Lagförslag 34/2022-2023

		LAGFÖRSLAG nr 34/2022-2023
		Datum
		2023-06-01
	Till Ålands lagting

Könsneutral lagstiftning kring graviditet

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om moderskapsunderstöd och landskapslagen om hälso- och sjukvård ändras. De föreslagna ändringarna är av teknisk natur och syftar till att tillförsäkra alla gravida personer, oavsett juridiskt kön, lika rätt att komma i åtnjutande av de tjänster och förmåner som nämnda författningar garanterar. Rent konkret föreslås att samtliga lagrum som innehåller omnämnanden av gravida kvinnor ersätts med det könsneutrala begreppet gravida personer. Bakgrunden till lagförslaget är den lag om könsfastställelse, den så kallade translagen, som trädde i kraft den 3 april 2023. Den nya lagen har föranlett följdändringar i ett antal angränsande lagar, däribland lagen om moderskapsunderstöd.

     Avsikten är att de föreslagna lagarna ska träda i kraft så snart som möjligt.

 

__________________

 

 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

1.1 Ett nytt regelverk för fastställande av juridiskt kön. 3

1.2 Följdeffekter på annan lagstiftning. 3

2. Hänvisningar till gravida kvinnor i den åländska social- och hälsovårdslagstiftningen  3

2.1 Landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om moderskapsunderstöd  4

2.2 Landskapslagen om hälso- och sjukvård. 4

3. Landskapsregeringens förslag. 5

4. Förslagets konsekvenser 5

5. Lagstiftningsbehörighet 5

6. Beredningsarbetet 6

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om moderskapsunderstöd  7

L A N D S K A P S L A G om ändring av 28 och 48 §§ landskapslagen om hälso- och sjukvård  8

Parallelltexter 9

 

 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

1.1 Ett nytt regelverk för fastställande av juridiskt kön

 

Den nya lagen om könsfastställelse (FFS 295/2023), den så kallade translagen, trädde i kraft den 3 april 2023. Samtidigt upphörde lagen om fastställande av transsexuella personers könstillhörighet (FFS 563/2002) att gälla. Reformens främsta syfte är att stärka den enskildes självbestämmanderätt genom att möjliggöra fastställande av juridiskt kön utifrån individens varaktiga upplevelse av sin könsidentitet. Detta innebär att avsaknad av fortplantningsförmåga inte längre uppställs som krav för rättsligt fastställande av könstillhörigheten. Den som vill få uppgifter om sin könstillhörighet ändrade i befolkningsdatasystemet behöver m.a.o. inte längre bevisa att hen blivit steriliserad eller på annat sätt saknar fortplantningsförmåga. De behöriga myndigheterna ska heller inte fästa något avseende vid medicinska undersökningar, utredningar och diagnoser när de prövar en ansökan om fastställande av kön. På Åland ska en ansökan om fastställelse av kön göras skriftligen hos Statens ämbetsverk på Åland. I riket sköts motsvarande uppgifter av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.

     Regeringen har vid utformningen av den nya lagen om könsfastställelse tagit särskild hänsyn till såväl grundlagens 6, 7, 10, 19 och 22 §§ som de internationella människorättsförpliktelser som Finland åtagit sig att följa.[1]

 

1.2 Följdeffekter på annan lagstiftning

 

Eftersom den nya lagen om könsfastställelse är hänförlig till rättsområden som hör till rikets lagstiftningsbehörighet (bl.a. grundläggande och mänskliga rättigheter, familjeförhållanden, barns rättsliga ställning och folkbokföring), blir den i samband med ikraftträdandet direkt tillämplig på Åland. Enligt 3 § 1 mom. i nämnda lag ska det fastställda könet också betraktas som personens könstillhörighet vid tillämpningen av annan lagstiftning. Detta innebär att vissa följdändringar behöver göras även i sådan närliggande lagstiftning som faller inom landskapets lagstiftningsbehörighet, däribland landskapslagen (1994:10) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om moderskapsunderstöd, nedan kallad lagen om moderskapsunderstöd och landskapslagen (2011:114) om hälso- och sjukvård, nedan kallad hälso- och sjukvårdslagen. De ändringar som föreslås i ovannämnda landskapslagar syftar till att säkerställa att alla gravida personer, oavsett juridiskt kön, har lika rätt till moderskapsunderstöd, rådgivningstjänster och andra sådana tjänster som kan anses vara nödvändiga för att tillgodose den gravidas behov av skydd.

 

2. Hänvisningar till gravida kvinnor i den åländska social- och hälsovårdslagstiftningen

 

I likhet med vad som är fallet i rikslagstiftningen, innehåller också den åländska social- och hälsovårdslagstiftningen bestämmelser som bygger på uppfattningen att endast kvinnor kan bli gravida och föda barn. Eftersom vissa av dessa bestämmelser innehåller uttryckliga hänvisningar till gravida kvinnor, finns det enligt landskapsregeringens mening en reell risk för att de kan komma att tolkas och tillämpas på ett sätt som står i strid med den nya lagen om könsfastställelse, som stipulerar att alla gravida ska ha lika tillgång till de tjänster och förmåner för gravida som erbjuds inom social- och hälsovården.

