Lagförslag 29/2019-2020
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 29/2019-2020 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2020-06-18 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Privata säkerhetstjänster
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag om tillämpning på Åland av Finlands lag om privata säkerhetstjänster. Konsekvensen av förslaget är att regleringen av privata säkerhetstjänster blir tydligare.
Genom den föreslagna landskapslagen tillämpliggörs riksbestämmelser gällande bl.a. väktare, ordningsvakter samt utförare av säkerhetsskyddsuppgifter. Ordningsvaktsverksamheten föreslås, med vissa undantag, bli tillståndspliktig. Även den säkerhetsskyddande verksamheten blir enligt förslaget tillståndspliktig till vissa delar. Förslaget innebär ingen ändring vad gäller tillståndsplikten för bevakningsrörelser, utan tillståndsplikten kvarstår för att få bedriva den typen av verksamhet. Den föreslagna lagen innebär att bestämmelser om s.k. näringstillstånd för säkerhetsbranschen införs i landskapslagstiftningen. Tillståndet är enligt förslaget gemensamt för alla näringar inom den privata säkerhetsbranschen, dvs. de som redan omfattas av tillståndsplikt samt de som föreslås bli tillståndspliktiga. Den särskilda auktorisationen av bevakningsföretag slopas enligt förslaget. De materiella bestämmelserna om näringstillstånd för säkerhetsbranschen motsvarar dock i huvudsak de nuvarande bestämmelserna om auktorisation av bevakningsföretag. Dessutom innebär förslaget att väktarnas och ordningsvakternas befogenheter preciseras. Bland annat får en väktare under vissa förutsättningar frige en person som gripits på grund av brott.
Lagförslaget innebär även att landskapslagen (2010:29) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om privata säkerhetstjänster samt landskapslagen (2010:28) om ordningsvakter upphävs. Lagförslaget innehåller även ett antal mindre lagtekniska följdändringar i ordningslagen för landskapet Åland och landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om sammankomster.
INNEHÅLL
2.2 Privata säkerhetstjänster – bevakningsrörelser
2.3 Privata säkerhetstjänster – säkerhetsskyddande verksamhet
2.5 Bakgrunden till den gällande lagstiftningen
2.6 Val av lagstiftningsteknik
3.2 Omständigheter som motiverat en lagreform i Finland
3.3 De viktigaste förändringarna i säkerhetstjänstlagen
4. Omständigheter som kräver lagstiftningsåtgärder
4.2 Privata säkerhetstjänster – bevakningsrörelser
4.3 Privata säkerhetstjänster – ordningsvaktsverksamhet
4.4 Privata säkerhetstjänster – säkerhetsskyddsverksamhet
4.5 Särskilt om utbildningar och kompetensbevis
5. Landskapsregeringens förslag
6.1 Ekonomiska och administrativa konsekvenser
6.2 Jämställdhetskonsekvenser och konsekvenser för miljön
1. Landskapslag om tillämpning på Åland av lagen om privata säkerhetstjänster
2. Landskapslag om ändring av ordningslagen för landskapet Åland
L A N D S K A P S L A G om tillämpning på Åland av lagen om privata säkerhetstjänster
L A N D S K A P S L A G om ändring av ordningslagen för landskapet Åland
Bilaga – Finlands lag om privata säkerhetstjänster
Allmän motivering
1. Inledning
Efterfrågan på privata säkerhetstjänster växer kontinuerligt i samhället. Förutom att tjänsterna kompletterar polisens och andra myndigheters verksamhet fyller de även säkerhetsbehoven hos privata aktörer, där myndigheterna av tradition inte har haft någon central roll. De privata säkerhetstjänsternas verksamhet knyts i första hand till bekämpningen av brottsrisker men tjänsterna kan även spela en stor roll när det gäller bekämpningen av brandfara och andra risker. Mot bakgrund av detta är det ur samhälls- och rättssäkerhetssynpunkt viktigt med klara och specifika bestämmelser vad gäller uppgiftsfördelningen dels mellan polisen och andra myndigheter, dels mellan det allmänna och de privata säkerhetstjänsterna.
I viss mån ska de inom den privata säkerhetsbranschen verksamma aktörerna genom regelverket tillerkännas en rätt att kringskära de grundläggande fri- och rättigheterna för den enskilde individen genom användning av offentlig makt. Det är då viktigt att understryka att lagstiftaren samtidigt tillser att regelverket även innehåller bestämmelser som säkerställer att maktbefogenheterna är noggrant avgränsade. Bestämmelserna ifråga ska även uppställa krav på att de personer som har dessa befogenheter genomgått en behörig utbildning och kan intyga att de uppnått den erforderliga kompetensnivå som utövningen av befogenheterna ifråga måste förutsätta. De offentliga maktorganen ska dessutom kunna övervaka de privata säkerhetstjänsternas verksamhet på ett korrekt sätt.
2. Gällande lagstiftning
2.1 Allmänt
För närvarande regleras den privata säkerhetsbranschen huvudsakligen genom bestämmelserna i landskapslagen (2010:29) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om privata säkerhetstjänster (2010-års blankettlag om privata säkerhetstjänster), vilken är en s.k. blankettlag varigenom Finlands lag (FFS 282/2002) om privata säkerhetstjänster tillämpliggjorts på Åland. Enligt den på Åland gällande lagstiftningen avses med privata säkerhetstjänster bevakningsrörelse och säkerhetsskyddande verksamhet.
2.2 Privata säkerhetstjänster – bevakningsrörelser
Bevakningsrörelse innebär att bevakningsuppgifter utförs i förvärvssyfte enligt uppdragsavtal, där bevakningsuppgifterna i sin tur består i att bevaka egendom, skydda en persons integritet, avslöja brott som riktat sig mot bevakningsobjektet eller uppdragsgivaren. Bevakningsrörelse avser även tillsynsutövning över sådana uppgifter.[1] Bevakningsrörelse idkas av s.k. bevakningsföretag som kan vara fysiska eller juridiska personer. Bevakningsuppgifter utförs av väktare som är anställda hos bevakningsföretaget. Bevakningsföretag har i regel även ansvariga föreståndare anställda hos sig med uppgift att ansvara för att företaget sköts enligt bestämmelserna om bevakningsföretag.
2.3 Privata säkerhetstjänster – säkerhetsskyddande verksamhet
Med säkerhetsskyddande verksamhet avses utförande av säkerhetsskyddsuppgifter i förvärvssyfte enligt uppdragsavtal dvs. sådana uppgifter som innebär planering, installation, reparation eller ändring av konstruktionsmässiga skydd eller elektroniska övervakningssystem samt planering av andra säkerhetsarrangemang. Verksamheten utövas av säkerhetsskyddsföretag dvs. fysiska eller juridiska personer som idkar säkerhetsskyddande verksamhet.
2.4 Ordningsvaktsverksamhet
Skyldigheterna och befogenheterna avseende ordningsvakter regleras i landskapslagen (2010:28) om ordningsvakter. Ordningsvakter har till uppgift att upprätthålla ordning och säkerhet samt förhindra brott och olyckor vid den tillställning eller inom det område för vilket dessa, med stöd av landskapslagen (2010:30) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om sammankomster, ordningslagen (2010:23) för landskapet Åland eller landskapsförordningen (1996:49) om inkvarterings- och trakteringsverksamhet, har utsetts till ordningsvakter. Till ordningsvakt får utses en person som samtycker till uppgiften och som har ett av polisen meddelat giltigt godkännande som ordningsvakt. En polisman får inte vara ordningsvakt.
Såväl väktare som övriga personer, polismän undantagna, kan således fungera som ordningsvakter, dock när det gäller i ordningslagen särskilt angivna s.k. ordningsövervakningsuppgifter får endast bevakningsföretag ta emot uppdrag att sköta sådana uppgifter. Vidare får ordningsvaktsuppgifterna endast utföras av en ordningsvakt som är anställd hos bevakningsföretaget och som har giltigt godkännande som ordningsvakt och som väktare. Det handlar i sammanhanget om att bistå polisen med att upprätthålla den allmänna ordningen och säkerheten i ett köpcentrum, på en trafikstation eller i ett kollektivt trafikmedel, när det inte är ändamålsenligt att upprätthålla densamma på något annat sätt och upprätthållandet av den allmänna ordningen och säkerheten kräver detta av grundad anledning. Fullgörande av sådana uppdrag kräver tillstånd av Ålands polismyndighet, beviljat på ansökan av innehavaren av köpcentret, trafikstationen eller det kollektiva trafikmedel som avgår från stationen.
2.5 Bakgrunden till den gällande lagstiftningen
2.5.1 Privata säkerhetstjänster
Det nuvarande regelverket antogs mot bakgrund av att det dessförinnan inte funnits någon utförligare reglering på området. Avsaknaden av mer omfattande bestämmelser på området hade under de år som föregått regleringen motiverats med att inte funnits något behov av sådana bestämmelser. Allteftersom samhället förändrats kunde dock sedermera konstateras att ett sådant behov likväl uppstått även på Åland, i likhet med vad som varit fallet i de omkringliggande regionerna.
Det hade på Åland etablerats seriös företagsverksamhet inom säkerhetsbranschen, s.k. bevakningsbolag, och de dittillsvarande lagstiftningsmässiga bristerna hade blivit än mer uppenbara. De omfattande värdetransporter som utfördes och utförs av såväl åländska som utomåländska bevakningsbolag aktualiserade ytterligare behovet av lagstiftning på detta område. Från företagshåll påtalades det hur viktigt det är att få till stånd en tidsenlig reglering av verksamheten eftersom Åland inte längre är förskonat från angrepp på värdetransporter. Det framfördes att en satsning på denna verksamhet med trygga arbetsförhållanden ställer krav på att verksamheten är tillståndspliktig, att det i lag anges tydliga ramar för hur personalutbildningen ska vara upplagd och att seriösa bevakningsbolag inte utsätts för konkurrens från oseriösa aktörer inom branschen.
2.5.2 Ordningsvaktsverksamhet
Vad gäller ordningsvakter antogs de nuvarande bestämmelserna mot bakgrund av att den tidigare lagstiftningen om ordningsmän bedömts vara bristfällig. Det som krävdes enligt bestämmelserna i den numera upphävda landskapslagen (1969:28) om offentliga nöjestillställningar var att en ordningsman skulle vara 18 år fyllda. Det saknades klara bestämmelser om behörighetskraven för ordningsmän, samt om deras utbildning, befogenheter och skyldigheter. Från rederihåll hade man en längre tid efterlyst bestämmelser om upprätthållande av ordningen ombord på passagerarfartyg. Vaktmännens rättsliga ställning hade varit oklar. Regeringen konstaterade i propositionen till lag om ordningsvakter (RP 148/1998) att flera av de fartyg i reguljär trafik på Finlands territorialvatten som transporterar stora mängder passagerare är registrerade på Åland och därför föll utanför rikslagstiftningens tillämpningsområde.
2.6 Val av lagstiftningsteknik
2.6.1 Privata säkerhetstjänster
I Finland hade den ovan nämnda lagen om privata säkerhetstjänster från år 2002 (2002 års rikslag om privata säkerhetstjänster) satts i kraft vilket innebar en totalreform av rättsområdet ifråga. Syftet med denna reform var att förbättra rättsskyddet för de personer som blir föremål för säkerhetsåtgärder och konsumentskyddet för kunder som köper säkerhetstjänster. Viktigt var även att klarlägga arbetsfördelningen mellan det allmänna och den privata säkerhetsbranschen. Man eftersträvade även en effektivisering av styrningen och övervakningen av den privata säkerhetsbranschen och en utveckling av utbildningssystemet inom området.
Vad gäller valet av åländsk lagstiftningsteknik gick man år 2010, till den del det gällde privata säkerhetstjänster, in för blankettlagsmodellen. Landskapsregeringen ansåg att blankettlagstiftning i detta fall var en ändamålsenlig lagstiftningsteknik för att med begränsade lagberedningsresurser åstadkomma en lagreglering av ett område som hittills varit helt oreglerat trots att näringslagstiftningen möjliggjort en reglering. Detta rättsområde ansågs i första hand beröra de inom säkerhetstjänsten verksamma företagen och deras kunder och först i andra hand den stora allmänheten. Landskapsregeringen ansåg även att fördelen med en blankettlag är att ändringar i 2002 års rikslag om privata säkerhetstjänster automatiskt blir gällande på Åland. Samtidigt fanns det möjlighet att inom landskapets behörighet bestämma att vissa ändringar i 2002 års rikslag om privata säkerhetstjänster inte ska tillämpas på Åland.
2.6.2 Ordningsvaktsverksamhet
Samtidigt med att 2010-års blankettlag om privata säkerhetstjänster antogs landskapslagen om ordningsvakter i fulltextform. Anledningen till att den landskapslagen inte är en blankettlag är att den, i likhet med ordningslagen för landskapet Åland ansetts reglera ett rättsområde som i hög grad berör allmänheten. Det handlar i sammanhanget om upprätthållande av den allmänna ordningen och säkerheten vid nöjestillställningar, i restauranger och på passagerarfartyg. Ett flertal av landskapslagens bestämmelser gällande ordningsvakternas befogenheter har intagits i lagen med stöd av 19 § 3 mom. i självstyrelselagen (1991:71) för Åland och utgör en sådan inskränkning i individens fri- och rättigheter som regleras av Finlands grundlag (FFS 731/1999, grundlagen) och faller således inom ramen för riksdagens lagstiftningsbehörighet, något som vid landskapslagens tillkomst kunde ha ansetts tala för en blankettlagslösning. Likväl bedömdes vid lagens tillkomst att det allmänna intresset av att kunna ta del av landskapslagens bestämmelser fulltextform väga så pass tungt att landskapslagen inte antogs i blankettform.
3. Nuläget i Finland
3.1 Ny lagstiftning i Finland
Den 1 januari 2017 trädde den nya lagen om privata säkerhetstjänster (FFS 1085/2015, säkerhetstjänstlagen) i kraft i Finland varigenom 2002 års lag om privata säkerhetstjänster upphävdes. I anslutning härtill upphävdes även lagen om ordningsvakter genom lagen om upphävande av lagen om ordningsvakter (FFS 1089/2015). I säkerhetstjänstlagen har materiella bestämmelser rörande bevakningsrörelser, säkerhetskyddande verksamhet samt ordningsvaktsverksamhet som tidigare fanns i de två upphävda lagarna intagits.
Anledningen till att man i Finland antagit säkerhetstjänstlagen är att det annars skulle kräva så stora strukturella förändringar i den tidigare lagstiftningen att det bedömts vara mer ändamålsenligt att sammanföra antagna bestämmelser inom rättsområdet ifråga i helt ny lagstiftning. Tillämpningsområdet för säkerhetstjänstlagen sammanfaller med tillämpningsområdet för den tidigare lagstiftningen.
Målsättningen med de nya bestämmelserna är att skapa större klarhet jämfört med tidigare i den lagstiftning som gäller bl.a. bevakningsrörelser och ordningsvaktsverksamhet. Det som på området reglerades i flera lagar har numera, på ett mer tydligt och överskådligt sätt, koncentrerats till en lag, säkerhetstjänstlagen. Säkerhetstjänstlagen omfattar bl.a. bestämmelser som gäller väktare, ordningsvakter samt utförare av säkerhetskyddsuppgifter. I det här sammanhanget bör observeras att begreppet privata säkerhetstjänster fått en vidgad innebörd i säkerhetstjänstlagen. Även ordningsvaktsverksamheten, till skillnad från tidigare, ingår numera på rikssidan i begreppet privata säkerhetstjänster.
3.2 Omständigheter som motiverat en lagreform i Finland
3.2.1 Privata säkerhetstjänster – bevakningsrörelser
Till följd av samhällsutvecklingen inom framförallt det digitala området, vilken fortgått efter 2002 då den tidigare gällande lagstiftningen om bevakningsrörelser och säkerhetsskyddande verksamhet antogs, har det ansetts nödvändigt att modernisera lagstiftningen om privata säkerhetstjänster.
De tidigare bestämmelserna om utbildning har inte varit tillräckliga utan kraven har behövt skärpas för att säkerställa att nivån på kompetensen hos aktörerna inom branschen hålls uppdaterad. Det nya bestämmelserna innebär bl.a. att det inte får gå för lång tid mellan tidpunkten för avslutad utbildning och ansökan om att få vara verksam inom branschen eftersom förvärvade kunskaper blir föråldrade.
Det har vidare uppstått ett behov av att utvidga samarbetet mellan den privata säkerhetsbranschen och polisen eftersom polisens resurser inte har räckt till för att motverka vissa typer av brottslighet. I syfte att effektivera brottsbekämpningen har man i Finland lagstiftningsvägen öppnat upp för möjligheter för polisen att ingå avtal med aktörer som beviljats auktorisation avseende bevakningsföretag om att anlita deras anställda.
Genom de nya bestämmelserna i säkerhetstjänstlagen har väktares och ordningsvakters befogenheter preciserats. Skälet till detta är att den tidigare lagstiftningen gav för stort utrymme att avlägsna personer från områden som vara satta under bevakning. Det ansågs nödvändigt att tydligare specificera vilka krav som ska vara uppfyllda för att få vidta den typen av åtgärder. De tidigare bestämmelserna om när en väktare eller ordningsvakt får gripa en person och överlämna den gripne till polisen har inte fungerat i praktiken eftersom kopplingen mellan sådana bestämmelser och grundlagens krav på att inte göra onödiga inskränkningar i enskildas fri- och rättigheter inte har varit tillräckligt tydlig. Grunderna för att få göra sådana ingrepp har preciserats i säkerhetstjänstlagen.
3.2.2 Privata säkerhetstjänster – ordningsvaktsverksamhet
Det största problemet när det gäller den tidigare lagstiftningen om ordningsvakter var att den i viss utsträckning var oklar eftersom bestämmelserna om ordningsvakter fanns i flera olika lagar. Detta gjorde svårt att få en helhetsbild av lagstiftningen på området. De bestämmelser som gällde befogenheter grundade sig dessutom delvis på hänvisande bestämmelser utan att befogenheterna klart skrivits ut i lag.
Förutom att lagstiftningen var splittrad så var lagstiftningen om ordningsvakter åtminstone till vissa delar även lagtekniskt inkonsekvent. T.ex. specificerades de befogenheter som en med stöd av lagen om sammankomster (FFS 530/1999) utsedd ordningsvakt saknade jämfört med andra ordningsvakter inte i lagen om sammankomster, med stöd av vilken ordningsvakten utsetts, utan i lagen om ordningsvakter. Däremot när det gällde motsvarande för ordningsvakter som utsetts med stöd av ordningslagen (FFS 612/2003, Finlands ordningslag) var undantagsbestämmelsen specificerad i Finlands ordningslag, som gav rätt att utse ordningsvakten.
Ordningsvaktsverksamheten var tidigare heller inte beroende av tillstånd förutom när det gäller den ordningsvaktsverksamhet som avsågs i Finlands ordningslag och som endast kunnat utövas av bevakningsföretag. Detta ledde till att de personer som verkat i ledningen och i bakgrunden för de företag som utövat ordningsövervakning stått utanför övervakningsmyndigheternas kontroll. Detta kunde ge upphov till situationer där den personal som utförde ordningsövervakningsuppgifter genom myndighetskontroll konstaterats vara lämplig för sin uppgift, samtidigt som verksamhetens bakgrundsfigurer kunnat ha kopplingar till t.ex. organiserad brottslighet. Det var problematiskt att ett bevakningsföretag som i hög grad koncentrerar sig på bevakning av privat egendom var beroende av beviljad auktorisation för att få utöva sin verksamhet, samtidigt som företag som tjänster relaterade till ordningsövervakning, en verksamhet som per definition kan karakteriseras som känslig med tanke på de grundläggande fri- och rättigheterna, inte var det. Detta blev mest problematiskt på restauranger, där polisen i vissa fall fått klara indikationer på kopplingar mellan brottslig verksamhet och ordningsövervakning. Trots att största delen av dessa företag arbetat på ett ärligt sätt, så ledde undantagsfallen lätt till en förvrängning av konkurrenssituationen, med en ökad grå ekonomi och ökad otrygghetskänsla i restaurangerna som följd.
3.2.3 Privata säkerhetstjänster – säkerhetsskyddsverksamhet
När det gäller säkerhetsskyddsverksamheten var det enligt den tidigare lagstiftningen endast möjligt att utöva tillsyn över den personal som utförde direkta säkerhetsskyddsuppgifter. Säkerhetsskyddsföretagen som sådana blev inte föremål för tillsyn och därmed hade tillsynsmyndigheterna inga instrument för att utreda t.ex. redbarheten och tillförlitligheten hos de ansvariga personerna i dessa företag. Det kunde konstateras att förhållandena för säkerhetsskyddet har förändrats under de senaste åren. De konfidentiella uppgifter om uppdragsgivaren som företagen inom branschen får har ökat. Förhållandena har även förändrats så att uppgifter i allt större utsträckning förmedlas elektroniskt. De elektroniska övervakningssystemens konstruktion möjliggör fjärranvändning och utförande av administratörsuppgifter på distans vilket betyder att övervaknings- och låsningssystemen för en hel fastighet kan styras från någon annan plats än från själva fastigheten.
Datasystemens sårbarhet leder i sin tur till att det är ännu viktigare än tidigare att försäkra sig om tillförlitligheten hos aktörerna inom branschen. Säkerhetsskyddsföretagen får uppgifter om t.ex. seriesättning av låsning, kopplings- och programmeringsuppgifter för olika typer av övervakningsapparatur, lösenord, servicekoder samt uppgifter om administrationen av användarrättigheter för systemen. Trots att uppgifterna i huvudsak gäller säkerheten och säkerhetsarrangemangen för det företag som är säkerhetsskyddsföretagets uppdragsgivare, får säkerhetsskyddsföretaget t.ex. genom tjänsterna för systemadministratörer i passagekontrollsystemet även uppgifter som gäller människors privatliv. Företagen inom branschen får därmed uppgifter med hjälp av vilka uppdragsgivaren i värsta fall kan förorsakas avsevärda skador. I Finland har det enligt polisens bedömning visat sig att det även finns vissa tecken på att den säkerhetsskyddande verksamheten i vissa fall har brottslig anknytning. Det har ansetts riskfyllt att representanter för organiserade kriminella sammanslutningar på detta sätt kan få uppgifter om olika företags säkerhetsarrangemang.
3.3 De viktigaste förändringarna i säkerhetstjänstlagen
3.3.1 Privata säkerhetstjänster – bevakningsrörelser
Enligt säkerhetstjänstlagens bestämmelser ska bevakningsföretags verksamhet fortsättningsvis vara tillståndspliktig. Tillståndsplikten omfattar alltjämt bevakningsverksamhet som sker i förvärvssyfte och enligt uppdragsavtal och kräver beviljat s.k. näringstillstånd för säkerhetsbranschen, vilket i materiellt hänseende motsvaras av det som i 2002 års lag om privata säkerhetstjänster benämns auktorisation av bevakningsföretag. Förbudet för bevakningsföretag att ta emot uppdrag som avser upprätthållande av allmän ordning har däremot slopats. Detta innebär att väktare anställda av ett bevakningsföretag har möjlighet att hjälpa polisen vid upprätthållande av allmän ordning och säkerhet. Anledningen till att förbudet slopats är att polistätheten per invånare i Finland är mycket låg.
Säkerhetstjänstlagen ger en lagstadgad möjlighet för väktare att ingripa när en person uppträder på ett sådant sätt att viss fara för brott föreligger. Väktaren behöver därmed inte vänta tills personen ifråga tar sig in på ett bevakningsområde och först då avlägsna denne. Ingripandet får dock under inga omständigheter ske under diskriminerande eller i övrigt lagstridiga former, exempelvis betingas av en persons etniska tillhörighet och genom användning av mer våld än nöden kräver. En väktare får heller inte avlägsna en person från bevakningsområdet eller vägra personen tillträde till området om området anses vara allmän plats enligt bestämmelserna i Finlands ordningslag.
