I särredovisade bokslut ska avskrivningarna basera sig på anskaffningsutgifter. När ett särredovisat bokslut upprättas första gången ska anläggningstillgångarnas anskaffningsutgifter, minskade med de planenliga avskrivningarna, inbegripas i bokslutet.

     Det särredovisningsförfarande som väljs ska följas kontinuerligt, om det inte finns grundad anledning att ändra det. Ändringarna ska klarläggas i samband med det särredovisade bokslutet.

 

81 §

Granskning av särredovisade bokslut

     Revisorerna för en sammanslutning och en kommunal eller statlig inrättning som utövar elaffärsverksamhet ska granska de särredovisade verksamheternas resultaträkningar, balansräkningar och tilläggsupplysningarna till dessa som en del av den lagstadgade revisionen av sammanslutningen, kommunen eller inrättningen.

 

82 §

Publicering av särredovisade bokslut

     Bokslut över särredovisade elaffärsverksamheter ska publiceras. Boksluten ska fogas till det officiella bokslutet för ett företag eller en koncern eller en kommunal, samkommunal eller statlig inrättning som utövar elaffärsverksamhet samt till den årsredovisning som ska publiceras eller till någon annan offentlig handling som motsvarar årsredovisningen och som är tillgänglig för intressentgrupperna.

 

83 §

Kompletterande bestämmelser om särredovisning

     Genom förordning av ministeriet kan närmare bestämmelser utfärdas om

     1) grunderna för registrering av inkomster och utgifter samt balansposter för de olika affärsverksamheterna,

     2) grunderna för registrering av inkomster och utgifter samt balansposter som gäller en enskild elaffärsverksamhet,

     3) registreringen av gemensamma inkomster och utgifter samt balansposter för de olika affärsverksamheterna,

     4) schemat för särredovisade resultaträkningar och balansräkningar samt för nätinnehavarens resultaträkning och balansräkning,

     5) de tilläggsupplysningar som ska inbegripas i särredovisade bokslut samt i nätinnehavarens bokslut,

     6) sändande av särredovisade bokslut samt nätinnehavarens bokslut till Energimarknadsverket.

     I samband med särredovisade bokslut ska uppgifter som klargör grunderna för hur boksluten har upprättats och nyckeltal som beskriver nätinnehavarens verksamhet publiceras. Energimarknadsverket får meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter och nyckeltal skyldigheten att publicera gäller och vilket förfarande som ska iakttas vid publicerandet.

     Energimarknadsverket kan av grundad anledning i enskilda fall bevilja undantag från det sätt att särredovisa verksamheterna som förutsätts i denna lag, om det är oskäligt att särredovisa dem i enlighet med vad som krävs i lagen.

 

V AVDELNINGEN
ELAVTAL

 

13 kap.
Bestämmelser om elavtal

 

84 § (23.3.2023/497)

Kapitlets tillämpningsområde och definitioner

     Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på anslutningsavtal, elnätsavtal, elförsäljningsavtal, avtal med dynamiska elpriser och aggregeringsavtal. På elnätsavtal och elförsäljningsavtal tillämpas bestämmelserna emellertid endast om en slutförbrukare som är part i avtalet köper el av en detaljförsäljare huvudsakligen för eget bruk. Bestämmelserna i detta kapitel om detaljförsäljare tillämpas också på en elleverantör som levererar el till slutförbrukarna via ett internt elnät i en fastighet eller i en motsvarande fastighetsgrupp. På avtal med dynamiska priser samt aggregeringsavtal och aggregatorer tillämpas vad som i detta kapitel föreskrivs om elförsäljningsavtal eller detaljförsäljare, om inte något annat föreskrivs.

     I detta kapitel avses med

     1) anslutningsavtal ett avtal mellan distributionsnätsinnehavaren och ägaren eller innehavaren av ett eldriftsställe (abonnent) om att eldriftsstället ska anslutas till ett distributionsnät med en nominell spänning på högst 20 kilovolt; om anslutningsavtalet överförs på någon annan, tillämpas bestämmelserna om abonnenter på denna mottagare,

     2) elnätsavtal ett avtal mellan distributionsnätsinnehavaren och en slutförbrukare som gäller eldistribution via distributionsnätet och annan nättjänst i anslutning till detta,

     3) elförsäljningsavtal ett avtal mellan en detaljförsäljare och en slutförbrukare om elleverans till slutförbrukaren,

     4) aggregeringsavtal ett avtal mellan en aggregator och en slutförbrukare om utnyttjande av eldriftsställets efterfrågeflexibilitet genom aggregering.

 

85 §

Bestämmelsernas tvingande natur

     Avvikelse från bestämmelserna i detta kapitel får inte genom avtal göras till nackdel för konsumenten.

     Om inte något annat bestäms nedan, tillämpas bestämmelserna i detta kapitel i övrigt endast om inget annat följer av avtalet, av praxis som avtalsparterna har omfattat eller av handelssed eller någon annan sed som måste anses vara bindande för avtalsparterna.

 

86 § (23.3.2023/497)

Upplysningar som ska lämnas innan avtal ingås

     Distributionsnätsinnehavaren ska innan ett anslutningsavtal ingås lämna en abonnent och innan elnätsavtal ingås en slutförbrukare upplysningar om de centrala villkor som ska tillämpas på avtalet och om tillbudsstående alternativ som gäller innehållet i avtalet, såsom alternativ i fråga om prissättningen. En detaljförsäljare ska innan ett elförsäljningsavtal ingås och en aggregator innan ett aggregeringsavtal sluts lämna slutförbrukaren motsvarande upplysningar.

     Abonnenten och slutförbrukaren ska ges åtminstone följande uppgifter:

     1) tjänsteleverantörens namn och kontaktuppgifter,

     2) de prestationer eller tjänster som tillhandahålls, deras art och, om det är fråga om ett anslutningsavtal, tidpunkten för anslutningen,

     3) eventuella underhållstjänster i anslutning till prestationer eller tjänster enligt avtalet,

     4) metoderna för att abonnenten eller slutförbrukaren ska få information om de avgifter som ska tillämpas på avtalet eller underhållstjänster i anknytning till det,

     5) avtalets giltighetstid och villkoren för förnyelse och avslutande av avtalet,

     6) de ersättningar och andra gottgörelser som ska tillämpas om prestationens eller tjänstens kvalitet inte motsvarar det som avtalats,

     7) det besvärsförfarande och förfarande för tvistlösning som står till förfogande och hur de inleds,

     8) information om konsumenternas rättigheter, som anges på räkningarna eller på elföretagets webbsidor.

     En detaljförsäljare som erbjuder ett elleveransavtal med dynamiska priser ska ge slutförbrukare uppgifter om möjligheterna, kostnaderna och riskerna med sådana avtal samt om vilka krav avtalet ställer på mätutrustningen.

     De uppgifter som avses i 2 mom. ska i överenskommen form skrivas in i avtalet eller bekräftelsen. I avtalet med slutförbrukaren eller i den bekräftelse som sänds till slutförbrukaren ska dessutom synligt ingå ett kortfattat och enkelt formulerat sammandrag av de viktigaste avtalsvillkoren.

     Avvikelser från denna paragraf får inte göras i fråga om avtal som berör slutförbrukare.

 

86 a § (18.1.2019/108)

Uppgifter som begärs av slutförbrukaren innan avtal ingås

     I syfte att ingå ett elnätsavtal och elförsäljningsavtal ska åtminstone följande uppgifter begäras av en slutförbrukare:

     1) slutförbrukarens namn och kontaktuppgifter,

     2) uppgifter i syfte att entydigt identifiera slutförbrukaren,

     3) adressen till det eldriftsställe som avtalet avser.

 

87 §

Ingående av avtal

     Ett anslutningsavtal ska ingås skriftligen. Distributionsnätsinnehavaren får inte åberopa ett villkor som inte finns i anslutningsavtalet eller om vilket det inte annars har överenskommits skriftligen.

     Elnätsavtalet och elförsäljningsavtalet för ett visst eldriftsställe får endast ingås med samma slutförbrukare, som kan vara en eller flera. Elnätsavtalet och elförsäljningsavtalet ska ingås skriftligen, om en avtalspart kräver detta. (18.1.2019/108)

     Om en näringsidkare erbjuder konsumenten ett i 1 eller 2 mom. avsett avtal per telefon och konsumenten då meddelar sin önskan att ingå avtal med näringsidkaren, ska de krav som anges i 6 kap. 12 a § i konsumentskyddslagen iakttas vid ingåendet av avtal, om inte något annat följer av 3 mom. i den paragrafen. (8.7.2022/695)

     En slutförbrukare som omfattas av leveransskyldigheten ska ha möjlighet att ingå ett sådant avtal med detaljförsäljaren som utöver elleverans omfattar den service som ingår i eldistributionen.

     För ingående av ett elleveransavtal med dynamiska priser förutsätts en uttrycklig viljeyttring från slutförbrukaren. En detaljförsäljare får inte hänvisa till ett villkor som inte grundar sig på slutförbrukarens uttryckliga viljeförklaring. (23.3.2023/497)

 

88 § (30.12.2013/1212)

Bekräftelse

     Om ett elnätsavtal eller elförsäljningsavtal inte har ingåtts skriftligen, ska distributionsnätsinnehavaren eller detaljförsäljaren till slutförbrukaren sända uppgifter om det avtal som har ingåtts och om de priser och övriga villkor som ska tillämpas på det (bekräftelse). Bekräftelsen ska sändas utan dröjsmål och senast två veckor från den tidpunkt då avtalet ingicks.

     Om avtalet har ingåtts med en konsument vid hemförsäljning eller distansförsäljning enligt 6 kap. i konsumentskyddslagen, ska bekräftelsen uppfylla de krav på bekräftelse som anges i 13 § i det kapitlet. På tiden för sändande av bekräftelse tillämpas då vad som föreskrivs i den paragrafen.

     Avtalet anses ha ingåtts på de villkor som anges i bekräftelsen, om inte slutförbrukaren inom den tid för framförande av anmärkningar som nämns i bekräftelsen har meddelat sin avtalspart att han anser att bekräftelsen inte motsvarar avtalet. Tiden för framförande av anmärkningar ska vara minst tre veckor från det bekräftelsen sändes. Bestämmelser om konsumenternas ångerrätt vid hemförsäljning eller distansförsäljning finns i 6 kap. i konsumentskyddslagen.

     Under tiden från det att avtalet har ingåtts till dess att slutförbrukaren lämnar in en anmärkning tillämpas avtalsvillkoren enligt bekräftelsen, om det inte visas att något annat har avtalats.

     Bestämmelserna i 3 och 4 mom. tillämpas inte på ett avtal, om de krav som anges i 6 kap. 12 a § i konsumentskyddslagen ska iakttas när avtalet ingås. (8.7.2022/695)

 

89 §

Avtalets varaktighet och upphörande

     Ett anslutningsavtal, elnätsavtal och elförsäljningsavtal kan ingås tills vidare eller för viss tid.

     Ett avtal som är i kraft tills vidare upphör till följd av hävning eller uppsägning. Ett avtal som är i kraft viss tid upphör när tiden har gått ut. En abonnent eller slutförbrukare som är konsument får dock säga upp också ett anslutnings- och elnätsavtal som är i kraft viss tid på samma sätt som ett avtal som är i kraft tills vidare.

     Elnätsavtal och elförsäljningsavtal som är i kraft tills vidare upphör att gälla utan särskilda åtgärder, när det anslutningsavtal som gäller eldriftsstället i fråga upphör att gälla.

 

90 §

Uppsägning av ett anslutningsavtal

     Distributionsnätsinnehavaren får inte säga upp ett anslutningsavtal. En abonnent får inte säga upp ett anslutningsavtal, om ett elnätsavtal eller elförsäljningsavtal som en annan slutförbrukare har ingått för samma eldriftsställe är i kraft.

     Uppsägningstiden för ett anslutningsavtal får inte vara längre än en månad.

     Avvikelse från bestämmelserna i denna paragraf får inte göras genom avtal.

 

91 §

Uppsägning av ett elnätsavtal

     Distributionsnätsinnehavaren får inte säga upp ett elnätsavtal som ingåtts med en konsument. Andra elnätsavtal får distributionsnätsinnehavaren säga upp endast om det ur dennes synvinkel är oskäligt att hålla avtalet i kraft till följd av en ändring i lagstiftningen eller en väsentlig förändring i förhållandena.

     Uppsägningstiden för ett elnätsavtal är två veckor för slutförbrukaren och tre månader för distributionsnätsinnehavaren.

     Avvikelse från bestämmelserna i denna paragraf får inte göras till skada för slutförbrukaren.

 

92 §

Uppsägning av ett elförsäljningsavtal

     En detaljförsäljare får inte säga upp ett elförsäljningsavtal med en slutförbrukare som omfattas av leveransskyldigheten och är konsument. Ett annat elförsäljningsavtal som omfattas av leveransskyldigheten får detaljförsäljaren säga upp endast om det ur detaljförsäljarens synvinkel är oskäligt att hålla avtalet i kraft till följd av en ändring i lagstiftningen eller en väsentlig förändring i förhållandena.

     Uppsägningstiden för ett elförsäljningsavtal är två veckor för slutförbrukaren och tre månader för detaljförsäljaren. Uppsägningstiden för ett avtal som inte omfattas av leveransskyldigheten är två veckor för detaljförsäljaren.

     Om ett elförsäljningsavtal som är i kraft viss tid har ingåtts med en konsument för en längre tid än två år, får konsumenten efter två år säga upp avtalet på samma sätt som ett avtal som är i kraft tills vidare.

     Avvikelse från bestämmelserna i 1 och 2 mom. får inte göras till skada för en slutförbrukare som omfattas av leveransskyldigheten.

 

93 §

Ändring av avtalsvillkoren

     Distributionsnätsinnehavaren får ändra de priser och övriga avtalsvillkor som anges i anslutningsavtalet och elnätsavtalet samt detaljförsäljaren de som anges i elförsäljningsavtalet endast

     1) på en grund som har specificerats i avtalet, förutsatt att innehållet i avtalet inte ändras i väsentlig mån; detaljförsäljaren får dock inte på denna grund ändra ett elförsäljningsavtal som är i kraft viss tid,

     2) om ändringen baserar sig på en ändring av lagstiftningen eller på ett myndighetsbeslut som distributionsnätsinnehavaren eller detaljförsäljaren inte har kunnat beakta då avtalet ingicks, eller

     3) om det finns särskilda skäl till ändringen till följd av en väsentlig förändring i förhållandena, översyn av föråldrade avtals- eller prissättningsarrangemang eller åtgärder som behövs för energisparandet; detaljförsäljaren får dock inte på dessa grunder ändra ett visstidsavtal.

     Distributionsnätsinnehavaren och detaljförsäljaren har dessutom rätt att göra sådana små ändringar i avtalsvillkoren som inte påverkar det centrala innehållet i avtalet.

     Om distributionsnätsinnehavarens ansvarsområde förändras, har innehavaren rätt att ändra avgifterna på eldistributionen för att kunna genomföra en sådan enhetlig prissättning som avses i 55 §. (25.8.2017/590)

     Distributionsnätsinnehavaren och detaljförsäljaren ska sända sin avtalspart ett meddelande om hur och från vilken tidpunkt priserna eller andra avtalsvillkor ändras och vad som ligger till grund för ändringen. I detaljförsäljarens meddelande ska det nämnas om slutförbrukaren har rätt att säga upp avtalet. Om grunden är något annat än en ändring av lagstiftningen eller ett myndighetsbeslut, får ändringen av avtalsvillkoren träda i kraft för en konsument tidigast en månad och för andra slutförbrukare tidigast två veckor efter att meddelandet sänts. Avvikelse från detta moment får inte göras till skada till slutförbrukaren. (23.3.2023/497)

 

94 §

Rätt att hålla inne betalning på grund av dröjsmål

     Om en anslutning till följd av dröjsmål hos distributionsnätsinnehavaren inte har kopplats vid den tidpunkt när anslutningsavgiften eller en del av den enligt avtalet ska betalas, har abonnenten rätt att hålla inne betalningen tills anslutningen har kopplats. Sedan anslutningen har kopplats har abonnenten rätt att hålla inne en sådan del av avgiften som behövs som säkerhet för ersättningsanspråk som grundar sig på dröjsmålet.

     Om en elleverans på grund av detaljförsäljarens dröjsmål inte har inletts vid avtalad tidpunkt, är slutförbrukaren skyldig att betala de avgifter som baserar sig på avtalet först från det att elleveransen har inletts. Sedan elleveransen har inletts har slutförbrukaren rätt att hålla inne en sådan del av avgiften som behövs som säkerhet för ersättningsanspråk som grundar sig på dröjsmålet.

 

95 §

Standardersättning vid dröjsmål med koppling av en anslutning

     Om kopplingen av en anslutning fördröjs, har abonnenten rätt till en standardersättning. Den uppgår till 5 procent av anslutningsavgiften för den första och den andra påbörjade dröjsmålsveckan och därefter till 10 procent av anslutningsavgiften för varje påbörjad dröjsmålsvecka. Standardersättningens maximibelopp är 30 procent av anslutningsavgiften, dock högst 3000 euro. Maximibeloppet får justeras genom förordning av statsrådet så att det motsvarar förändringen i penningvärdet. När standardersättningen beräknas används som grund de avgifter som distributionsnätsinnehavaren allmänt tar ut för anslutning utan sådana höjningar som beror på specialförhållanden.

     En abonnent har dock oberoende av denna paragraf med stöd av 96 § rätt att få en ersättning som överskrider standardersättningen för den skada som han har lidit.

     Om distributionsnätsinnehavarens prestation drabbas av ett sådant hinder som avses i 96 § 1 och 2 mom., är distributionsnätsinnehavaren inte skyldig att betala standardersättning.