Väktaren ges även möjlighet att släppa en gripen person direkt utan att som tidigare överlåta denne till polisen som sedan fattar beslut om frisläppande. I sådana fall utfärdas ett strafforderföreläggande av polisen i efterhand. Detta är en exceptionell åtgärd som endast får vidtas under vissa i säkerhetstjänstlagen angivna förutsättningar, huvudregeln är fortfarande att den gripne ska överlämnas till polisen. För att härvid avsett frisläppande ska aktualiseras krävs att det inte är möjligt att överlämna den gripne till polisen inom rimlig tid, att den gripne och polisen ger sitt samtycke till åtgärden, att det misstänkta brottet inte förväntas rendera strängare straff än böter och att den gripnes identitet är känd eller så ska den gripne samtycka till att för väktaren framlägga tillräckliga uppgifter för klarläggande av sin identitet.
3.3.2 Privata säkerhetstjänster – ordningsvaktsverksamhet
Enligt säkerhetstjänstlagen är ordningsvaktsverksamheten, med vissa undantag, tillståndspliktig. Tillståndsplikten har utvidgats så att sådan ordningsvaktsverksamhet som sker i förvärvssyfte och enligt uppdragsavtal kräver, i likhet med bevakningsverksamhet, beviljat näringstillstånd för säkerhetsbranschen. Utövning av ordningsvaktsverksamhet kan innebära sådana ingrepp i människors grundläggande fri- och rättigheter att tillståndsplikt ansetts motiverad. Särskilt i samband med ordningsövervakning i restauranger har det uppdagats sådana missförhållanden som krävt den typen av ingrepp för att återställa ordningen i lokalerna. Sannolikheten för att behöva ingripa i människors grundläggande fri- och rättigheter i samband med utövning av ordningsvaktsverksamhet har bedömts vara större än vid utövning av bevakningsverksamhet, vilket även ansetts tala för införande av tillståndsplikt.
Säkerhetstjänstlagen innebär även att ordningsvakter även ska kunna utses för privata tillställningar, t.ex. företags bolagstämmor eller personalfester. Det har genom lagen även blivit möjligt att utse ordningsvakter även för universitet och yrkeshögskolor.
Den krets av personer som omfattas av tystnadsplikt har utvidgats. Detta innebär att även ordningsvakter är underkastade samma tystnadsplikt som väktare och utförare av säkerhetsuppgifter varit enligt 2002 års lag om privata säkerhetstjänster och fortsättningsvis är enligt de nya reglerna. Tystnadsplikten är tidsmässigt obegränsad, undantag gäller för anmälan av grova brott till polis varvid tystnadsplikten, med hänsyn till intresset att kunna utreda och lagföra i synnerhet den typen av brott, kan åsidosättas.
Vidare har teleskopbatonger, dvs. hopskjutbara batonger som utfällda är minst 45 centimeter och högst 70 centimeter långa, genom de nya bestämmelserna lagts till den lagstadgade listan över de maktmedelredskap som är tillåtna för ordningsvakter.
Vad gäller rätten att hålla någon i förvar har ordningsvakter rätt att hålla personer i förvar, dock endast i samband med ingripanden vid offentliga tillställningar och i fartyg.
3.3.3 Privata säkerhetstjänster – säkerhetsskyddsverksamhet
På samma sätt som gäller i fallet med bevakningsrörelser och ordningsvaktsverksamhet krävs beviljat näringstillstånd för säkerhetsbranschen för att utöva säkerhetsskyddande verksamhet. Vidare har definitionen av säkerhetsuppgift ändrats så att det med sådan uppgift avses installation, reparation eller ändring av elektroniska och mekaniska låssystem samt inbrottslarmsystem och passagekontrollsystem.
Enligt de nya bestämmelserna ska den som utför säkerhetsskyddsuppgifter inneha ett separat kort som utvisar att innehavaren har ett av polisen giltigt godkännande, vilket berättigar denne att utföra nämnda uppgifter. Innehavaren ska vid behov kunna uppvisa kortet. Kortet ifråga som utfärdas av polisen knyts till den godkända personens arbetsförhållande vid ett säkerhetsskyddsföretag eller till egen verksamhet som yrkesutövare av säkerhetsskyddsuppgifter som kräver godkännande.
4. Omständigheter som kräver lagstiftningsåtgärder
4.1 Allmänt
Till följd av de genomgripande förändringarna i rikslagstiftningen inom området för privata säkerhetstjänster har det uppstått en problematisk situation för Ålands del i det att föråldrad lagstiftning med bestämmelser av blandad behörighetsnatur tillämpas på Åland. Det är inte till fördel för dem som genomgår utbildningar för bl.a. väktare. För polisen leder de oklara gränsdragningar som ett icke-enhetligt regelverk ger upphov till tillämpningssvårigheter.
Säkerhetstjänstlagen är tydlig och välstrukturerad och höjer rättssäkerhetsnivån. Framförallt så kringskär den möjligheten för personer med kopplingar till organiserad brottslighet att verka inom gråzoner till förfång för seriösa aktörer inom säkerhetsbranschen. Ett tillämpliggörande av dess bestämmelser, med beaktande av åländska särförhållanden, gör det lättare för polisen och nämnda aktörer att samarbeta och sköta säkerhetsuppgifter, vilket i förlängningen skapar trygghet för företagare och deras egendom men ävenledes för den enskilde medborgaren och dennes möjlighet att röra sig säkert på allmänna platser. Medborgarna ska kunna lita på att t.ex. ordningsvakter utför sina uppgifter korrekt under ansvar och med klar vetskap om vilka rättigheter och befogenheter samt skyldigheter de har gentemot de intressen de ska skydda.
4.2 Privata säkerhetstjänster – bevakningsrörelser
Enligt säkerhetstjänstlagen har väktare behörighet att upprätthålla allmän ordning och säkerhet, förutsatt att de av lokal polisinrättning utsetts att sköta sådana uppgifter. Det gör det möjligt för polisen att begära assistans från bevakningsföretag ifall det skulle uppstå situationer där polisens resurser är otillräckliga för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet fullt ut. Det är dock viktigt att notera att det i lagen noggrant specificerats förutsättningar för hur uppgiftsfördelningen ska verkställas och att polisen i dessa situationer utför sina uppgifter och bevakningsföretagen sina.
Det kommer att uppstå ett ökat behov av att upprätthålla den allmänna ordningen och säkerheten t.ex. vid gallerior med hjälp av bevakningsföretag varför ett det är viktigt att anta ett tydligt regelverk som möjliggör anlitande av bevakningsföretags tjänster.
4.3 Privata säkerhetstjänster – ordningsvaktsverksamhet
Beträffande den nya lagstiftningen har det funnits ett orosmoment gällande möjligheterna att i skärgården ordna tillställningar när det måste finnas utbildade ordningsvakter på plats även om det går att ordna några tillfälliga ordningsvakter. Enligt säkerhetstjänstlagen kan polisen på vissa villkor godkänna outbildade ordningsvakter för sådana tillställningar som avses i lagen om sammankomster. Ett absolut krav på antalet utbildade ordningsvakter finns inte eftersom det skulle medföra att det skulle bli avsevärt svårare att ordna offentliga tillställningar. Outbildade ordningsvakter har enligt säkerhetstjänstlagen befogenheter gällande vägrande av tillträde, avlägsnande och säkerhetsvisitationer. Det bör alltid finnas ett tillräckligt antal utbildade ordningsvakter på plats vid en tillställning. Något fast relationstal som anger det maximala antalet outbildade ordningsvakter i förhållande till utbildade ordningsvakter anges dock inte utan får bedömas från fall till fall.
På mindre orter i Finland har det inte varit något problem med att tillämpa de nya bestämmelserna i säkerhetstjänstlagen då det gäller att ordna evenemang och anlita ordningsvakter. Den åländska skärgården bör med hänsyn härtill inte undantas när det gäller säkerheten vid motsvarande evenemang på Åland. Arrangörerna ansvarar för ordningen och säkerheten under evenemangen. Polisen ska kunna fatta ett beslut gällande evenemanget där det fastställs hur ordningen och säkerheten ska upprätthållas, häri anges t.ex. om hur många ordningsvakter som behövs för att evenemanget ifråga ska få genomföras. Om inte dessa villkor för upprätthållande av den allmänna ordningen och säkerheten uppfylls ska polisen kunna avbryta evenemanget ifråga.
Om polisen behöver tillkallas under ett pågående evenemang har arrangören misslyckats med att upprätthålla den allmänna ordning och säkerheten. Sådana situationer kan undvikas med klara regler som gör det möjligt för ordningsvakterna att veta vilka befogenheter och rättigheter samt skyldigheter de har, eftersom de är ansvariga för den allmänna ordningen och säkerheten vid evenemanget. Ett nytt regelverk som anger tydliga ramar för vad som härvid gäller och som på Åland ger samma utrymme som i Finland att utse i vissa fall outbildade ordningsvakter, om behov därav föreligger, är därför påkallat.
4.4 Privata säkerhetstjänster – säkerhetsskyddsverksamhet
Lagstiftningen på Åland rörande säkerhetsskyddsverksamheten är i nuläget inte tillräckligt omfattande och behöver utvidgas då det skett en hel del framsteg och utveckling inom detta område sedan 2002 års lag om privata säkerhetstjänster antogs, vilket påkallar lagstiftningsreformer.
4.5 Särskilt om utbildningar och kompetensbevis
För närvarande arrangeras inte utbildningar för t.ex. väktare eller ansvariga föreståndare på Åland utan sådana utbildningar finns att endast tillgå i Finland. Detsamma kan konstateras vad beträffar utbildningar i användning av maktmedel för ordningsvakter.
När det gäller kompetensbevis dvs. de giltiga kort som på begäran ska kunna uppvisas av sina respektive innehavare har Ålands polismyndighet inte givit ut några egna kort för ordningsmän, väktare eller utförare av säkerhetskyddsuppgifter. Alla dessa kategorier förs in i det s.k. Turva-registret, det finns inte något motsvarande åländskt registersystem. Innan man på Åland började använda Turva-registret försågs de åländska korten med texten ”GÄLLER ENDAST PÅ ÅLAND”, så är det inte längre. Däremot får mottagaren motsvarande information muntligen (att kortet endast är giltigt på Åland) då denne hämtar ut kortet, i och med att den åländska utbildningen för närvarande inte uppfyller de motsvarande i Finland ställda utbildningskraven. I förbindelse med att sökanden beställer ett kort (vid polisens tillståndskansli) kontrolleras att personen ifråga har föreskriven utbildning. Sökanden betalar för sin ansökan och lämnar in ett foto eller en fotokod (på samma sätt som vid ansökan av pass). Då kunden har betalat för sin ansökan beställs väktarkortet via Turva-registersystemet. Gemalto (det företag som tillverkar korten) skickar kortet till sökanden på angiven hemadress, sökanden kommer inte till polisen för att kvittera ut kortet. Dessa kort är dock inte giltiga som kompetensbevis i Finland utan bara på Åland p.g.a. att den åländska utbildningen som konstaterats ovan inte anses uppfylla samma krav som den finländska.
Om Ålands polismyndighet ska kunna ge ut egna kort medför det extra kostnader. Dessutom krävs att det skapas ett helt eget dataregister anknutet till korten ifråga. För närvarande kan polisen använda sig av Turva-registret och det är mest ändamålsenligt framförallt ur kostnadssynpunkt att använda sig av samma kort som används i Finland. Sett ur ett ändamålsenlighetsperspektiv är det således motiverat med en fortsatt användning av sådana kort på Åland. Rikskorten är dessutom avfattade på tre språk: svenska, engelska och finska och det kan följaktligen inte anses strida mot grundläggande självstyrelsepolitiska principer att ha sådana kort i bruk. Med hänsyn till intresset av att på Åland genom lagreformer införa och upprätthålla en kompetensnivå inom området för privata säkerhetstjänster som är likvärdig med den finländska, och att aktörer till följd av de nya reglerna kommer att ha genomgått en utbildning som motsvarar den finländska, och mot bakgrund av slutsatsen att det i Finland då inte bör finnas någon invändning mot att framdeles använda de åländska korten i Finland, finns det inget som talar emot att på Åland fortsättningsvis använda sig av sådana kort som man använder sig av i Finland.
En fördel med det system som ett nytt regelverk skulle innebära är även att den som utbildat sig och arbetat på Åland även är behörig att sköta motsvarande uppgifter i Finland om denne så önskar, och omvänt den som arbetat i Finland inom sektorn för privata säkerhetstjänster kan arbeta på Åland. Byråkratin minskar således med användning av samma kort. Systemet främjar även den arbetskraftsmässiga rörligheten och vidgar marknaden och arbetsmöjligheterna för dem som arbetar inom branschen.
Slutsatsen är att det bästa sättet att åstadkomma ett ändamålsenligt system är att ha samma regelverk på Åland som i Finland och där införande av ny blankettlagstiftning, vilket konstaterats ovan, är till störst fördel.
5. Landskapsregeringens förslag
Mot bakgrund av vad som anförts ovan föreslår landskapsregeringen att säkerhetstjänstlagen görs tillämplig på Åland genom en landskapslag om tillämpning på Åland av nämnda rikslag (blankettlagen). Lagförslaget innebär även att 2010-års blankettlag om privata säkerhetstjänster och landskapslagen om ordningsvakter upphävs. Lagförslaget innehåller även ett antal mindre lagtekniska följdändringar i ordningslagen för landskapet Åland och landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om sammankomster.
6. Förslagets konsekvenser
6.1 Ekonomiska och administrativa konsekvenser
Genomförandet av bestämmelserna i lagförslaget medför inte några avgörande konsekvenser för Ålands del. Tillståndsgivning och tillsyn bör kunna genomföras med befintliga personella resurser inom landskapsförvaltningen eftersom verksamheten har en rätt begränsad omfattning på Åland. Utbildningen av väktare kan dock medföra ökade kostnader för företagen i branschen och kan medföra att priserna för tjänsterna stiger.
Vad gäller ordningsvakter kan konstateras att utbildningen av ordningsvakter medför kostnader för dem som ordnar tillställningar där ordningsvakter erfordras men dessa kostnader bedöms vara ungefär desamma som i dagsläget eftersom utbildningskraven är desamma. För Ålands polismyndighet har förslaget inga avgörande administrativa konsekvenser eftersom polismyndigheten redan handlägger ärenden rörande godkännande av ordningsvakter.
Vad gäller den säkerhetsskyddande verksamheten medför lagförslaget inga avgörande konsekvenser för Ålands del p.g.a. att antalet aktörer är så pass få att handläggningen av ärenden som hänför sig till nämnda verksamhet ska kunna skötas inom ramen för befintliga resurser.
Den nya lagstiftningen medför dock att vissa förändringar i polisens nuvarande datasystem vilket innebär kostnader för Ålands polismyndighet vilket bör beaktas i myndighetens budget. Den nya lagstiftningen kommer även att innebära att personalen vid Ålands polismyndighet måste genomgå en viss utbildning för att kunna tillämpa lagstiftningen som avsett. Med tanke på detta bör lagförslaget behandlas i sådan ordning att nya lagstiftningen kan sättas i kraft tidigast den 1mars 2021 och senast den 1 maj 2021.
Förslaget innebär att en tillämpning av landskapslagen (2017:22) om erkännande av yrkeskvalifikationer (erkännandelagen) aktualiseras. Erkännandelagen grundar sig på Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer (yrkeskvalifikationsdirektivet). Enligt artikel 59.1 i yrkeskvalifikationsdirektivet är medlemsstaterna skyldiga att införa uppgifter om reglerade yrken i en databas som upprätthålls av kommissionen. Uppgifter om de reglerade yrken som omfattas av den åländska lagstiftningsbehörigheten (väktare, ordningsvakter, utförare av säkerhetsskyddsuppgifter) vilka kraven är för att utöva dessa yrken och kontaktuppgifter till behörig myndighet ska införas i databasen. Därtill behöver en ansvarig tjänsteman vid landskapsregeringen utses för att handlägga erkännande av yrkeskvalifikationer för yrkena ifråga.
6.2 Jämställdhetskonsekvenser och konsekvenser för miljön
Förslaget har inga avgörande för jämställdheten mellan kvinnor och män och såvitt bekant har förslaget heller inte några miljörelaterade konsekvenser.
6.3 Övriga konsekvenser
Blankettlagstiftningstekniken är den mest optimala och skapar störst tydlighet. Det skulle krävas tilläggsresurser från landskapsregeringens sida för att följa upp och göra framtida uppdateringar i en fulltextlag. Det är dessutom svårt att upprätthålla en fulltextlag med dubbla behörigheter. Här kan en jämförelse med polislagen (2013:87) för Åland göras. Det systemet har stött på kritik bl.a. i lagtingets lag- och kulturutskott vid den senaste behandlingen av ändringar av lagen ifråga. Konsekvensen av att en blankettlag antas är att sådana olägenheter kan undvikas.
7. Lagstiftningsbehörighet
Lagtinget har lagstiftningsbehörighet ifråga om landskapsregeringen och under denna lydande myndigheter och inrättningar vilket enligt 18 § 1 punkten i självstyrelselagen (1991:71) för landskapet Åland faller inom landskapets lagstiftningsbehörighet. Lagtinget har även lagstiftningsbehörighet inom rättsområdet för allmän ordning och säkerhet vilket enligt 18 § 6 punkten i självstyrelselagen faller inom lagtingets lagstiftningsbehörighet. I 27 § 27, 34 och 35 punkterna i självstyrelselagen anges undantag från denna huvudregel. Lagtinget har behörighet avseende beläggande av straff och storleken av straff inom rättsområden som hör till lagtingets lagstiftningsbehörighet, i enlighet med 18 § 25 punkten i självstyrelselagen. Enligt 18 § 22 punkten i självstyrelselagen hör näringsverksamhet till landskapets behörighet med de undantag som anges i den punkten.
Enligt 27 § 1 punkten självstyrelselagen har riksdagen lagstiftningsbehörighet i fråga om stiftande, ändring och upphävande av grundlag samt avvikelse från grundlag. Vissa bestämmelser i lagförslaget berör de i 2 kap. i grundlagen angivna fri- och rättigheterna. Till den del lagförslaget innebär införande av bestämmelser som är att hänföra till riksdagens lagstiftningsbehörighet har de kunnat intas i landskapslagstiftningen med stöd av 19 § 3 mom. självstyrelselagen.
8. Beredningsarbete
Efter sedvanlig beredning har förslaget sänts på remiss till utbildningsavdelningen och regeringskansliet vid Ålands landskapsregering, Ålands polismyndighet, Ålands Lås & Säkerhet Ab, AxSafe, Alandia Security Ab, Lunmatic Ab samt Ålands Näringsliv.
Ett par remissinstanser har avgivit utlåtande och överlag förhållit sig positiva till förslaget som helhet. Det har framförts synpunkter på vissa delar av förslaget. Landskapsregeringen har så långt det varit ändamålsenligt beaktat dessa synpunkter i samband med att lagförslaget utarbetats.
Detaljmotivering
1. Landskapslag om tillämpning på Åland av lagen om privata säkerhetstjänster
1 § Lagens tillämpningsområde. Genom 1 mom. i denna paragraf kommer blankettlagstiftningstekniken till användning i det att det föreskrivs att säkerhetstjänstlagen, med beaktande av förhållandena på Åland och behörighetsfördelningen, ska tillämpas på Åland.
Säkerhetstjänstlagen kan längre fram komma att ändras av olika skäl. Den åländska lagstiftningen bör inom det rättsområde som säkerhetstjänstlagen berör överensstämma med den motsvarande lagstiftningen i Finland. Därför är det viktigt att det finns bestämmelser som automatiskt gör de framtida ändringarna i säkerhetstjänstlagen tillämpliga på Åland. Av det skälet har bestämmelsen i 2 mom. om författningsändringar intagits i förslaget.
2 § Förvaltningsuppgifter. Säkerhetstjänstlagen innehåller ett antal bestämmelser som reglerar sådant som hör till lagtingets behörighet. Det rör sig om förvaltningsförfaranden som hänför sig till meddelande av godkännanden, behandling av ansökningar samt beviljande och återkallande av tillstånd. För verkställande av sådana bestämmelser måste förvaltningsuppgifterna åläggas landskapsregeringen respektive Ålands polismyndighet beroende på om det rör sig om skötsel av förvaltningsuppgifter som i Finland handhas av Polisstyrelsen eller en lokal polisinrättning. Därför har bestämmelserna i 1 mom. i denna paragraf intagits i förslaget.
Den befogenhet att utfärda bestämmelser rörande utformningen av ansökningsblanketter som enligt 111 § 2 mom. i säkerhetstjänstlagen tillkommer Polisstyrelsen är att betrakta som en uppgift tillhörande det åländska lagstiftningsområdet. Som huvudregel föreslås därför 2 mom. att de i Finland fastställda blanketterna ska användas men att landskapsregeringen genom landskapsförordning skulle kunna utfärda bestämmelser om särskilda blanketter för Åland, om de i Finland nyttjade blanketterna av någon anledning anses oändamålsenliga.
Genom den föreslagna bestämmelsen i 3 mom. blir det möjligt för exempelvis en åländsk arrangör eller företagare i säkerhetsbranschen att i vissa fall, efter ett förenklat och kostnadsinbesparande förvaltningsförfarande hos Ålands polismyndighet, begära temporär förstärkning från Finland av vaktstyrkan då behov därav konstaterats föreligga. Bestämmelsen blir aktuell i exempelvis de situationer då större tillställningar ska anordnas och det samtidigt konstaterats råda en bristande tillgång på kvalificerade ordningsvakter på Åland. Det blir härigenom möjligt att snabbt och smidigt fylla det ökade säkerhetsbehov som då uppstått. Det skulle då vara orimligt och leda till onödig byråkrati om det inte gick att i nämnda situationer förfara på det sätt som föreslås i momentet. Formuleringen att Ålands polismyndighet kan fatta beslut om behörigheten innebär att ett separat behörighetsbeslut inte behöver fattas av Ålands polismyndighet ifall personen ifråga redan uppfyller kriterierna gällande språkkravet och detta är dokumenterat i polisens datasystem som behandlar tillstånd inom området för privata säkerhetstjänster. Bestämmelsen gör det möjligt för polisen att med ett utvecklat datasystem, med hjälp av vilket man kan enkelt kan påvisa berörd parts språkkunskaper och där dessa dokumenteras genom en särskild kod direkt tryckt på korten, direkt i samband med en offentlig tillställning kontrollera om personen ifråga uppfyller sådana behörighetskrav som gäller för exempelvis de ordningsvakter som har rätt att upprätthålla ordning och säkerhet på en tillställning arrangerad på Åland.
I 4 mom. föreslås en bestämmelse som i informationssyfte föreskriver om de avgifter som debiteras i samband beslut fattade i enlighet med 3 mom.
3 § Språkkrav. Genom denna paragraf säkerställs att aktörer som är verksamma på Åland kommunicerar på det svenska språket. Genom bestämmelsen säkerställs att t.ex. väktare i samband med myndighetsutövning kan kommunicera med enskilda på svenska språket.
4 § Hänvisningar. Det är viktigt att blankettlagen samverkar med andra delar av den åländska lagstiftningen i likhet med hur säkerhetstjänstlagen i Finland samverkar med övrig finländsk lagstiftning. I säkerhetstjänstlagen finns hänvisningar till bestämmelser i annan finländsk lagstiftning som har motsvarigheter i den åländska lagstiftningen. Därför måste det i blankettlagen intas undantagsbestämmelser som innebär att de ifrågavarande hänvisningarna i säkerhetstjänstlagen vid tillämpning ska tolkas som hänvisningar till motsvarande bestämmelser i den åländska lagstiftningen, om sådana finns. Av den anledningen har denna paragraf intagits i förslaget. Närmare innebär denna paragraf att hänvisningen i
1) 3 § (tillståndsplikt; bevakningsrörelse) och 60 § (tillståndsplikt; säkerhetsskyddande verksamhet) i säkerhetstjänstlagen till lagen angående rättighet att idka näring (FFS 122/1919) på Åland ska avse landskapslagen (1996:47) om rätt att utöva näring,
2) 15 § (väktares rätt att vägra tillträde till bevakningsområdet och att avlägsna personer från området) i säkerhetstjänstlagen till 2 § 1 punkten underpunkt a i Finlands ordningslag på Åland ska avse 2 § 1 punkten underpunkt a i ordningslagen för landskapet Åland,
3) 26 § (anmälan om användning av explosiva varor eller farliga kemikalier som specialeffekter) i säkerhetstjänstlagen till
a) lagen om sammankomster (FFS 530/1999) på Åland ska avse landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om sammankomster,
b) lagen om inkvarterings- och förplägnadsverksamhet (FFS 308/2006) på Åland ska avse landskapsförordningen om inkvarterings- och trakteringsverksamhet,
c) yrkeshögskolelagen (FFS 932/2014) på Åland ska avse landskapslagen (2002:81) om Högskolan på Åland,
4) 37 § (tillfälliga ordningsvakter) och 46 § (säkerhetsvisitation) i säkerhetstjänstlagen till lagen om sammankomster på Åland ska avse landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om sammankomster,
5) 83 § (tillämpning av annan lagstiftning) och 98 § (polisundersökning) i säkerhetstjänstlagen till polislagen (FFS 872/2011) på Åland ska avse polislagen för Åland,
6) 86 § (uppgifter för tillsynen över säkerhetsbranschen) i säkerhetstjänstlagen till lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet (FFS 616/2019) på Åland ska avse landskapslagen (2019:74) om tillämpning på Åland av riksförfattningar om dataskydd samt
7) 107 § (utländska behörighetsintyg) i säkerhetstjänstlagen till lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer (FFS 616/2019) på Åland ska avse den åländska erkännandelagen.
5 § Bestämmelser som inte ska tillämpas. I 8 kap. (99 och 100 §§) i säkerhetstjänstlagen finns bestämmelser om delegationen för säkerhetsbranschen. I 99 § föreskrivs att Polisstyrelsen biträds av en rådgivande delegation för säkerhetsbranschen. Vidare utser Polisstyrelsen delegationens medlemmar. De förvaltningsområden som är centrala för säkerhetsbranschen samt näringslivet, arbetsgivarna, arbetstagarna och konsumenterna ska vara företrädda i delegationen. Delegationen har enligt 100 § i säkerhetstjänstlagen till uppgift att
1) främja samarbetet mellan myndigheterna och privata säkerhetstjänster,
2) ange de allmänna riktlinjerna för säkerhetsbranschen,
3) följa och främja det internationella samarbetet inom säkerhetsbranschen,
4) följa utvecklingen, utbildningen och forskningen inom säkerhetsbranschen samt ge anvisningar och information som gäller säkerhetsbranschen,
5) ta initiativ som berör säkerhetsbranschen,
6) på begäran ge utlåtanden som berör säkerhetsbranschen.
Anledningen till att avvikelsen införts i denna paragraf är att det med hänsyn till hur offentliga ärendehandläggningen i anslutning till verksamheten inom sektorn för privata säkerhetstjänster och tillsynsutövningen av denna verksamhet inte finns något uttalat behov av att tillsätta en liknande delegation.
6 § Anmälningsskyldighet. I säkerhetstjänstlagen finns ett antal bestämmelser om berörda aktörers anmälningsskyldighet gentemot riksmyndigheterna. Denna paragraf har intagits i förslaget för att säkerställa att motsvarande anmälningsskyldighet hos aktörer verksamma på Åland föreligger gentemot de åländska myndigheterna.
7 § Straffbestämmelser. Landskapsregeringen har gått in för en lagstiftningsteknik som innebär att straffbestämmelserna i denna paragraf ges en tämligen generell formulering. Enligt landskapsregeringens bedömning fyller bestämmelserna med sina hänvisningar dels till 9 kap. i säkerhetstjänstlagen, dels till i denna paragraf 1-3 punkterna nämnda lagrum i strafflagen (FFS 39/1889) de grundlagsenliga krav på tydlighet och skärpa som måste ställas på straffbestämmelser, för att den enskildes rättssäkerhet inte ska äventyras. Visserligen kan det vara motiverat med fullständigt utskrivna straffbestämmelser i en blankettlag. Nackdelen härvidlag är att 9 kap. i säkerhetstjänstlagen innehåller paragrafhänvisningar som framgent kan komma att ändras. Detta medför att även blankettlagen måste ändras för att den åländska lagstiftningen om privata säkerhetstjänster ska hållas uppdaterad. Ett sådant lagstiftningsförfarande motverkar själva ändamålsenlighetsidén med blankettlagstiftningstekniken varför den lagtekniska lösning som landskapsregeringen stannat för är att föredra i detta fall.
Uppbyggnaden av strafflagen bygger på bl.a. den s.k. koncentrationsprincipen vilket innebär att alla straffbestämmelser med hot om fängelse ska vara samlade i strafflagen. I en situation där lagstiftningen till sitt omfång hela tiden ökar är det således tänkt att strafflagen ska vara det ställe där de mest klandervärda brotten, dvs. brotten mot bestämmelser som innehåller hot om fängelsestraff, i sin helhet finns samlade. Koncentrationsprincipen är en av de viktigaste principerna som hänför sig till totalreformen av strafflagen. En fördel med principen har ansetts vara att den gör det möjligt att lättare än förut bedöma hur olika bestämmelser förhåller sig till varandra. När alla de gärningar som kan bestraffas med fängelse finns samlade i strafflagen blir det t.ex. lättare att fastställa straffskalorna med hänsyn till hur klandervärda de olika gärningarna är i relation till varandra.
Till följd av att koncentrationsprincipen tillämpas inom strafflagstiftningen så innehåller 9 kap. 102–105 §§ i säkerhetstjänstlagen straffbestämmelser som endast möjliggör utdömande av bötesstraff i händelse av att någon handlar i strid mot bestämmelserna i densamma. Då någon i Finland uppsåtligen agerar i strid mot bestämmelserna i säkerhetstjänstlagen på ett sätt som motiverar utdömande av fängelsestraff tillämpas därstädes bestämmelser i strafflagen direkt, såsom bestämmelserna i 38 kap. 1 och 2 §§ samt 17 kap. 6 och 6 a §§ i strafflagen[2]. I säkerhetstjänstlagen hänvisas det endast till den typen av bestämmelser. Dylika hänvisningsbestämmelser, vilka återfinns i 101 § i säkerhetstjänstlagen, tjänar således endast som förbindelselänkar mellan säkerhetstjänstlagen och strafflagen med stöd av vilka det inte är möjligt att direkt utdöma straff. I de fall sådana straffbestämmelser hänför sig till ett rättsområde som faller inom ramen för lagtingets lagstiftningsbehörighet, vilket gäller vad beträffar rättsområdet för allmän ordning och säkerhet, får inte relevanta strafflagsbestämmelser automatisk rättsverkan på Åland på samma sätt som i Finland enbart genom att i den åländska lagstiftningen stipulera att sådana de facto informationsbestämmelser ska tillämpas på Åland.
För att motverka lagbrott och komma till rätta med de problem som kan uppstå om någon gör sig skyldig till (upprepade) grövre lagöverträdelser är det är av yttersta vikt att det även på Åland lagstiftningsvägen ges utrymme för att utdöma fängelsestraff, i händelse av att någon uppsåtligen handlar i strid med bestämmelserna blankettlagen. Om man i blankettlagen inte beaktade formuleringstekniken 101 § i säkerhetstjänstlagen såsom gjorts i förslaget skulle konsekvensen av detta bli att lagtillämparen endast informerades om vissa bestämmelser i strafflagen. Dessa bestämmelser skulle inte vara praktiskt användbara därför att de inte uttryckligen tillämpliggjorts på Åland på ett adekvat och överskådligt sätt. Därför har det i förslaget intagits straffbestämmelser som är formulerade på ett sådant sätt att de ifrågavarande bestämmelserna i strafflagen får praktisk rättsverkan på Åland. I och med detta erhålls ett heltäckande sanktionssystem som möjliggör samma effektiva lagföring som i Finland.
8 § Besvär. Besvärsbestämmelser syftar i allmänhet till att förmå förvaltningsmyndigheter att vinnlägga sig om att en god förvaltning upprätthålls till gagn för samhällsmedborgarna. Genom att införa besvärsbestämmelser i lagen får den enskilde tillgång till ett rättsäkerhetsinstrument som kan användas exempelvis då materiellt oriktiga förvaltningsbeslut fattats till nackdel för denne. Enligt 27 § 23 punkten i självstyrelselagen har riksdagen lagstiftningsbehörighet inom rättsområdet för rättsskipning med beaktande av bl.a. vad som föreskrivs i 25 § om förvaltningsrättskipning i självstyrelselagen. I det här fallet innebär det enligt 1 mom. att besvär över förvaltningsbeslut som Ålands polismyndighet fattat med stöd av blankettlagen anförs hos Ålands förvaltningsdomstol samt att besvär över lagligheten i landskapsregeringens beslut anförs hos högsta förvaltningsdomstolen (förutsatt att beslut i enligt med allmänna förvaltningsrättsliga principer är att anse som överklagbara). Besvärsbestämmelserna i självstyrelselagen gäller oavsett man tar in dem i en blankettlag eller inte. Likväl är det generellt till fördel att i informativt syfte ta in dem i lagstiftningen eftersom det klargör besvärsvägarna för den enskilde och i övrigt underlättar situationen för lagtillämparen.
I 2 mom. föreskrivs att om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat, ska ett beslut trots besvär iakttas omedelbart. Bestämmelsen i momentet handlar om temporära förbud som tillsynsmyndigheten har rätt att utfärda. Besvär gäller i allmänhet förvaltningsbeslut som innebär tolkning av lag. Det kan till exempel vara fråga om överklagande av tillstånds- eller skyldighetsrelaterade förvaltningsbeslut eller lagtillämpningsbeslut, där offentlig service beviljats eller avslagits. Det är däremot inte möjligt att anföra besvär över tillhandahållande av offentlig service såsom undervisning eller vårdåtgärder. Det är heller inte möjligt att anföra besvär över den faktiska utövningen av offentlig makt, som exempelvis polisens trafikdirigerande verksamhet. Ett antal av de materiella bestämmelserna i säkerhetstjänstlagen får anses vara ytterligare ett exempel på faktiskt utövning av offentlig makt gentemot vilken det inte ska vara möjligt att besvära sig. Om varje temporärt beslut, som kan komma att fattas med stöd av blankettlagen som ett led i den nödvändiga och faktiska utövningen av offentlig makt, vore överklagbart skulle situationen bli ohållbar. De som utövar makt gentemot enskilda, exempelvis väktare, skulle då i praktiken avhålla sig från att vidta de omedelbara åtgärder som krävs för att avvärja en situation som kan äventyra den allmänna ordningen och säkerheten. Ett skydd för människors säkerhet och egendom skulle därmed inte kunna upprätthållas effektivt. Därför har besvärsrätten avgränsats på det sätt som framgår av den föreslagna lagtexten nedan.
9 § Landskapsförordning. Bestämmelsen i 1 mom. har formulerats i överensstämmelse med den modell som tillämpas inom annan åländsk lagstiftning, exempelvis hälsovård och livsmedelskontroll. Ordalydelsen i paragrafen gör det möjligt att på ett smidigt sätt tillämpliggöra de riksförfattningar på förordnings- och beslutsnivå som i detalj reglerar verksamheten inom området för privata säkerhetstjänster och vad som i anslutning därtill ska iakttas på Åland. Ordalydelsen i paragrafen ger dessutom utrymme för landskapsregeringen att välja om landskapsförordningar inom det aktuella området i framtiden ska utformas som blankettförordningar eller som fulltextförordningar. Generellt sett är dock blankettförordningar att föredra eftersom det på Åland oftast inte finns någon anledning att i vidare bemärkelse avvika från Finlands regelverk på förordnings- och beslutsnivå.
Den befogenhet att utfärda bestämmelser rörande utformningen av formulär som enligt 111 § 2 mom. säkerhetstjänstlagen tillkommer Polisstyrelsen är att betrakta som en uppgift tillhörande lagstiftningens område. Som huvudregel föreslås att de i Finland fastställda formulären ska användas men att landskapsregeringen genom landskapsförordning skulle kunna utfärda bestämmelser om särskilda formulär för Åland, om de i Finland nyttjade formulären av någon anledning anses oändamålsenliga.
10 § Ikraftträdande. Avsikten är att lagen ska träda i kraft så snart som möjligt. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås därför i 1 mom. att datumet för ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om.
Genom bestämmelsen i 2 mom. upphävs den nuvarande regleringen på området för privata säkerhetstjänster och därmed säkerställs att det inte uppstår en oändamålsenlig dubbelreglering på området ifråga.
11 § Övergångsbestämmelser. I paragrafen finns bestämmelser för vad som ska iakttas inom området för privata säkerhetstjänster i samband med övergången till ett nytt regelverk.
2. Landskapslag om ändring av ordningslagen för landskapet Åland
9 § Farliga föremål. De föreslagna ändringarna utgör lagtekniska följdändringar till den föreslagna blankettlagen. I paragrafen föreslås att hänvisningen till 2010-års landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av lagen om privata säkerhetstjänster ersätts med en hänvisning till den i detta lagförslag avsedda blankettlagen. Dessutom föreslås några mindre språkliga justeringar.
18 § Allmänna bestämmelser om ordningsbot. I paragrafen föreslås en ändring av språklig karaktär. Den nuvarande formuleringen ger vid handen att de i paragrafen angivna hänvisningarna innefattar bestämmelser inom ramen för landskapets lagstiftningsbehörighet. Emellertid är detta missvisande eftersom de reglerar sådant som ligger inom ramen för riksdagens lagstiftningsbehörighet. Bestämmelsen är en renodlad informationsbestämmelse, något som inte direkt framgår av dess avfattning. Således föreslås en mindre språklig ändring som på ett tydligare sätt åskådliggör sakförhållandena.
3. Landskapslag om ändring av 3 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om sammankomster
3 § Hänvisningar. Ändringen är av lagteknisk natur föreslås införd av samma skäl som anges i detaljmotiveringen ovan till 9 § i föregående lagförslag.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.
1.
L A N D S K A P S L A G
om tillämpning på Åland av lagen om privata säkerhetstjänster
I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:
1 §
Lagens tillämpningsområde
Inom lagtingets behörighet och med i denna lag angivna avvikelser ska lagen om privata säkerhetstjänster (FFS 1085/2015, säkerhetstjänstlagen) tillämpas på Åland.
Ändringar i den i 1 mom. angivna lagen som hör till lagtingets behörighet ska tillämpas på Åland från tidpunkten för deras ikraftträdande i Finland, om inte annat följer av denna lag.
2 §
Förvaltningsuppgifter
De förvaltningsuppgifter som i Finland i enlighet med säkerhetstjänstlagen ankommer på Polisstyrelsen ska på Åland skötas av landskapsregeringen, till den del förvaltningen grundar sig på lagtingets lagstiftningsbehörighet på området. De förvaltningsuppgifter som i Finland i enlighet med samma lag ankommer på en lokal polisinrättning ska på Åland skötas av Ålands polismyndighet, till den del förvaltningen grundar sig på lagtingets lagstiftningsbehörighet på området.
Ifråga om sådana formulär som avses i 111 § 2 mom. i säkerhetstjänstlagen ska de i Finland fastställda formulären användas om inte landskapsregeringen genom landskapsförordning utfärdar bestämmelser om sådana formulär.
Ifråga om sådana i Finland meddelade godkännanden och utfärdade kort enligt riksförfattningar utfärdade med stöd av säkerhetstjänstlagen, till den del godkännandena och korten avser sådana uppgifter som är att hänföra till området för privata säkerhetstjänster, kan Ålands polismyndighet, under förutsättning att den person vilken godkännandet och kortet avser skriftligen kan styrka att denne uppfyller de i 3 § angivna språkkraven, enligt prövning fatta beslut om att nämnda godkännanden och kort får användas som behörighetsintyg för fullgörande av uppdrag på Åland, dock högst under den i Finland fastställda giltighetstiden för godkännandena och korten ifråga.
För i 3 mom. angivet beslut om godkännande av behörighet med hänsyn till språkkravet enligt 3 § debiteras en avgift i enlighet med vad som föreskrivs särskilt i med stöd av säkerhetstjänstlagen utfärdad riksförfattning.
3 §
Språkkrav
Den som enligt denna lag beviljats de tillstånd och erhållit de godkännanden som krävs för att på Åland vara verksam inom området för privata säkerhetstjänster och i övrigt uppfyller de krav som följer av tillämpningen av denna lag, ska kunna intyga att denne besitter sådana kunskaper i svenska som erfordras för att uppfylla de språkkrav som följer av bestämmelserna i 36 § i självstyrelselagen (1991:71) för Åland.
4 §
Hänvisningar
Hänvisningar i säkerhetstjänstlagen till bestämmelser i rikslagstiftningen ska, inom lagtingets behörighet, avse motsvarande bestämmelser i landskapslagstiftningen om sådana finns.
5 §
Bestämmelser som inte ska tillämpas
Bestämmelserna om delegationen för säkerhetsbranschen i 8 kap. i säkerhetstjänstlagen ska inte tillämpas på Åland.
6 §
Anmälningsskyldighet
Skyldigheterna enligt säkerhetstjänstlagen att göra anmälningar till Polisstyrelsen ska på Åland avse anmälningar till landskapsregeringen.
Skyldigheterna enligt säkerhetstjänstlagen att göra anmälningar till polisinrättning ska på Åland avse anmälningar till Ålands polismyndighet.
7 §
Straffbestämmelser
Utöver straffbestämmelserna i 9 kap. i säkerhetstjänstlagen tillämpas på Åland och inom lagtingets behörighet även bestämmelserna i
1) 38 kap. 1 och 2 §§ i strafflagen (FFS 39/1889) vid brott mot tystnadsplikten enligt 9, 34 och 67 §§ i säkerhetstjänstlagen,
2) 17 kap. 6 § i strafflagen vid motstånd mot person som upprätthåller ordningen samt
3) 17 kap. 6 a § i strafflagen vid olovligt utövande av näringsverksamhet inom säkerhetsbranschen.
8 §
Besvär
Besvär över förvaltningsbeslut som Ålands polismyndighet fattat med stöd av denna lag anförs hos Ålands förvaltningsdomstol. Besvär över lagligheten av landskapsregeringens beslut enligt denna lag anförs hos högsta förvaltningsdomstolen.
Om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat, ska ett beslut trots besvär iakttas omedelbart.
9 §
Landskapsförordning
Om inte ärendet hör till området för lag kan landskapsregeringen inom lagtingets behörighet genom landskapsförordning besluta att författningar som utfärdats med stöd av säkerhetstjänstlagen ska tillämpas på Åland oförändrade eller med de ändringar landskapsregeringen föreskriver.
Landskapsregeringen kan inom lagtingets behörighet även genom landskapsförordning besluta att sådana i 111 § 2 mom. avsedda föreskrifter ska tillämpas på Åland oförändrade eller med de ändringar landskapsregeringen föreskriver.
10 §
Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den
Genom denna lag upphävs landskapslagen (2010:29) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om privata säkerhetstjänster.
Genom denna lag upphävs även landskapslagen (2010:28) om ordningsvakter.
11 §
Övergångsbestämmelser
Den som när denna lag träder i kraft innehar en sådan auktorisation av bevakningsföretag i enlighet med vad som följer av den i 9 § 2 mom. angivna landskapslagen kan genom en anmälan till landskapsregeringen, som ska göras inom sex månader från denna lags ikraftträdande, meddela att den fortsätter sin verksamhet som innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen. Landskapsregeringen beviljar då innehavaren av auktorisation av bevakningsföretag näringstillstånd för säkerhetsbranschen avgiftsfritt.
En person som har blivit godkänd som ansvarig föreståndare för ett bevakningsföretag som avses i 1 mom. före ikraftträdandet av denna lag kan i de fall som avses i 1 mom. utan separat anmälan fortsätta som ansvarig föreståndare hos innehavaren av näringstillstånd för säkerhetsbranschen. Den ansvariga föreståndaren behöver i så fall inte genomgå den utbildning som avses i 77 § 1 mom. 2 punkten i säkerhetstjänstlagen för att fortsätta i uppgiften.
Under den övergångsperiod som avses i 1 mom. tillämpas på innehavare av auktorisation av bevakningsföretag de bestämmelser i denna lag som gäller innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen. De händelserapporter som avfattats före lagens ikraftträdande och som avses i 17 § i den tidigare lagen om privata säkerhetstjänster (FFS 282/2002) ska bevaras i fem år från den dag de avfattades, varefter de ska förstöras.
På ett ärende som gäller auktorisation av bevakningsföretag eller godkännande som ansvarig föreståndare och som har anhängiggjorts före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. I stället för auktorisation av bevakningsföretag beviljas sökanden ett näringstillstånd för säkerhetsbranschen.
Den som vid ikraftträdandet av denna lag får utöva ordningsvaktsverksamhet som kräver tillstånd enligt 24 § i säkerhetstjänstlagen eller säkerhetsskyddande verksamhet som kräver tillstånd enligt 60 § i säkerhetstjänstlagen, ska för att få fortsätta med sin verksamhet ansöka om näringstillstånd för säkerhetsbranschen inom två år från lagens ikraftträdande. Utövaren får då fortsätta sin verksamhet tills tillståndsärendet har avgjorts.
Innan ett tillstånd enligt 5 mom. har beviljats får en utövare av säkerhetsskyddande verksamhet för utförande av säkerhetsskyddsuppgifter som kräver godkännande inte anlita andra anställda hos utövaren än de som har ett giltigt godkännande som utförare av säkerhetsskyddsuppgifter. På straffansvaret för utövare av säkerhetsskyddande verksamhet tillämpas då 105 § 1 mom. 5 punkten i säkerhetstjänstlagen.
Om en auktorisation av bevakningsföretag eller ett godkännande som ansvarig föreståndare har återkallats tillfälligt enligt de bestämmelser som gällde när denna lag trädde i kraft, är återkallandet i kraft enligt de bestämmelser som gällde när lagen trädde i kraft.
Ett godkännande som väktare, ordningsvakt, utbildare av ordningsvakter, utbildare i användningen av maktmedel eller utförare av säkerhetsskyddsuppgifter som meddelats före denna lags ikraftträdande gäller den tid som godkännandet är i kraft jämte villkor och begränsningar. En person som tidigare har blivit godkänd som utbildare i användningen av maktmedel inom den del av specialutbildningen i användningen av maktmedel som gäller skjutvapen och som verkställare av skjutprov kan i enlighet med ett beslut om godkännande som utfärdats före lagens ikraftträdande arbeta som skytteinstruktör enligt denna lag.
På ett ärende som gäller godkännande som väktare, ordningsvakt, utbildare av ordningsvakter, utbildare i användningen av maktmedel eller utförare av säkerhetsskyddsuppgifter och som har anhängiggjorts före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.
Tillstånd att utse ordningsvakter som beviljats före denna lags ikraftträdande med stöd av 22 § i ordningslagen (2010:23) för landskapet Åland gäller jämte villkor och begräsningar under den tid tillståndet är i kraft. På ett ärende som gäller tillstånd att utse ordningsvakter och som har gjorts anhängigt före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.