 

96 §

Skadestånd på grund av dröjsmål

     Abonnenter och slutförbrukare har rätt till ersättning för en skada som de lider till följd av dröjsmål, om inte den distributionsnätsinnehavare eller detaljförsäljare som är avtalspart visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför innehavarens eller försäljarens kontroll som denne skäligen inte kunde förväntas ha beaktat när avtalet ingicks och vars följder innehavaren eller försäljaren inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.

     Om dröjsmålet beror på någon som distributionsnätsinnehavaren eller detaljförsäljaren har anlitat för att fullgöra avtalet, är distributionsnätsinnehavaren eller på motsvarande sätt detaljförsäljaren fri från skadeståndsskyldighet endast om också den som anlitats skulle vara fri från ansvar enligt 1 mom.

     Distributionsnätsinnehavarens och detaljförsäljarens skyldighet att ersätta indirekt skada gäller endast om dröjsmålet eller skadan beror på vårdslöshet från innehavarens eller försäljarens sida. Som indirekt skada anses

     1) sådan förlust av inkomst som abonnenten eller slutförbrukaren lider på grund av dröjsmål eller åtgärder som föranleds av detta,

     2) skada som beror på en förpliktelse som grundar sig på något annat avtal,

     3) sådan väsentlig förlust av bruksnyttan av ett eldriftsställe som inte medför direkt ekonomisk skada samt annan därmed jämförbar väsentlig olägenhet,

     4) annan skada av samma slag som är svår att förutse.

 

97 §

Fel

     Det föreligger ett fel i eldistributionen och den övriga nättjänsten samt elleveransen, om elkvaliteten eller elleveranssättet inte stämmer överens med vad som kan anses avtalat eller när faktureringen av konsumenten är felaktig eller försenad. Något fel i elleveransen anses dock inte föreligga trots en felaktighet eller försening i detaljförsäljarens fakturering, om detaljförsäljaren kan påvisa att felaktigheten eller förseningen berott på sådana omständigheter utanför dennes kontroll vars följder försäljaren inte heller skäligen skulle ha kunnat undvika eller förhindra. Om inte något annat har avtalats föreligger ett fel i eldistributionen och den övriga nättjänsten samt elleveransen, om elen till sin kvalitet inte motsvarar de standarder som ska följas i Finland eller om eldistributionen eller elleveransen kontinuerligt eller upprepade gånger är avbruten och avbrottet inte kan anses ringa med beaktande av skälen till och förhållandena under avbrottet.

 

98 §

Prisavdrag på grund av fel

     Till följd av ett fel har en slutförbrukare rätt till ett prisavdrag som motsvarar felet. Om felet beror på ett avbrott i eldistributionen, utgör prisavdraget en sådan andel av den årliga avgiften för överföringstjänster som motsvarar minst två veckor.

 

99 §

Skadestånd på grund av fel

     Slutförbrukare har rätt till ersättning för den skada som de lider till följd av ett fel. En distributionsnätsinnehavare eller en i 100 § avsedd detaljförsäljare är då skyldig att ersätta en indirekt skada enligt 96 § 3 mom. endast om felet eller skadan beror på vårdslöshet från dennes sida.

 

100 §

Standardersättning på grund av avbrott i eldistributionen eller elleveransen

     En slutförbrukare har utan särskilt krav rätt till en standardersättning på basis av ett kontinuerligt avbrott i eldistributionen eller elleveransen, om inte distributionsnätsinnehavaren eller en detaljförsäljare som levererar el till slutförbrukarna via ett internt elnät i en fastighet eller i en motsvarande fastighetsgrupp visar att avbrottet i eldistributionen eller elleveransen beror på ett hinder som står utanför dennes kontroll, som denne skäligen inte kunde förväntas ha beaktat i sin verksamhet och vars följder innehavaren eller försäljaren inte har kunnat undvika eller övervinna trots att han har iakttagit all omsorgsfullhet.

     Av slutförbrukarens årliga avgift för överföringstjänsten utgör standardersättningen

     1) 10 procent, när avbrottet har varat minst 12 timmar men mindre än 24 timmar,

     2) 25 procent, när avbrottet har varat minst 24 timmar men mindre än 48 timmar,

     3) 50 procent, när avbrottet har varat minst 48 timmar men mindre än 72 timmar,

     4) 100 procent, när avbrottet har varat minst 72 timmar men mindre än 120 timmar,

     5) 150 procent, när avbrottet har varat minst 120 timmar men mindre än 288 timmar,

     6) 200 procent, när avbrottet har varat minst 288 timmar. (15.7.2021/730)

     Beloppet av den standardersättning som betalas till en slutförbrukare under ett kalenderår är dock högst 200 procent av den årliga avgiften för överföringstjänsten, eller 2000 euro. Om samma avbrott i eldistributionen eller elleveransen omfattar delar av två kalenderår, bestäms standardersättningen för avbrottet vid beräkningen av maximibeloppet för respektive kalenderår utifrån den andel av tiden för avbrottet som inföll under kalenderåret. Standardersättningens maximibelopp får justeras genom förordning av statsrådet så att det motsvarar förändringen i penningvärdet.

     Om en slutförbrukare till följd av ett avbrott i nättjänsten betalas en sådan standardersättning som avses i 2 mom., har denne inte rätt till ett sådant prisavdrag som avses i 98 § för samma avbrott.

     Avvikelse från bestämmelserna i denna paragraf får inte göras genom avtal till skada för slutförbrukaren.

 

101 §

Ansvariga aktörer

     En slutförbrukare har alltid rätt att hos distributionsnätsinnehavaren framställa krav som grundar sig på ett fel eller på ett sådant avbrott i eldistributionen som avses i 100 §, med undantag av krav som beror på felaktig eller försenad faktura från försäljaren. Kravet ska framställas inom skälig tid från det att slutförbrukaren upptäckte eller borde ha upptäckt felet eller avbrottet i eldistributionen och hade de uppgifter om distributionsnätsinnehavaren som behövs för att framställa kravet.

     Distributionsnätsinnehavaren svarar för ett fel gentemot en konsument, om inte distributionsnätsinnehavaren inom skälig tid från att ha fått kännedom om kravet meddelar konsumenten vilken detaljförsäljare som är ansvarig för felet och som åtar sig att svara för det skadestånd eller det prisavdrag som blir följden av felet.

     Distributionsnätsinnehavaren och en detaljförsäljare som levererar el via ett internt elnät i en fastighet eller i en motsvarande fastighetsgrupp svarar gentemot slutförbrukaren för ett sådant avbrott i eldistributionen eller elleveransen som avses i 100 §. Dessutom ansvarar distributionsnätsinnehavaren för avbrott i eldistributionen i sitt nät också gentemot en slutförbrukare som köper el via ett internt elnät i en fastighet eller i en motsvarande fastighetsgrupp som har anslutits till innehavarens distributionsnät, om inte distributionsnätsinnehavaren inom en skälig tid från att ha fått kännedom om kravet meddelar slutförbrukaren vilken detaljförsäljare som åtar sig att svara för den standardersättning som grundar sig på avbrottet i eldistributionen.

 

102 § (23.3.2023/497)

Avbrytande av eldistribution av skäl som beror på detaljförsäljaren

     En distributionsnätsinnehavare får inte avbryta eldistributionen av ett skäl som beror på detaljförsäljaren innan distributionsnätsinnehavaren har meddelat slutförbrukaren att eldistributionen kommer att avbrytas och orsaken till detta. Distributionsnätsinnehavaren ska sörja för att el levereras till en konsument som är ansluten till distributionsnätet under minst tre veckor efter att detaljförsäljarens leverans har upphört och meddelandet har sänts. Om konsumenten inte inom denna tid har ingått ett nytt elförsäljningsavtal, ska distributionsnätsinnehavaren sörja för leveransen tills Energimyndigheten genom ett beslut har överfört ansvaret för slutförbrukarens elleverans till en i 67 § avsedd leveransskyldig detaljförsäljare. På elleveransen tillämpas då de villkor som avses i 67 § 2 mom.

     Konsumenten ska ersätta distributionsnätsinnehavaren för de skäliga kostnader som orsakats av elleveransen. Om konsumenten och distributionsnätsinnehavaren inte kommer överens om ersättningen, bestämmer Energimyndigheten ersättningens storlek.

     Enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln ska lämna Energimyndigheten nödvändiga uppgifter för den överföring av avtal som avses i 1 mom.

 

103 §

Avbrott i eldistributionen eller elleveransen av skäl som beror på slutförbrukaren

     Eldistributionen eller elleveransen kan avbrytas om slutförbrukaren i väsentlig grad har försummat att betala avgifterna till distributionsnätsinnehavaren eller detaljförsäljaren eller annars väsentligt har brutit mot sina förpliktelser enligt avtalet. Innan eldistributionen eller elleveransen avbryts ska en skriftlig anmärkning om betalningsförsummelsen eller något annat avtalsbrott sändas till slutförbrukaren och därefter tidigast två veckor efter att anmärkningen har sänts en separat varning om att distributionen eller leveransen kommer att avbrytas. I en varning som sänds till en konsument ska det nämnas hur konsumenten ska gå till väga för att kunna åberopa de rättigheter som nämns i denna paragraf och också ges anvisningar om hur konsumenten kan reda ut ärendet och finna alternativa betalningssätt. Eldistributionen eller elleveransen får avbrytas tidigast fem veckor efter det att avgiften har förfallit till betalning eller något annat avtalsbrott första gången har meddelats slutförbrukaren och avtalsbrottet inte har avhjälpts i tid före den tidpunkt då eldistributionen eller elleveransen enligt varningen kommer att avbrytas.

     Om försummelsen av betalningen har berott på sådana betalningssvårigheter som slutförbrukaren har råkat i till följd av en svår sjukdom, arbetslöshet eller någon annan särskild omständighet, huvudsakligen utan att själv vara orsak till dem, får eldistributionen eller elleveransen avbrytas tidigast två månader efter den dag då avgiften förföll till betalning.

     Eldistributionen eller elleveransen till en byggnad som används som stadigvarande bostad eller till en del av en sådan där uppvärmningen är beroende av el, får trots obetalda avgifter inte avbrytas under tiden från ingången av oktober till utgången av april innan fyra månader har förflutit från förfallodagen för den obetalda avgiften.

     Eldistributionen eller elleveransen till ett objekt där de säkerhetsarrangemang som behövs för att förebygga olyckor är beroende av el och där avbrott i distribution eller leverans ger upphov till olycksrisk får trots obetalda avgifter inte avbrytas förrän fyra månader har förflutit från den obetalda avgiftens förfallodag. Avvikelse från detta moment får inte göras genom avtal.

 

104 §

Hävning av anslutningsavtal

     Distributionsnätsinnehavaren har rätt att häva ett anslutningsavtal, om abonnenten väsentligt har brutit mot sina förpliktelser enligt avtalet och avtalsbrottet inte har åtgärdats inom en skälig tid som distributionsnätsinnehavaren har meddelat skriftligen.

     Distributionsnätsinnehavaren ska sända sin avtalspart ett skriftligt meddelande om hävningen av avtalet och där nämna grunden för hävningen och den tidpunkt då avtalet upphör att gälla.

 

105 §

Distributionsnätsinnehavarens rätt att häva ett elnätsavtal och detaljförsäljarens rätt att häva ett elförsäljningsavtal

     Distributionsnätsinnehavaren har rätt att häva ett elnätsavtal och detaljförsäljaren ett elförsäljningsavtal, om

     1) slutförbrukaren väsentligt har brutit mot sina förpliktelser enligt avtalet och avtalsbrottet inte har åtgärdats inom en skälig tid som distributionsnätsinnehavaren eller detaljförsäljaren har meddelat skriftligen, eller

     2) eldistributionen eller elleveransen till ett eldriftsställe som avses i avtalet har avbrutits på en sådan grund som anges i 103 § 1 mom. och avbrottet har varat i minst en månad.

     Ett elnätsavtal och ett elförsäljningsavtal får hävas på grund av konsumentens dröjsmål med betalningen endast i ett sådant fall som avses i 1 mom. 2 punkten.

     Oberoende av vad som bestäms i 1 mom. får ett elnätsavtal och ett elförsäljningsavtal hävas omedelbart, om slutförbrukaren har gjort sig skyldig till tillgrepp av el, till uppsåtlig skadegörelse på utrustning som distributionsnätsinnehavaren eller detaljförsäljaren ansvarar för eller till att ha brutit sigill som distributionsnätsinnehavaren eller detaljförsäljaren har fäst.

     Distributionsnätsinnehavaren eller på motsvarande sätt detaljförsäljaren ska sända sin avtalspart ett skriftligt meddelande om hävningen av avtalet och där nämna grunden för hävningen och den tidpunkt då avtalet upphör att gälla.

     Avvikelse från bestämmelserna i 1 mom. får inte göras till nackdel för en slutförbrukare som omfattas av leveransskyldigheten.

 


 

 

13 a kap (23.3.2023/497)
Fakturering

 

105 a § (23.3.2023/497)

Tillämpningsområde

     Bestämmelserna om fakturering i detta kapitel tillämpas på detaljförsäljare, distributionsnätsinnehavare och aggregatorer som producerar tjänster enligt detta kapitel för slutförbrukare.

 

105 b § (23.3.2023/497)

Allmänna krav som gäller fakturering

     Fakturor och faktureringsuppgifter till slutförbrukare ska vara exakta, lättbegripliga, tydliga, kortfattade och användarvänliga. Faktureringsuppgifterna ska framföras på ett sätt som underlättar jämförelse för slutförbrukaren. Slutförbrukaren ska på begäran få en tydlig och lättbegriplig utredning över vad fakturan består av.

     Slutförbrukaren ska få sin faktura och sina faktureringsuppgifter utan avgift.

     Slutförbrukaren ska erbjudas möjlighet att få sin faktura och sina faktureringsuppgifter digitalt.

     Om det i ett avtal mellan en slutförbrukare och ett elföretag kommits överens att en produktändring, prisändring eller rabatt ska inträda senare vid en viss tidpunkt, ska förändringen och tidpunkten när den träder i kraft anges i fakturan till slutförbrukaren.

 

105 c § (23.3.2023/497)

Faktureringsuppgifter

     I slutförbrukarens faktura ska följande faktureringsuppgifter tydligt specificeras:

     1) tjänsteleverantörens namn och kontaktuppgifter, telefonnummer och e-postadress,

     2) det pris som ska betalas,

     3) fakturans förfallodag,

     4) antalet mätbara storheter eller, om faktureringen grundar sig på aggregerade storheter som bildas utifrån mätbara storheter, antalet sådana storheter, som ligger till grund för faktureringen under faktureringsperioden,

     5) en specifikation av hur priset på prestationen eller tjänsten bildas,

     6) prestationens eller tjänstens namn,

     7) slutförbrukarens eldriftsställes nummer,

     8) avtalets giltighetstid.

     I slutförbrukarens faktura ska specificeras andelen för leverans av elenergi, nätavgiftens andel samt andelen för skatter, avgifter av skattenatur och andra avgifter. I specifikationerna ska de gemensamma definitioner tillämpas som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1952 om europeisk statistik om naturgas- och elpriser och om upphävande av direktiv 2008/92/EG.

     Om faktureringen gäller ett elleveransavtal med dynamiska priser eller något annat elförsäljningsavtal som bygger på priset på elbörsen, kan den specifikation av hur priset på prestationen bildas som avses i 1 mom. 5 punkten anges som ett genomsnittspris vägt med elförbrukningen under en period på högst en månad. Slutförbrukaren ska då genom en kundportal på elleverantörens webbplats ges möjlighet att kontrollera riktigheten av det fakturerade priset på elenergi.

 

105 d § (23.3.2023/497)

Jämförelseuppgifter om elförbrukning

     När fakturan till en slutförbrukare baseras på verklig elförbrukning eller på fjärravläsning som ett elföretag utför ska slutförbrukaren i fakturan eller i en bilaga till den delges följande uppgifter:

     1) en jämförelse i grafisk form av slutanvändarens elförbrukning under faktureringsperioden och under motsvarande period året innan,

     2) en jämförelse med en genomsnittlig slutförbrukare i motsvarande kategori av slutförbrukare,

     3) kontaktuppgifter, inklusive webbadress, till en energirådgivning där slutförbrukaren kan få information om åtgärder för att förbättra energieffektiviteten hos anordningar som förbrukar energi.

     De uppgifter som avses i 1 mom. får också göras tillgängliga för slutförbrukaren på en webbplats. I slutförbrukarens faktura ska det då ges anvisningar för hur slutförbrukaren får tillgång till jämförelseuppgifterna.

     Detaljförsäljare och distributionsnätsinnehavare kan ange enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln som den som lämnar ut uppgifter enligt 1 mom. 1 och 2 punkten.

 

105 e § (23.3.2023/497)

Andra uppgifter som ska ges i fakturan

     Utöver faktureringsuppgifterna ska slutförbrukaren i fakturan ges uppgifter om

     1) de tvistlösningsförfaranden som står till buds för slutförbrukaren samt tvistlösningsorganens kontaktuppgifter,

     2) slutförbrukarens möjlighet i samband med avtalet att byta detaljförsäljare och konsekvenserna av detta,

     3) den webbplats enligt lagen om ett jämförelseverktyg för elleveransavtal (FFS 498/2023) med hjälp av vilken slutförbrukare kan jämföra de elleveransavtal detaljförsäljare tillhandahåller,

     4) de centraliserade serviceställen där behövliga uppgifter om slutförbrukares rättigheter, gällande lagstiftning och tillgängliga tvistlösningsförfaranden står till buds för slutförbrukare.

     De uppgifter som avses i 1 mom. 3 och 4 punkten får också göras tillgängliga för slutförbrukaren på en webbplats. I slutförbrukarens faktura ska det då ges anvisningar för hur slutförbrukaren får tillgång till jämförelseuppgifterna.

 

105 f § (23.3.2023/497)

Befullmäktigande för Energimyndigheten att utfärda normer

     Energimyndigheten får meddela närmare föreskrifter som kompletterar 105 c–105 e § om den information som ska ingå i de fakturerings- och jämförelseuppgifter samt andra uppgifter som ska lämnas och på vilket sätt uppgifterna ska presenteras.