Väktare och ordningsvakter får medföra en hund som uppfyller kraven enligt de bestämmelser som gällde vid lagens ikraftträdande i två år från det att en lydnadskontroll i enlighet med de tidigare bestämmelserna genomgåtts.
Om ett godkännande som väktare, ordningsvakt, utförare av säkerhetsskyddsuppgifter, utbildare i användning av maktmedel eller utbildare av ordningsvakter har återkallats tillfälligt enligt de bestämmelser som gällde när denna lag trädde i kraft, är återkallandet i kraft enligt de bestämmelser som gällde när lagen trädde i kraft.
2.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av ordningslagen för landskapet Åland
I enlighet med lagtingets beslut
upphävs 17 § 2 och 3 mom. samt 21 och 22 §§ ordningslagen (2010:23) för landskapet Åland samt
ändras lagens 9 och 18 §§, av dessa lagrum 18 § sådan den lyder i landskapslagen 2017/64 som följer:
9 §
Farliga föremål
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Saluföring av teleskopbatonger är förbjuden, om inte förvärvaren är en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen eller en anordnare av utbildning i användning av maktmedel i enlighet med landskapslagen ( : ) om tillämpning på Åland av lagen om privata säkerhetstjänster (blankettlagen). Det är förbjudet att inneha teleskopbatonger på allmän plats och i ett trafikmedel på allmän plats, utom om den som innehar vapnet är en i enlighet med blankettlagen avsedd väktare anställd av en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen eller ordningsvakt i arbetsuppdrag eller om det finns någon sådan godtagbar orsak till innehavet som har samband med överlåtelse av teleskopbatongen eller något annat bestäms i 12 § i denna lag.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
18 §
Allmänna bestämmelser om ordningsbot
I 2a kap. 8 § samt 7 kap. 3a och 3b §§ i strafflagen (FFS 39/1889) samt 1 § och 3 § 1 mom. i lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (FFS 754/2010) finns allmänna bestämmelser om ordningsbot.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna lag träder i kraft den
3.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av 3 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om sammankomster
I enlighet med lagtingets beslut ändras 3 § 1 mom. landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om sammankomster som följer:
3 §
Hänvisningar
Inom lagtingets behörighet ska hänvisningarna i 18 § och 23 § 4 mom. i lagen om sammankomster till lagen om privata säkerhetstjänster (FFS 1085/2015) avse landskapslagen ( : ) om tillämpning på Åland av lagen om privata säkerhetstjänster.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna lag träder i kraft den
| Mariehamn den 18 juni 2020 | |
|
L a n t r å d |
Veronica Thörnroos |
|
Föredragande minister |
Harry Jansson |
Bilaga – Finlands lag om privata säkerhetstjänster
Lag om privata säkerhetstjänster
(FFS 1085/2015)
1 kap.
Allmänna bestämmelser
Lagens syfte och tillämpningsområde
Syftet med denna lag är att trygga privata säkerhetstjänsters kvalitet och tillförlitlighet samt att främja samarbetet mellan myndigheterna och privata säkerhetstjänster.
Denna lag tillämpas på bevakningsrörelse, ordningsvaktsverksamhet och säkerhetsskyddande verksamhet (privata säkerhetstjänster).
Definitioner
I denna lag avses med
1) bevakningsrörelse utförande av bevakningsuppgifter i förvärvssyfte enligt uppdragsavtal,
2) bevakningsuppgift bevakning av egendom, skyddande av en persons integritet, avslöjande av brott som riktat sig mot bevakningsobjektet eller uppdragsgivaren samt utövande av tillsyn över sådana uppgifter,
3) butiksövervakning bevakningsuppgift som innebär bevakning av egendom som säljs i en butik,
4) livvaktsuppdrag bevakningsuppgift som omfattar skyddande av en persons integritet,
5) värdetransportuppdrag bevakningsuppgift som innebär bevakning av värdefull egendom som transporteras,
6) väktare den som anställd hos en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen utför bevakningsuppgifter,
7) bevakningsområde fastighet, byggnad, rum, konstruktion eller annan allmän eller privat plats eller annat allmänt eller privat område eller del av dessa som bevakningsuppgifterna hänför sig till och som specificerats i uppdragsavtalet,
8) bevakningsobjekt personer samt föremål och annan egendom som ska bevakas enligt uppdragsavtalet,
9) teleskopbatong för transport hopskjutbar batong som utfälld är minst 45 centimeter och högst 70 centimeter lång,
10) ordningsvaktsverksamhet verksamhet där ordningsvakter för ordningsvakternas tjänstgöringsområden utses och ordningsvakter förmedlas,
11) ordningsövervakningsuppgift upprätthållande av ordning och säkerhet samt förebyggande av brott och olyckor inom en ordningsvakts tjänstgöringsområde,
12) ordningsvakt den som har till uppgift att som anställd hos en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen eller i övrigt utföra ordningsövervakningsuppgifter,
13) ordningsvakts tjänstgöringsområde det område för vilket en ordningsvakt har utsetts,
14) säkerhetsskyddsuppgift planering, installering, reparation eller ändring av konstruktionsmässigt skydd eller elektroniska övervakningssystem samt planering av andra säkerhetsarrangemang,
15) säkerhetsskyddsuppgift som kräver godkännande installation, reparation eller ändring av elektroniska och mekaniska låssystem samt av inbrottslarmsystem och passagekontrollsystem, med undantag för anslutande kabeldragning,
16) säkerhetsskyddande verksamhet utförande av säkerhetsskyddsuppgifter i förvärvssyfte enligt uppdragsavtal,
17) utförare av säkerhetsskyddsuppgifter den som anställd hos en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen eller en utövare av säkerhetsskyddande verksamhet utför säkerhetsskyddsuppgifter som kräver godkännande, (12.8.2016/652)
18) innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen en fysisk eller juridisk person som har ett giltigt tillstånd att utöva verksamhet som enligt denna lag kräver tillstånd,
19) ansvarig föreståndare den som anställd hos en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen svarar för att tillståndshavarens verksamhet eller företag sköts i enlighet med denna lag; som anställd betraktas även en fysisk person som är innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen,
20) verksamhetsställe byggnad, konstruktion, rum eller annat utrymme som en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen använder för kundtjänst, mottagning av larm eller intern administration, och
21) huvudsakligt verksamhetsställe det verksamhetsställe från vilket verksamheten hos en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen huvudsakligen utövas eller är avsedd att utövas.
2 kap.
Bevakningsrörelse
Tillståndsplikt
Bevakningsrörelse får drivas av en fysisk eller juridisk person som avses i 1 § 1 eller 2 mom. i lagen angående rättighet att idka näring (122/1919) och som för detta har beviljats tillstånd som avses i denna lag (näringstillstånd för säkerhetsbranschen).
Närmare bestämmelser om näringstillstånd för säkerhetsbranschen finns i 6 kap.
Väktares uppgifter och tjänstgöringsområde
En väktares uppgift är att utföra bevakningsuppgifter på ett bevakningsområde.
Bevakningsuppgifter som omfattar bevakning av fristående egendom, skyddande av en persons integritet eller avslöjande av brott samt som stödjer eller annars anknyter till den bevakningsuppgift som utförs på bevakningsområdet kan utföras av väktare även på andra platser än bevakningsområden. (12.8.2016/652)
Förhållande till myndigheternas verksamhet
Uppdrag som innebär förbindelse att upprätthålla allmän ordning och säkerhet får inte tas emot i bevakningsrörelse. Bevakningsrörelse får inte drivas eller bevakningsuppgifter utföras på ett sätt som försvårar upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet eller förebyggande, avslöjande, utredning eller åtalsprövning av brott.
Om en väktare vid utförande av bevakningsuppgifter får kännedom om att ett brott som nämns i 15 kap. 10 § 1 mom. i strafflagen (39/1889) redan har begåtts, ska väktaren utan dröjsmål anmäla brottet till polisen. Anmälningsplikt föreligger dock inte, om väktaren skulle bli tvungen att ange någon som avses i 2 mom. i den paragrafen.
Allmänna principer som ska iakttas i bevakningsuppgifter
Den som utför bevakningsuppgifter ska handla korrekt och opartisk samt främja försonlighet.
Bevakningsuppgifter ska utföras utan att orsaka större skada eller olägenhet än vad som är nödvändigt för att uppgifterna ska kunna utföras. Den som utför bevakningsuppgifter får inte göra större ingrepp i någons rättigheter än vad som är nödvändigt för att uppgifterna ska kunna utföras. De åtgärder som vidtas när uppgifterna utförs ska vara motiverade i förhållande till hur viktiga och brådskande uppgifterna är samt till situationen som helhet.
Information om grunden för en åtgärd
En väktare i bevakningsuppgifter ska informera den som blir föremål för väktarens åtgärder eller en företrädare för den personen om vad åtgärderna grundar sig på, om detta inte är omöjligt på grund av personens tillstånd eller övriga förhållanden.
I syfte att få riktigheten av en åtgärd konstaterad ska den som blir föremål för åtgärden eller dennes företrädare vid behov anvisas att ta kontakt med den ansvariga föreståndaren. För att den ansvariga föreståndaren ska kunna kontaktas ska dennes namn och kontaktuppgifter uppges in samband med anvisningen.
Händelserapport
För att trygga den myndighetstillsyn som polisen utövar, rättsskyddet för dem som blir föremål för åtgärder samt uppdragsgivarnas rätt att ta del av uppgifter ska en väktare som i samband med bevakningsuppgifter observerar ett händelseförlopp som föranleder ett gripande eller användning av maktmedel omedelbart avfatta en skriftlig redogörelse för händelseförloppet (händelserapport). En väktare får avfatta en händelserapport också över andra händelseförlopp som föranleder åtgärder. Av händelserapporten ska väktarens iakttagelser och åtgärder i samband med händelsen framgå. Efternamn, förnamn, personbeteckningar och adressuppgifter för de personer som har varit föremål för åtgärderna får nämnas i rapporten. (12.8.2016/652)
Innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen ska bevara sina händelserapporter i två år från utgången av det kalenderår då de skrevs, varefter de händelserapporter som innehåller personuppgifter ska förstöras utan dröjsmål och senast inom en månad. Rapporterna ska förvaras ordnade på ett sådant sätt att rapporterna för varje uppdrag kan tas fram utan dröjsmål. Om uppgifterna lagras med hjälp av automatisk databehandling, ska de uppgifter som behövs för tillsynen finnas att tillgå i klartext.
Uppdragsgivaren och de tillsynsmyndigheter som avses i 84 § 2 mom. har rätt att få en kopia av en händelserapport. Om väktaren i enlighet med 16 § 2 mom. friger en person som han eller hon har gripit, ska händelserapporten utan dröjsmål lämnas till polisinrättningen på den ort där brottet begicks.
Tystnadsplikt
De som utövar verksamhet som kräver näringstillstånd för säkerhetsbranschen, ansvariga föreståndare och väktare får inte obehörigen röja eller till nytta för sig själv eller någon annan eller i syfte att skada någon annan utnyttja det som de i sin bevakningsrörelse eller bevakningsuppgift har fått veta om säkerhetsarrangemang, företagshemligheter eller omständigheter som hör till privatlivet och som en uppdragspart eller arbetsgivaren håller hemliga eller som är sekretessbelagda. (10.8.2018/619)
Såsom obehörigt röjande anses inte att uppgifterna röjs för en polisman för att ett brott ska kunna avslöjas eller utredas.
Tystnadsplikten består även efter det att uppgiften har slutförts.
Godkännande som väktare
Som väktare kan den godkännas som
1) har fyllt 18 men inte 68 år,
2) med godkänt resultat har genomfört ett sådant avsnitt av grundexamen inom säkerhetsbranschen, eller motsvarande grundexamen, enligt lagen om yrkesutbildning (531/2017), som uppfyller de krav som föreskrivs genom förordning av inrikesministeriet och som innefattar en utbildning som åtminstone omfattar undervisningsämnen där bevakningsbranschen, bevakningsrörelse, väktares rättigheter och skyldigheter samt väktares uppgifter behandlas, eller ett sådant avsnitt av en yrkesexamen inom säkerhetsbranschen, eller motsvarande yrkesexamen, som innefattar utbildning som omfattar ovannämnda undervisningsämnen (grundutbildning för väktare), och (13.7.2018/549)
3) är känd som redbar och tillförlitlig och till sina personliga egenskaper är lämplig som väktare.
En sökande godkänns som väktare av en polisinrättning. Ett godkännande som väktare innebär att ett tidigare gällande godkännande som väktare förfaller. (12.8.2016/652)
Den som har en tidigare utbildning som motsvarar grundutbildningen för väktare kan trots bestämmelserna i 1 mom. 2 punkten på nytt godkännas som väktare på ansökan som ska göras innan det tidigare godkännandet som väktare upphörde att gälla. (12.8.2016/652)
Ett godkännande som väktare är i kraft i högst fem år, dock högst tills väktaren fyller 68 år.
11 § (12.8.2016/652)
Villkor och begränsningar i ett godkännande som väktare samt ändring av dem
En polisinrättning kan av särskilda skäl, med anledning av sökandens utbildning, personliga egenskaper eller andra motsvarande omständigheter, förena ett godkännande som väktare med villkor och begränsningar som gäller tid, geografiskt område eller bevakningsuppgifter. En polisinrättning kan med anledning av förändringar i väktarens utbildning, personliga egenskaper eller andra motsvarande omständigheter ändra villkor och begränsningar som ett godkännande som väktare har förenats med.
Godkännande som tillfällig väktare
Den som inte har grundutbildning för väktare men uppfyller kraven i 10 § 1 mom. 1 och 3 punkten kan godkännas som väktare för högst fyra månader (tillfällig väktare), om han eller hon med godkänt resultat har genomfört ett sådant avsnitt av grundexamen inom säkerhetsbranschen, eller motsvarande grundexamen, enligt lagen om yrkesutbildning som uppfyller de krav som föreskrivs genom förordning av inrikesministeriet eller ett sådant avsnitt av yrkesexamen inom säkerhetsbranschen, eller motsvarande yrkesexamen, som innefattar grundläggande insikter i de undervisningsämnen som avses i 10 § 1 mom. 2 punkten (utbildning som tillfällig väktare). (13.7.2018/549)
Som tillfällig väktare kan även den godkännas som uppfyller kraven i 10 § 1 mom. 1 och 3 punkten men inte har genomgått utbildning som tillfällig väktare enligt 1 mom. i denna paragraf, om han eller hon har övergått i anställning hos en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen i samband med en sådan överlåtelse av rörelse som avses i 1 kap. 10 § i arbetsavtalslagen (55/2001). Personen har då endast rätt att arbeta som tillfällig väktare i uppgifter enligt det uppdrag som gäller överlåtelsen av rörelsen. Den som har godkänts som tillfällig väktare med stöd av detta moment har i sina bevakningsuppgifter inte de rättigheter som anges i 15–17 §.
En sökande godkänns som tillfällig väktare av en polisinrättning. En polisinrättning kan av särskilda skäl förena ett godkännande som tillfällig väktare med villkor och begränsningar som avses i 11 §. (12.8.2016/652)
Ansökan och beslut om godkännande som väktare
Ansökan om att bli godkänd som väktare ska lämnas till en polisinrättning. Ansökan kan anhängiggöras elektroniskt. Sökanden ska dock personligen infinna sig på polisinrättningen om det är behövligt av någon särskild orsak. (12.8.2016/652)
När ett godkännande som väktare meddelas i enlighet med ansökan, får sökanden inte något separat beslut eller någon besvärsanvisning.
Väktarkort
Den som har godkänts som väktare får ett väktarkort av en polisinrättning. Väktaren ska bära med sig kortet i bevakningsuppgifter och på begäran visa upp det för den som är föremål för en åtgärd av väktaren, för uppdragsgivarens företrädare, för sin arbetsgivare och för företrädare för i 84 § avsedd tillsynsmyndighet. Ett intyg som polisen vid behov utfärdar över godkännandet som väktare fungerar som väktarkort innan det egentliga väktarkortet överlämnas till väktaren. (12.8.2016/652)
En väktare ska ansöka om en dubblett av väktarkortet utan dröjsmål hos en polisinrättning, om
1) väktarens personuppgifter har ändrats,
2) väktaren med godkänt resultat har genomgått utbildning enligt 18 § 2 mom. eller hunden med väktaren som förare har godkänts i den i 21 § avsedda lydnadskontrollen och detta inte har antecknats på väktarkortet, eller
3) väktarkortet har förkommit eller förstörts.
Ett väktarkort ska omedelbart överlämnas till polisen, om godkännandet som väktare har återkallats eller om en väktare får ett nytt väktarkort under den giltighetstid för godkännandet som har antecknats på det tidigare utfärdade väktarkortet.
Väktares rätt att vägra tillträde till bevakningsområdet och att avlägsna personer från området
En väktare har rätt att vägra en person tillträde till bevakningsområdet eller att avlägsna en person därifrån, om
1) det utifrån personens hotelser eller övriga beteende på sannolika grunder kan misstänkas att han eller hon gör sig skyldig till brott som riktar sig mot egendom på bevakningsområdet eller mot uppdragsgivarens eller en av denne anställd persons liv, hälsa eller frihet, eller
2) det är uppenbart att personen enligt de villkor som uppdragsgivaren har ställt inte har rätt att vistas på bevakningsområdet.
En väktare har inte rätt att vägra en person tillträde till bevakningsområdet eller att avlägsna en person därifrån, om bevakningsområdet ska anses vara en sådan plats som anges i 2 § 1 punkten underpunkt a i ordningslagen (612/2003).
Väktares rätt att gripa och säkerhetsvisitera personer
En väktare i bevakningsuppgifter har rätt att gripa en person som misstänks för brott, om denne anträffas på bar gärning eller flyende fot och om fängelse kan följa på brottet eller om brottet är lindrig misshandel, snatteri, lindrig förskingring, lindrigt olovligt brukande, lindrig bruksstöld av motordrivet fortskaffningsmedel, lindrig skadegörelse eller lindrigt bedrägeri. En väktare får också gripa den som enligt efterlysning utfärdad av en myndighet har förklarats anhållen eller häktad.
Den gripne ska utan dröjsmål överlämnas till polisen. Om det inte är möjligt att överlämna den gripne till polisen inom skälig tid, får väktaren dock med en polismans och den gripnes samtycke avstå från att överlämna den gripne till polisen och utan dröjsmål frige honom eller henne, om endast böter kan följa på brottet och om den gripnes identitet är känd eller den gripne går med på att lämna väktaren de uppgifter som behövs för att klarlägga den gripnes identitet.
När en väktare utövar rätten att gripa en person, har väktaren rätt att kroppsvisitera den som gripits och undersöka de saker som den gripne har med sig, för att förvissa sig om att denne inte innehar föremål eller ämnen med vilka han eller hon kan utsätta sig själv eller andra för fara. Väktaren har rätt att frånta den gripne farliga föremål och ämnen som har påträffats vid visitationen. De föremål och ämnen som fråntagits den gripne ska utan dröjsmål överlämnas till polisen eller, om den gripne inte överlämnas till polisen, återlämnas till den gripne vid frigivningen, om det inte enligt lag finns något hinder för det.
Användning av maktmedel
Om en person genom att göra motstånd försöker undgå att bli vägrad tillträde, avlägsnad, gripen eller säkerhetsvisiterad eller flyr gripandet, har väktaren rätt att använda sådana maktmedel som behövs för att vägra personen tillträde eller avlägsna, gripa eller säkerhetsvisitera honom eller henne och som kan anses försvarbara med beaktande av hur personen uppträder, hur viktigt och brådskande uppdraget är och hur farligt motståndet är samt övriga omständigheter.
Bestämmelser om ansvarsfrihetsgrunder och bestämmelser om lindring av straffansvar vid excess i samband med användning av maktmedel finns i 4 kap. 6 § 3 mom. och 7 § i strafflagen.
Maktmedelsredskap och rätt att bära dem
Maktmedelsredskap som väktare får bära är skjutvapen enligt 2 § i skjutvapenlagen (1/1998), gasspray enligt 11 § i den lagen, handbojor samt högst 70 centimeter långa batonger och teleskopbatonger.
Maktmedelsredskap får endast bäras av väktare som har fått utbildning i användning av maktmedelsredskap. Väktare i bevakningsuppgifter får inte i onödan bära maktmedelsredskap. Tillfälliga väktare får inte bära maktmedelsredskap i arbetet.
En sådan innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen som driver bevakningsrörelse och vars väktare bär maktmedelsredskap i bevakningsuppgifter ska ordna repetitionsutbildning i användning av maktmedelsredskap för sina väktare minst en gång om året eller övervaka att väktarna genomgår sådan repetitionsutbildning på annat sätt.
Endast väktare som har genomgått repetitionsutbildning i användning av maktmedelsredskap får bära och använda maktmedelsredskap. En väktare behöver emellertid inte genomgå repetitionsutbildning det år då han eller hon har slutfört sin grundutbildning för väktare.
Rätt att bära skjutvapen
Skjutvapen får bäras endast i livvakts- eller värdetransportuppdrag samt, om det med hänsyn till omständigheterna är nödvändigt för uppdraget, vid bevakning av ett bevakningsområde som är viktigt med tanke på ett betydande allmänt intresse.
För att en väktare ska få bära skjutvapen krävs det att väktaren årligen visar att han eller hon har tillräcklig skicklighet i hanteringen av skjutvapen och tillräcklig skjutskicklighet.
Om en väktare har använt skjutvapen vid utförandet av en bevakningsuppgift, ska innehavaren av näringstillstånd för säkerhetsbranschen utan dröjsmål göra en anmälan om saken till polisinrättningen på den ort där detta skedde.
Hur maktmedelsredskap ska bäras
En väktare ska bära sina maktmedelsredskap under dräkten så att de inte kan observeras av andra.
Om väktarens maktmedelsredskap inte kan bäras under dräkten får de, med undantag av skjutvapen, bäras i stängbara fickor som ingår i dräkten eller i slutna hölster som fästs vid bältet eller ingår i dräkten. En batong får dock bäras synlig till den del som den på grund av sin storlek inte kan bäras under dräkten eller i ett slutet hölster. Skjutvapen får bäras på ett sådant sätt att det kan observeras av andra endast när uppgiften eller situationens farlighet i undantagsfall förutsätter det.
Om någon annan dräkt än väktares dräkt används i bevakningsuppgifter, ska alla maktmedelsredskap bäras under dräkten så att de inte kan observeras av andra.
Rätt att medföra hund
Om det är behövligt för en väktare i bevakningsuppgifter att medföra hund vid utförandet av uppgifterna, får väktaren medföra en hund som med väktaren som förare har godkänts i lydnadskontroll som motsvarar de krav som Polisyrkeshögskolan har fastställt. Dessutom förutsätts det att
1) hunden är minst två men högst 10 år gammal,
2) hunden är registrerad och identifikationsmärkt så att den på ett tillförlitligt sätt kan identifieras,
3) väktaren har kontroll över hunden, och
4) hunden inte till sina egenskaper har visat sig vara olämplig att medföras i bevakningsuppgifter.
En väktare får i bevakningsuppgifter medföra en hund som uppfyller kraven i 1 mom. i två år från det att den godkänts så som avses i det momentet.
Tillfälliga väktare får inte medföra hund.
Användning av väktares dräkt
En väktare i bevakningsuppgifter ska bära väktares dräkt. Väktare som är anställda hos samma innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen i likadana uppgifter ska vara enhetligt klädda. (12.8.2016/652)
Om uppgiften kräver det får väktare vid butiksövervakning och i andra motsvarande uppgifter som syftar till avslöjande av brott samt i livvaktsuppdrag och värdetransportuppdrag använda annan klädsel än väktares dräkt.