 

105 g § (23.3.2023/497)

Ordnandet av detaljförsäljares och distributionsnätsinnehavares fakturering

     En detaljförsäljares elleverans och distributionstjänst till en slutförbrukare ska faktureras enligt den verkliga uppmätta mängden minst fyra gånger per år. I fråga om annan än fjärravläsningsapparatur får faktureringen baseras på slutförbrukarens mätaravläsning.

     Faktureringen för den el en detaljförsäljare levererar till en slutförbrukare och för distributionstjänsten till slutförbrukaren får grunda sig på jämnstora betalningsrater enligt slutförbrukarens uppskattade sannolika årliga elförbrukning, om detta avtalats med slutförbrukaren. Den el eller distributionstjänst som levererats ska då faktureras minst fyra gånger per år så att den sammanlagda årliga faktureringen grundar sig på den verkliga uppmätta mängden.

     Faktureringen får baseras på en uppskattning av den mätbara storhet som ligger till grund för faktureringen eller på ett fast belopp, om faktureringen grundar sig på slutförbrukarens mätaravläsning och denne inte har meddelat mätvärdena för faktureringsperioden i fråga eller om driftstället inte har försetts med mätapparatur. Faktureringen får grunda sig på uppskattad förbrukning också i det fall att elförbrukningen inte kunnat mätas på grund av fel i mätapparaturen eller att mätuppgifterna inte varit tillgängliga på grund av störningar i dataöverföringen från fjärravläsningsapparaturen.

     Detaljförsäljaren ska lämna slutförbrukaren en sluträkning inom sex veckor från att elleveransen till slutförbrukaren har upphört.

 

105 h § (23.3.2023/497)

Betalningssätt för fakturor

     En detaljförsäljare och en distributionsnätsinnehavare ska erbjuda slutförbrukarna olika betalningssätt för betalning av fakturor samt flexibla arrangemang för själva betalningen av fakturorna. De alternativ som erbjuds får inte vara förenade med ogrundade villkor eller villkor som diskriminerar någon kundgrupp. I villkoren för betalningssätten får hänsyn tas till skäliga skillnader i de kostnader som distributionsnätsinnehavaren orsakas av att erbjuda olika betalningssätt.

     Detaljförsäljaren får kräva förhandsbetalning av en konsument endast av synnerligen vägande skäl som har samband med konsumenten själv. En detaljförsäljare får inte erbjuda en konsument ett förhandsbetalningssystem som ogrundat eller på ett sätt som diskriminerar vissa kundkategorier försätter de konsumenter som ingår i förhandsbetalningssystemet i en oförmånlig ställning. Förhandsbetalningssystemet ska i tillräcklig mån återspegla konsumentens uppskattade årliga elförbrukning.

 

VI AVDELNINGEN
TILLSYN OCH PÅFÖLJDER

 

14 kap.
Styrning och tillsyn

 

106 § (25.8.2017/590)

Tillsynsmyndigheter och deras uppgifter

     Ministeriet ska sörja för den allmänna styrningen och övervakningen av verkställigheten av lagen.

     Energimyndigheten har till uppgift att övervaka efterlevnaden av denna lag, de bestämmelser som utfärdats med stöd av den och de myndighetsföreskrifter och tillståndsbeslut som meddelats med stöd av denna lag. Bestämmelser om tillsyn finns i lagen om tillsyn över el- och naturgasmarknaden.

     Konsumentombudsmannen övervakar att villkoren i de avtal som avses i 13 kap. är lagenliga med tanke på konsumentskyddet.

 

15 kap.
Påföljder

 

107 §

Bestämmelser om skadeståndsskyldighet

     Den som genom ett förfarande som står i strid med 20 eller 21 §, 67 § 1 eller 3 mom. eller 103 § orsakar någon annan skada är skyldig att ersätta skadan.

     Skadeståndslagen (FFS 412/1974) tillämpas inte på skador som orsakats någon annan genom ett förfarande som står i strid med 19, 40, 50 och 51 §.

 

108 §

Olovligt utövande av elnätsverksamhet

     Den som utövar elnätsverksamhet utan tillstånd enligt 2 kap. eller bygger en elledning utan projekttillstånd enligt 14 § ska för olovligt utövande av elnätsverksamhet dömas till böter, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs i någon annan lag.

 

109 §

Brott mot sekretess

     Till straff för brott mot sekretess som föreskrivs i 76 § döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § i strafflagen (FFS 39/1889).

 

VII AVDELNINGEN
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER

 

16 kap.
Särskilda bestämmelser

 

110 §

Arbete som äventyrar jordkablar och utredande av var jordkablar är placerade

     Innan jordbyggnadsarbete, skogsarbete, vattenbyggnadsarbete, nätbyggnadsarbete eller annat arbete i närheten av elkablar inleds ska den som utför arbetet för att säkerställa arbetarskyddet och undvika skador ta reda på om det finns elkablar på området.

     Nätinnehavaren ska kostnadsfritt ge den som utarbetar en plan över det arbete som avses i 1 mom. och den som utför arbetet information om de elkablar som finns i närheten av objektet i fråga. Nätinnehavaren ska se till att uppgifterna om var elkablarna finns är tillgängliga i digital form för dem som har rätt att få uppgifterna och lämna den som utför arbetet de uppgifter och anvisningar som behövs för att faror ska kunna undvikas.

     Uppgifterna om var elkablarna finns ska behandlas och förvaras så att de är tillgängliga för dem som är berättigade att använda dem och så att inte informationssäkerheten äventyras.

     Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om uppgifter om placeringen av elkablar när det gäller

     1) i vilken form och med vilken noggrannhet uppgifterna ska registreras,

     2) lagringssystemets funktionella egenskaper och krav i fråga om informationssäkerheten,

     3) lagringssystemens kompatibilitet.

 

111 §

Förebyggande åtgärder i skog i närheten av distributionsnät

     Distributionsnätsinnehavaren får utan ägarens eller innehavarens tillstånd fälla och avlägsna träd och andra växter i närheten av distributionsnätet, om det är nödvändigt för att eliminera eller förebygga avbrott i eldistributionen. Åtgärderna får inte orsaka ägaren oskälig skada i förhållande till den nytta för distributionsnätets säkerhet som uppnås genom åtgärderna. Åtgärderna ska avgränsas så att de riktas mot träd eller andra växter som utgör en uppenbar risk för distributionsnätets säkerhet. Anställda hos distributionsnätsinnehavaren eller den som utför åtgärderna har i detta syfte rätt att röra sig på privat område och placera ut behövliga märken i terrängen.

     Distributionsnätsinnehavaren ska i andra än brådskande fall ge fastighetens eller områdets ägare och innehavare möjlighet att själva utföra de åtgärder som nämns i 1 mom. Distributionsnätsinnehavaren ska informera fastighetens eller områdets ägare och innehavare om åtgärder som utförts utan förhandsanmälan.

 

112 §

Ersättning för olägenhet och skada som orsakats av förebyggande åtgärder

     Fastigheters ägare och innehavare, kommunen i egenskap av ägare och innehavare av allmänna områden samt staten i egenskap av ägare och innehavare av allmänna vägområden har rätt till full ersättning för olägenhet och skada som orsakats av åtgärder som avses i 111 §.

     Om det inte överenskommits om ersättning på förhand, ska ersättningsyrkande framställas hos distributionsnätsinnehavaren inom tre år efter det att olägenheten eller skadan uppkom. Kan överenskommelse om ersättningen inte nås, avgörs saken på det sätt som anges i lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter.

 

113 §

Kommunens rätt att bedriva elaffärsverksamhet utanför kommunen

     En kommun eller en sammanslutning i vilken kommunen har bestämmande inflytande får bedriva elnätsverksamhet, elproduktion och elleverans också utanför kommunens område.

 

114 § (23.3.2023/497)

Ändringssökande

     Bestämmelser om sökande av ändring i Energimyndighetens beslut som gäller efterlevnaden av denna lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den eller av beslut som Energimyndigheten meddelat med stöd av denna lag finns i lagen om tillsyn över el- och naturgasmarknaden.

     Ändring i beslut som Energimyndigheten har meddelat med stöd av 23 a, 26 a, 28, 29 b, 31, 52, 52 a, 55, 65, 67, 83 och 102 § samt i Energimyndighetens beslut om att avvisa ett ärende som avses i de paragraferna får sökas genom besvär hos marknadsdomstolen. Bestämmelser om marknadsdomstolens behandling av ärendet finns i lagen om rättegång i marknadsdomstolen (FFS 100/2013).

     Ändring i andra beslut som Energimyndigheten har meddelat med stöd av denna lag än sådana som avses i denna paragraf får sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen.

     Ändring i beslut som ministeriet har meddelat med stöd av 14 § samt i beslut av marknadsdomstolen får sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen. Marknadsdomstolens beslut ska trots besvär iakttas, om inte högsta förvaltningsdomstolen bestämmer något annat.

     På sökande av ändring i förvaltningsdomstol tillämpas i övrigt lagen om rättegång i förvaltningsärenden (FFS 808/2019).

 

115 § (23.3.2023/497)

Verkställbarhet av Energimyndighetens beslut

     Beslut av Energimyndigheten enligt 114 § 2 mom. ska iakttas även om det överklagats, om inte Energimyndigheten eller förvaltningsdomstolen bestämmer något annat.

 

116 §

Avgifter för myndigheternas prestationer

     Ministeriets och Energimarknadsverkets prestationer enligt denna lag är avgiftsbelagda. Bestämmelser om avgifterna finns i lagen om grunderna för avgifter till staten (FFS 150/1992).

 

17 kap.
Ikraftträdande

 

117 §

Ikraftträdande

     Denna lag träder i kraft den 1 september 2013.

     Genom denna lag upphävs elmarknadslagen (FFS 386/1995), nedan den upphävda lagen. De förordningar som utfärdats med stöd av den upphävda lagen och de föreskrifter som Energimarknadsverket meddelat med stöd av den lagen förblir i kraft.

 

118 §

Övergångsbestämmelser om säkerställande av stamnätsinnehavarens oberoende och om elnätstillstånd

     En stamnätsinnehavare som är verksam då lagen träder i kraft ska inom en månad från lagens ikraftträdande begära att Energimarknadsverket säkerställer stamnätsinnehavarens oberoende i enlighet med 33 §.

     En stamnätsinnehavare som är verksam då lagen träder i kraft ska ge in sin ansökan om elnätstillstånd till Energimarknadsverket inom en månad från det att Energimarknadsverkets beslut om säkerställande av stamnätsinnehavarens oberoende har vunnit laga kraft. Innan ansökan om elnätstillstånd avgörs kan Energimarknadsverket för viss tid ändra villkoren i den systemansvariga stamnätsinnehavarens gällande elnätstillstånd på det sätt som bestämmelserna i denna lag kräver. Andra nätinnehavare ska ge in sin tillståndsansökan enligt 2 kap. till Energimarknadsverket inom tre månader från det att lagen trätt i kraft. Elnätstillstånd som beviljats en nätinnehavare med stöd av den upphävda lagen eller en sådan befrielse från elnätstillstånd som beviljats med stöd av 4 § 2 mom. i den lagen är giltiga som elnätstillstånd enligt denna lag tills Energimarknadsverket har fattat ett lagakraftvunnet beslut med anledning av en ny tillståndsansökan.

     Vid behandling av en distributionsnätsinnehavares tillståndsansökan behöver Energimarknadsverket inte höra andra distributionsnätsinnehavare som är distributionsnätsinnehavarens grannar, om inte det i tillståndsansökan föreslås att det ansvarsområde som angetts för distributionsnätsinnehavaren i det förra elnätstillståndet ska ändras.

 

119 §

Övergångsbestämmelse om driftsäkerheten i ett distributionsnät

     Distributionsnätsinnehavaren ska inom sitt ansvarsområde uppfylla de krav som ställs i 51 § 1 mom. 2 och 3 punkten senast den 31 december 2028. Kraven ska uppfyllas senast den 31 december 2019 för minst 50 procent av alla distributionsnätsanvändare, exklusive fritidsbostäder, och senast den 31 december 2023 för minst 75 procent av alla distributionsnätsanvändare, exklusive fritidsbostäder.

     Om andelen jordkablar i det medelspänningsnät som hör till distributionsnätsinnehavarens ansvarsområde har varit högst 60 procent den 31 december 2018, ska distributionsnätsinnehavaren inom sitt ansvarsområde uppfylla kraven i 51 § 1 mom. 2 och 3 punkten senast den 31 december 2036. Kraven ska då uppfyllas senast den 31 december 2028 för minst 75 procent av alla som använder distributionsnätet, med undantag för fritidsbostäder. (15.7.2021/730)

 

120 §

Övergångsbestämmelse om utvecklingsplanen för distributionsnät

     Distributionsnätsinnehavaren ska ge in sin första utvecklingsplan för distributionsnät enligt 52 § till Energimarknadsverket senast den 30 juni 2014. Energimarknadsverkets rätt att kräva att distributionsnätsinnehavaren ändrar planen går ut den 30 juni 2015.

 

121 §

Övergångsbestämmelse om balansavräkningsperioden

     I den riksomfattande balansavräkningen och i balansavräkningen tillämpas en balansavräkningsperiod på en timme tills det föreskrivs särskilt om detta.

 

122 §

Övergångsbestämmelser om elavtal

     Denna lag tillämpas också på anslutnings-, elnäts- och elförsäljningsavtal som ingåtts innan lagen trätt i kraft. På ett avtal om återbetalning av anslutningsavgiften eller överlåtande av säkerheter som ingåtts innan denna lag trätt i kraft tillämpas dock de villkor som tillämpades innan lagen trädde i kraft.

     Om eldistributionen eller elleveransen var avbruten när lagen trädde i kraft, anses det vid tillämpning av 100 § 2 mom. 5 och 6 punkten att distributionen eller leveransen avbröts när lagen trädde i kraft. Maximibeloppet på den standardersättning som betalas på grund av avbrott i eldistributionen eller elleveransen är 1 000 euro om det avbrott som standardersättningen baserar sig på har börjat före den 1 januari 2016 och 1 500 euro om det avbrott som standardersättningen baserar sig på har börjat före den 1 januari 2018.

 

123 §

Övergångsbestämmelse som gäller utredning av jordkablars placering

     Information om placeringen av jordkablar som byggts innan lagen trädde i kraft ska finnas tillgänglig i digital form senast den 31 december 2014.

 

124 §

Övergångsbestämmelse om separat prissättning av överföringstjänster

     Bestämmelsen i 55 § om separat prissättning av överföringstjänster tillämpas på sådana geografiskt åtskilda delar av distributionsnätsinnehavarens ansvarsområde som har bildats efter den 27 december 2004.

 

125 §

Övergångsbestämmelse om uppgörande av en beredskapsplan

     Nätinnehavaren ska ge in den första beredskapsplanen enligt 28 § till Försörjningsberedskapscentralen senast den 30 juni 2014.

 