Väktares dräkt får användas endast av en väktare i bevakningsuppgifter. Genom beslut av en ansvarig föreståndare får den som godkänts som väktare och som är anställd hos en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen dock använda väktares dräkt också i andra sammanhang som representant för innehavaren och andra personer använda dräkten vid teaterföreställningar och andra motsvarande föreställningar. Dräkten ska hanteras så att klädesplagg som hör till den inte kommer i händerna på obehöriga.
Väktares dräkt
En väktares dräkt ska vara snygg och saklig. Dräkten ska vara sådan att väktaren med hjälp av den kan identifieras som väktare. Av dräkten ska det framgå hos vilken innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen väktaren är anställd.
En väktares dräkt samt märken och texter på dräkten ska tydligt skilja sig från uniformer och militärdräkter som polisen, gränsbevakningsväsendet, Tullen, Brottspåföljdsmyndigheten och räddningsförvaltningen använder samt från officiella märken och texter på dessa uniformer och militärdräkter.
Polisstyrelsen kan förbjuda användningen av en dräkt, ett märke eller en text som inte motsvarar bestämmelserna i denna lag eller i en förordning av inrikesministeriet som har utfärdats med stöd av denna lag.
3 kap.
Ordningsvaktsverksamhet
24 § (12.8.2016/652)
Tillståndsplikt
Ordningsövervakningsuppgifter som grundar sig på uppdragsavtal får i förvärvssyfte utövas av en sådan i 1 § 1 eller 2 mom. i lagen angående rättighet att idka näring avsedd fysisk eller juridisk person som har fått näringstillstånd för säkerhetsbranschen.
Ordningsövervakningsuppgifter enligt 1 mom. får med avvikelse från vad som föreskrivs i det momentet utövas utan näringstillstånd för säkerhetsbranschen vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar som avses i 26 § 1 mom. 1 punkten.
Ordningsvakters uppgifter och tjänstgöringsområde
En ordningsvakts uppgift är att utföra ordningsövervakningsuppgifter inom tjänstgöringsområden som avses i 26 eller 28 §.
En ordningsvakt ska iaktta de befallningar och order som polisen samt räddningsmyndigheter och övriga myndigheter meddelar inom ramen för sina befogenheter.
Till ordningsvakt får utses endast en person som har ett av polisen meddelat giltigt godkännande som ordningsvakt.
Rätt att utse ordningsvakter
Ordningsvakter får utses av
1) arrangörer av allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar för en allmän sammankomst eller offentlig tillställning som avses i lagen om sammankomster (530/1999),
2) arrangörer av privata tillställningar för en privat tillställning,
3) dem som driver en campingplats för en campingplats som avses i lagen om friluftsliv (606/1973),
4) befälhavaren på ett fartyg för ett i 15 kap. i sjölagen (674/1994) avsett fartyg som befordrar passagerare,
5) utövare av inkvarteringsverksamhet eller förplägnadsverksamhet för en inkvarteringsrörelse eller förplägnadsrörelse som avses i lagen om inkvarterings- och förplägnadsverksamhet (308/2006), och
6) universitet eller yrkeshögskolor för ett i universitetslagen (558/2009) avsett universitets eller en i yrkeshögskolelagen (932/2014) avsedd yrkeshögskolas verksamhetsställe.
En ordningsvakt kan också utses för den omedelbara närheten av en offentlig tillställning, en campingplats, ett fartyg eller en inkvarterings- och förplägnadsrörelse som avses i 1 mom., för de parkeringsområden som behövs vid ordnandet av en allmän sammankomst eller offentlig tillställning och för de vägområden som leder till parkeringsområdena samt för andra liknande områden som hänför sig till ordnandet av en tillställning. En ordningsvakts tjänstgöringsområde får dock inte bli större än vad som är nödvändigt för att upprätthålla ordningen och säkerheten.
Polisinrättningen på den ort där ett område som avses i 1 mom. 3 punkten eller en rörelse som avses i 1 mom. 5 punkten är belägen kan ålägga verksamhetsutövaren att utse ett tillräckligt antal ordningsvakter för området eller rörelsen, om det för upprätthållandet av ordningen och säkerheten finns särskilda skäl för detta.
Ordningsövervakningsuppgifter vid tillställningar som avses i 1 mom. 2 punkten får endast skötas av innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen. (12.8.2016/652)
Ytterligare krav på behörighet för att arbeta som ordningsvakt
Om en ordningsvakts uppgifter eller säkerhet i arbetet så kräver, kan polisinrättningen på den ort där tjänstgöringsområdet finns kräva att ordningsvakten vid tillställningar eller på områden eller platser som avses i 26 §, utöver den utbildning som avses i 35 § 1 mom. 3 punkten, med godkänt resultat har genomgått en sådan tilläggsutbildning i användning av maktmedel som uppfyller de krav som Polisstyrelsen har fastställt (tilläggsutbildning för ordningsvakter i användning av maktmedel).
Rätt att utse ordningsvakter som ska bistå polisen eller gränsbevakningsväsendet
Om det inte är ändamålsenligt att upprätthålla ordning och säkerhet på något annat sätt och upprätthållandet av ordning och säkerhet kräver det av grundad anledning, kan polisinrättningen på den ort där ett område eller en plats finns eller från vilken ett trafikmedel avgår bevilja tillstånd att utse ordningsvakter som ska bistå polisen eller gränsbevakningsväsendet
1) vid ett verksamhetsställe för hälso- och sjukvården, med undantag för skolhem och barnskyddsanstalter, på ansökan av den som innehar verksamhetsstället,
2) vid Folkpensionsanstaltens verksamhetsställen på ansökan av Folkpensionsanstalten,
3) vid en arbets- och näringsbyrå på ansökan av arbets- och näringsbyrån,
4) i ett köpcentrum på ansökan av köpcentrumets innehavare,
5) vid en trafikstation på ansökan av trafikstationens innehavare,
6) i en hamn på ansökan av hamnens innehavare,
7) på en flygplats på ansökan av flygplatsens innehavare,
8) i kollektiva trafikmedel på ansökan av den som innehar trafikmedlet, eller
9) i förläggningar eller flyktingslussar som avses i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel (746/2011) på ansökan av förläggningens eller flyktingslussens innehavare eller Migrationsverket.
I ett tillstånd att utse ordningsvakter ska ordningsvakternas tjänstgöringsområde avgränsas till den plats eller det trafikmedel som avses i tillståndet och vid behov till dess omedelbara närhet.
Ett tillstånd att utse ordningsvakter är i kraft i högst fem år. Tillståndet kan förenas med villkor som gäller ordningsvakternas utbildning, bärande av maktmedelsredskap, ordningsvakternas tjänstgöringsområde samt placeringen av ordningsvakter och ordningsvakternas antal. Den polisinrättning som har beviljat ett tillstånd att utse ordningsvakter kan vid behov återkalla tillståndet samt ändra dess villkor eller giltighetstid på grund av sådana förändringar i omständigheterna som inverkar väsentligt på upprätthållandet av ordning och säkerhet inom tjänstgöringsområdet.
Ordningsövervakningsuppgifter på sådana områden och platser som avses i denna paragraf får endast skötas av en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen som kan låta uppgifterna utföras av en hos innehavaren anställd ordningsvakt som uppfyller kraven i 35 § och som på ett godkänt sätt har genomgått den utbildning som avses i 10 § 1 mom. 2 punkten eller har ett giltigt godkännande som väktare och som inte har fyllt 68 år. (12.8.2016/652)
Principer för verksamheten
En ordningsvakt ska i sin verksamhet prioritera sådana åtgärder som främjar allmänhetens säkerhet.
En ordningsvakt ska handla korrekt och opartisk samt främja försonlighet. Ordningsvakten ska i första hand genom råd och uppmaningar upprätthålla ordningen och säkerheten inom sitt tjänstgöringsområde.
De åtgärder som en ordningsvakt vidtar ska vidtas på ett sådant sätt att inte större skada eller olägenhet orsakas än vad som är nödvändigt för att ordningsvaktens uppdrag ska kunna utföras. Åtgärderna ska vara motiverade i förhållande till ordningsvaktens uppdrag och till den nytta som eftersträvas med dem.
Ordningsvakters anmälningsplikt och skyldighet att vidta åtgärder
Om en ordningsvakt får kännedom om omständigheter som uppenbarligen äventyrar säkerheten, ska han eller hon utan dröjsmål underrätta arrangören av tillställningen eller innehavaren av området om dem, och omedelbart vidta åtgärder för att varna allmänheten och dirigera allmänheten bort från det farliga området samt avlägsna orsaken till faran eller vidta andra brådskande åtgärder som behövs för att upprätthålla säkerheten.
Om de åtgärder som arrangören av tillställningen eller innehavaren av området och ordningsvakten har vidtagit för att avvärja fara inte har varit tillräckliga, ska ordningsvakten underrätta polisen och vid behov räddningsmyndigheterna om de omständigheter som äventyrar säkerheten.
Om en ordningsvakt vid utförande av ordningsövervakningsuppgifter får kännedom om att ett i 15 kap. 10 § 1 mom. i strafflagen avsett brott har begåtts, ska ordningsvakten utan dröjsmål anmäla brottet till polisen. Anmälningsplikt föreligger dock inte, om ordningsvakten skulle bli tvungen att ange någon som avses i 2 mom. i den paragrafen.
Information om grunden för en åtgärd
En ordningsvakt i ordningsövervakningsuppgifter ska informera den som blir föremål för ordningsvaktens åtgärder eller en företrädare för den personen om vad åtgärderna grundar sig på, om detta inte är omöjligt på grund av personens tillstånd eller övriga förhållanden.
Om ordningsvakten är anställd hos en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen ska den som blir föremål för ordningsvaktens åtgärder eller dennes företrädare vid behov anvisas att ta kontakt med den ansvariga föreståndaren i syfte att få riktigheten av åtgärderna konstaterade. För att den ansvariga föreståndaren ska kunna kontaktas ska dennes namn och kontaktuppgifter uppges i samband med anvisningen att ta kontakt.
Skyddande av utomstående och av miljön
En ordningsvakt ska övervaka att en tillställning inte medför fara eller oskäliga störningar för utomstående, trafiken eller hemfriden. Ordningsvakten ska inom sitt tjänstgöringsområde också övervaka att annans egendom inte skadas och att miljön inte orsakas annan skada än vad som kan anses godtagbart med hänsyn till tillställningens syfte och övriga omständigheter.
Om en ordningsvakt får kännedom om omständigheter som avses i 1 mom. ska ordningsvakten utan dröjsmål underrätta arrangören av tillställningen eller innehavaren av området om dem och omedelbart vidta åtgärder för att avvärja faran, störningen eller skadan.
Om de åtgärder som arrangören av tillställningen eller innehavaren av området och ordningsvakten har vidtagit för att avvärja fara, störning eller skada som avses i 1 mom. inte har varit tillräckliga, ska ordningsvakten underrätta polisen och vid behov räddningsmyndigheterna om faran, störningen eller skadan.
Händelserapport
För att trygga den myndighetstillsyn som polisen utövar, rättsskyddet för dem som blir föremål för åtgärder samt uppdragsgivarnas rätt att ta del av uppgifter ska en ordningsvakt som i samband med ordningsövervakningsuppgifter observerar ett händelseförlopp som föranleder ett gripande eller användning av maktmedel omedelbart avfatta en skriftlig redogörelse för händelseförloppet (händelserapport). En ordningsvakt får avfatta en händelserapport också över andra händelseförlopp som föranleder åtgärder. Av händelserapporten ska ordningsvaktens iakttagelser och åtgärder i samband med händelsen framgå. Efternamn, förnamn, personbeteckningar och adressuppgifter för de personer som har varit föremål för åtgärderna får nämnas i rapporten. (12.8.2016/652)
Innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen, andra som förmedlar ordningsvakter och tillhandahåller ordningsvaktstjänster samt ordningsvakternas arbetsgivare ska bevara sina händelserapporter i två år från utgången av det kalenderår då de skrevs, varefter de händelserapporter som innehåller personuppgifter ska förstöras utan dröjsmål och senast inom en månad. Rapporterna ska förvaras ordnade på ett sådant sätt att rapporterna för varje uppdrag kan tas fram utan dröjsmål. Om uppgifterna lagras med hjälp av automatisk databehandling, ska de uppgifter som behövs för tillsynen finnas att tillgå i klartext.
Uppdragsgivare och de tillsynsmyndigheter som avses i 84 § 2 mom. har rätt att få kopior av händelserapporterna. Om ordningsvakten i enlighet med 45 § 2 mom. friger en person som han eller hon har gripit, ska händelserapporten utan dröjsmål lämnas till polisinrättningen på den ort där brottet begicks.
Tystnadsplikt
Den som utövar verksamhet som kräver näringstillstånd för säkerhetsbranschen, ansvariga föreståndare och ordningsvakter får inte obehörigen röja eller till nytta för sig själv eller någon annan eller i syfte att skada någon annan utnyttja det som de i sin ordningsvaktsverksamhet eller ordningsövervakningsuppgift har fått veta om säkerhetsarrangemang, företagshemligheter eller omständigheter som hör till privatlivet och som en uppdragspart, arbetsgivaren, innehavaren av ett tjänstgöringsområde eller arrangören av en tillställning håller hemliga eller som är sekretessbelagda. (10.8.2018/619)
Såsom obehörigt röjande anses inte att uppgifterna röjs för en polisman för att ett brott ska kunna avslöjas eller utredas.
Tystnadsplikten består även efter det att uppgiften har slutförts.
Godkännande som ordningsvakt
Som ordningsvakt kan den godkännas som
1) har fyllt 18 år,
2) är känd som redbar och tillförlitlig och till sina personliga egenskaper är lämplig för uppgiften,
3) med godkänt resultat har genomgått en utbildning som uppfyller de krav som föreskrivs genom förordning av inrikesministeriet och som åtminstone omfattar undervisningsämnen där ordningsvaktsverksamhet, ordningsvakters uppgifter samt ordningsvakters rättigheter och skyldigheter behandlas (grundutbildning för ordningsvakter), och
4) med godkänt resultat tidigast sex månader före ansökan om ett nytt godkännande har genomgått en repetitionsutbildning som uppfyller de krav som föreskrivs genom förordning av inrikesministeriet (repetitionsutbildning för ordningsvakter), om den som ansöker om godkännande som ordningsvakt redan tidigare har godkänts som ordningsvakt med stöd av 3 punkten.
Den som har en tidigare utbildning som motsvarar grundutbildningen för ordningsvakter kan trots bestämmelserna i 1 mom. 3 punkten på nytt godkännas som ordningsvakt på ansökan som ska göras innan det tidigare godkännandet som ordningsvakt har upphört att gälla. En förutsättning för godkännandet är även då att sökanden med godkänt resultat har genomgått den föreskrivna repetitionsutbildningen för ordningsvakter.
En sökande godkänns som ordningsvakt av en polisinrättning. Ett godkännande som ordningsvakt innebär att ett tidigare gällande godkännande som ordningsvakt förfaller. (12.8.2016/652)
Ett godkännande som ordningsvakt är i kraft i högst fem år.
36 § (12.8.2016/652)
Villkor och begränsningar i ett godkännande som ordningsvakt samt ändring av dem
En polisinrättning kan av särskilda skäl, med anledning av sökandens utbildning, personliga egenskaper eller andra motsvarande omständigheter, förena ett godkännande som ordningsvakt med villkor och begränsningar som gäller tid, geografiskt område eller ordningsövervakningsuppgifter. En polisinrättning kan med anledning av förändringar i ordningsvaktens utbildning, personliga egenskaper eller andra motsvarande omständigheter ändra villkor och begränsningar som ett godkännande som ordningsvakt har förenats med.
Tillfälliga ordningsvakter
Med beaktande av en tillställnings omfattning och natur kan polisinrättningen på den ort där tillställningen ordnas, av särskilda skäl som ordningsvakt vid en enskild tillställning enligt lagen om sammankomster eller vid likartade tillställningar som ordnas av samma arrangör på samma plats för högst fyra månader under ett år godkänna en person som endast uppfyller kraven i 35 § 1 mom. 1 och 2 punkten. En sådan ordningsvakt har inte de befogenheter som anges i 42 § 2 mom. och 43 §.
Vid tillställningar för vilka det utses en i denna paragraf avsedd ordningsvakt ska det alltid också finnas ett tillräckligt antal ordningsvakter har genomgått grundutbildningen för ordningsvakter eller motsvarande tidigare utbildning.
Ansökan och beslut om godkännande som ordningsvakt
Ansökan om att bli godkänd som ordningsvakt ska lämnas till en polisinrättning. Ansökan kan anhängiggöras elektroniskt. Sökanden ska dock personligen infinna sig på polisinrättningen om det är behövligt av någon särskild orsak. (12.8.2016/652)
När ett godkännande som ordningsvakt meddelas i enlighet med ansökan, får sökanden inte något separat beslut eller någon besvärsanvisning.
Ordningsvaktskort och intyg över godkännande
Den som har godkänts som ordningsvakt får ett ordningsvaktskort av en polisinrättning. Ordningsvakten ska bära med sig kortet i ordningsövervakningsuppgifter och på begäran visa upp det för den som är föremål för en åtgärd av ordningsvakten, för uppdragsgivarens företrädare, för sin arbetsgivare samt för företrädare för en tillsynsmyndighet som avses i 84 §. Ett intyg som polisen vid behov utfärdar över godkännandet som ordningsvakt fungerar som ordningsvaktskort innan det egentliga ordningsvaktskortet överlämnas till ordningsvakten samt som ordningsvaktskort för en tillfällig ordningsvakt som har godkänts i enlighet med 37 §. (12.8.2016/652)
En ordningsvakt ska utan dröjsmål ansöka om en dubblett av ordningsvaktkortet hos en polisinrättning, om
1) ordningsvaktens personuppgifter har ändrats,
2) ordningsvakten med godkänt resultat har genomgått utbildning som avses i 27 §, 28 § 4 mom. eller 49 § 2 mom. eller hunden med ordningsvakten som förare har godkänts i den i 51 § avsedda lydnadskontrollen och dessa uppgifter inte har antecknats på ordningsvaktskortet, eller
3) ordningsvaktskortet har förkommit eller förstörts.
Ett ordningsvaktskort ska omedelbart överlämnas till polisen, om godkännandet som ordningsvakt har återkallats eller om en ordningsvakt får ett nytt ordningsvaktskort under den giltighetstid för godkännandet som har antecknats på det tidigare utfärdade kortet.
Anordnande av ordningsvaktsutbildning
Grundutbildning för ordningsvakter och repetitionsutbildning för ordningsvakter får anordnas av
1) en polisinrättning,
2) en utbildningsanordnare som har ett i lagen om yrkesutbildning avsett och av undervisnings- och kulturministeriet beviljat tillstånd att ordna examina och utbildning för yrkesexamen inom säkerhetsbranschen eller grundexamen inom säkerhetsbranschen eller för motsvarande examina,
3) den för vars räkning utbildaren, med undantag för utbildare i undervisningsämnen med anknytning till livräddande första hjälpen och räddningsväsendet, har ett giltigt godkännande som utbildare av ordningsvakter; utbildare i undervisningsämnen med anknytning till livräddande första hjälpen och räddningsväsendet ska ha yrkesskicklighet inom området i fråga och erfarenhet som utbildare.
Sådan utbildning i användning av maktmedel som ingår i grund- och repetitionsutbildningen för ordningsvakter, tilläggsutbildning i användning av maktmedel och sådan utbildning i användning av maktmedel som avses i 49 § 2 och 3 mom. får anordnas av sammanslutningar som avses i 1 mom. och av i 1 mom. avsedda andra aktörer som har utbildare med gällande godkännanden såsom i 54 § avsedda utbildare i användning av maktmedel.
Rätt att vägra tillträde
En ordningsvakt har rätt att vägra en sådan person tillträde till sitt tjänstgöringsområde som
1) på grund av sin berusning, på grund av sitt beteende eller tidigare beteende eller på grund av föremål som personen medför kan misstänkas komma att äventyra ordningen eller säkerheten på området,
2) inte uppfyller det ålderskrav som tillträde till området förutsätter eller inte uppfyller andra villkor som enligt lag eller med stöd av lag ställs för tillträde till ordningsvaktens tjänstgöringsområde eller som arrangören av tillställningen eller innehavaren av området har ställt för tillträde till området, eller
3) med skäl kan misstänkas inneha föremål eller ämnen som det enligt lag eller de villkor som arrangören eller polisen har ställt är förbjudet att inneha på området.
En ordningsvakt som utsetts för en plats som avses i 26 § 1 mom. 6 punkten eller en ordningsvakt som avses i 28 § har inte rätt att vägra tillträde.
Avlägsnande och gripande
En ordningsvakt har rätt att från sitt tjänstgöringsområde avlägsna en person som
1) i berusat tillstånd stör ordningen eller andra personer,
2) äventyrar säkerheten,
3) genom hotfullt uppträdande, oljud eller våldsamhet eller genom sitt beteende i övrigt stör ordningen, eller
4) uppenbart obehörigen vistas på den del av området dit allmänheten inte äger tillräde.
Om det är uppenbart att det inte är tillräckligt att en person avlägsnas från platsen och störningen eller faran inte kan avvärjas på något annat sätt, har ordningsvakten rätt att gripa personen, om gripandet är nödvändigt för att avvärja allvarlig fara för andra personer eller egendom. Den gripne ska utan dröjsmål överlämnas till polisen. En ordningsvakt har dock inte rätt att gripa en person vid en allmän sammankomst.
Hållande i förvar ombord på fartyg och vid offentliga tillställningar
Om någon som har gripits ombord på ett fartyg med stöd av 42 § 2 mom. inte utan dröjsmål kan överlämnas till polisen, har en ordningsvakt som har utsetts för fartyget rätt att med samtycke av fartygets befälhavare ta den gripne i förvar.
Om det på grund av omfattningen av eller platsen för en offentlig tillställning är motiverat att bereda sig på att hålla gripna i förvar, har en ordningsvakt vid tillställningen under de förutsättningar som anges i 1 mom. rätt att med samtycke av polisen ta en gripen i förvar.
Den gripne får hållas i förvar i högst fyra timmar. Den som har gripits vid en offentlig tillställning får dock hållas i förvar högst till dess att tillställningen är slut och allmänheten har avlägsnat sig eller tills grunden för gripandet i övrigt har upphört. Den som har gripits ombord på ett fartyg får på order av fartygets befälhavare hållas i förvar tills fartyget nästa gång anlöper en hamn, om inte grunden för gripandet har upphört före det.
Bemötandet av personer som hålls i förvar och förfarandet vid hållande i förvar
På bemötandet av personer som hålls i förvar med stöd av denna lag tillämpas 1 kap. 3 och 4 §, 2 kap. 2 § 1 mom. och 3 § 1 mom., 3 kap. 1 §, 5 kap. 1 och 2 §, 8 kap. 2 §, 9 kap. 1 § samt 12 kap. 1 och 2 § i lagen om behandlingen av personer i förvar hos polisen (841/2006).
Den som en ordningsvakt tagit i förvar får endast placeras i en förvaringslokal som ordningsvakten kontrollerar och som polisinrättningen har granskat och godkänt innan förvaringslokalen togs i bruk. Ordningsvakten ska för varje person som hålls i förvar upprätta en anmälan om förvar, som ska undertecknas. När tillställningen är slut eller fartyget anlöper hamn ska ordningsvakten utan dröjsmål lämna in anmälan om förvar till polisinrättningen.
Gripande av brottsmisstänkta
En ordningsvakt i ordningsövervakningsuppgifter har rätt att gripa en person som misstänks för brott, om denne anträffas på bar gärning eller flyende fot och om fängelse kan följa på brottet eller om brottet är lindrig misshandel, snatteri, lindrig förskingring, lindrigt olovligt brukande, lindrig bruksstöld av motordrivet fortskaffningsmedel, lindrig skadegörelse eller lindrigt bedrägeri. En ordningsvakt får också gripa den som enligt efterlysning utfärdad av en myndighet har förklarats anhållen eller häktad.