RP 20/2013, EkUB 17/2013, MiUU 7/2013, RSv 88/2013, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 714/2009 (32009R0714); EUT L 211, 14.8.2009, s. 15, Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/89/EG (32005L0089); EUT L 33, 4.2.2006, s. 22, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG (32009L0028); EUT L 140, 5.6.2009 s. 16, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG (32009L0072); EUT L 211, 14.8.2009 s. 55., Nationella bestämmelser som motsvarar bestämmelserna i direktivet finns dessutom i följande befintliga författningar, men i samband med publikationen av dessa har inte någon särskild hänvisning till direktivet gjorts:, 1) Finlands grundlag (FFS 731/1999) 11.6.1999, ändrats senast genom (FFS 1112/2011) 4.11.2011;, 2) statsrådets förordning om Energimarknadsverket (FFS 621/2000) 21.6.2000;, 3) elmarknadslag (FFS 386/1995) 17.3.1995, ändrats senast genom (FFS 669/2012) 30.11.2012;, 4) statsrådets förordning om elmarknaden (FFS 65/2009) 5.2.2009;, 5) statsrådets förordning om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (FFS 713/2006) 17.8.2006, ändrats senast genom (FFS 359/2011) 14.4.2011;, 6) lag om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (FFS 468/1994) 10.6.1994, ändrats senast genom (FFS 1584/2009) 22.12.2009;, 7) markanvändnings- och bygglag (FFS 132/1999) 5.2.1999, ändrats senast genom (FFS 958/2012) 21.12.2012;, 8) vattenlag (FFS 587/2011) 27.5.2011;, 9) miljöskyddslag (FFS 86/2000) 4.2.2000, ändrats senast genom (FFS 560/2012) 19.10.2012;, 10) kärnenergilag (FFS 990/1987) 11.12.1987, ändrats senast genom (FFS 499/2013) 28.6.2013;, 11) statsrådets förordning om ändring av 2 och 6 § i statsrådets förordning om finansministeriet (FFS 84/2012) 28.2.2012;, 12) statsrådets förordning om ändring av 2 § i statsrådets förordning om statsrådets kansli (FFS 83/2012) 28.2.2012;, 13) lag om utsläppshandel (FFS 311/2011) 8.4.2011, ändrats senast genom (FFS 396/2013) 7.6.2013;, 14) förvaltningslag (FFS 434/2003) 6.6.2003, ändrats senast genom (FFS 581/2010) 11.6.2010;, 15) lag om Finansinspektionen (FFS 878/2008) 19.12.2008, ändrats senast genom (FFS 254/2013) 12.4.2013;, 16) aktiebolagslag (FFS 624/2006) 21.7.2006, ändrats senast genom (FFS 756/2012) 14.12.2012;, 17) lag om energieffektivitetstjänster hos företag på energimarknaden (FFS 1211/2009) 22.12.2009;, 18) lag om handel med standardiserade optioner och terminer (FFS 772/1988) 26.8.1988, ändrats senast genom (FFS 1425/2007) 28.12.2007;, 19) värdepappersmarknadslag (FFS 495/1989) 26.5.1989, ändrats senast genom (FFS 1492/2011) 29.12.2011;, 20) lag om utkomststöd (FFS 1412/1997) 30.12.1997, ändrats senast genom (FFS 1006/2012) 28.12.2012;, 21) lag om Energimarknadsverket (FFS 507/2000) 11.2.2000;, 22) lag om konsumentrådgivning (FFS 800/2008) 5.12.2008, ändrats senast genom (FFS 676/2012) 30.11.2012;, 23) lag om konsumenttvistenämnden (FFS 8/2007) 12.1.2007;, 24) konsumentskyddslag (FFS 38/1978) 20.1.1978, ändrats senast genom (FFS 207/2013) 15.3.2013;, 25) lag om skuldebrev (FFS 622/1947) 31.7.1947, ändrats senast genom (FFS 889/2010) 22.10.2010;, 26) lag om offentlighet i myndigheternas verksamhet (FFS 621/1999) 21.5.1999, ändrats senast genom (FFS 302/2013) 19.4.2013;, 27) konkurrenslag (FFS 948/2011) 12.8.2011, ändrats senast genom (FFS 123/2013) 31.1.2013;, 28) kommunallag (FFS 365/1995) 17.3.1995, ändrats senast genom (FFS 325/2012) 15.6.2012;, 29) revisionslag (FFS 459/2007) 13.4.2007, ändrats senast genom (FFS 1454/2011) 22.12.2011;, 30) bokföringsförordning (FFS 1339/1997) 30.12.1997, ändrats senast genom (FFS 547/2008) 28.8.2008;, 31) bokföringslag (FFS 1336/1997) 30.12.1997, ändrats senast genom (FFS 399/2013) 7.6.2013;, 32) elsäkerhetslag (FFS 410/1996) 14.6.1996, ändrats senast genom (FFS 1280/2010) 21.12.2010;, 33) statsrådets förordning om angivande av elens ursprung (FFS 233/2005) 14.4.2005;, 34) lag om certifiering och angivande av elens ursprung (FFS 1129/2003) 19.12.2003;, 35) handels- och industriministeriets förordning om särredovisning av elaffärsverksamheter (FFS 79/2005) 4.2.2005;, 36) handels- och industriministeriets förordning om operativa krav på åtskiljande av verksamheterna hos en eldistributionsnätsinnehavare (FFS 922/2006) 19.10.2006;, 37) arbets- och näringsministeriets förordning om informationsutbytet i anslutning till utredningen av elleveranser (FFS 809/2008) 9.12.2008;, 38) statsrådets förordning om utredning och mätning av elleveranser (FFS 66/2009) 5.2.2009;, 39) statstjänstemannalag (FFS 750/1994) 19.8.1994, ändrats senast genom (FFS 177/2013) 1.3.2013;, 40) statstjänstemannaförordning (FFS 971/1994) 14.11.1994, ändrats senast genom (FFS 575/2012) 25.10.2012;, 41) lag om statsbudgeten (FFS 423/1988) 13.5.1988, ändrats senast genom (FFS 1096/2009) 11.12.2009;, 42) förordning om statsbudgeten (FFS 1243/1992) 11.12.1992, ändrats senast genom (FFS 1277/2011) 15.12.2011.

 

Ikraftträdelsestadganden:

 

30.12.2013/1212:

     Denna lag träder i kraft den 13 juni 2014.

     På avtal som har ingåtts före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 157/2013, EkUB 34/2013, RSv 174/2013 , Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU (32011L0083); EUT nr L 304, 22.11.2011, s. 64, Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG (32005L0029); EUT nr L 149, 11.6.2005, s. 22

 

22.8.2014/685:

     Denna lag träder i kraft den 1 september 2014.

RP 75/2014, EkUB 11/2014, RSv 77/2014, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 (32013R0347); EUT L 115, 25.4.2013, s. 39

 

30.12.2014/1430:

     Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. Bestämmelserna i 57, 57 a, 69 och 69 a § träder dock i kraft först den 1 januari 2016.

RP 182/2014, EkUB 23/2014, RSv226/2014, Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU (32012L0027); EUT L 315, 14.11.2012, s. 1

 

5.5.2017/266:

     Denna lag träder i kraft den 16 maj 2017.

RP 259/2016, MiUB 4/2017, RSv 23/2017, Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU (32014L0052); EUT nr L 124, 16.4.2014, s. 1, Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU (32011L0092); EUT nr L 26, 28.1.2012, s. 1

 

25.8.2017/590:

     Denna lag träder i kraft den 1 september 2017.

     Vid sökande av ändring i förvaltningsbeslut som meddelats före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 50/2017, EkUB 11/2017, RSv 83/2017

 

4.5.2018/287:

     Denna lag träder i kraft den 9 maj 2018.

RP 192/2017, KoUB 6/2018, RSv 25/2018, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 (32016L1148); EUT L 194/1, 19.7.2016 s. 1

 

18.1.2019/108:

     Denna lag träder i kraft den 1 februari 2019.

     Bestämmelser om tidpunkten för när de i 49 a § avsedda centraliserade informationsutbytestjänsterna för elhandeln ska införas utfärdas genom förordning av statsrådet.

     Detaljförsäljare och distributionsnätsinnehavare får fram till dess att de centraliserade informationsutbytestjänsterna för elhandeln införs avvika från skyldigheten enligt 87 § 2 mom. att ingå elförsäljningsavtalet och elnätsavtalet med samma slutförbrukare.

     Detaljförsäljare och distributionsnätsinnehavare som är skyldiga att anlita centraliserade informationsutbytestjänster för elhandeln ska innan dessa tjänster införs vidta sådana förberedande åtgärder som införandet av tjänsterna kräver. De förberedande åtgärderna ska vidtas i enlighet med den datakonversionsplan och den införandeplan för de centraliserade informationsutbytestjänsterna för elhandeln som den systemansvariga stamnätsinnehavaren utarbetat i samarbete med elföretagen. Detaljförsäljare och distributionsnätsinnehavare ska inom tre månader från ikraftträdandet av denna lag för sig själv utarbeta en plan som innehåller de förberedande åtgärder som krävs med tanke på införandet av centraliserade informationsutbytestjänster för elhandeln i enlighet med datakonversionsplanen och införandeplanen. Planen ska kompletteras vid behov. Planen jämte ändringar ska lämnas till Energimyndigheten och den systemansvariga stamnätsinnehavaren. Detaljförsäljare och distributionsnätsinnehavare ska på begäran ge Energimyndigheten och den systemansvarige stamnätsinnehavaren behövliga uppgifter om genomförandet av de förberedande åtgärderna. Energimyndigheten har rätt att besluta att kräva att detaljförsäljare och distributionsnätsinnehavare gör ändringar i sina planer eller sina förberedande åtgärder, om det finns anledning att misstänka att planerna eller de förberedande åtgärderna inte uppfyller kraven på införandet av centraliserade informationsutbytestjänster för elhandeln eller om det finns anledning att misstänka att införandet av centraliserade informationsutbytestjänster för elhandeln skulle komma att fördröjas på grund av bristfälliga förberedande åtgärder.

RP 144/2018, EkUB 21/2018, RSv 162/2018, Europarlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (32016R0679); EUT L 119, 4.5.2016 s.1

 

22.2.2019/236:

     Denna lag träder i kraft den 1 juni 2019.

RP 290/2018, EkUB 28/2018, RSv 224/2018

 

5.7.2019/849:

     Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

RP 29/2018, LaUB 18/2018, RSv 295/2018

 

17.12.2020/1021:

     Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

RP 31/2020, FsUB 2/2020, RSv 194/2020

 

15.7.2021/730:

     Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2021. Lagens 100 § 2 mom. träder dock i kraft först den 1 januari 2024.

     Energimyndigheten ska bevilja nätinnehavaren en i 14 § 3 mom. i lagen om tillsyn över el- och naturgasmarknaden (FFS 590/2013) avsedd förlängning av utjämningsperioden för underskott till underskottets hela belopp, om nätinnehavaren har ansökt om förlängning för ett underskott som uppkommit under den tillsynsperiod som upphörde den 31 december 2019. Energimyndigheten kan dessutom på ansökan av nätinnehavaren fortsätta den förlängning av utjämningsperioden för underskott som uppkommit under den tillsynsperiod som upphörde den 31 december 2019 med högst fyra år. En förutsättning för förlängningen är att nätinnehavaren trots den beviljade förlängningen inte har kunnat täcka underskottet i sin helhet på grund av en begränsning av höjningen av avgifterna för överföring och distribution enligt 26 a § i denna lag. Förlängningen gäller i detta fall den del av underskottet som nätinnehavaren inte har kunnat täcka på grund av en begränsning av höjningen av avgifterna för överföring och distribution enligt 26 a §. Ansökan ska göras under giltighetstiden för den beviljade förlängningen, dock tidigast sex månader innan förlängningen löper ut.

     Om eldistributionen eller elleveransen har varit avbruten vid ikraftträdandet av 100 § 2 mom., anses vid tillämpningen av 2–5 punkten i det momentet avbrottet ha börjat vid ikraftträdandet av det momentet.

RP 265/2020, GrUU 19/2021, EkUB 19/2021, RSv 109/2021, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 (32019L0944); EUT L 158, 14.6.2019, s. 125

 

22.10.2021/891:

     Denna lag träder i kraft den 27 oktober 2021.

     Bestämmelserna i 75 a § 3 mom. tillämpas även på detaljförsäljare, nätinnehavare och fastighetsinnehavare som vid lagens ikraftträdande idkar sådan verksamhet som avses i 1 och 2 mom. i den paragrafen, utom när denne inte fortsätter sådan verksamhet efter att de centraliserade informationsutbytestjänsterna inom elhandeln införts.

RP 116/2021, EkUB 24/2021, RSv 135/2021, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 (32019L0944); EUT L 158, 14.6.2019, s. 125

 

8.7.2022/695:

     Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

RP 14/2022, EkUB 16/2022, RSv 87/2022

 

23.3.2023/497:

     Denna lag träder i kraft den 1 juni 2023.

     Lagens 105 a–105 f § träder dock i kraft först den 1 juni 2024. Innan de paragraferna trätt i kraft tillämpas de 57, 57 a, 69 och 69 a § som gäller vid denna lags ikraftträdande.

     Lagens 29 b § 4 mom. tillämpas inte på den sedvanliga avskrivningstiden för sådana ackumulatoranläggningar hos en stamnätsinnehavare för vilka det slutliga investeringsbeslutet har fattats före den 1 januari 2024, och inte heller på den sedvanliga avskrivningstiden för sådana ackumulatoranläggningar hos en distributionsnätsinnehavare för vilka det slutliga investeringsbeslutet har fattats före den 4 juli 2019. Den ackumulatoranläggning som avses i detta moment ska dessutom uppfylla följande krav:

     1) ackumulatoranläggningen ansluts eller har anslutits till elnätet senast inom två år från den frist som nämns ovan,

     2) ackumulatoranläggningen har integrerats i nätinnehavarens elnät,

     3) ackumulatoranläggningen används uteslutande för att utan dröjsmål reaktivt återställa elnätets driftssäkerhet till följd av ett fel i nätet, om en sådan återställande åtgärd inleds omedelbart och upphör när en ändring i den normala körordningen kan lösa problemet,

     4) ackumulatoranläggningen används inte för anskaffning eller leverans av el på elmarknaden eller för balansering.

     Från och med den 1 januari 2026 får tiden för att genomföra den tekniska processen för byte av elleverantör enligt 74 a § inte överskrida 24 timmar.

     Lagens 87 § 4 mom. tillämpas inte på avtal med dynamiska elpriser som ingåtts före lagens ikraftträdande.

RP 318/2022, EkUB 49/2022, RSv 318/2022, Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU (32012L0027); EUT L 315, 14.11.2012, s. 1, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (32016R0679); EUT L 119, 4.5.2016, s. 1, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 (32018L2001); EUT L 328, 21.12.2018, s. 82, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/943 (32019R0943); EUT L 158, 14.6.2019, s. 54, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 (32019L0944); EUT L 158, 14.6.2019, s. 125

_________________


 

 

BILAGA 2a – utkast till landskapsförordning

 

L A N D S K A P S F Ö R O R D N I N G

om ändring av landskapsförordningen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om elmarknaden

 

     I enlighet med landskapsregeringens beslut ändras 1 § 1 mom. 11 punkten och 13 § landskapsförordningen (2015:108) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om elmarknaden som följer:

 

 

1 §

Inledande bestämmelse

     Med de avvikelser som anges i denna landskapsförordning ska följande riksförfattningar tillämpas i landskapet:

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     11) Statsrådets förordning om utredning och mätning av elleveranser (FFS 767/2021).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

 

13 §

Publicering av uppgifter om genomsnittlig prisnivå per energikälla

     På detaljförsäljarens elektroniska hemsida ska finnas en beskrivning av genomsnittlig prisnivån på el som levereras med uppgifter om den genomsnittliga prisnivån för el från de energikällor som detaljförsäljaren erbjuder.

     Beskrivningen ska åtminstone omfatta priser för hushållskonsumenter och mikroföretag som avses i följande tabell.

 

typ av hus

årsförbrukning kWh

säkringsstorlek A

 

lägenhet

 

 

2 000

 

3 x 20A

 

 

egnahemshus ej eluppvärmning

 

 

 

5 500

 

 

3 x 20A

 

 

egnahemshus eluppvärmning

 

 

 

18 000

 

 

3 x 35A

 

 

     I anslutning till de beskrivningar som avses i 2 mom. ska detaljförsöljaren informera om att det på Ålands landskapsregerings hemsida finns länkar till aktörer som erbjuder elleveranser.

     För de ändamål som avses i denna paragraf kan landskapsregeringen ålägga berörda detaljförsäljare att använda en av landskapsregeringen fastställd elektronisk blankett som tillhandahålls på Ålands landskapsregerings hemsida (https://www.regeringen.ax/xxxxx).

 

Ikraftträdande

     Denna förordning träder i kraft den …

     Bestämmelserna i 13 § träder i kraft från och med den kalendermånad som inträder sex månader efter denna landskapsförordnings ikraftträdande.

 

 

 

     Med avvikelse från 8 kap. 5 § 2 och 4 mom. statsrådets förordning om utredning och mätning av elleveranser (FFS 767/2021) ska bestämmelserna i förordningens 6 kap. 6 § 2 mom. och 4 mom. tillämpas så att nätinnehavaren senast den 4 juli 2035 ska ersätta timmätningsapparatur och apparatur för kvartsvis mätning på eldriftsställen och timmätningsapparatur och apparatur för kvartsvis mätning som används för mätning av småskalig elproduktion med ny fjärrmätningsapparatur som uppfyller förordningens krav.

 


 

 

BILAGA 2b – riksförordning om utredning och mätning av elleveranser

 

 

 Statsrådets förordning
om utredning och mätning av elleveranser

(FFS 767/2021)

 

Helsingfors den 12 augusti 2021

 

     I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av elmarknadslagen (FFS 588/2013):

 

1 kap.
Allmänna bestämmelser

 

1 §

Definitioner

     I denna förordning avses med

     1) öppen kraftleverans en elleverans där elleverantören till sin kund levererar all den el som denne behöver samt en elleverans där elleverantören balanserar skillnaden mellan kundens elproduktion och elanskaffning samt elanvändning och elleveranser genom att leverera den saknade elmängden eller ta emot elöverskottet under varje balansavräkningsperiod,

     2) fast kraftleverans en elleverans där elleverantören till sin kund levererar exakt den elmängd som på förhand har överenskommits för varje balansavräkningsperiod,

     3) balansavräkningsenhet den systemansvarige stamnätsinnehavarens verksamhetsenhet, dotterbolag eller intressebolag som sköter uppgifter i anslutning till den riksomfattande balansavräkningen,

     4) balanskraftsenhet den systemansvarige stamnätsinnehavarens verksamhetsenhet eller dotterbolag som sköter uppgifter i anslutning till det riksomfattande balansansvaret,

     5) nuvarande öppen leverantör en öppen leverantör som levererar elenergi till ett eldriftsställe före bytet av öppen leverantör,

     6) ny öppen leverantör en öppen leverantör som före bytet av öppen leverantör gjort en anmälan om att en ny öppen kraftleverans till ett eldriftsställe påbörjas och som ska överta eller har övertagit den nya öppna kraftleveransen till ett eldriftsställe,

     7) mätområde stamnätet, distributionsnät med högspänning, distributionsnät, slutet distributionsnät eller en del av dessa eller ett internt elnät inom en fastighet eller motsvarande grupp av fastigheter som utgör ett eget avräkningsområde vid balansavräkningen,

     8) balansavräknare balansavräkningsenheten, den balansansvarige, enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln och nätinnehavaren,

     9) timvis mätning mätning av elmängden per varje hel timme och registrering av mätuppgiften i mätapparaturens minne,

     10) kvartsvis mätning mätning av elmängden i perioder på 15 minuter och registrering av mätuppgiften i mätapparaturens minne så att den första perioden på 15 minuter under en timme börjar vid ingången av den hela timmen,

     11) timmätningsapparatur apparatur eller en kombination av apparater som mäter elförbrukningen eller inmatningen av el i nätet per varje hel timme och registrerar uppgiften i apparaturens minne, så att uppgiften som registrerats kan läsas ur apparaturens minne via ett kommunikationsnät,

     12) apparatur för kvartsvis mätning timmätningsapparatur, som har omprogrammerats från timvis mätning till kvartsvis mätning, vars dataöverföringsförbindelse gör det möjligt att dagligen överföra kvartsvisa mätuppgifter från mätapparaturen till nätinnehavarens avläsningssystem, och med vars hjälp mätuppgifter som gäller elförbrukningen och inmatningen i nätet kan bevaras i perioder på 15 minuter i minst 11 dygn,

     13) traditionell mätare en analog mätare eller en sådan elektronisk mätare som inte kan sända och ta emot information,

     14) gränspunktsmätning mätning av den mängd el som överförs mellan två mätområden,

     15) typbelastningskurva en beräkningsmodell med hjälp av vilken en elanvändares timenergi beräknas med tanke på balansavräkningen utgående från en årsenergiuppskattning som distributionsnätsinnehavaren gjort på basis av elförbrukningen under föregående år,

     16) jämförelsekurva en timenergiserie som distributionsnätsinnehavaren beräknat för typbelastningskurva och tidszon för energimätning utifrån en årsenergi på 10 000 kilowattimmar,

     17) årsenergi elanvändarens uppmätta eller uppskattade elförbrukning under ett år.

 

2 §

Handbok om balansansvar och balansavräkning

     Den systemansvarige stamnätsinnehavaren har till uppgift att upprätthålla en handbok om balansansvar och balansavräkning. Handboken ska finnas på finska och svenska.

 

3 §

Lokal energisammanslutning

     I denna förordning avses med lokal energisammanslutning en juridisk person

     1) som producerar, levererar, förbrukar, aggregerar eller lagrar energi eller som tillhandahåller energieffektivitetstjänster, laddningstjänster för elfordon eller andra energitjänster till sina medlemmar eller delägare,

     2) som baseras på frivilligt och öppet deltagande,

     3) som de facto kontrolleras av sina medlemmar eller delägare,

     4) vars medlemmar eller delägare är fysiska personer, kommuner eller andra lokala myndigheter eller små eller medelstora företag,

     5) som har som främsta mål att ge sina medlemmar eller delägare eller det närområde där den är verksam miljömässiga, ekonomiska eller sociala samhällsfördelar, snarare än att generera ekonomisk vinst,

     6) för vilken en distributionsnätsinnehavare svarar för elmätningen på medlemmarnas eller delägarnas eldriftsställen,

     7) vars medlemmars eller delägares eldriftsställen är belägna inom samma fastighet eller inom en motsvarande fastighetsgrupp och har anslutits till distributionsnätsinnehavarens distributionsnät genom samma anslutning, och

     8) vars elproduktionsaggregat och energilagringsanläggning hör till en sådan anslutning som avses i 7 punkten.

     En lokal energisammanslutning ska med tanke på utredningen av elleveranserna registrera sig hos den distributionsnätsinnehavare som svarar för den lokala energisammanslutningens elmätningar. Med tanke på utredningen och mätningen av elleveranserna har den lokala energisammanslutningen till uppgift att till distributionsnätsinnehavaren anmäla vilka eldriftsställen som hör till den lokala energisammanslutningen, enligt vilka andelar elproduktionen och uttaget av el ur energilagringsanläggningen fördelar sig mellan eldriftsställena samt ändringar i dessa uppgifter. Dessutom har energisammanslutningen till uppgift att anmäla om den mängd el som matats in i distributionsnätet för överföring ska fördelas på varje eldriftsställe som hör till energisammanslutningen i enlighet med eldriftsställets andel eller i sin helhet till det eldriftsställe där elproduktionsaggregatet, kraftverket eller energilagringsanläggningen finns. Ett eldriftsställe kan anmälas tillhöra endast en sådan lokal energisammanslutning eller endast en sådan i 4 § avsedd grupp av aktiva kunder åt gången på vilken krediteringsberäkningen per balansavräkningsperiod tillämpas.

 

4 §

Aktiva kunder

     Med tanke på utredningen av elleveranser kan slutförbrukare bilda en grupp av aktiva kunder om

     1) de tillsammans producerar eller lagrar el eller deltar i flexibilitets- eller energieffektivitetssystem,

     2) den verksamhet som avses i 1 punkten inte utgör slutförbrukarnas huvudsakliga kommersiella eller yrkesmässiga verksamhet,

     3) distributionsnätsinnehavaren svarar för elmätningen på slutförbrukarnas eldriftsställen,

     4) slutförbrukarnas eldriftsställen är belägna inom samma fastighet eller inom en motsvarande fastighetsgrupp och har anslutits till distributionsnätsinnehavarens distributionsnät genom samma anslutning, och

     5) slutförbrukarnas elproduktionsaggregat och energilagringsanläggning hör till den anslutning som avses i 4 punkten.

     Med tanke på utredningen av elleveranserna ska en grupp av aktiva kunder registrera sig hos den distributionsnätsinnehavare som svarar för gruppens elmätningar. Gruppen av aktiva kunder har till uppgift att till distributionsnätsinnehavaren anmäla de eldriftsställen som hör till gruppen, enligt vilka andelar elproduktionen och uttagningen av el ur energilagringsanläggningen fördelar sig mellan eldriftsställena samt ändringar i dessa uppgifter. Dessutom har gruppen av aktiva kunder till uppgift att till distributionsnätsinnehavaren anmäla om den mängd el som matats in i distributionsnätet för överföring ska fördelas på varje eldriftsställe som hör till gruppen i enlighet med eldriftsställets andel eller i sin helhet till det eldriftsställe där elproduktionsaggregatet, kraftverket eller energilagringsanläggningen finns. Ett eldriftsställe kan anmälas tillhöra endast en sådan grupp av aktiva kunder eller endast en sådan i 3 § avsedd lokal energisammanslutning åt gången på vilken krediteringsberäkningen per balansavräkningsperiod tillämpas.

     Vad som i denna förordning föreskrivs om grupper av aktiva kunder tillämpas också på enskilda slutförbrukare som producerar eller lagrar el eller som deltar i flexibilitets- eller energieffektivitetssystem och vars produktionsaggregat eller energilagringsanläggning har försetts med en egen mätapparatur som tillhör distributionsnätsinnehavaren, om de villkor som anges i 1 mom. 2–5 punkten uppfylls.

 

2 kap.
Balansansvar

 

1 §

Allmänna bestämmelser om balansansvar

     En part på elmarknaden ska ha en öppen leverantör med tanke på partens elproduktion och elanskaffning samt elförbrukning och elleverans.

     En öppen leverantör ska för sin öppna kraftleverans till en part på elmarknaden utse en balansansvarig, vilken genom förmedling av leverantörens öppna kraftleverans eller en obruten kedja av öppna kraftleveranser, som sträcker sig till denna part, balanserar partens elproduktion och elanskaffning samt elförbrukning och elleveranser vilka baserar sig på den ifrågavarande öppna kraftleveransen. Den balansansvarige ska på begäran till balansavräkningsenheten meddela kedjan av öppna kraftleveranser för de elmarknadsparters del vilkas balansavräkning denne sköter.

     Nätinnehavaren får avbryta elöverföringen och eldistributionen för en part på elmarknaden, om parten inte har någon öppen leverantör eller om partens öppna leverantör inte har någon balansansvarig. Distributionsnätsinnehavaren får dock inte avbryta eldistributionen till en elanvändare under den tid då el levereras till elanvändaren enligt 102 § i elmarknadslagen (FFS 588/2013).

 

2 §

Ordnande av balansansvar vid ett eldriftsställe

     Elanvändaren ska ha en öppen leverantör med tanke på elförbrukningen vid vart och ett av sina eldriftsställen som anslutits till elnätet.

     En elproducent som matar in el i elnätet i överföringssyfte ska ha en öppen leverantör med tanke på elproduktionen och förbrukningen av el vid vart och ett av sina eldriftsställen. Ett andelskraftverks produktionsandelar levereras oberoende av detta till andelsinnehavarna som öppna kraftleveranser enligt det på förhand meddelade fördelningsförhållandet, om andelsinnehavaren har gjort en anmälan om detta till balanskraftsenheten.

     En part på elmarknaden kan ha olika öppna leverantörer med tanke på elanvändningen och elproduktionen vid sitt eldriftsställe.

 

3 §

Kompletterande bestämmelser om elleverantörens och elproducentens balansansvar

     En elleverantör ska med tanke på elleveranserna och elförbrukningen i anslutning därtill ha en balansansvarig för varje mätområde till vilket elleverantören levererar el.

     En elproducent som producerar el för att matas in i elnätet i överföringssyfte och vars kraftverk med ett eller flera elproduktionsaggregat har en nominell effekt på minst en megavoltampere, ska för elproduktionen och elförbrukningen i anslutning därtill ha en balansansvarig för vart och ett av de mätområden inom vilka elproducenten verkar.

     En elleverantör och elproducent kan dock oberoende av vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. ha olika balansansvariga för olika mätområden.

     För ordnande av balansansvar och balansavräkning ska elleverantörer och i 2 mom. avsedda elproducenter, innan de inleder elleveranserna till sina kunder, registrera sig hos en balansavräkningsenhet. Elleverantörer och i 2 mom. avsedda elproducenter ska dessutom göra en anmälan om ordnande av balansansvar och balansavräkning till den som sköter balansavräkningen för mätområdet innan de påbörjar elleveranserna till ett sådant mätområde till vilket de inte tidigare har levererat el eller innan de påbörjar inmatningen av el i elnätet i ett sådant mätområde där de inte tidigare har matat in el i elnätet i överföringssyfte.

 

4 §

Kompletterande bestämmelser om distributionsnätsinnehavares balansansvar

     En distributionsnätsinnehavare ska ha en öppen leverantör med tanke på den öppna leveransen av förlustel och elsvinn inom vart och ett av sina mätområden. Distributionsnätsinnehavaren ska dessutom ha en öppen leverantör för öppen leverans av den balansavvikelse som uppstått vid balansavräkningen inom ett mätområde.

 

5 §

Produktionsplanerna för elproduktion och informationen om dem

     För varje elproduktionsanläggning med en nominell effekt på minst en megavoltampere ska det göras upp en produktionsplan med tanke på elproduktionen under varje balansavräkningsperiod. Den balansansvarige ska ombesörja uppgörandet av produktionsplaner och informationen om dessa till balanskraftenheten i fråga om den elproduktion som omfattas av dennes elbalans.

 

6 §

Förfaranden

     Vid uppfyllandet av balansansvar och informationsutbytet i samband med det ska de förfaranden som anges i den gällande versionen av handboken om balansansvar och balansavräkning följas, om inte något annat föreskrivs i elmarknadslagen eller med stöd av den.

 

3 kap.
Inledning och upphörande av en leverans

 

1 §

Meddelanden om en öppen kraftleverans

     En öppen leverantör är skyldig att meddela den som sköter balansavräkningen för den andra parten i leveransen att en öppen kraftleverans börjar eller att en öppen kraftleverans upphör. Meddelandet ska dessutom lämnas till en sådan nätinnehavare för en part som anslutit sig till elnätet, som inte sköter partens balansavräkning och vars elnäts balansavräkning inte ordnas av enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln. Om den öppna leverantören inte tidigare haft någon leverans till mätområdet i fråga, ska ett meddelande lämnas också till den som sköter den öppna leverantörens egen balansavräkning. Meddelandet ska innehålla en specifikation av det objekt till vilket el levereras, den öppna leverantörens avtalsbeteckning samt tidpunkten för inledande och upphörande av leverans. Om meddelandet lämnas till enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln ska meddelandet dessutom innehålla uppgifter för identifiering av kunden.

 

2 §

Meddelanden om en fast kraftleverans

     En part i en fast kraftleverans är skyldig att vid inledningen av ett nytt leveransförhållande till sin balansansvarige meddela de uppgifter som behövs för identifiering av leveransförhållandet.

     En part i en fast kraftleverans är skyldig att innan en leverans börjar meddela sin balansansvarige en partsvis specificerad summauppgift om de fasta kraftleveranser som parten har skaffat och levererat samt sin öppna leverantör en summauppgift om de fasta kraftleveranser som parten har skaffat och levererat.

     Den balansansvarige är skyldig att till balansavräkningsenheten meddela en partsvis specificerad summauppgift om den balansansvariges fasta kraftleveranser som ingår i dennes elbalans och som påverkar elbalanserna mellan de balansansvariga.

 

3 §

Meddelanden av enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln som gäller öppna kraftleveranser i distributionsnätet

Enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln ska efter att ha tagit emot ett i 1 § avsett meddelande om att en ny öppen kraftleverans inleds lämna en bekräftelse till den nya öppna leverantören på att leveransen börjar samt meddela den nuvarande öppna leverantören för den part som anslutit sig till distributionsnätet att leveransen upphör. Dessutom ska enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln meddela partens distributionsnätsinnehavare om en ny öppen kraftleverans.

     Enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln ska efter att ha tagit emot ett i 1 § avsett meddelande om att den nuvarande öppna kraftleveransen upphör lämna en bekräftelse till den nuvarande öppna leverantören på att leveransen upphör samt meddela partens distributionsnätsinnehavare att den nuvarande öppna kraftleveransen upphör.

     Enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln ska i stället för den bekräftelse som avses i 1 mom. lämna den nya öppna leverantören ett meddelande om att dennes leverans inte kan inledas i distributionsnätet eller att dennes redan inledda öppna kraftleverans inte kan fortsätta, om

     1) partens och den nuvarande öppna leverantörens gällande tidsbundna elförsäljningsavtal eller uppsägningstiden för ett tills vidare gällande elförsäljningsavtal löper ut senare än den meddelade tidpunkten för inledande av en ny leverans, eller om

     2) distributionsnätsinnehavaren har lämnat ett meddelande enligt 4 § 1 mom. till enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln.

     Enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln ska innan leveransen inleds ge den nya öppna leverantören tillgång till uppgifter om säkringsstorlek, mätmetod samt uppskattning av årsenergin för driftstället för en part som anslutit sig till distributionsnätet.

 

4 §

Distributionsnätsinnehavarens meddelanden som gäller öppna kraftleveranser i distributionsnätet till enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln

     Distributionsnätsinnehavaren ska meddela enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln om den elanvändare som antecknats som andra part för en öppen kraftleverans som ska inledas eller som redan inletts skriftligen meddelat distributionsnätsinnehavaren att han eller hon bestridit giltigheten av elförsäljningsavtalet i fråga och meddelat detta separat till den nya öppna leverantören.

     Distributionsnätsinnehavaren är skyldig att meddela enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln uppgifter om säkringsstorlek, mätmetod samt uppskattning av årsenergin för eldriftsstället för en part som anslutit sig till dennes distributionsnät.

 

5 §

Kompletterande skyldigheter för en ny öppen leverantör i distributionsnätet

     En ny öppen leverantör ska med tanke på balansavräkningen lämna enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln ett meddelande om att en öppen kraftleverans återkallats, när

     1) det elförsäljningsavtal som utgjorde grunden för den nya öppna kraftleveransen upphävts på basis av att avtalsparten använt sig av sin rätt enligt 6 kap. 14 § i konsumentskyddslagen (FFS 38/1978) att frånträda elförsäljningsavtalet,

     2) den elanvändare som antecknats som andra part till en ny öppen kraftleverans meddelat den nya öppna leverantören att han eller hon bestrider giltigheten av elförsäljningsavtalet i fråga,

     3) enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln har förmedlat ett meddelande till den nya öppna leverantören i en situation som avses i 3 § 3 mom. 2 punkten.

     Försummelse av meddelandet av en ny öppen leverantör i en situation som avses i 1 mom. förhindrar inte vidtagandet av sådana åtgärder som återkallandet av den öppna kraftleveransen förutsätter.

     Den nya öppna leverantören ska efter att ha mottagit bekräftelsen enligt 3 § 1 mom. kontrollera att uppgifterna om avtalsförhållandet i bekräftelsen stämmer överens med det elförsäljningsavtal som leverantören anmält till enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln. Den nya öppna leverantören ska med det snaraste klara upp och rätta till eventuella oklarheter kring ingåendet av avtal och inledandet av en öppen kraftleverans.

 

4 kap.
Balansavräkning

 

1 §

Balansavräkningens syfte och den metod som den baserar sig på

     Syftet med balansavräkningen är att utreda elleveranser som genomförts under varje balansavräkningsperiod, så att som slutresultat av avräkningen för var och en av de elmarknadsparter för vilka balansavräkning ska utföras skapas elbalanser på basis av deras elförbrukning, elleveranser, elproduktion och elanskaffning samt beräknas balansavvikelser under ifrågavarande balansavräkningsperiod. Med tanke på de öppna kraftleveranserna till distributionsnätsinnehavaren skapas en separat elbalans för både förlusten och svinnet inom mätområdet och för mätområdets balansavvikelse.

     Balansavräkningsperioden är 15 minuter. En hel timme omfattar fyra balansavräkningsperioder av vilka den första börjar vid ingången av heltimmen i fråga.

     Balansavräkningen ska basera sig på timvis mätning eller kvartsvis mätning. I fråga om minuthandeln med el kan det dock i fråga om distributionsnätet tillämpas en kombination av mätning som baserar sig på en traditionell mätare och en typbelastningskurva.

     Vid balansavräkningen och informationsutbytet i samband med det ska de förfaranden som anges i den gällande versionen av handboken om balansansvar och balansavräkning följas, om inte något annat föreskrivs i elmarknadslagen eller med stöd av den.

 

2 §

Nettoberäkning av elförbrukningen och elproduktionen per balansavräkningsperiod i distributionsnätet

     Vid ett eldriftsställe som anslutits till distributionsnätet ska den mängd el som under varje balansavräkningsperiod tas ut ur och matas in i distributionsnätet och som mätts med samma mätapparatur som tillhör nätinnehavaren räknas ihop vid en balansavräkning, om den el som producerats på eldriftsstället har genererats med ett elproduktionsaggregat med en nominell effekt på högst 100 kilovoltampere eller ett kraftverk som består av flera elproduktionsaggregat och vars nominella effekt är högst 100 kilovoltampere (nettoberäkning av elförbrukningen och elproduktionen per balansavräkningsperiod). Nettoberäkningen av elförbrukningen och elproduktionen per balansavräkningsperiod ska genomföras så att det värde som utnyttjas i balansavräkningen per balansavräkningsperiod bildas av den hopräknade mängden el som ett eldriftsställe tar ut från distributionsnätet och matar in i distributionsnätet under balansavräkningsperioden i fråga. Vid balansavräkningen ska separata tidsserier definieras för mätning av elförbrukningen och elproduktionen på eldriftsstället, så att det erhållna värdet registreras som ett mätvärde för den aktuella balansavräkningsperioden i antingen tidsserien för elförbrukning eller tidsserien för elproduktion.