Den gripne ska utan dröjsmål överlämnas till polisen. Om det inte är möjligt att överlämna den gripne till polisen inom skälig tid, får ordningsvakten dock med en polismans och den gripnes samtycke avstå från att överlämna den gripne till polisen och utan dröjsmål frige honom eller henne, om endast böter kan följa på brottet och om den gripnes identitet är känd eller den gripne går med på att lämna ordningsvakten de uppgifter som behövs för att utreda den gripnes identitet.
Säkerhetsvisitation
En ordningsvakt har rätt att med hjälp av metalldetektor eller någon annan sådan teknisk anordning visitera en person som söker tillträde till eller befinner sig inom ordningsvaktens tjänstgöringsområde, för att förvissa sig om att personen inte bär på sig eller medför föremål eller ämnen som kan äventyra ordningen eller säkerheten eller som det enligt lag eller enligt vad som bestämts med stöd av lag är förbjudet att inneha på tjänstgöringsområdet. Med stöd av order från arrangören eller polisen enligt 23 § 4 mom. i lagen om sammankomster eller om det annars finns grundad anledning att misstänka att personen innehar sådana föremål eller ämnen, får personen och de saker som han eller hon medför granskas även på något annat lämpligt sätt.
En ordningsvakt har i samband med ett gripande som avses i 42 § 2 mom. eller 45 § rätt att kroppsvisitera den gripne för att förvissa sig om att denne inte innehar föremål eller ämnen med vilka han eller hon kan äventyra hållandet i förvar eller utsätta sig själv eller andra för fara.
En ordningsvakt som utsetts för en plats som avses i 26 § 1 mom. 6 punkten eller en ordningsvakt som avses i 28 § har inte rätt att utföra visitationer enligt 1 mom. i denna paragraf.
Fråntagande av förbjudna föremål och ämnen
En ordningsvakt har rätt att frånta en person föremål och ämnen som avses i 46 § 1 och 2 mom. och som har påträffats vid en visitation. Ordningsvakten har också rätt att frånta en person som befinner sig inom ordningsvaktens tjänstgöringsområde föremål eller ämnen som har påträffats vid visitationen eller på annat sätt och som kan användas vid brott mot eller hot om brott mot liv eller hälsa eller som det annars enligt lag eller enligt vad som bestämts med stöd av lag är förbjudet att medföra till området.
De fråntagna föremålen och ämnena ska utan dröjsmål överlämnas till polisen eller, om det inte enligt lag finns något hinder för det, återlämnas till ägaren eller innehavaren när han eller hon avlägsnar sig från platsen.
En ordningsvakt har rätt att frånta en person som har brutit mot förbudet i 85 § 1 mom. i alkohollagen (1102/2017) alkoholdrycken med kärl och bevisligen förstöra den. (28.12.2017/1121)
Användning av maktmedel
Om en person genom att göra motstånd försöker undgå att bli vägrad tillträde, avlägsnad från platsen, gripen, kroppsvisiterad i enlighet med 46 § eller fråntagen ett föremål eller ämne i enlighet med 47 § eller flyr gripandet, har ordningsvakten rätt att använda sådana maktmedel som behövs för att vägra personen tillträde, avlägsna honom eller henne från platsen, gripa eller kroppsvisitera honom eller henne eller frånta honom eller henne föremål eller ämnen och som kan anses försvarbara med beaktande av hur personen uppträder, hur viktigt och brådskande uppdraget är och hur farligt motståndet är samt övriga omständigheter.
Bestämmelser om ansvarsfrihetsgrunder och om lindring av straffansvar vid excess i samband med användning av maktmedel finns i 4 kap. 6 § 3 mom. och 7 § i strafflagen.
Maktmedelsredskap
Maktmedelsredskap som ordningsvakter får bära är gasspray enligt 11 § i skjutvapenlagen, handbojor och högst 70 centimeter långa batonger. En ordningsvakt som är anställd hos en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen får dessutom bära teleskopbatong.
Maktmedelsredskap får endast bäras av ordningsvakter som har fått utbildning in användning av maktmedelsredskap. En ordningsvakt får inte i onödan bära maktmedelsredskap i ordningsövervakningsuppgifter. En i 37 § avsedd tillfällig ordningsvakt får inte bära maktmedelsredskap i sina uppgifter.
En sådan innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen som utövar ordningsvaktsverksamhet och vars ordningsvakter bär maktmedelsredskap i ordningsövervakningsuppgifter ska minst en gång om året ordna repetitionsutbildning i användning av maktmedelsredskap för sina ordningsvakter eller övervaka att ordningsvakterna genomgår sådan utbildning på annat sätt. En ordningsvakt som är anställd hos en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen får bära och använda maktmedelsredskap endast om han eller hon har genomgått repetitionsutbildning i användning av maktmedelsredskap.
Hur maktmedelsredskap ska bäras
En ordningsvakt ska bära sina maktmedelsredskap under dräkten så att de inte kan observeras av andra.
Om maktmedelsredskapen inte kan bäras under dräkten, får de bäras i stängbara fickor som ingår i dräkten eller i slutna hölster som fästs vid bältet eller ingår i dräkten. En batong får bäras synlig till den del som den på grund av sin storlek inte kan bäras under dräkten eller i ett slutet hölster.
Rätt att medföra hund
Med tillstånd som har beviljats av polisinrättningen på den ort där en tillställning ordnas får en ordningsvakt i ordningsövervakningsuppgifter medföra en hund som med ordningsvakten som förare har godkänts i lydnadskontroll som motsvarar de krav som Polisyrkeshögskolan har fastställt. Dessutom förutsätts det att
1) hunden är minst två men högst tio år gammal,
2) hunden är registrerad och identifikationsmärkt så att den på ett tillförlitligt sätt kan identifieras,
3) ordningsvakten har kontroll över hunden, och
4) hunden inte till sina egenskaper har visat sig vara olämplig att medföras i ordningsövervakningsuppgifter.
En ordningsvakt får i ordningsövervakningsuppgifter medföra en hund som uppfyller kraven i 1 mom. i två år från det att den godkänts så som avses i det momentet.
Det tillstånd som avses i 1 mom. kan beviljas om tillställningens omfattning eller art eller den plats där tillställningen arrangeras av grundad anledning som hänför sig till upprätthållandet av ordningen förutsätter att hund medförs. Vid tillställningen ska hunden bära munkorg som på polisens order kan avlägsnas, om man på grund av människors beteende eller av någon annan motsvarande anledning kan dra den slutsatsen att säkerheten för dem som deltar i tillställningen är hotad.
Ordningsvakters igenkänningstecken och dräkt samt användning av dem
En ordningsvakt ska i ordningsövervakningsuppgifter använda ett tydligt igenkänningstecken som visar ordningsvaktens ställning (ordningsvakters igenkänningstecken). Ordningsvakters igenkänningstecken får endast användas av ordningsvakter i ordningsövervakningsuppgifter. Det är förbjudet att använda märken, igenkänningstecken eller dräkter som är förvillande lika ordningsvakternas igenkänningstecken.
Den som utför ordningsövervakningsuppgifter som avses i 28 § ska bära ordningsvakts dräkt. För en ordningsvakts dräkt gäller det som i 22 § 1 och 3 mom. och 23 § föreskrivs om väktares dräkt.
4 kap.
Utbildare i användning av maktmedel och vapen samt utbildare av ordningsvakter
Utbildare inom utbildningen i användning av maktmedelsredskap och inom repetitionsutbildningen i användning av maktmedelsredskap
Endast en av Polisstyrelsen godkänd utbildare i användning av maktmedel får arbeta som utbildare inom utbildningen i användning av maktmedelsredskap och inom repetitionsutbildningen i användning av maktmedelsredskap. Endast en av Polisstyrelsen godkänd skytteinstruktör får arbeta som utbildare i användning av skjutvapen och som verkställare av skjutprov.
En sådan utbildare i användning av maktmedel som är anställd hos en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen och som har ett giltigt godkännande av polisen som väktare eller ordningsvakt eller av Polisstyrelsen som utbildare i användning av maktmedel behöver inte årligen genomgå repetitionsutbildning i användning av maktmedelsredskap. En utbildare i användning av maktmedel som i sina arbetsuppgifter bär skjutvapen ska dock årligen visa att han eller hon har tillräcklig skicklighet i hantering av skjutvapen och tillräcklig skjutskicklighet.
Godkännande som utbildare i användning av maktmedel
Polisstyrelsen kan på ansökan som utbildare i användning av maktmedel inom utbildningen i användning av maktmedelsredskap och som utbildare inom repetitionsutbildning i användning av maktmedelsredskap godkänna en sökande som
1) har fyllt 18 men inte 68 år,
2) med godkänt resultat har slutfört utbildningen för utbildare i användning av maktmedel mindre än sex månader före ansökan om godkännande, och
3) är känd som redbar och tillförlitlig och till sina personliga egenskaper är lämplig som utbildare i användning av maktmedel.
Ett godkännande som avses i 1 mom. är i kraft i högst fem år.
Polisstyrelsen kan på ansökan förnya godkännandet för högst fem år, om sökanden fortfarande uppfyller kraven i 1 mom. 1 och 3 punkten och högst sex månader före ansökan om förnyat godkännande med godkänt resultat har slutfört repetitionsutbildningen. En utbildare i användning av maktmedel kan ansöka om förnyat godkännande inom sex månader från det att det tidigare godkännandet upphörde att gälla.
55 § (12.8.2016/652)
Villkor och begränsningar i ett godkännande som utbildare i användning av maktmedel samt ändring av dem
Polisstyrelsen kan av särskilda skäl, med anledning av sökandens personliga egenskaper eller andra motsvarande omständigheter, förena ett godkännande som utbildare i användning av maktmedel med tidsmässiga eller geografiska villkor och begränsningar. Polisstyrelsen kan med anledning av förändringar i fråga om personliga egenskaper eller andra motsvarande omständigheter som gäller en utbildare i användning av maktmedel ändra villkor och begränsningar som ett godkännande som utbildare i användning av maktmedel har förenats med.
Godkännande som skytteinstruktör
Polisstyrelsen kan på ansökan som skytteinstruktör inom den del av utbildningen i användningen av maktmedel som gäller användning av skjutvapen och som verkställare av skjutprov godkänna en sökande som
1) har fyllt 18 men inte 68 år,
2) med godkänt resultat har slutfört utbildningen för utbildare i användning av maktmedel,
3) med godkänt resultat har slutfört skytteinstruktörsutbildningen mindre än sex månader före ansökan om godkännande, och
4) är känd som redbar och tillförlitlig och till sina personliga egenskaper är lämplig som skytteinstruktör.
Ett godkännande som avses i 1 mom. är i kraft i högst fem år.
Polisstyrelsen kan på ansökan förnya godkännandet för högst fem år, om sökanden fortfarande uppfyller kraven i 1 mom. 1 och 4 punkten och högst sex månader före ansökan om förnyat godkännande med godkänt resultat har slutfört repetitionsutbildningen. En skytteinstruktör kan ansöka om förnyat godkännande inom sex månader från det att det tidigare godkännandet upphörde att gälla.
57 § (12.8.2016/652)
Villkor och begränsningar i ett godkännande som skytteinstruktör samt ändring av dem
Polisstyrelsen kan av särskilda skäl, med anledning av sökandens personliga egenskaper eller andra motsvarande omständigheter, förena ett godkännande som skytteinstruktör med tidsmässiga eller geografiska villkor och begränsningar. Polisstyrelsen kan med anledning av förändringar i fråga om skytteinstruktörens personliga egenskaper eller andra motsvarande omständigheter ändra villkor och begränsningar som ett godkännande som skytteinstruktör har förenats med.
Godkännande som utbildare av ordningsvakter
Polisstyrelsen kan på ansökan som utbildare av ordningsvakter godkänna en sökande som
1) har fyllt 18 år,
2) med godkänt resultat har genomgått grundutbildningen för ordningsvakter,
3) med godkänt resultat har slutfört grundkursen för utbildare av ordningsvakter mindre än sex månader före ansökan om godkännande, och
4) är känd som redbar och tillförlitlig och till sina personliga egenskaper är lämplig som utbildare av ordningsvakter.
Ett godkännande som avses i 1 mom. är i kraft i högst fem år.
Polisstyrelsen kan på ansökan förnya godkännandet för högst fem år, om sökanden fortfarande uppfyller kraven i 1 mom. 1 och 4 punkten och högst sex månader före ansökan om förnyat godkännande med godkänt resultat har slutfört repetitionsutbildningen. En utbildare av ordningsvakter kan ansöka om förnyat godkännande inom sex månader från det att det tidigare godkännandet upphörde att gälla.
Villkor och begränsningar i ett godkännande som utbildare av ordningsvakter samt ändring av dem
Polisstyrelsen kan av särskilda skäl, med anledning av sökandens utbildning, personliga egenskaper eller andra motsvarande omständigheter, förena ett godkännande som utbildare av ordningsvakter med villkor och begränsningar som gäller tid, geografiskt område eller undervisningsämnen. Polisstyrelsen kan med anledning av förändringar som skett i fråga om utbildning, personliga egenskaper eller andra motsvarande omständigheter som gäller en utbildare av ordningsvakter ändra villkor och begränsningar som ett godkännande har förenats med.
5 kap.
Säkerhetsskyddande verksamhet
Tillståndsplikt
Säkerhetsskyddande verksamhet som omfattar säkerhetsskyddsuppgifter som kräver godkännande får utövas av en fysisk eller juridisk person som avses i 1 § 1 eller 2 mom. i lagen angående rättighet att idka näring och som för denna verksamhet har beviljats näringstillstånd för säkerhetsbranschen.
Godkännande som utförare av säkerhetsskyddsuppgifter
Som utförare av säkerhetsskyddsuppgifter kan den godkännas som
1) har fyllt 18 år,
2) är känd som redbar och tillförlitlig och till sina personliga egenskaper är lämplig som utförare av säkerhetsskyddsuppgifter, och
3) sköter säkerhetsskyddsuppgifter.
En sökande godkänns som utförare av säkerhetsskyddsuppgifter av en polisinrättning. Ett godkännande som utförare av säkerhetsskyddsuppgifter innebär att ett tidigare gällande godkännande som utförare av säkerhetsskyddsuppgifter förfaller, om de uppgifter enligt 65 § 1 mom. som ska antecknas i kortet för utförare av säkerhetsskyddsuppgifter kvarstår oförändrade. (12.8.2016/652)
Ett godkännande som utförare av säkerhetsskyddsuppgifter är i kraft i högst fem år.
62 § (12.8.2016/652)
Villkor och begränsningar i ett godkännande som utförare av säkerhetsskyddsuppgifter samt ändring av dem
En polisinrättning kan av särskilda skäl, med anledning av sökandens personliga egenskaper eller andra motsvarande omständigheter, förena ett godkännande som utförare av säkerhetsskyddsuppgifter med villkor och begränsningar som gäller tid, geografiskt område eller säkerhetsskyddsuppgifter. En polisinrättning kan med anledning av förändringar som skett i fråga om personliga egenskaper eller andra motsvarande omständigheter hos utföraren av säkerhetsskyddsuppgifter ändra villkor och begränsningar som ett godkännande som utförare av säkerhetsskyddsuppgifter har förenats med.
Ansökan och beslut om godkännande som utförare av säkerhetsskyddsuppgifter
Ansökan om att bli godkänd som utförare av säkerhetsskyddsuppgifter ska lämnas till en polisinrättning. Ansökan kan anhängiggöras elektroniskt. Sökanden ska dock personligen infinna sig på polisinrättningen om det är behövligt av någon särskild orsak. (12.8.2016/652)
När ett godkännande som utförare av säkerhetsskyddsuppgifter meddelas i enlighet med ansökan, får sökanden inte något separat beslut eller någon besvärsanvisning.
64 § (12.8.2016/652)
Kort för utförare av säkerhetsskyddsuppgifter
Den som har godkänts som utförare av säkerhetsskyddsuppgifter får ett kort för utförare av säkerhetsskyddsuppgifter av en polisinrättning. Den som har fått ett sådant kort ska bära med sig kortet i säkerhetsskyddsuppgifter som kräver godkännande och på begäran visa upp det för uppdragsgivarens företrädare, för sin arbetsgivare och andra som har anknytning till hans eller hennes arbete samt för en i 84 § avsedd tillsynsmyndighet. Ett intyg som polisen vid behov utfärdar över godkännandet som utförare av säkerhetsskyddsuppgifter fungerar som kort för utförare av säkerhetsskyddsuppgifter innan det egentliga kortet överlämnas till utföraren av säkerhetsskyddsuppgifter.
Om personuppgifterna för en utförare av säkerhetsskyddsuppgifter har ändrats eller om kortet för utförare av säkerhetsskyddsuppgifter har förkommit eller förstörts, ska utföraren av säkerhetsskyddsuppgifter utan dröjsmål ansöka om en dubblett av kortet hos en polisinrättning.
Ett kort för utförare av säkerhetsskyddsuppgifter ska omedelbart överlämnas till polisen, om godkännandet som utförare av säkerhetsskydds-uppgifter har återkallats eller om en utförare av säkerhetsskyddsuppgifter under den giltighetstid för godkännandet som har antecknats på det tidigare utfärdade kortet får ett nytt kort där anteckningarna om de uppgifter som avses i 65 § 1 mom. är desamma som på det tidigare kortet.
65 § (12.8.2016/652)
Uppgifter som ska framgå av ett kort för utförare av säkerhetsskyddsuppgifter
Av ett kort för utförare av säkerhetsskyddsuppgifter ska följande framgå:
1) huruvida den som har godkänts som utförare av säkerhetsskyddsuppgifter är arbetstagare i arbetsavtalsförhållande eller självständig yrkesutövare, och
2) arbetsgivaren för utföraren av säkerhetsskyddsuppgifter, om den som har godkänts som utförare av säkerhetsskyddsuppgifter är arbetstagare i arbetsavtalsförhållande.
På ett kort för utförare av säkerhetsskyddsuppgifter kan dessutom antecknas skattenumret enligt lagen om skattenummer och skattenummerregistret för byggbranschen (1231/2011) för en person som har godkänts som utförare av säkerhetsskyddsuppgifter, om personens uppgifter finns i skattenummerregistret för byggbranschen.
Anmälningsplikt när skötseln av säkerhetsskyddsuppgifter som kräver godkännande upphör
När arbetsavtalsförhållandet för en utförare av säkerhetsskyddsuppgifter upphör ska innehavaren av näringstillstånd för säkerhetsbranschen göra en anmälan om saken till en polisinrättning. (12.8.2016/652)
En självständig yrkesutövare som upphör att sköta uppgifter som avses i 1 mom. ska göra en anmälan om saken till en polisinrättning. (12.8.2016/652)
En anmälan enligt 1 eller 2 mom. ska göras utan dröjsmål, dock senast den sjunde dagen efter det att arbetsavtalsförhållandet eller skötseln av uppgifterna upphörde.
Tystnadsplikt
Den som utövar säkerhetsskyddande verksamhet, en ansvarig föreståndare hos en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen eller en utförare av säkerhetsskyddsuppgifter får inte obehörigen röja eller till nytta för sig själv eller någon annan eller i syfte att skada någon annan utnyttja det som de i sin säkerhetsskyddande verksamhet eller i sina säkerhetsskyddsuppgifter har fått veta om säkerhetsarrangemang, företagshemligheter eller omständigheter som hör till privatlivet och som en uppdragspart eller arbetsgivaren håller hemliga eller som är sekretessbelagda. (10.8.2018/619)
Såsom obehörigt röjande anses inte att uppgifterna röjs för en polisman för att ett brott ska kunna avslöjas eller utredas.
Tystnadsplikten består även efter det att uppgiften har slutförts.
6 kap.
Näringstillstånd för säkerhetsbranschen
68 § (12.8.2016/652)
Näringstillstånd för säkerhetsbranschen
Ett näringstillstånd för säkerhetsbranschen ger rätt att utöva i tillståndet avsedd verksamhet i hela landet och ombord på finländska fartyg, om inte annat föreskrivs nedan. Tillståndet gäller tills vidare. Tillståndet utfärdas av Polisstyrelsen.
Villkor och begränsningar i näringstillstånd för säkerhetsbranschen samt ändring av dem
Polisstyrelsen kan, med anledning av arten och omfattningen av den verksamhet som kräver tillstånd, det antal verksamhetsställen som innehavaren av tillståndet har, verksamhetsställenas placering eller andra motsvarande omständigheter, förena ett näringstillstånd för säkerhetsbranschen med villkor och begränsningar som gäller tid, geografiskt område eller bevaknings-, ordningsövervaknings- eller säkerhetsskyddsuppgifter. (12.8.2016/652)
Polisstyrelsen kan med anledning av förändringar i fråga om omfattningen av den verksamhet som innehavaren av näringstillståndet för säkerhetsbranschen utövar, det antal verksamhetsställen som innehavaren av tillståndet har, verksamhetsställenas placering eller andra motsvarande omständigheter ändra villkor och begränsningar som ett näringstillstånd för säkerhetsbranschen har förenats med.
Rätt för konkursboet eller dödsboet efter en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen att fortsätta verksamhet som kräver tillstånd
Om en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen försätts i konkurs eller avlider, har konkurs- eller dödsboet rätt att fortsätta i tillståndet avsedd verksamhet högst ett år från det att konkursen inleddes eller dödsfallet inträffade. Konkursboets förvaltare, en dödsbodelägare eller någon annan som har hand om boet ska underrätta Polisstyrelsen om konkursen eller dödsfallet inom 30 dagar från det att konkursen inleddes eller dödfallet inträffade.
Beviljande av näringstillstånd för säkerhetsbranschen
Näringstillstånd för säkerhetsbranschen kan beviljas en fysisk person som
1) har fyllt 18 år,
2) är känd som redbar och tillförlitlig och till sina personliga egenskaper är lämplig för uppgiften,
3) inte är försatt i konkurs och vars handlingsbehörighet inte har begränsats, och
4) har tillgångar som gör det möjligt att sköta verksamheten på behörigt sätt.
Näringstillstånd för säkerhetsbranschen kan beviljas en juridisk person, om
1) den har tillgångar som gör det möjligt att sköta verksamheten på behörigt sätt, och
2) de som hör till förvaltningsorganen, verkställande direktören samt i ett öppet bolag bolagsmännen och i ett kommanditbolag de ansvariga bolagsmännen uppfyller kraven i 1 mom. 1–3 punkten.
Näringstillstånd för säkerhetsbranschen ska beviljas, om ansökan gäller verksamhet som avses i 60 § och sökanden är en fysisk person som uppfyller kraven i 1 mom. eller en juridisk person som uppfyller kraven i 2 mom. i denna paragraf.
Ändringsanmälan
En innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen ska göra en skriftlig anmälan till Polisstyrelsen (ändringsanmälan)
1) när innehavaren ändrar namn eller bolagsform eller inrättar eller lägger ner ett verksamhetsställe eller när ett verksamhetsställes eller det huvudsakliga verksamhetsställets adress ändras,
2) när en person i innehavarens förvaltningsorgan, verkställande direktören eller en bolagsman i ett öppet bolag eller en ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag byts ut,
3) när innehavarens verksamhet avslutas eller avbryts för längre tid än en månad, och
4) när verksamhet som har avbrutits för längre tid än en månad fortsätter.
Ändringsanmälan ska om möjligt göras innan förändringen sker, dock senast den sjunde dagen efter förändringen. Till en anmälan som avses i 1 mom. 2 punkten ska det fogas handlingar som visar att den som tillträder uppdraget uppfyller kraven i 71 § 2 mom. 2 punkten.