     Det i 1 mom. avsedda värde som utnyttjas i balansavräkningen ska användas vid faktureringen.

 

3 §

Behandling av mätuppgifter för lokala energisammanslutningar och grupper av aktiva kunder vid balansavräkningen

     Den el som matas in i distributionsnätsinnehavarens distributionsnät från ett elproduktionsaggregat eller ett kraftverk bestående av flera elproduktionsaggregat eller en energilagringsanläggning som tillhör en lokal energisammanslutning eller en grupp av aktiva kunder och som mätts med nätinnehavarens mätapparatur ska vid balansavräkningen fördelas på de olika eldriftsställena inom den lokala energisammanslutningen eller gruppen av aktiva kunder i enlighet med de andelar som energisammanslutningen eller gruppen meddelat, om den nominella effekten för det elproduktionsaggregat, det kraftverk eller den energilagringsanläggning som tillhör den lokala energisammanslutningen eller gruppen av aktiva kunder är mindre än en megavoltampere. Fördelningen ska göras så att den mängd el som tagits ut från distributionsnätet på eldriftsstället som tillhör en lokal energisammanslutning eller en grupp av aktiva kunder och eldriftsställets andel av mängden el som matats in i distributionsnätet, enligt uppgift från den lokala energisammanslutningen eller gruppen av aktiva kunder, räknas ihop under varje balansavräkningsperiod (krediteringsberäkning per balansavräkningsperiod). Om den mängd el som en lokal energisammanslutning eller en grupp av aktiva kunder matar in i distributionsnätet mäts med hjälp av mätapparaturen på ett eldriftsställe där el också tas ut från distributionsnätet ska vid balansavräkningen den del av mängden el som matats in i distributionsnätet och som enligt mätningarna inte har använts på eldriftsstället i fråga under balansavräkningsperioden fördelas mellan de övriga eldriftsställen som hör till den lokala energisammanslutningen eller gruppen av aktiva kunder.

     Om ett eldriftsställes andel av den mängd el som en lokal energisammanslutning eller en grupp av aktiva kunder matat in i distributionsnätet under balansavräkningsperioden överskrider den mängd el som på eldriftsstället tagits ut från distributionsnätet under balansavräkningsperioden ska den överstigande delen matas in i distributionsnätet för överföring där. Den lokala energisammanslutningen eller gruppen av aktiva kunder bestämmer om den mängd el som matats in i distributionsnätet för överföring ska fördelas på varje eldriftsställe som hör till energisammanslutningen eller gruppen i enlighet med eldriftsställets andel då balansavräkningen utförs, eller om den ska räknas i sin helhet till det eldriftsställe där elproduktionsaggregatet, kraftverket eller energilagringsanläggningen finns.

     Om eldistributionen eller elleveransen har avbrutits för ett eldriftsställe som hör till en lokal energisammanslutning eller en grupp av aktiva kunder ska eldriftsställets andel av den elmängd som energisammanslutningen eller gruppen matar in i distributionsnätet räknas till det driftsställe där produktionsaggregatet, kraftverket eller energilagringsanläggningen finns vid krediteringsberäkningen per balansavräkningsperiod.

     Nettoberäkningen av elförbrukningen och elproduktionen per balansavräkningsperiod ska göras vid balansavräkningen för eldriftsstället, före krediteringsberäkningen per balansavräkningsperiod utförs.

     Det värde som krediteringsberäkningen per balansavräkningsperiod ger och som utnyttjas i balansavräkningen ska användas vid faktureringen.

 

4 §

Mätområdet

     Vid balansavräkning utgör mätområdet ett avräkningsområde. Vid den punkt i elnätet där elektriciteten övergår från ett mätområde till ett annat ska gränspunktsmätning utföras.

     En nätinnehavares elnät utgör ett mätområde. En elnätsinnehavare kan också bilda flera mätområden av sitt elnät.

     Den balansansvarige kan komma överens med balansavräkningsenheten och den nätinnehavare till vars elnät det interna elnät inom den fastighet eller motsvarande grupp av fastigheter som är i den balansansvariges besittning är anslutet, att den balansansvariges elnät eller en del av det ska utses till mätområde. På den balansansvarige tillämpas då bestämmelserna om nätinnehavare i 2 kap. 1 §, bestämmelserna om stamnätsinnehavare och innehavare av högspänningsdistributionsnät i 5 § i detta kapitel och bestämmelserna om obligatorisk kvartsvis mätning i 6 kap. 3 §.

     Innehavaren av ett internt elnät inom en fastighet eller motsvarande grupp av fastigheter som inte är balansansvarig kan komma överens med balansavräkningsenheten och den nätinnehavare till vars elnät det interna elnätet inom fastigheten eller gruppen av fastigheter är anslutet, att hans eller hennes elnät eller en del av det ska utses till mätområde. Om uppgifterna och ansvaret för en upprätthållare av ett sådant mätområde avtalas i ett avtal mellan balanskraftsenheten och upprätthållaren av mätområdet.

     Mätområdet ska registreras hos balansavräkningsenheten.

 

5 §

Uppgifter för stamnätsinnehavare och innehavare av högspänningsdistributionsnät vid balansavräkningen

     Stamnätsinnehavaren och innehavaren av ett högspänningsdistributionsnät ska organisera balansavräkningen och det informationsutbyte som sammanhänger med den för de öppna kraftleveranserna inom sitt mätområde och för den el som överförts mellan mätområdena.

     Uppgiften för stamnätsinnehavaren och innehavaren av ett högspänningsdistributionsnät vid balansavräkningen är att inom sitt mätområde per balansavräkningsperiod räkna ut de totala leveransmängder som omfattas av timvis mätning och kvartsvis mätning för en part som verkar inom mätområdet i fråga och för vilken balansavräkning ska utföras.

     För balansavräkningen ska stamnätsinnehavaren och innehavaren av ett högspänningsdistributionsnät per balansavräkningsperiod meddela balansavräkningsenheten

     1) de totala leveransmängder som omfattas av timvis mätning och kvartsvis mätning för varje part som verkar inom mätområdet och för vilken balansavräkning ska utföras,

     2) uppgifter per produktionsenhet om produktionen hos de parter inom mätområdet för vilka balansavräkning ska utföras,

     3) uppgifter om summan av gränspunktsmätningar inom sitt mätområde i förhållande till andra mätområden.

     För uppfyllandet av balansansvar och för fakturering ska stamnätsinnehavaren och innehavaren av ett högspänningsdistributionsnät meddela de parter inom sitt mätområde för vilka balansavräkning ska utföras parternas sådana leveranser inom mätområdet per eldriftsställe eller per mätning vilka omfattas av timvis mätning och kvartsvis mätning och som räknats fram i samband med balansavräkningen.

     Stamnätsinnehavaren och innehavaren av ett högspänningsdistributionsnät ska per balansavräkningsperiod i fråga om sitt mätområde meddela enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln mätuppgifter om de gränspunktsmätningar som innehavaren ansvarar för i förhållande till mätområdena för distributionsnäten.

 

6 §

Uppgifter för distributionsnätsinnehavare vid balansavräkning för distributionsnätet

     En distributionsnätsinnehavare som har ett distributionsnät i sin besittning ska för balansavräkningen meddela enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln distributionsnätsinnehavarens sådana elleveranser inom mätområdet vilka omfattas av timvis mätning och kvartsvis mätning samt elleveranser som beräknats i enlighet med förfarandet med typbelastningskurva per eldriftsställe eller per mätning. En distributionsnätsinnehavare kan för balansavräkningen meddela enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln mätuppgifter i perioder på 15 minuter från och med den 1 januari 2023.

     I fråga om de driftsställen inom distributionsnätsinnehavarens mätområde som inte omfattas av distributionsnätsinnehavarens timvisa mätning eller kvartsvisa mätning, ska distributionsnätsinnehavaren beräkna elleveranserna i enlighet med förfarandet med typbelastningskurva.

 

7 §

Den balansansvariges uppgifter vid balansavräkningen

     Den balansansvarige ska organisera balansavräkningen och det informationsutbyte som hänger samman med den för de parter för vilka balansavräkning ska utföras och för vilka den är balansansvarig.

     Den balansansvariges uppgifter vid balansavräkningen är att

     1) räkna fram balansavvikelser för var och en av de parter som omfattas av dess elbalans och för vilka en balansavräkning ska utföras,

     2) utreda de fasta kraftleveranserna för de parter som omfattas av dess elbalans och för vilkas del balansavräkning ska utföras,

     3) uppdatera de strukturella uppgifterna om de parter som omfattas av dess elbalans och för vilka balansavräkning ska utföras vilka har samband med uppfyllandet av balansansvar och balansavräkningen.

     För balansavräkning ska den balansansvarige meddela balansavräkningsenheten

     1) uppgifter om de fasta kraftleveranserna för de parter inom dess elbalanser för vilka balansavräkning ska utföras,

     2) de strukturella uppgifter om de parter som omfattas av dess elbalans och för vilka balansavräkning ska utföras vilka har samband med uppfyllandet av balansansvar och balansavräkningen.

     För uppfyllandet av balansansvar och för fakturering ska den balansansvarige meddela balansavvikelser för var och en av de parter som omfattas av dess elbalans och för vilka balansavräkning ska utföras samt de fasta kraftleveranser som dessa är parter till.

 

8 §

Uppgifter för enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln vid balansavräkningen för distributionsnätet

     Enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln ska organisera balansavräkningen för elhandeln i distributionsnäten och det informationsutbyte som sammanhänger med den för de öppna kraftleveranserna och för den el som överförts mellan mätområdena.

     Om enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln för balansavräkningen tar emot timvisa mätuppgifter när balansavräkningsperioden är 15 minuter, ska enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln dela de timvisa mätuppgifter som enheten mottagit i fyra jämnstora poster på motsvarande balansavräkningsperioder.

     För balansavräkning ska enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln meddela balansavräkningsenheten

     1) de totala leveransmängderna per mätområde för varje part för vilken balansavräkning ska utföras,

     2) uppgifter per produktionsenhet om produktionen hos varje part för vilken balansavräkning ska utföras,

     3) uppgifter om summan av gränspunktsmätningar inom varje mätområde i förhållande till andra mätområden,

     4) varje distributionsnätsinnehavares elbalans för förlust och svinn per mätområde.

     Enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln ska meddela distributionsnätsinnehavaren de uppgifter som avses i 3 mom. i fråga om dess mätområde.

     För uppfyllandet av balansansvar och för fakturering ska enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln meddela varje part för vilka balansavräkning ska utföras parternas sådana leveranser per eldriftsställe eller per mätning som räknats fram i samband med balansavräkningen.

     För uppfyllandet av balansansvar och för fakturering ska enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln meddela detaljister inom mätområdet för distributionsnätet parternas totala leveranser som räknats fram i samband med balansavräkningen.

 

9 §

Balansavräkningsenhetens uppgifter vid balansavräkningen

     Balansavräkningsenheten har till uppgift att vid balansavräkningen utreda den riksomfattande elbalansen samt de balansansvarigas elbalanser på sådant sätt att balansavräkningen resulterar i balansavvikelser mellan balanskraftsenheten och de balansansvariga samt balansavvikelser mellan det riksomfattande marknadsbalansområdet och marknadsbalansområden i grannländerna. Balansavräkningsenheten ska ordna utredningen av fasta kraftleveranser i fråga om de fasta kraftleveranser som påverkar elbalanserna mellan de balansansvariga eller sker via elledningar som passerar landets gränser. Balansavräkningsenheten har dessutom till uppgift att se till att parterna på elmarknaden till sitt förfogande får de uppgifter om parternas egen elanskaffning och egna kraftleveranser som utretts vid balansavräkningen. När det gäller balansavräkningen för distributionsnäten har balansavräkningsenheten till uppgift att lämna de uppgifter som enheten utrett till enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln.

     Balansavräkningsenheten ska ge

     1) balansavräknaren de preliminära och slutliga balansavräkningsuppgifter som har anknytning till utförandet av dess balansavräkningsuppgift,

     2) den balansansvarige preliminära och slutliga uppgifter om elleveranser mellan balanskraftsenheten och den balansansvarige,

     3) parter på elmarknaden de preliminära och slutliga balansavräkningsuppgifter om parterna själva som balansavräknarna lämnat,

     4) utländska parter preliminära och slutliga uppgifter om elleveranser som överskrider gränsen till det riksomfattande marknadsbalansområdet.

 

10 §

Behandlingen av el vid balansavräkningen när elanvändarens elförsäljningsavtal upphävs eller när elanvändaren bestrider elförsäljningsavtalets giltighet

     En ny öppen leverantör ansvarar på basis av den inledda nya öppna kraftleverans som inskrivits i elbalansen för elen tills den öppna kraftleveransen övertagits av en annan öppen leverantör eller kraftleveransen till elanvändaren upphör då

     1) det elförsäljningsavtal som konsumenten ingått upphävs eftersom denne använt sig av sin rätt enligt 6 kap. 14 § i konsumentskyddslagen att frångå elförsäljningsavtalet,

     2) elleveransen återkallas på grund av den nya öppna leverantörens ogrundade eller felaktiga meddelande,

     3) elanvändaren har genom ett skriftligt meddelande till distributionsnätsinnehavaren bestridit giltigheten av elförsäljningsavtalet om ny öppen kraftleverans som inletts och distributionsnätsinnehavaren har förmedlat detta meddelande till enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln,

     4) en ny öppen leverantör har meddelat enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln att elanvändaren bestridit giltigheten av ett elförsäljningsavtal om ny öppen kraftleverans som inletts.

     Om en öppen kraftleverans i ett sådant fall som avses i 1 mom. 1 eller 2 punkten återtas av den nuvarande öppna leverantören, upptas den el som elanvändaren använder dock i den nuvarande öppna kraftleverantörens elbalans till den del det är möjligt att göra ändringar i elbalanserna inom ramen för tidsfristerna för balansavräkningen.

     Om en öppen kraftleverans i ett sådant fall som avses i 1 mom. 3 eller 4 punkten återtas av den nuvarande öppna leverantören och den nuvarande öppna leverantören har åtagit sig ansvaret för elanvändarens öppna kraftleverans, upptas den el som elanvändaren använder dock i den nuvarande öppna kraftleverantörens elbalans till den del det är möjligt att göra ändringar i elbalanserna inom ramen för tidsfristerna för balansavräkningen.

     Efter att ha fått meddelandet om en situation som avses i 1 mom. ska distributionsnätsinnehavaren utan dröjsmål instruera elanvändaren om de åtgärder genom vilka denne kan undvika ett avbrott i elleveranserna.

 

11 §

Behandlingen av en leverans som avses i 102 § i elmarknadslagen vid balansavräkningen

     Den el som distributionsnätsinnehavaren levererat till elanvändaren i en situation som avses i 102 § i elmarknadslagen upptas i distributionsnätsinnehavarens elbalans för förluster och svinn, om distributionsnätsinnehavaren för elleveransen inte anvisat en sådan annan öppen leverantör i vars elbalans elen kan upptas.

 

12 §

Beräkning av balansfel i balansavräkningen för ett distributionsnät

     Med undantag för de situationer som avses i 10 § har enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln till uppgift att beräkna balansfelen i balansavräkningen för distributionsnätet när en detaljist eller en distributionsnätsinnehavare efter att balansavräkningen utförts korrigerar en felaktig uppgift som denne tidigare meddelat enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln. Enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln ska meddela om beräkning av balansfelet till den detaljist i vars balans det har funnits ett fel samt till den distributionsnätsinnehavare i vars distributionsnät detaljisten är verksam. Enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln beräknar de totala skillnaderna i energimängderna per försäljare mellan de korrigerade och felaktiga energimängderna, vilka debiteras av eller gottgörs detaljister som är verksamma i distributionsnätet.

     Vid beräkningen av balansfel ska skillnaden mellan den korrigerade och den felaktiga energimängden under beräkningsperioden beräknas. Gottgörelsen eller debiteringen per driftsställe bildas för beräkningsperiodens del som summan av skillnaderna mellan mätningsperioderna. Som priset på skillnaden mellan den korrigerade och felaktiga energimängden för varje mätningsperiod används det pris på den timprodukt i den dagliga handeln som baserar sig på den fysiska elleveransen, vilket i elbörsen bildats inom det finska prisområdet under timmen i fråga.

 

13 §

Kompletterande skyldigheter

     Utöver vad som bestäms i denna förordning är parterna på elmarknaden skyldiga att på begäran meddela nätinnehavaren, den som utför balansavräkningen för parten, balansavräkningsenheten och balanskraftsenheten uppgifter som gäller produktion, anskaffning, användning och leveranser av el, om erhållandet av uppgifterna är motiverat med tanke på balansavräkningen eller för att den andra parten ska kunna uppfylla sitt balansansvar. Balansavräknaren är dessutom skyldig att bistå balansavräkningsenheten vid korrigeringen av felaktiga balansavräkningsuppgifter, om uppgörandet av den riksomfattande balansavräkningen kräver detta.

     Distributionsnätsinnehavaren ska meddela enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln de uppgifter om lokala energisammanslutningar och grupper av aktiva kunder som avses i 1 kap. 3 § 2 mom. och 4 § 2 mom. för ordnande av krediteringsberäkningen per balansavräkningsperiod. Distributionsnätsinnehavaren ska dessutom meddela enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln, om nettoberäkning av elförbrukningen och elproduktionen per balansavräkningsperiod tillämpas på ett eldriftsställe som anslutits till dess distributionsnät.