Uppdragsavtal
Innan någon börjar utföra uppgifter som ett uppdrag för vilket det krävs näringstillstånd för säkerhetsbranschen förutsätter, ska ett skriftligt uppdragsavtal om uppdraget upprättas utom i fråga om uppdrag som avses i 80 § 2 mom. Om uppgifterna har varit så brådskande att inget uppdragsavtal har kunnat upprättas innan de påbörjades, ska avtalet upprättas senast den andra vardagen efter det att uppgifterna påbörjades.
Ett uppdragsavtal ska bevaras i sex år efter det att uppdraget avslutades. Om uppgifterna lagras med hjälp av automatisk databehandling, ska de uppgifter som behövs för tillsynen finnas att tillgå i klartext.
Ansvarig föreståndare
En innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen ska i sin tjänst ha en eller flera ansvariga föreståndare med ett av Polisstyrelsen beviljat giltigt godkännande att vara ansvarig föreståndare hos denna innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen. Polisstyrelsen bestämmer hur många ansvariga föreståndare det ska finnas utifrån omfattningen av den verksamhet som kräver tillstånd, antalet verksamhetsställen och verksamhetsställenas placering samt andra motsvarande omständigheter. Polisstyrelsen bestämmer också de ansvariga föreståndarnas ansvarsområden.
I samband med att en ansökan om näringstillstånd för säkerhetsbranschen lämnas in eller omedelbart därefter ska sökanden eller innehavaren av tillståndet göra en ansökan till Polisstyrelsen om godkännande av ansvarig föreståndare. Verksamhet som kräver tillstånd får inte inledas förrän Polisstyrelsen har godkänt en ansvarig föreståndare för innehavaren av tillståndet.
Om en ansvarig föreståndare avgår eller av någon annan orsak upphör att sköta sin uppgift, ska en ansökan om godkännande av en ny ansvarig föreståndare göras inom sju dagar efter det att den ansvariga föreståndaren upphörde att sköta uppgiften.
Ställföreträdare för den ansvariga föreståndaren
För en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen kan det godkännas en eller flera ställföreträdare för den ansvariga föreståndaren. Ställföreträdarna sköter den ansvariga föreståndarens uppgifter när han eller hon är förhindrad att sköta dem.
Den ansvariga föreståndarens befogenheter
Den ansvariga föreståndaren har till uppgift att
1) separat för varje uppdrag eller uppgiftsområde bestämma när maktmedelsredskap får bäras i bevakningsuppgifter,
2) separat för varje uppdrag bestämma när hund får medföras i bevakningsuppgifter,
3) separat för varje uppdrag bestämma när annan klädsel än väktares dräkt får användas,
4) bestämma när väktares dräkt får användas utanför bevakningsuppgifter, och
5) separat för varje uppdrag eller uppgiftsområde bestämma när maktmedelsredskap får bäras i ordningsövervakningsuppgifter.
Godkännande som ansvarig föreståndare
Som ansvarig föreståndare kan den godkännas som
1) har fyllt 18 år,
2) med godkänt resultat har avlagt en sådan specialyrkesexamen för säkerhetsvakt, eller motsvarande specialyrkesexamen, enligt lagen om yrkesutbildning som uppfyller de krav som föreskrivs genom förordning av inrikesministeriet (utbildning som ansvarig föreståndare), och (13.7.2018/549)
3) är känd som redbar och tillförlitlig och till sina personliga egenskaper är lämplig som ansvarig föreståndare.
Om en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen eller den som ansöker om tillstånd utövar endast säkerhetsskyddande verksamhet som omfattar säkerhetsskyddsuppgifter som kräver godkännande och innehavaren eller den sökande i sin tjänst permanent har färre än fem anställda, kan också en person som uppfyller kraven i 1 mom. 1 och 3 punkten godkännas som ansvarig föreståndare, om denne före ansökan om godkännande som ansvarig föreståndare har utövat säkerhetsskyddande verksamhet i minst tre år.
Ett godkännande som ansvarig föreståndare är i kraft tills vidare. Det gäller dock högst så länge som personen i fråga sköter uppdraget som ansvarig föreståndare.
Villkor och begränsningar i ett godkännande som ansvarig föreståndare samt ändring av dem
Polisstyrelsen kan av särskilda skäl, med anledning av personens utbildning, personliga egenskaper eller andra motsvarande omständigheter, förena ett godkännande som ansvarig föreståndare med villkor och begränsningar som gäller tid, geografiskt område eller uppgifter.
Polisstyrelsen kan med anledning av förändringar i den ansvariga föreståndarens utbildning, personliga egenskaper eller andra motsvarande omständigheter ändra villkor och begränsningar som ett godkännande som ansvarig föreståndare har förenats med.
Godkännande som tillfällig ansvarig föreståndare
Den som inte har utbildning som ansvarig föreståndare men uppfyller kraven i 77 § 1 mom. 1 och 3 punkten kan godkännas som ansvarig föreståndare för högst ett år (tillfällig ansvarig föreståndare), om den ansvariga föreståndaren av någon oförutsebar orsak blir permanent eller tillfälligt förhindrad att sköta sitt uppdrag.
Ett godkännande som tillfällig ansvarig föreståndare kan av särskilda skäl förenas med villkor och begränsningar som avses i 78 § 1 mom.
Tillfälliga ansvariga föreståndare godkänns av Polisstyrelsen.
Utförande av uppgifter
En innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen får för bevaknings- och ordningsövervakningsuppgifter samt för säkerhetsskyddsuppgifter som kräver godkännande endast anlita väktare, ordningsvakter eller utförare av säkerhetsskyddsuppgifter som denne har i sin tjänst och som har ett giltigt godkännande för uppgiften.
En innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen får trots bestämmelserna i 1 mom. dock helt eller delvis överlåta en uppgift som kräver tillstånd på någon annan innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen, om inte annat har avtalats i uppdragsavtalet. Den innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen som är part i uppdragsavtalet ska underrätta uppdragsgivaren om överlåtelsen innan uppgiften påbörjas eller senast den andra vardagen efter det att den påbörjades.
En innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen får i sin tjänst ha en (1) i 12 § 1 eller 2 mom. avsedd tillfällig väktare per varje påbörjat antal av tre väktare som har fått utbildning enligt 10 § 1 mom. 2 punkten.
Personal- och arbetsskiftsregister
För tryggande av den myndighetstillsyn som polisen utövar ska en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen föra ett register över ansvariga föreståndare, väktare, ordningsvakter och utförare av säkerhetsskyddsuppgifter (personalregister) ur vilket det utan dröjsmål går att få fram
1) efternamn, förnamn och personbeteckning för ansvariga föreståndare, väktare, ordningsvakter och utförare av säkerhetsskyddsuppgifter,
2) vilken myndighet som har godkänt en person som ansvarig föreståndare, väktare, ordningsvakt eller utförare av säkerhetsskyddsuppgifter samt hur länge godkännandet som väktare, ordningsvakt eller som utförare av säkerhetsskyddsuppgifter är i kraft,
3) den ansvariga föreståndarens utbildning enligt 77 § 1 mom. 2 punkten, väktarnas utbildning enligt 10 § 1 mom. 2 punkten, 12 § 1 mom. och 18 § 2 och 3 mom., samt ordningsvakternas utbildning enligt 35 § 1 mom. 3 och 4 punkten och 49 § 2 och 3 mom. samt kontroll enligt 21 § 1 mom. och 51 § 1 mom.,
4) uppgifter om en väktares tillstånd att inneha skjutvapen och om en väktares eller ordningsvakts tillstånd att inneha gasspray,
5) tidpunkten då anställningsförhållandet för en ansvarig föreståndare, väktare, ordningsvakt eller utförare av säkerhetsskyddsuppgifter har börjat och upphört samt orsaken till att anställningsförhållandet har upphört.
För tryggande av myndighetstillsynen och för utredning av brott ska en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen ordna bokföringen av arbetsskiften så att det av företagets handlingar framgår varje väktares och ordningsvakts arbetsskift, varje väktares bevakningsområden och bevakningsobjekt samt varje ordningsvakts tjänstgöringsområden (arbetsskiftsregister). I arbetsskiftsregistret får väktarnas och ordningsvakternas efternamn och förnamn införas.
Uppgifterna i personalregistret ska utplånas fem år efter det att anställningsförhållandet upphörde, och uppgifterna i arbetsskiftsregistret ska utplånas vid utgången av det andra kalenderåret efter det att handlingen upprättades. Om uppgifterna lagras med hjälp av automatisk databehandling, ska de uppgifter som behövs för tillsynen finnas att tillgå i klartext.
Instruktioner
En innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen ska ha allmänna skriftliga anvisningar med vars hjälp en väktare eller ordningsvakt kan utföra sina bevaknings- och ordningsövervakningsuppgifter på ett behörigt och tryggt sätt (instruktioner). Om förhållandena på bevakningsområdet eller ordningsvaktens tjänstgöringsområde eller i fråga om bevakningsobjektet kräver det, ska innehavaren av näringstillstånd för säkerhetsbranschen dessutom ha särskilda instruktioner för respektive bevakningsområde, bevakningsobjekt eller tjänstgöringsområde. (12.8.2016/652)
Innehavaren av näringstillstånd för säkerhetsbranschen ska hålla instruktionerna framlagda på sina verksamhetsställen samt vid behov på sina bevakningsområden och tjänstgöringsområden så att de väktare och ordningsvakter som instruktionerna gäller har möjlighet att ta del av dem.
Tillämpning av annan lagstiftning
Om en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen tar emot ett uppdrag som gäller utförande av säkerhetskontroll som avses i luftfartslagen (864/2014), lagen om säkerhetskontroller vid domstolar (1121/1999), lagen om sjöfartsskydd på vissa fartyg och i hamnar som betjänar dem och om tillsyn över skyddet (485/2004), polislagen (872/2011), gränsbevakningslagen (578/2005), lagen om säkerhetsskydd i statsrådet (987/2014) eller lagen om säkerhetsskydd i Migrationsverket (717/2018) eller som gäller utförande av säkerhetspersonals uppgifter som avses i kärnenergilagen (990/1987) eller bevakningsuppgifter som avses i lagen om behandlingen av personer i förvar hos polisen, ska de lagarna tillämpas när det gäller ställning, uppgifter och befogenheter för innehavaren av näringstillstånd för säkerhetsbranschen och för dennes anställda. (10.8.2018/718)
Trots det som föreskrivs i 1 mom. kan den som är anställd hos en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen samtidigt arbeta som väktare enligt denna lag och i säkerhetskontrolluppgifter enligt lagen om säkerhetskontroller vid domstolar.
Bestämmelser om ordningsvakters uppgifter vid kontroll av biljetter finns i lagen om kontrollavgift i kollektivtrafik (469/1979).
7 kap
Tillsyn över privata s.äkerhetstjänster
Tillsynsmyndigheter
Polisstyrelsen svarar för den allmänna styrningen av och tillsynen över privata säkerhetstjänster, utbildare i användningen av maktmedel, skytteinstruktörer, anordnare av ordningsvaktsutbildning och utbildare av ordningsvakter.
Polisinrättningarna svarar inom sina distrikt för tillsynen över privata säkerhetstjänster samt över den verksamhet som utövas av väktare, utbildare i användningen av maktmedel, skytteinstruktörer, ordningsvakter, anordnare av ordningsvaktsutbildning, utbildare av ordningsvakter, utförare av säkerhetsskyddsuppgifter och ansvariga föreståndare.
Rätt att företa inspektioner och få information
Polisinrättningarna kan inom sina distrikt inspektera verksamhetsställena för innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen. Inspektionsprotokollen ska sändas till Polisstyrelsen.
Trots att en sammanslutnings medlemmar, revisorer, verkställande direktör, styrelsemedlemmar eller arbetstagare är bundna av företagshemlighet har Polisstyrelsen och polisinrättningarna rätt att av innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen få för tillsynen behövlig information om verksamhet, personal, ekonomisk ställning och andra liknande omständigheter i fråga om innehavaren av näringstillstånd för säkerhetsbranschen.
Trots att en sammanslutnings medlemmar, revisorer, verkställande direktör, styrelsemedlemmar eller arbetstagare är bundna av företagshemlighet har Polisstyrelsen och polisinrättningarna rätt att av väktare, ordningsvakter, dem som utser ordningsvakter, anordnare av utbildning för ordningsvakter samt godkända utbildare av ordningsvakter, utbildare i användningen av maktmedel och skytteinstruktörer och godkända utförare av säkerhetsskyddsuppgifter få för tillsynen behövlig information om utförandet av bevaknings-, ordningsövervaknings- och säkerhetsskyddsuppgifter, om anordnandet av väktar- och ordningsvaktsutbildning och andra liknande omständigheter.
86 § (10.5.2019/638)
Uppgifter för tillsynen över säkerhetsbranschen
Polisen förvarar uppgifter om väktare, utbildare i användningen av maktmedel, skytteinstruktörer, ordningsvakter, utförare av säkerhetsskyddsuppgifter, utbildare av ordningsvakter, innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen och deras ansvariga föreståndare samt om i 71 § 2 mom. 2 punkten avsedda ansvariga personer. Närmare bestämmelser om behandlingen av uppgifter för tillsynen över säkerhetsbranschen finns i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet (616/2019).
Årsanmälan
En innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen ska för varje kalenderår före utgången av mars månad följande år göra en skriftlig anmälan till Polisstyrelsen med uppgifter om
1) antalet uppdrag,
2) antalet verksamhetsställen och adresserna till dem samt antalet anställda,
3) vilka som under kalenderåret har varit ansvariga föreståndare, väktare och tillfälliga väktare, ordningsvakter samt utförare av säkerhetsskydduppgifter, särskilt för varje verksamhetsställe,
4) tillstånd för innehavaren av näringstillstånd för säkerhetsbranschen och väktarna att inneha skjutvapen och för väktarna att inneha gasspray, om uppdrag där väktare i bevakningsuppgifter har burit skjutvapen eller medfört hund eller använt annan klädsel än väktares dräkt och om situationer där väktare har använt skjutvapen, gasspray eller hund som maktmedelsredskap,
5) tillstånd för ordningsvakterna att inneha gasspray, om uppdrag där ordningsvakter i ordningsövervakningsuppgifter har medfört hund och om situationer där ordningsvakter har använt gasspray eller hund som maktmedelsredskap.
Återkallande av näringstillstånd för säkerhetsbranschen
Polisstyrelsen ska återkalla ett näringstillstånd för säkerhetsbranschen, om
1) tillståndshavaren begär det,
2) den verksamhet som kräver näringstillstånd för säkerhetsbranschen har upphört, eller
3) tillståndshavaren inte längre uppfyller kraven i 1 § 1 eller 2 mom. i lagen angående rättighet att idka näring.
Polisstyrelsen kan återkalla ett näringstillstånd för säkerhetsbranschen helt och hållet eller för viss tid, om
1) den verksamhet som kräver näringstillstånd för säkerhetsbranschen har avbrutits för en längre tid än tre månader,
2) tillståndshavaren inte längre uppfyller kraven i 71 § 1 mom. 2–4 punkten eller i 71 § 2 mom. 1 eller 2 punkten och inte inom en eventuellt utsatt tid har avhjälpt bristerna,
3) utövaren av verksamhet som kräver näringstillstånd för säkerhetsbranschen eller en i 71 § 2 mom. 2 punkten avsedd ansvarig person hos innehavaren av näringstillstånd för säkerhetsbranschen genom en dom som har vunnit laga kraft har dömts för ett brott som visar att han eller hon är olämplig för sin uppgift, eller uppsåtligen har förfarit väsentligen felaktigt inom den verksamhet som kräver näringstillstånd för säkerhetsbranschen,
4) tillståndshavaren på ett väsentligt sätt har brutit mot centrala villkor eller begränsningar som näringstillståndet för säkerhetsbranschen har förenats med, eller
5) tillståndshavaren inte gör den årsanmälan som avses i 87 § inom föreskriven tid och därefter trots uppmaning inte lämnar en årsanmälan inom en av Polisstyrelsen utsatt skälig tid.
I de fall som avses i 2 mom. kan Polisstyrelsen i stället för att återkalla tillståndet ge tillståndshavaren en varning, om det med hänsyn till omständigheterna vore oskäligt att återkalla tillståndet.
Återkallande av godkännande som ansvarig föreståndare
Polisstyrelsen ska återkalla ett godkännande som ansvarig föreståndare, om innehavaren av näringstillstånd för säkerhetsbranschen eller den ansvariga föreståndaren begär det.
Polisstyrelsen kan återkalla ett godkännande som ansvarig föreståndare helt och hållet eller för viss tid, om
1) den ansvariga föreståndaren inte längre uppfyller kraven i 77 § 1 mom. 3 punkten,
2) den ansvariga föreståndaren genom en dom som har vunnit laga kraft har dömts för ett brott som visar att han eller hon är olämplig för sin uppgift eller den ansvariga föreståndaren uppsåtligen har förfarit väsentligen felaktigt i sin uppgift som ansvarig föreståndare, eller
3) den ansvariga föreståndaren på ett väsentligt sätt har brutit mot centrala villkor eller begränsningar som godkännandet som ansvarig föreståndare har förenats med.
I de fall som avses i 2 mom. kan Polisstyrelsen i stället för att återkalla godkännandet ge den ansvariga föreståndaren en varning, om det med hänsyn till omständigheterna vore oskäligt att återkalla godkännandet.
Återkallande av godkännande som utbildare i användningen av maktmedel eller som skytteinstruktör
Polisstyrelsen ska återkalla ett godkännande som utbildare i användningen av maktmedel eller som skytteinstruktör, om utbildaren eller instruktören begär det.
Polisstyrelsen kan återkalla ett godkännande som utbildare i användningen av maktmedel eller som skytteinstruktör helt och hållet eller för viss tid, om utbildaren eller instruktören
1) inte längre uppfyller villkoren för godkännande på grund av väsentligt förändrade omständigheter,
2) genom en dom som har vunnit laga kraft har dömts för ett brott som visar att han eller hon är olämplig för sin uppgift, eller uppsåtligen har förfarit väsentligen felaktigt som utbildare i användningen av maktmedel eller som skytteinstruktör, eller
3) på ett väsentligt sätt har brutit mot villkor eller begränsningar som godkännandet har förenats med.
Polisstyrelsen kan i de fall som avses i 2 mom. i stället för att återkalla godkännandet ge utbildaren i användningen av maktmedel eller skytteinstruktören en varning, om det med hänsyn till omständigheterna vore oskäligt att återkalla godkännandet.
Återkallande av godkännande som väktare, ordningsvakt eller utförare av säkerhetsskyddsuppgifter
En polisinrättning ska återkalla ett godkännande som väktare, ordningsvakt eller utförare av säkerhetsskyddsuppgifter, om väktaren, ordningsvakten eller utföraren av säkerhetsskyddsuppgifter begär det. Ett godkännande som utförare av säkerhetsskyddsuppgifter ska även återkallas, om arbetsavtalsförhållandet har upphört eller om personen i fråga inte längre som självständig yrkesutövare utför säkerhetsskyddsuppgifter som kräver godkännande. (12.8.2016/652)
En polisinrättning kan återkalla ett godkännande som väktare, ordningsvakt eller utförare av säkerhetsskyddsuppgifter helt och hållet eller för viss tid, om
1) väktaren inte längre uppfyller kraven i 10 § 1 mom. 3 punkten, ordningsvakten inte längre uppfyller kraven i 35 § 1 mom. 2 punkten eller utföraren av säkerhetsskyddsuppgifter inte längre uppfyller kraven i 61 § 1 mom. 2 punkten,
2) väktaren, ordningsvakten eller utföraren av säkerhetsskyddsuppgifter genom en dom som har vunnit laga kraft har dömts för ett brott som visar att han eller hon är olämplig för sin uppgift, eller uppsåtligen har förfarit väsentligen felaktigt som väktare, ordningsvakt eller utförare av säkerhetsskyddsuppgifter, eller
3) väktaren, ordningsvakten eller utföraren av säkerhetsskyddsuppgifter på ett väsentligt sätt har brutit mot centrala villkor eller begränsningar som godkännandet som väktare, ordningsvakt eller utförare av säkerhetsskyddsuppgifter har förenats med.
I de fall som avses i 2 mom. kan polisinrättningen i stället för att återkalla godkännandet ge väktaren, ordningsvakten eller utföraren av säkerhetsskyddsuppgifter en varning, om det med hänsyn till omständigheterna vore oskäligt att återkalla godkännandet.
Återkallande av godkännande som utbildare av ordningsvakter
Polisstyrelsen ska återkalla ett godkännande som utbildare av ordningsvakter, om utbildaren begär det.
Polisstyrelsen kan återkalla ett godkännande som utbildare av ordningsvakter helt och hållet eller för viss tid, om utbildaren
1) inte längre uppfyller villkoren för godkännande som utbildare av ordningsvakter i fråga om redbarhet, tillförlitlighet eller personliga egenskaper,
2) genom en dom som har vunnit laga kraft har dömts för ett brott som visar att han eller hon är olämplig för sin uppgift, eller uppsåtligen har förfarit väsentligen felaktigt som utbildare av ordningsvakter, eller
3) på ett väsentligt sätt har brutit mot villkor eller begränsningar som godkännandet som utbildare av ordningsvakter har förenats med.
Polisstyrelsen kan i de fall som avses i 2 mom. i stället för att återkalla godkännandet ge utbildaren av ordningsvakter en varning, om det med hänsyn till omständigheterna vore oskäligt att återkalla godkännandet.
Tillfälligt återkallande av näringstillstånd för säkerhetsbranschen eller av godkännande som ansvarig föreståndare
Polisstyrelsen kan tillfälligt återkalla ett näringstillstånd för säkerhetsbranschen eller ett godkännande som ansvarig föreståndare, om polisen har fått kännedom om omständigheter som sannolikt leder till att näringstillståndet för säkerhetsbranschen eller godkännandet som ansvarig föreståndare återkallas.
Polisstyrelsens beslut att tillfälligt återkalla ett näringstillstånd för säkerhetsbranschen eller ett godkännande som ansvarig föreståndare är i kraft i högst tre månader. Polisstyrelsen kan förlänga beslutets giltighetstid med högst sex månader åt gången, om utövaren av verksamhet som kräver tillstånd, den ansvariga föreståndaren eller en i 71 § 2 mom. 2 punkten avsedd ansvarig person hos innehavaren av näringstillstånd för säkerhetsbranschen misstänks för ett brott som sannolikt leder till att näringstillståndet för säkerhetsbranschen eller godkännandet som ansvarig föreståndare återkallas.
Tillfälligt återkallande av godkännande som utbildare i användningen av maktmedel eller som skytteinstruktör
Polisstyrelsen kan tillfälligt återkalla ett godkännande som utbildare i användningen av maktmedel eller som skytteinstruktör, om polisen har fått kännedom om omständigheter som sannolikt leder till att godkännandet återkallas.
Polisstyrelsens beslut att tillfälligt återkalla ett godkännande är i kraft i högst tre månader. Polisstyrelsen kan förlänga beslutets giltighetstid med högst sex månader åt gången, om utbildaren eller instruktören misstänks för ett brott som sannolikt leder till att godkännandet återkallas.
Tillfälligt återkallande av godkännande som väktare, ordningsvakt eller utförare av säkerhetsskyddsuppgifter
En polisman som tillhör befälet kan tillfälligt återkalla ett godkännande som väktare, ordningsvakt eller utförare av säkerhetsskyddsuppgifter, om polisen har fått kännedom om omständigheter som sannolikt leder till att godkännandet som väktare, ordningsvakt eller utförare av säkerhetsskyddsuppgifter återkallas.
Om det finns förutsättningar att tillfälligt återkalla ett godkännande som väktare, ordningsvakt eller utförare av säkerhetsskyddsuppgifter, kan en polisman omhänderta väktarkortet, ordningsvaktskortet eller kortet för utförare av säkerhetsskyddsuppgifter för att överlämna det till en polisman som tillhör befälet, varefter denne inom 14 dagar ska besluta huruvida godkännandet som väktare, ordningsvakt eller utförare av säkerhetsskyddsuppgifter ska återkallas tillfälligt. En polisman kan omhänderta ett väktarkort, ordningsvaktskort eller kort för utförare av säkerhetsskyddsuppgifter även då godkännandet som väktare, ordningsvakt eller utförare av säkerhetsskyddsuppgifter har återkallats. Trots vad som föreskrivs i 8 kap. 31 § i tvångsmedelslagen (806/2011) kan kroppsvisitation förrättas för fråntagande av ett väktarkort, ordningsvaktskort eller kort för utförare av säkerhetsskyddsuppgifter.
Ett tillfälligt återkallande av godkännandet som väktare, ordningsvakt eller utförare av säkerhetsskyddsuppgifter ska omedelbart anmälas till en polisinrättning. Ett beslut att tillfälligt återkalla ett godkännande som väktare, ordningsvakt eller utförare av säkerhetsskyddsuppgifter är i kraft i högst tre månader. En polisinrättning kan förlänga beslutets giltighetstid med högst sex månader åt gången, om väktaren, ordningsvakten eller utföraren av säkerhetsskyddsuppgifter misstänks för ett brott som sannolikt leder till att godkännandet som väktare, ordningsvakt eller utförare av säkerhetsskyddsuppgifter återkallas. (12.8.2016/652)
Tillfälligt återkallande av godkännande som utbildare av ordningsvakter
Polisstyrelsen kan tillfälligt återkalla ett godkännande som utbildare av ordningsvakter, om polisen har fått kännedom om omständigheter som sannolikt leder till att godkännandet som utbildare av ordningsvakter återkallas.
Polisstyrelsens beslut att tillfälligt återkalla ett godkännande som utbildare av ordningsvakter är i kraft i högst tre månader. Polisstyrelsen kan förlänga beslutets giltighetstid med högst sex månader åt gången, om utbildaren av ordningsvakter misstänks för ett brott som sannolikt leder till att godkännandet återkallas.
Underrättelser
När ett godkännande som ansvarig föreståndare återkallas helt och hållet eller tillfälligt eller en ansvarig föreståndare ges en varning, ska Polisstyrelsen underrätta den innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen hos vilken den ansvariga föreståndaren är anställd.
När ett godkännande som väktare, ordningsvakt eller utförare av säkerhetsskyddsuppgifter återkallas helt och hållet eller tillfälligt eller en väktare, ordningsvakt eller utförare av säkerhetsskyddsuppgifter ges en varning, ska polisinrättningen underrätta den innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen hos vilken väktaren, ordningsvakten eller utföraren av säkerhetsskyddsuppgifter är anställd.
Polisundersökning
I ett ärende som gäller återkallande av ett tillstånd eller godkännande som meddelats med stöd av denna lag kan det vid behov göras en polisundersökning som avses i 6 kap. i polislagen.
8 kap.
Delegationen för säkerhetsbranschen
Delegationen för säkerhetsbranschen
Polisstyrelsen biträds av en rådgivande delegation för säkerhetsbranschen.
Polisstyrelsen utser delegationens medlemmar. De förvaltningsområden som är centrala för säkerhetsbranschen samt näringslivet, arbetsgivarna, arbetstagarna och konsumenterna ska vara företrädda i delegationen.
Delegationens uppgifter
Delegationen för säkerhetsbranschen har till uppgift att
1) främja samarbetet mellan myndigheterna och privata säkerhetstjänster,
2) ange de allmänna riktlinjerna för säkerhetsbranschen,
3) följa och främja det internationella samarbetet inom säkerhetsbranschen,
4) följa utvecklingen, utbildningen och forskningen inom säkerhetsbranschen samt anvisningar och information som gäller säkerhetsbranschen,
5) ta initiativ som berör säkerhetsbranschen,
6) på begäran ge utlåtanden som berör säkerhetsbranschen.
9 kap.
Straffbestämmelser
Hänvisningar till strafflagen
Straff för brott mot tystnadsplikten enligt 9, 34 och 67 § döms ut enligt 38 kap. 1 och 2 § i strafflagen.
Straff för motstånd mot person som upprätthåller ordningen döms ut enligt 17 kap. 6 § i strafflagen.
Straff för olovligt utövande av näringsverksamhet inom säkerhetsbranschen döms ut enligt 17 kap. 6 a § i strafflagen.
Bevakningsföretagsförseelse
En väktare som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
1) i strid med förbudet i 5 § 1 mom. försvårar polisens verksamhet,
2) försummar sin skyldighet att göra en anmälan enligt 5 § 2 mom. eller att ge information enligt 7 § 1 mom.,
3) försummar sin skyldighet att avfatta händelserapport enligt 8 § 1mom.,
4) försummar sin skyldighet enligt 14 § 1 eller 3 mom. att bära med sig sitt väktarkort, visa upp det eller överlämna det till polisen,
5) bryter mot bestämmelserna i 18 § 1, 2 eller 4 mom. eller 19 § 1 eller 2 mom. om bärande av maktmedelsredskap eller 20 § och om hur maktmedelsredskap ska bäras eller mot bestämmelserna i 21 § om medförande av hund, eller
6) inte använder väktares dräkt i enlighet med 22 § 1 och 2 mom. eller använder väktares dräkt i strid med 22 § 3 mom.,
ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för bevakningsföretagsförseelse dömas till böter.
För bevakningsföretagsförseelse döms också
1) den som obehörigen använder väktares dräkt i strid med 22 § 3 mom. på ett sådant sätt att han eller hon kan misstas för en väktare som utför bevakningsuppgifter, och
2) en polisman eller gränsbevakningsman eller en tullman som utför tullövervakning eller tullbrottsbekämpning, om han eller hon i strid med 106 § arbetar som väktare.
Ordningsövervakningsförseelse
En ordningsvakt som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
1) försummar sin handlingsplikt enligt 30 §, 31 § 1 mom. eller 32 § eller underlåter att fullgöra sina skyldigheter enligt 44 § 2 mom. i fråga om placering i en förvaringslokal eller anmälan om förvar,
2) försummar sin skyldighet att avfatta händelserapport enligt 33 § 1 mom.,
3) försummar sin skyldighet enligt 39 § 1 och 3 mom. att bära med sig ordningsvaktskort eller intyg, att visa upp det eller att överlämna det till polisen,
4) bryter mot bestämmelserna i 49 § om bärande av maktmedelsredskap eller 50 § om hur maktmedelsredskap ska bäras eller mot bestämmelserna i 51 § om medförande av hund, eller
5) underlåter att i ordningsövervakningsuppgifter använda ordningsvakters igenkänningstecken eller dräkt enligt 52 § eller använder igenkänningstecknet eller dräkten i strid med den paragrafen,
ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för ordningsövervakningsförseelse dömas till böter.
För ordningsövervakningsförseelse döms också
1) den som utser en ordningsvakt för något annat än en tillställning, ett område, en plats eller ett trafikmedel som avses i 26 eller 28 §,
2) den som utser en ordningsvakt för ett område, en plats eller ett trafikmedel som avses i 28 § utan det tillstånd av polisinrättningen som avses i den paragrafen,
3) den som till ordningsvakt utser någon som saknar ett i 35 § avsett giltigt godkännande som ordningsvakt eller som inte uppfyller villkoren i 28 § 4 mom.,
4) den som anordnar i 40 § 1 mom. 4 punkten avsedd utbildning för ordningsvakter eller arbetar som utbildare vid en sådan utbildning utan att den som arbetar som utbildare har ett giltigt godkännande som utbildare av ordningsvakter,
5) den som trots att han eller hon inte har ett giltigt godkännande som ordningsvakt använder ett i 52 § avsett igenkänningstecken för ordningsvakter eller ett igenkänningstecken, en dräkt eller ett märke som är förvillande likt ordningsvakters igenkänningstecken, på ett sådant sätt att han eller hon kan misstas för en ordningsvakt som utför ordningsövervakningsuppgifter, eller
6) en polisman eller en gränsbevakningsman eller en tullman som utför tullövervakning eller tullbrottsbekämpning, om han eller hon i strid med 106 § arbetar som ordningsvakt.
Säkerhetsskyddsförseelse
En utövare av säkerhetsskyddande verksamhet som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet försummar anmälningsplikten enligt 66 § ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för säkerhetsskyddsförseelse dömas till böter.
För säkerhetsskyddsförseelse döms också en utförare av säkerhetsskyddsuppgifter som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet försummar sin skyldighet enligt 64 § 1 och 3 mom. att bära med sig sitt kort för utförare av säkerhetsskyddsuppgifter, visa upp det eller överlämna det till polisen.
För säkerhetsskyddsförseelse döms också den som utan ett i 68 § avsett tillstånd utövar säkerhetsskyddande verksamhet som omfattar säkerhetsskyddsuppgifter som kräver godkännande.
Säkerhetstjänstförseelse
En sådan utövare av verksamhet som kräver näringstillstånd för säkerhetsbranschen som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
1) i strid med förbudet i 5 § 1 mom. försvårar polisens verksamhet,
2) till väktares förfogande ställer dräkter som strider mot 23 § eller till ordningsvakters förfogande ställer igenkänningstecken eller dräkter som strider mot 52 §,
3) försummar sin skyldighet att göra ändringsanmälan enligt 72 §, upprätta uppdragsavtal enligt 73 §, föra personalregister eller arbetsskiftsregister enligt 81 § eller göra upp instruktioner enligt 82 § och hålla dem framlagda eller göra årsanmälan enligt 87 §,
4) i strid med 74 § utövar verksamhet utan att företaget har en ansvarig föreståndare,
5) i strid med bestämmelsen i 80 § 1 mom. låter någon utföra bevaknings-, ordningsövervaknings- eller säkerhetsskyddsuppgifter eller i strid med 80 § 3 mom. håller tillfälliga väktare anställda, eller
6) försummar sin skyldighet att göra anmälan om användning av skjutvapen enligt 19 § 3 mom. eller om överlåtelse av uppgift enligt 80 § 2 mom.,
ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för säkerhetstjänstförseelse dömas till böter.
För säkerhetstjänstförseelse döms också
1) den som försummar sin skyldighet att förvara och bevara en händelserapport enligt 8 § 2 mom. eller 33 § 2 mom.,
2) en ansvarig föreståndare som i strid med 18 §, 19 § 1 mom. eller 49 § fattar beslut om bärande av maktmedelsredskap eller som i strid med 21 § fattar beslut om medförande av hund,
3) den som arbetar som utbildare i användning av maktmedel utan giltigt godkännande som avses i 54 § vid utbildning som avses i den paragrafen eller den som arbetar som skytteinstruktör utan giltigt godkännande som avses i 56 § vid utbildning som avses i den paragrafen, och
4) en polisman eller gränsbevakningsman eller en tullman som utför tullövervakning eller undersöker tullbrott, om han eller hon i strid med 106 § deltar i verksamheten hos en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen eller är ansvarig föreståndare hos en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen.
10 kap.
Särskilda bestämmelser
Förbud att delta i verksamheten hos en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen eller i bevakningsrörelse eller ordningsvaktsverksamhet
En polisman eller gränsbevakningsman eller en tullman som utför tullövervakning eller undersöker tullbrott får inte delta i verksamheten hos en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen, höra till förvaltningsorganen för en innehavare av ett sådant tillstånd eller vara dennes verkställande direktör, bolagsman, ansvariga bolagsman eller ansvariga föreståndare eller arbeta som väktare eller ordningsvakt.
107 § (12.8.2016/652)
Utländska behörighetsintyg
Polisstyrelsen eller en polisinrättning kan i samband med att den beviljar tillstånd eller ger godkännande besluta att även ett utländskt behörighetsintyg eller motsvarande handling kan användas för att visa att kraven i 10 § 1 mom., 12 § 1 och 2 mom., 18 § 2 och 4 mom., 21 § 1 mom., 27 §, 28 § 4 mom., 35 § 1 mom., 49 § 2 och 3 mom., 51 § 1 mom., 54 § 1 mom., 56 § 1 mom., 58 § 1 mom., 61 § 1 mom., 71 § 1 och 2 mom., 77 § 1 mom. eller 79 § 1 mom. är uppfyllda. På förfarandet i anslutning till uppfyllandet av kraven tillämpas lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer (1384/2015).
Begränsad säkerhetsutredning
När en person ansöker om att bli antagen som elev eller anställd som lärare inom utbildning för ansvariga föreståndare, utbildare i användningen av maktmedel, skytteinstruktörer, väktare, utbildare av ordningsvakter eller ordningsvakter eller inom utbildning för säkerhetsskyddsuppgifter, har utbildningsanordnaren rätt att begära en begränsad säkerhetsutredning enligt säkerhetsutredningslagen (726/2014) om sökanden.
Vissa tillstånds- och tillsynsuppgifter
Polisstyrelsen är sådan beviljande myndighet och nationell kontaktpunkt som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1214/2011 om yrkesmässig gränsöverskridande vägtransport av kontanter i euro mellan medlemsstaterna i euroområdet.
Polisstyrelsen svarar också för andra övervaknings- och registreringsuppgifter som medlemsstaterna har enligt den förordning som nämns i 1 mom.
Överklagande
Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). (19.12.2019/1365)
Ett i denna lag avsett beslut om återkallande av tillstånd eller godkännande verkställs även om det överklagas, om inte besvärsmyndigheten förbjuder verkställigheten.
3 mom. har upphävts genom L 19.12.2019/1365. (19.12.2019/1365)
Närmare bestämmelser
Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om
1) förfarandena vid ansökan om tillstånd och godkännande, ansökningarnas innehåll, utredningar som behövs för avgörande av ärenden och innehållet i beslut om tillstånd och godkännande,
2) innehållet i ändringsanmälningar, uppdragsavtal, händelserapporter, personalregister, arbetsskiftsregister, instruktioner och årsanmälningar, samt
3) delegationen för säkerhetsbranschen.
Genom förordning av inrikesministeriet får närmare bestämmelser utfärdas om
1) utbildningen för ansvariga föreståndare och väktare,
2) utbildningen för utbildare i användning av maktmedel samt skytteinstruktörsutbildningen och repetitionsutbildningen,
3) utbildningen för ordningsvakter och för utbildare av ordningsvakter,
4) märken och texter på väktares dräkter samt ordningsvakters igenkänningstecken och användningen av det,
5) egenskaper hos väktares och ordningsvakters maktmedelsredskap och bärande av sådana redskap samt om de utbildningar som avses i 18 § 2–4 mom. och 49 § 2 och 3 mom. och om visande av skicklighet i hanteringen av skjutvapen och skjutskicklighet som avses i 19 § 2 mom.,
6) hållande av en gripen som avses i 42 § 2 mom. i förvar,
7) visitation enligt 46 § samt om förvaring och överlämnande av omhändertagna föremål och ämnen,
8) märken och texter på ordningsvakters dräkter som avses i 52 § 2 mom., samt
9) grundutbildningen för värdetransportpersonal som utför gränsöverskridande transporter av kontanter i euro i enlighet med Europaparlamentets och rådets i 109 § nämnda förordning.
Polisstyrelsen fastställer formuläret för blanketter som används vid förfaranden enligt denna lag och formuläret för väktarkortet, ordningsvaktskortet och kortet för utförare av säkerhetsskyddsuppgifter samt vilket utbildningsmaterial som ska användas vid utbildningen av ordningsvakter. Polisstyrelsen meddelar närmare föreskrifter om undervisningsämnen, innehållet i undervisningen och timfördelningen i fråga om de utbildningar för väktare och ordningsvakt, den utbildning och repetitionsutbildning i användning av maktmedelsredskap samt de utbildningar för utbildare i användning av maktmedel, skytteinstruktörer och utbildare av ordningsvakter och hur den skicklighet i hanteringen av skjutvapen och skjutskicklighet ska visas, om vilka föreskrivs i denna lag och i inrikesministeriets förordningar som utfärdats med stöd av den. Polisyrkeshögskolan fastställer kraven i lydnadskontrollen för hundar som används i bevaknings- och ordningsövervakningsuppgifter. (12.8.2016/652)
Bestämmelser som tillämpas på ansvariga föreståndares ställföreträdare, tillfälliga ansvariga föreståndare och tillfälliga väktare
Det som i denna lag föreskrivs om ansvariga föreståndare gäller också ansvariga föreståndares ställföreträdare och tillfälliga ansvariga föreståndare.
Det som i denna lag föreskrivs om väktare gäller också tillfälliga väktare.
11 kap
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
113 §
Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.
Genom denna lag upphävs lagen om privata säkerhetstjänster (282/2002).
114 §
Övergångsbestämmelser om näringstillstånd för säkerhetsbranschen
Den som när denna lag träder i kraft har en sådan auktorisation av bevakningsföretag som avses i den genom denna lag upphävda lagen om privata säkerhetstjänster (282/2002) kan genom en anmälan till Polisstyrelsen, som ska göras inom sex månader från lagens ikraftträdande, meddela att den fortsätter sin verksamhet som innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen. Polisstyrelsen beviljar då innehavaren av auktorisation av bevakningsföretag näringstillstånd för säkerhetsbranschen avgiftsfritt.
En person som har blivit godkänd som ansvarig föreståndare för ett bevakningsföretag som avses i 1 mom. före ikraftträdandet av denna lag kan i de fall som avses i 1 mom. utan separat anmälan fortsätta som ansvarig föreståndare hos innehavaren av näringstillstånd för säkerhetsbranschen. Den ansvariga föreståndaren behöver i så fall inte genomgå den utbildning som avses i 77 § 1 mom. 2 punkten för att fortsätta i uppgiften.
Under den övergångsperiod som avses i 1 mom. tillämpas på innehavare av auktorisation av bevakningsföretag de bestämmelser i denna lag som gäller innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen. De händelserapporter som avfattats före lagens ikraftträdande och som avses i 17 § i den upphävda lagen om privata säkerhetstjänster ska bevaras i fem år från den dag de avfattades, varefter de ska förstöras. (12.8.2016/652)
På ett ärende som gäller auktorisation av bevakningsföretag eller godkännande som ansvarig föreståndare och som har anhängiggjorts före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. I stället för auktorisation av bevakningsföretag beviljas sökanden ett näringstillstånd för säkerhetsbranschen.
Den som vid ikraftträdandet av denna lag får utöva ordningsvaktsverksamhet som kräver tillstånd enligt 24 § eller säkerhetsskyddande verksamhet som kräver tillstånd enligt 60 §, ska för att få fortsätta med sin verksamhet ansöka om näringstillstånd för säkerhetsbranschen inom två år från lagens ikraftträdande. Utövaren får då fortsätta sin verksamhet tills tillståndsärendet har avgjorts.
Innan ett tillstånd enligt 5 mom. har beviljats får en utövare av säkerhetsskyddande verksamhet för utförande av säkerhetsskyddsuppgifter som kräver godkännande inte anlita andra anställda hos utövaren än de som har ett giltigt godkännande som utförare av säkerhetsskyddsuppgifter. På straffansvaret för utövare av säkerhetsskyddande verksamhet tillämpas då 105 § 1 mom. 5 punkten. (12.8.2016/652)
Om en auktorisation av bevakningsföretag eller ett godkännande som ansvarig föreståndare har återkallats tillfälligt enligt de bestämmelser som gällde när denna lag trädde i kraft, är återkallandet i kraft enligt de bestämmelser som gällde när lagen trädde i kraft. (12.8.2016/652)
115 §
Övriga övergångsbestämmelser
Ett godkännande som väktare, ordningsvakt, utbildare av ordningsvakter, utbildare i användningen av maktmedel eller utförare av säkerhetsskyddsuppgifter som meddelats före denna lags ikraftträdande gäller den tid som godkännandet är i kraft jämte villkor och begränsningar. En person som tidigare har blivit godkänd som utbildare i användningen av maktmedel inom den del av specialutbildningen i användningen av maktmedel som gäller skjutvapen och som verkställare av skjutprov kan i enlighet med ett beslut om godkännande som utfärdats före lagens ikraftträdande arbeta som skytteinstruktör enligt denna lag.
På ett ärende som gäller godkännande som väktare, ordningsvakt, utbildare av ordningsvakter, utbildare i användningen av maktmedel eller utförare av säkerhetsskyddsuppgifter och som har anhängiggjorts före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.
Tillstånd att utse ordningsvakter som beviljats före denna lags ikraftträdande med stöd av 22 § i ordningslagen gäller jämte villkor och begräsningar under den tid tillståndet är i kraft. På ett ärende som gäller tillstånd att utse ordningsvakter och som har gjorts anhängigt före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. (12.8.2016/652)
Väktare och ordningsvakter får medföra en hund som uppfyller kraven enligt de bestämmelser som gällde vid lagens ikraftträdande i två år från det att en lydnadskontroll i enlighet med de tidigare bestämmelserna genomgåtts. (12.8.2016/652)
Om ett godkännande som väktare, ordningsvakt, utförare av säkerhetsskyddsuppgifter, utbildare i användning av maktmedel eller utbildare av ordningsvakter har återkallats tillfälligt enligt de bestämmelser som gällde när denna lag trädde i kraft, är återkallandet i kraft enligt de bestämmelser som gällde när lagen trädde i kraft. (12.8.2016/652)
RP 22/2014, FvUVB 57/2014, RSv 351/2014
Ikraftträdelsestadganden:
12.8.2016/652:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.
RP 42/2016, FvUB 9/2016, RSv 89/2016
21.12.2016/1316:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.
RP 101/2016, FvUB 19/2016, RSv 160/2016
28.12.2017/1121:
Denna lag träder i kraft den 1 mars 2018.
RP 100/2017, ShUB 24/2017, StoUB 1/2017, RSv 186/2017
13.7.2018/549:
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2018.
RP 57/2018, KuUB 3/2018, RSv 61/2018
10.8.2018/619:
Denna lag träder i kraft den 15 augusti 2018.
RP 49/2018, EkUB 11/2018, RSv 70/2018, Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/943/EU (32016L0943); EUVL L 157, 15.6.2016, s. 1
10.8.2018/718:
Denna lag träder i kraft den 20 augusti 2018.
RP 32/2018, FvUB 6/2018, RSv 63/2018
10.5.2019/638:
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2019.
RP 242/2018, FvUB 39/2018, GrUU 51/2018, RSv 318/2018, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 679/2016 (32016R0679); EUT L 119, 4.5.2016, s. 1
19.12.2019/1365:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.
RP 75/2019, FvUB 10/2019, RSv 46/2019
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 29/2019-2020
[1] Bevakningsuppgifterna kan bestå av butiksobservation (bevakning av egendom som säljs i en butik), livvaktsuppdrag (skyddande av en viss persons integritet) eller värdetransportuppdrag (bevakning av värdefull egendom som transporteras).
Ett bevakningsföretag är stationerat vid ett s.k. verksamhetsställe (byggnad, konstruktion, rum och annat utrymme som företaget använder för kundtjänst, mottagning av larm eller sin interna administration). Detta ska skiljas från bevakningsområde som utgörs av fastighet, byggnad, rum, konstruktion och annan allmän eller privat plats samt annat allmänt eller privat område eller del av dessa som specificerats i uppdragsavtalet.
[2] I 38 kap. 1 och 2 §§ i strafflagen finns straffbestämmelser rörande sekretessbrott respektive sekretessförseelse, med fängelse i straffskalan då en överträdelse handlar om sekretessbrott. I 17 kap. 6 och 6 a §§ i strafflagen finns straffbestämmelser rörande motstånd mot person som upprätthåller ordningen respektive olovligt utövande av näringsverksamhet inom säkerhetsbranschen, med fängelse i straffskalan i bägge fallen.