 

5 kap.
Tillämpning av typbelastningskurva vid balansavräkningen

 

1 §

Användning av typbelastningskurva som grund för balansavräkningen i distributionsnätet

     Balansavräkningen för minuthandeln med el i distributionsnätet ska i fråga om ett eldriftsställe basera sig på en kombination av typbelastningskurva och en mätmetod som baserar sig på en traditionell mätare, om eldriftsstället inte har utrustats med timmätningsapparatur, apparatur för kvartsvis mätning eller ny fjärrmätningsapparatur.

 

2 §

Tillämpning av typbelastningskurva

     På ett eldriftsställe med entidsmätning tillämpas en jämförelsekurva som har beräknats på basis av typbelastningskurvan i bilagan.

     Balansavräkningen för ett eldriftsställe som omfattas av förfarandet med typbelastningskurva ska basera sig på tvåtidsmätning, om eldriftsstället har tvåtidsmätning av elförbrukningen. Vid tvåtidsmätningen används den tidsfördelning som distributionsnätsinnehavaren på ansvarsområdet i fråga tillämpar.

     Distributionsnätsinnehavaren ska räkna ut jämförelsekurvor för de eldriftsställen som avses i 2 mom. med hjälp av en jämförelsekurva som baserar sig på entidsmätning enligt bilagan. Vid denna beräkning omvandlas timenergin i jämförelsekurvan för entidsmätning så att 10 000 kilowattimmar erhålls som årsenergi för jämförelsekurvan för varje tidszon vid tvåtidsmätningen.

 

3 §

Beräkning av timenergin för eldriftsställe som omfattas av förfarandet med typbelastningskurva

     Distributionsnätsinnehavaren ska beräkna timenergin för varje eldriftsställe som omfattas av förfarandet med typbelastningskurva för varje timme genom att multiplicera jämförelsekurvans värde med förhållandet mellan uppskattningen av årsenergin för eldriftsstället uttryckt i kilowattimmar och 10 000 kilowattimmar. Jämförelsekurvan tillämpas utgående från uppskattningen av årsenergin för varje tidszon.

 

4 §

Beräkning av och utjämningsberäkning för de slutliga timenergiuppgifterna

     Distributionsnätsinnehavaren ska för varje eldriftsställe som omfattas av förfarandet med typbelastningskurva beräkna de slutliga timenergierna på basis av de uppmätta uppgifterna för eldriftsstället. Distributionsnätsinnehavaren ska meddela enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln de slutliga timenergiuppgifterna för att beaktas i utjämningsberäkningen.

     Enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln ska beräkna och meddela distributionsnätsinnehavaren och detaljisten skillnaderna mellan den timenergi som beräknats enligt förfarandet med typbelastningskurva och den timenergi som baserar sig på mätningar (utjämningsberäkning). Enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln beräknar summorna per försäljare för dessa skillnader, vilka debiteras av eller gottgörs detaljister som är verksamma i distributionsnätet.

     Vid utjämningsberäkningen ska för varje eldriftsställe som omfattas av förfarandet med typbelastningskurva utredas skillnaden mellan den timenergimängd som baserar sig på den uppmätta elförbrukningen vid eldriftsstället och den, utgående från årsenergin uppskattade, timenergimängd som används i elbalanserna för varje timme under beräkningsperioden. Gottgörelsen eller debiteringen per eldriftsställe utgörs därvid av summan av de timvisa skillnaderna under beräkningsperioden. Som priset på skillnaden mellan energimängden per varje timme används det pris på den timprodukt i den dagliga handeln som baserar sig på den fysiska elleveransen, vilket i elbörsen bildats inom det finska prisområdet under timmen i fråga.

 

6 kap.
Mätning av elleveranser i elnätet och i en fastighets interna elnät

 

1 §

Utrustande av ett eldriftsställe med mätapparatur i elnätet

     Ett eldriftsställe som har anslutits till ett distributionsnät ska utrustas med mätapparatur som mäter elförbrukningen. Om elanslutningen omfattar flera eldriftsställen till vilka el säljs via ett elnät, ska varje eldriftsställe separat utrustas med mätapparatur.

     Mätapparatur är inte obligatorisk i nätinnehavarens elutrustningar som har anslutits till elnätet och inte i eldriftsställen med huvudsäkringar som är mindre än 3 x 25 ampere, om elförbrukningen vid eldriftsstället kan uppskattas tillräckligt exakt.

 

2 §

Utrustande av ett elproduktionsaggregat i elnätet med mätapparatur

     Ett elproduktionsaggregat som matar in el i elnätet för att överföras via nätet, ska utrustas med mätapparatur. Ett elproduktionsaggregat med en nominell effekt på högst 100 kilovoltampere eller ett kraftverk som består av flera elproduktionsaggregat och vars nominella effekt är högst 100 kilovoltampere, behöver dock inte utrustas med någon separat mätningsapparatur, om det eldriftsställe där elproduktionsaggregatet eller kraftverket finns har försetts med timmätningsapparatur eller apparatur för kvartsvis mätning som kan mäta både den mängd el som tagits ut från nätet och den mängd el som matats in i nätet, eller med ny fjärrmätningsapparatur.

     Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas dock inte på nätinnehavarens reservkraftsaggregat som endast tillfälligt har anslutits till elnätet.

 

3 §

Allmänna krav på mätapparatur och mätningssystem i elnätet

     Mätningen av elförbrukningen och elproduktionen i elnätet samt nätinnehavarens gränspunktsmätning ska basera sig på kvartsvis mätning samt på fjärravläsning av mätapparaturen (obligatorisk kvartsvis mätning). De kvartsvisa mätuppgifterna samt uppgifterna om spänningslösa perioder ska lagras i datasystemet för behandling av mätuppgifter. Uppgifterna om spänningslösa perioder ska bevaras i datasystemet i två år.

     Distributionsnätsinnehavaren kan göra avvikelse från obligatorisk kvartsvis mätning vid ett sådant driftsställe där distributionsnätsinnehavaren vid ikraftträdandet av denna förordning inte har installerat sådan timmätningsapparatur som med hjälp av fjärrförbindelse kan omvandlas till apparatur för kvartsvis mätning och där distributionsnätsinnehavaren inte är skyldig att installera ny fjärrmätningsapparatur. Avvikelsen kan omfatta endast ett eldriftsställe som

     1) är utrustat med huvudsäkringar som är högst 3 x 25 ampere,

     2) är utrustat med huvudsäkringar som är större än 3 x 25 ampere, där elförbrukningen är högst 5 000 kilowattimmar per år och till vilket elen köps under de villkor som avses i 67 § i elmarknadslagen.

 

4 §

Plan för övergång till kvartsvis mätning

     Nätinnehavaren ska göra upp en plan för ordnande av mätning som uppfyller kraven enligt 3 § inom sitt mätområde och lämna planen till den systemansvarige stamnätsinnehavaren. Planen ska innan balansavräkningsperioden förkortas till 15 minuter uppdateras med minst sex månaders mellanrum, om det sker ändringar i den.

     Vad som i 1 mom. föreskrivs om nätinnehavaren tillämpas också på en balansansvarig som kommit överens med balansavräkningsenheten och nätinnehavaren om att det interna elnätet eller en del av det inom den fastighet eller motsvarande grupp av fastigheter som är i den balansansvariges besittning ska utses till mätområde enligt vad som föreskrivs i 4 kap.

 

5 §

Funktionella krav på ny fjärrmätningsapparatur i elnätet

     Den mätapparatur som en nätverksinnehavare har installerat på ett eldriftsställe i elnätet och mätapparaturen för mätning av småskalig elproduktion i distributionsnätet och datasystemet för behandling av mätuppgifter från elnätet (ny fjärmätningsapparatur) ska uppfylla följande krav:

     1) de uppgifter som mätapparaturen registrerat ska kunna läsas ur apparaturens minne via ett kommunikationsnät (fjärravläsningsegenskap),

     2) mätapparaturen ska i fråga om el som matats in i elnätet och el som tagits ut ur elnätet åtminstone mäta de fasspecifika värden för den aktiva och reaktiva energi som ligger till grund för faktureringen samt för varje balansavräkningsperiod registrera de värden för den aktiva och reaktiva energi som ligger till grund för faktureringen i fråga om el som matats in i elnätet och el som tagits ut ur elnätet utan nettoberäkning,

     3) annan mätapparatur än spänningstransformatormätapparatur ska ha ett kundgränssnitt som möjliggör enkelriktad informationsöverföring för slutförbrukaren och som är utrustat med spänningsutgång och baserar sig på en öppen och uppdaterad europeisk standard som tillämpas också i någon annan av Europeiska unionens medlemsstater,

     4) mätapparaturen ska registrera den tidpunkt när en spänningslös period börjar och hur länge den varar eller tidpunkterna för när den spänningslösa perioden börjar och slutar,

     5) annan mätapparatur än apparatur för enfasmätning ska kunna upptäcka spänningsosymmetri som orsakas av nollfel i det matande elnätet när el förbrukas på ett eldriftsställe,

     6) de programvaror och inställningar som reglerar funktionerna hos mätapparaturen samt registreringsfrekvensen av mätuppgifter ska kunna uppdateras med hjälp av en fjärrförbindelse utan att besöka eldriftsstället,

     7) annan mätapparatur än ström- och spänningstransformatormätare ska ha en funktion för påslagning och avstängning på distans.

     Det ska vara möjligt att från det kundgränssnitt som avses i 1 mom. 3 punkten, när nätinnehavaren på slutförbrukarens begäran har aktiverat gränssnittet, via en RJ12-kontakt med iakttagande av ett dataöverföringssätt i ASCII-teckenformat med 10 sekunders intervall eller oftare få åtminstone fasspecifika effektivvärden för ström, aktiv effekt, reaktiv effekt och spänning i fråga om el som tagits ut ur elnätet och el som matats in i elnätet samt mätapparaturens kumulativa elenergivärde med en minuts intervall eller oftare.

     Nätinnehavarens datasystem för behandling av mätuppgifter ska minst var sjätte timme samla de registrerade mätuppgifterna från den nya fjärrmätningsapparaturen och överföra dem till systemet för avläsning av mätuppgifter.

     Distributionsnätsinnehavaren kan avvika från kraven enligt 1–3 mom. på ett vid ikraftträdandet av denna förordning befintligt driftställe, där distributionsnätsinnehavaren inte har installerat timmätningsapparatur före ikraftträdandet av denna förordning.

     Nätinnehavaren ska vid ordnandet av mätningen beakta Europeiska unionens lagstiftning om driftskompatibilitet. I denna förordning avses med driftskompatibilitet, i samband med mätning med ny fjärrmätningsapparatur, förmågan hos minst två energi- eller kommunikationsnät, energi- eller kommunikationssystem, energi- eller kommunikationsanordningar, energi- eller kommunikationstillämpningar eller energi- eller kommunikationskomponenter att samverka samt att utbyta och använda information för att utföra önskade funktioner.

     Bestämmelser om indikering av mätresultat med ett mätinstrument finns i lagen om mätinstrument (FFS 707/2011) och i de bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

 

6 §

Funktion för styrning av belastningen

     Den nya fjärrmätningsapparaturen ska ha ett relä för styrning av belastningen som gör det möjligt för mätapparaturen att ta emot och verkställa eller förmedla vidare sådana kommandon för styrning av belastningen som sänds via ett kommunikationsnät. Något relä för styrning av belastningen behöver dock inte finnas i mätapparatur som installeras på ett eldriftsställe som har huvudsäkringar som är större än 3 x 63 ampere eller på ett eldriftsställe som finns

     1) i ett bostadshus med fler än två bostäder, eller

     2) i en kontors-, affärs-, industri- eller lagerbyggnad.

     Nätinnehavarens datasystem ska möjliggöra verkställande av det kommando för styrning av belastningen som nätinnehavaren gett eller förmedlat inom sex timmar från det att styrkommandot gavs.

 

7 §

Mätanordningar i elnätet som tillhandahålls på separat beställning

     Nätinnehavaren ska på separat beställning av kunden, senast fyra månader efter beställningen, tillhandhålla dennes driftställe

     1) ny fjärrmätningsapparatur, om nätinnehavaren inte är skyldig att installera ny fjärrmätningsapparatur hos kunden,

     2) ny fjärrmätningsapparatur med relä för styrning av belastningen om nätinnehavaren inte är skyldig att installera mätapparatur som är försedd med relä för styrning av belastningen på kundens driftställe i enlighet med 6 §,

     3) ny fjärrmätningsapparatur för separat mätning av elproduktionen i ett elproduktionsaggregat eller kraftverk, vars utrustande med separat mätapparatur är inte obligatoriskt,

     4) ny fjärrmätningsapparatur för separat mätning av elleveranser till en laddningspunkt för eldrivna fordon.

     I de situationer som avses i 1 mom. 3 och 4 punkten ska av objektet för balansavräkning bildas ett eget eldriftsställe.

 

8 §

Avläsning av timmätningsapparatur, apparatur för kvartsvis mätning och traditionella mätare i elnätet

     Timmätningsapparaturen och apparaturen för kvartsvis mätning på ett eldriftsställe ska avläsas minst en gång per dygn. En traditionell mätare ska avläsas minst fyra gånger per år. Distributionsnätsinnehavaren ansvarar för minst en årlig avläsning av en traditionell mätare.

 

9 §

Avläsning av mätapparaturen i elnätet vid byte av elförsäljare

     Mätapparaturen ska avläsas vid byte av öppen elleverantör för ett eldriftsställe.

 

10 §

Distributionsnätsinnehavarens rätt att uppskatta elförbrukningen vid ett eldriftsställe

     Distributionsnätsinnehavaren har rätt att uppskatta eldriftsställets elförbrukning utgående från eldriftsställets tidigare elförbrukning, om

     1) någon avläsning av mätapparaturen inte har kunnat utföras på grund av ett fel i mätapparaturen,

     2) mätuppgifterna inte finns tillgängliga på grund av en störning i dataöverföringen för den fjärravläsbara mätapparaturen,

     3) slutförbrukaren har ansvaret för avläsning av mätapparaturen, och denne inte har meddelat det avlästa värdet för faktureringsperioden i fråga,

     4) mätapparaturen är placerad så att nätinnehavaren inte har tillträde till den och slutförbrukaren inte inom en skälig frist, som nätinnehavaren har ställt, har lämnat nätinnehavaren det avlästa värdet efter att nätinnehavaren begärt uppgift om värdet.

     Distributionsnätsinnehavaren har dessutom rätt att vid byte av öppen elleverantör utgående från eldriftsställets tidigare elförbrukning uppskatta mätvärdena hos en traditionell mätare, om kunden inte efter att nätinnehavaren begärt uppgift om avläst värde inom en skälig av nätinnehavaren ställd frist har lämnat nätinnehavaren det avlästa värdet eller om mätapparaturen är placerad så att kunden inte har tillträde till den. Som grund för uppskattningen kan också användas en avläsning av mätapparaturen som har gjorts sedan den öppna elleverantören bytts och som distributionsnätsinnehavaren har utfört innan kunden har fått slutfakturan från den tidigare öppna elleverantören.

     Distributionsnätsinnehavaren ska offentliggöra en redogörelse för den metod som den tillämpar vid uppskattningen av elförbrukningen på ett eldriftsställe.

 

11 §

Överenskommelse om avläsning av mätapparaturen

     Nätinnehavaren kan komma överens med elanvändaren och elleverantören om avläsning av mätapparaturen på ett sätt som kompletterar denna förordning.

 

12 §

Utrustande av en lägenhet med mätapparatur när elen levereras via en fastighets interna elnät

     Separata bostadslägenheter och affärslokaler i en nybyggnad ska utrustas med mätapparatur som mäter elförbrukningen, om el säljs till elanvändare via ett internt elnät i en fastighet eller en motsvarande fastighetsgrupp.

     Vad som föreskrivs i 1 mom. om en nybyggnad tillämpas också på en fastighet eller en motsvarande fastighetsgrupp vars interna elnät ändras så att el efter ändringen säljs till elanvändarna via fastighetens interna elnät.

     Avvikelse får göras från bestämmelserna i 1 och 2 mom. när det är fråga om

     1) fastigheter med bostäder som huvudsakligen används för specialboende,

     2) fastigheter med lägenheter som huvudsakligen används för fritidsboende, dock inte en fritidsbostad som är i användning året om samt på en fritidsbostad i en fastighet eller en motsvarande fastighetsgrupp som besitts av ett bostads- eller fastighetsaktiebolag och består av flera separata fritidsbostäder,

     3) fastigheter som i huvudsak används av sjukhus, åldrings- eller vårdhem, läroanstalter, fängelser, garnisoner eller andra inrättningar som är i jämförbart bruk,

     4) gårdsbrukslägenheter,

     5) inkvarteringsrörelser och tidsandelsobjekt,

     6) de lägenheter eller andra utrymmen med huvudsäkringar som är mindre än 3 x 25 ampere, om lägenhetens eller utrymmets elförbrukning kan uppskattas tillräckligt exakt.

 

13 §

Avläsning av mätapparatur i en fastighets interna elnät

     På avläsningen av mätapparatur som hör till en fastighets eller motsvarande fastighetsgrupps interna elnät tillämpas vad som föreskrivs i 8–11 § om avläsning av mätapparatur på ett eldriftsställe som har anslutits till ett distributionsnät.

 

7 kap.
Tidsfördelningen i fråga om mättjänster i distributionsnät

 

1 §

Allmän tidsfördelning i fråga om mättjänster

     Distributionsnätsinnehavaren ska erbjuda kunderna inom sitt ansvarsområde mättjänster enligt den allmänna tidsfördelningen.

     Mättjänster enligt den allmänna tidsfördelningen är

     1) mättjänst som baserar sig på timvis mätning,

     2) mättjänst som baserar sig på kvartsvis mätning,

     3) mättjänst för entidsöverföring,

     4) mättjänst för tvåtidsöverföring som grundar sig på natt- och dagenergi,

     5) mättjänst för säsongöverföring som grundar sig på vintervardagsenergi och annan energi.

 

2 §

Riksomfattande tidsfördelning i fråga om mättjänster

     En distributionsnätsinnehavare kan, om denne så önskar, tillämpa den riksomfattande tidsfördelningen i fråga om mättjänster som sådan allmän tidsfördelning i fråga om mättjänster som avses i 1 §.

     Mättjänster enligt den riksomfattande tidsfördelningen är

     1) mättjänst som baserar sig på timvis mätning,

     2) mättjänst som baserar sig på kvartsvis mätning,

     3) mättjänst för entidsöverföring,

     4) riksomfattande mättjänst för tvåtidsöverföring vilken grundar sig på natt- och dagenergi; med dagenergi avses den energi som förbrukas alla veckodagar mellan klockan 7 och 22; energi som förbrukas annan tid är nattenergi,

     5) mättjänst för säsongöverföring som grundar sig på vintervardagsenergi och annan energi; med vintervardagsenergi avses energi som förbrukas från den 1 november till den 31 mars från måndag till lördag mellan klockan 7 och 22; energi som förbrukas under andra tider är annan energi.

 

3 §

Lokal tidsfördelning i fråga om mättjänster

     Distributionsnätsinnehavaren kan utöver mättjänster med allmän tidsfördelning också erbjuda kunderna inom sitt ansvarsområde mättjänster som grundar sig på lokal tidsfördelning och som till sin struktur avviker från mättjänster enligt den allmänna tidsfördelningen.

 

8 kap.
Ikraftträdande

 

1 §

Ikraftträdande

     Denna förordning träder i kraft den 1 november 2021.

     Genom denna förordning upphävs statsrådets förordning om utredning och mätning av elleveranser (FFS 66/2009), nedan den upphävda förordningen.

 

2 §

Övergångsbestämmelser som gäller införandet av enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln

     Bestämmelserna i 3 kap., 4 kap. 4–12 § och 13 § 1 mom. samt 5 kap. i denna förordning tillämpas från och med den 21 februari 2022. Bestämmelserna i 3 kap., 4 kap. 2–8 § och 5 kap. i den upphävda förordningen tillämpas till och med den 20 februari 2022.

     Bestämmelserna i 4 kap. 13 § 2 mom. i denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2023. Distributionsnätsinnehavaren behöver dock inte lämna enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln uppgifter för krediteringsberäkningen per balansavräkningsperiod under den tid då distributionsnätsinnehavaren genomför krediteringsberäkningen själv.

 

3 §

Övergångsbestämmelser som gäller balansavräkningsperioden och kvartsvis mätning

     Bestämmelserna i 4 kap. 1 § 2 mom. i denna förordning tillämpas från och med den 22 maj 2023. Balansavräkningsperioden är en hel timme till och med den 21 maj 2023.

     Bestämmelserna i 6 kap. 3 § i denna förordning tillämpas från och med den 22 maj 2023 på följande mätningar:

     1) gränspunktsmätning,

     2) mätning av el som producerats i ett kraftverk med en nominell effekt på mer än en megavoltampere,

     3) mätning på ett eldriftsställe med huvudsäkringar som är 3 x 200 ampere eller större,

     4) mätning på ett sådant eldriftsställe som har anslutits till ett elnät med en nominell spänning på över 400 volt,

     5) mätning på ett sådant driftsställe vars mätapparatur med hjälp av fjärrförbindelse utan besök på platsen kan omprogrammeras till apparatur för kvartsvis mätning.

     Den obligatoriska timvisa mätningen enligt 6 kap. 4 § i den upphävda förordningen tillämpas i de situationer som avses i 2 mom. till och med den 21 maj 2023. Nätinnehavaren kan dock utföra mätningen som kvartsvis mätning redan från och med ikraftträdandet av förordningen.

     I fråga om andra mätningar än de som avses i 2 mom. kan nätinnehavaren, i stället för att iaktta obligatorisk kvartsvis mätning, iaktta obligatorisk timvis mätning enligt 6 kap. 4 § i den upphävda förordningen till och med den 31 december 2028, om elförbrukningen eller elproduktionen mäts med timmätningsapparatur.

     Nätinnehavaren ska lämna den första i 6 kap. 4 § 1 mom. i denna förordning avsedda planen till den systemansvariga stamnätsinnehavaren inom en månad från ikraftträdandet av denna förordning.

 

4 §

Övergångsbestämmelser som gäller nettoberäkningen av elförbrukningen och elproduktionen per balansavräkningsperiod samt krediteringsberäkningen per balansavräkningsperiod

     Nettoberäkningen av elförbrukningen och elproduktionen per balansavräkningsperiod ska genomföras senast den 1 januari 2023 som en tjänst som tillhandahålls av enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln. Innan nettoberäkningen verkställs som en tjänst som tillhandahålls av enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln kan distributionsnätsinnehavarna själva ordna nettoberäkningen per balansavräkningsperiod i sina distributionsnät.

     Den krediteringsberäkning per balansavräkningsperiod som tillhandahålls av enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln ska stå till distributionsnätsinnehavarnas förfogande från och med den 1 januari 2023. Distributionsnätsinnehavarna kan i sina distributionsnät själva tillhandahålla en krediteringsberäkningstjänst per balansavräkningsperiod till lokala energisammanslutningar och grupper av aktiva kunder till och med den 30 juni 2023. En distributionsnätsinnehavare som inte själv tillhandahåller tjänsten ska från och med den 1 januari 2023 använda sig av den krediteringsberäkningstjänst som tillhandahålls av enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln. Om en distributionsnätsinnehavare själv genomför krediteringsberäkningen per balansavräkningsperiod ska hela den mängd el som en lokal energisammanslutning eller grupp av aktiva kunder har matat in i distributionsnätet för överföring där räknas till det eldriftsställe där elproduktionsaggregatet, kraftverket eller energilagringsanläggningen finns.

     Från och med den 1 januari 2023 ska enheten för centraliserat informationsutbyte inom elhandeln utföra nettoberäkningen av ett eldriftsställes elförbrukning och elproduktion per balansavräkningsperiod samt krediteringsberäkningen per balansavräkningsperiod i perioder på 15 minuter i stället för enligt balansavräkningsperioden, om enheten tar emot eldriftsställets mätuppgifter från distributionsnätsinnehavaren i perioder på 15 minuter.

 

5 §

Övergångsbestämmelser som gäller mätapparatur

     Bestämmelserna i 6 kap. 5 § i denna förordning tillämpas från och med den 1 maj 2023. Bestämmelserna i 3 mom. i den paragrafen tillämpas dock först från och med den 1 januari 2026. Bestämmelserna i 6 kap. 5 § i den upphävda förordningen tillämpas till och med den 30 april 2023. De krav som ställs på timmätningsapparaturen i 6 kap. 5 § i den upphävda förordningen tillämpas dock på timmätningsapparatur så länge dessa är i bruk. Om timmätningsapparaturen genom fjärrförbindelse har omprogrammerats till apparatur för kvartsvis mätning, tillämpas dock endast kraven enligt 6 kap. 5 § 1 mom. 1–3 punkten i den upphävda förordningen, så länge apparaturen för kvartsvis mätning är i bruk.

     Bestämmelserna i 6 kap. 6 § 2 mom. i denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2026.

     Nätinnehavaren kan fram till den 30 juni 2025 i enskilda fall installera timmätningsapparatur enligt de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna förordning eller apparatur för kvartsvismätning på ett eldriftsställe, om mätapparaturen på eldriftsstället har skadats och nätinnehavaren ännu inte har vidtagit några åtgärder för att ersätta mätapparaturen med ny fjärrmätningsapparatur.

     Nätinnehavaren ska senast den 4 juli 2031 ersätta timmätningsapparatur och apparatur för kvartsvis mätning på eldriftsställen och timmätningsapparatur och apparatur för kvartsvis mätning som används för mätning av småskalig elproduktion med ny fjärrmätningsapparatur.

     Bestämmelserna i 6 kap. 7 § i denna förordning tillämpas från och med den 1 maj 2023. Bestämmelserna i 6 kap. 5 a § i den upphävda förordningen tillämpas till och med den 30 april 2023.

 

6 §

Övergångsbestämmelser som gäller mätning av el i utebelysningsnät

     På de utebelysningsnät i samhällena som tagits i bruk eller för vilka utebelysningscentralerna förnyats före ikraftträdandet av denna förordning tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet, i stället för bestämmelserna i 6 kap. 1 § i denna förordning.

 

7 §

Övergångsbestämmelser som gäller mätning av elleveranser i en fastighets interna elnät

     På en fastighet eller en motsvarande fastighetsgrupp där byggnadsarbetet på en nybyggnad har påbörjats på det sätt som avses i 149 c § i markanvändnings- och bygglagen (FFS 132/1999) före ikraftträdandet av denna förordning eller där sådana ändringsarbeten på ett internt elnät som är inriktat på försäljning av el till elanvändarna via fastighetens eller fastighetsgruppens interna elnät annars har inletts före ikraftträdandet av denna förordning tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet, i stället för bestämmelserna i 6 kap. 12 § i denna förordning.

 

Helsingfors den 12 augusti 2021

 

Arbetsminister Tuula Haatainen

 

Regeringsråd Arto Rajala

 

 

Bilaga

 

Typbelastningskurva.

 

Timenergi (i wattimmar) när den uppskattade årsenergin är 10 000 kWh.

På helgfria lördagar, midsommaraftonen och julaftonen tillämpas kolumnen för lördag. På helger, nyårsdagen, första maj och självständighetsdagen tillämpas kolumnen för söndag.

 

Timme

Januari

 

 

Februari

 

 

Mars

 

 

 

Måndag–fredag

Lördag

Söndag

Måndag–fredag

Lördag

Söndag

Måndag–fredag

Lördag

Söndag

00.00-01.00

894

820

919

790

865

908

669

740

784

01.00-02.00

861

768

796

756

818

814

641

669

684

02.00-03.00

834

746

775

748

788

781

635

658

655

03.00-04.00

837

748

767

756

785

769

636

642

648

04.00-05.00

850

755

770

802

807

773

656

655

651

05.00-06.00

1000

809

816

963

857

809

807

694

671

06.00-07.00

1314

992

960

1271

1022

936

1135

849

777

07.00-08.00

1492

1209

1150

1461

1271

1122

1280

1052

983

08.00-09.00

1397

1451

1333

1340

1463

1310

1187

1188

1136

09.00-10.00

1240

1559

1515

1206

1470

1395

1088

1220

1169

10.00-11.00

1176

1556

1552

1189

1479

1424

1129

1289

1257

11.00-12.00

1150

1643

1650

1123

1506

1458

1067

1345

1310

12.00-13.00

1073

1626

1527

1053

1559

1353

1025

1343

1239

13.00-14.00

1075

1615

1511

1061

1637

1340

999

1481

1177

14.00-15.00

1232

1798

1423

1135

1870

1275

1100

1636

1127

15.00-16.00

1512

2042

1490

1324

1926

1253

1245

1764

1140

16.00-17.00

2008

2514

1780

1651

2174

1406

1417

2011

1266

17.00-18.00

2388

2882

2065

2109

2723

1711

1693

2394

1433

18.00-19.00

2524

3055

2145

2418

2956

2138

1964

2643

1651

19.00-20.00

2476

2829

2251

2436

2803

2116

2171

2773

1818

20.00-21.00

2272

2327

2139

2266

2467

1849

2102

2362

1712

21.00-22.00

1864

1906

1707

1793

1903

1586

1694

1732

1464

22.00-23.00

1392

1523

1341

1288

1474

1219

1165

1323

1105

23.00-24.00

1026

1170

985

949

1116

879

819

992

779

 

 

 

Timme

April

 

 

Maj

 

 

Juni

 

 

 

Måndag–fredag

Lördag

Söndag

Måndag–fredag

Lördag

Söndag

Måndag–fredag

Lördag

Söndag

00.00-01.00

608

632

676

589

636

729

540

560

577

01.00-02.00

577

593

582

553

593

589

501

532

522

02.00-03.00

570

580

572

546

574

561

486

518

501

03.00-04.00

570

580

565

536

550

546

476

491

488

04.00-05.00

588

587

569

537

540

536

486

490

494

05.00-06.00

702

632

601

648

581

565

577

518

515

06.00-07.00

980

801

740

894

727

677

735

636

624

07.00-08.00

1170

1011

939

1083

963

846

885

799

795

08.00-09.00

1107

1201

1088

1055

1034

964

927

895

898

09.00-10.00

1049

1198

1264

965

1084

1008

916

915

884

10.00-11.00

1069

1250

1366

994

1069

1109

946

1018

954

11.00-12.00

1089

1280

1421

1009

1203

1122

935

1024

981

12.00-13.00

1075

1271

1168

993

1186

1098

901

992

911

13.00-14.00

1007

1364

1149

959

1252

989

872

1013

887

14.00-15.00

1060

1491

1123

1025

1328

942

914

1004

907

15.00-16.00

1217

1590

1081

1199

1357

1120

1046

1044

875

16.00-17.00

1339

1710

1225

1281

1409

1144

1230

1147

1021

17.00-18.00

1491

1960

1365

1419

1763

1275

1289

1214

1142

18.00-19.00

1645

2104

1498

1527

2139

1263

1354

1294

1219

19.00-20.00

1690

2016

1549

1582

1983

1337

1382

1260

1258

20.00-21.00

1686

1956

1485

1540

1867

1286

1382

1191

1163

21.00-22.00

1513

1528

1353

1301

1504

1199

1152

959

1026

22.00-23.00

1079

1154

1022

977

1098

953

876

850

816

23.00-24.00

755

856

704

717

891

729

675

688

656

 

 

 

Timme

Juli

 

 

Augusti

 

 

September

 

 

 

Måndag–fredag

Lördag

Söndag

Måndag–fredag

Lördag

Söndag

Måndag–fredag

Lördag

Söndag

00.00-01.00

516

537

569

545

567

577

595

649

679

01.00-02.00

474

494

499

509

524

524

555

590

590

02.00-03.00

461

472

470

496

518

510

548

574

563

03.00-04.00

452

452

461

489

504

500

551

572

550

04.00-05.00

446

444

448

495

494

497

568

572

547

05.00-06.00

494

468

472

598

508

501

720

607

587

06.00-07.00

659

603

551

773

597

561

955

740

703

07.00-08.00

827

739

697

933

790

695

1147

941

877

08.00-09.00

892

809

855

942

892

838

1076

1068

1017

09.00-10.00

866

841

858

908

896

886

994

1160

1161

10.00-11.00

920

899

948

959

1135

993

1037

1242

1230

11.00-12.00

940

949

966

982

1215

1012

1006

1397

1218

12.00-13.00

900

973

876

899

1074

903

918

1346

1189

13.00-14.00

886

988

848

868

1085

862

929

1331

1131

14.00-15.00

894

1004

859

929

1083

841

1009

1367

1093

15.00-16.00

1009

1100

775

1068

1145

905

1187

1524

1278

16.00-17.00

1097

1211

864

1332

1289

1157

1457

1753

1283

17.00-18.00

1240

1447

1130

1359

1372

1288

1648

1837

1364

18.00-19.00

1318

1339

1250

1484

1424

1584

1806

1950

1440

19.00-20.00

1348

1222

1097

1591

1485

1428

1910

1871

1565

20.00-21.00

1250

1229

1141

1551

1391

1289

1890

1990

1613

21.00-22.00

1064

1072

1021

1294

1148

1124

1581

1625

1319

22.00-23.00

828

801

818

958

940

938

1080

1114

989

23.00-24.00

655

665

650

688

722

653

745

873

692

 

 

Timme

Oktober

 

 

November

 

 

December

 

 

 

Måndag–Fredag

Lördag

Söndag

Måndag–Fredag

Lördag

Söndag

Måndag–Fredag

Lördag

Söndag

00.00-01.00

615

668

722

633

699

733

761

810

788

01.00-02.00

585

623

616

603

635

617

704

715

691

02.00-03.00

578

599

594

592

606

593

688

689

661

03.00-04.00

580

595

589

593

600

574

696

681

657

04.00-05.00

594

586

586

616

599

573

721

681

657

05.00-06.00

774

641

635

776

655

609

850

751

710

06.00-07.00

1045

819

768

1132

864

730

1146

917

847

07.00-08.00

1225

1052

927

1373

1085

952

1404

1218

1054

08.00-09.00

1154

1246

1148

1320

1307

1199

1457

1444

1306

09.00-10.00

1044

1283

1222

1130

1312

1370

1369

1546

1506

10.00-11.00

1093

1308

1308

1091

1375

1396

1353

1517

1571

11.00-12.00

1007

1327

1367

1030

1330

1392

1292

1538

1563

12.00-13.00

916

1356

1233

953

1330

1332

1238

1666

1559

13.00-14.00

941

1438

1179

989

1431

1214

1277

1738

1494

14.00-15.00

1049

1652

1124

1150

1600

1177

1385

1944

1455

15.00-16.00

1278

1747

1218

1480

1864

1305

1687

2367

1580

16.00-17.00

1609

2026

1354

1899

2429

1533

2062

2820

1797

17.00-18.00

2010

2406

1702

2258

2724

1906

2342

3146

1953

18.00-19.00

2305

2710

1837

2377

2608

1893

2409

3010

2050

19.00-20.00

2184

2565

1883

2301

2241

1841

2301

2661

2002

20.00-21.00

1980

2101

1724

2090

1858

1636

2152

2369

1908

21.00-22.00

1600

1559

1370

1726

1532

1392

1825

1802

1629

22.00-23.00

1114

1198

1019

1168

1221

1066

1342

1444

1343

23.00-24.00

776

922

721

814

969

722

958

1081

902

 


 

Parallelltexter

 

·      Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 28/2022-2023



[1] Genom FFS 266/2017, FFS 590/2017, FFS 287/2018, FFS 108/2019, FFS 236/2019, FFS 849/2019, FFS 1021/2020, FFS 730/2021 och FFS 891/2021.

[2] Finlands författningssamling nr 2021/730 som trätt i kraft den 1 augusti 2021.