     Nedan följer en genomgång av de landskapslagar som enligt landskapsregeringens mening behöver uppdateras med anledning av den nya lagen om könsfastställelse och de materiella förändringar som dess ikraftträdelse kommer att medföra.

 

2.1 Landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om moderskapsunderstöd

 

Enligt 3 § 1 mom. i lagen om moderskapsunderstöd betalas moderskapsunderstöd till ”en kvinna som är berättigad till moderskapsunderstöd och bosatt i landskapet”. Ordalydelsen i nämnda lagrum kan anses vara problematisk emedan den antyder att endast gravida kvinnor som är bosatta i landskapet har rätt till moderskapsunderstöd. Med andra ord faller alla gravida som inte har det juridiska könet kvinna utanför bestämmelsens tillämpningsområde. Genom att ersätta begreppet ”gravid kvinna” med det könsneutrala begreppet ”gravid person” säkerställs att alla gravida personer kommer i åtnjutande av moderskapsunderstöd på lika villkor. Därigenom säkerställs också att understödet kommer alla barn till godo.

 

2.2 Landskapslagen om hälso- och sjukvård

 

Enligt 28 § 1 och 2 mom. 1 punkten i hälso- och sjukvårdslagen ankommer det på Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) att på regelbunden basis och utifrån det individuella behovet ordna hälsofrämjande rådgivning för gravida kvinnor. Vidare följer av 48 § 1 mom. i hälso- och sjukvårdslagen att ÅHS även ska ordna ”sådana tjänster som är nödvändiga för att gravida kvinnor och deras ofödda barn ska ges särskilt skydd”.

     Trots att det i 3 § 2 mom. i lagen om könsfastställelse anges att ”bestämmelser som gäller kvinnor som är gravida […] tillämpas på personer som är gravida […] oberoende av om personens kön har fastställts”, finns det enligt landskapsregeringens mening fog för att ersätta de befintliga hänvisningarna till ”gravida kvinnor” i hälso- och sjukvårdslagens 28 och 48 §§ med det könsneutrala begreppet ”gravida personer”. Därigenom kan oklarheter och onödiga tolkningsproblem om huruvida de ifrågavarande lagrummen även omfattar gravida som har ett annat juridiskt kön än kvinna undvikas. Enligt rikslagstiftarens uppfattning innehåller hälsovårdslagstiftningen bestämmelser ”i fråga om vilka det är ändamålsenligt att de tillämpas på en person, oberoende av fastställande av kön”[2]. Som exempel nämns bestämmelser som syftar till att skydda gravida kvinnor.

     I detta sammanhang bör erinras om det ursprungliga syftet med 48 § i hälso- och sjukvårdslagen, vilket var att ytterligare förtydliga vad som i barnskyddslagen (FFS 417/2007) föreskrevs om barn- och familjeinriktat barnskydd.[3] Såvitt landskapsregeringen kan se är dock barnskyddslagen i dess nuvarande lydelse tämligen könsneutralt utformad; den innehåller således inte några hänvisningar till gravida kvinnor.

     Utöver det ovan anförda har landskapsregeringen identifierat vissa ändringsbehov i landskapsförordningen (2015:28) om rådgivning för gravida och barn, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga. I nämnda förordning föreskrivs närmare om bl.a. sådan rådgivning för gravida som avses i 28 § i hälso- och sjukvårdslagen. I linje med det ovan anförda föreslås att hänvisningarna till gravida kvinnor i förordningens 1 § och 11 § 2 mom. ersätts med könsneutrala uttryck, såsom ”gravida” (1 §) och ”gravid person och dennes behov av vård” (11 § 2 mom.).

 

3. Landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringen föreslår att 3 § 1 mom. i lagen om moderskapsunderstöd ändras så att alla gravida får lika möjligheter att erhålla moderskapsunderstöd. Detta åstadkoms genom att ersätta begreppet ”gravida kvinnor” med det könsneutrala begreppet ”gravida personer”. För att undvika oklarheter och onödiga tolkningsproblem, föreslås att motsvarande ändringar görs i 28 § 1 och 2 mom. 1 punkten samt 48 § 1 mom. i hälso- och sjukvårdslagen. Sammantaget bidrar ifrågavarande ändringar till att åstadkomma ett mer enhetligt och könsneutralt lagspråk inom berörda rättsområden.

     Utöver ovannämnda ändringar föreslås även vissa tekniska ändringar i 4 och 5 §§ i lagen om moderskapsunderstöd. I 4 § ersätts den gamla benämningen landskapsstyrelse med landskapsregeringen. Vidare föreslås att bestämmelserna om ändringssökande i 5 § i lagen om moderskapsunderstöd uppdateras såtillvida att rättelse får begäras hos kommunen i beslut om beviljande av moderskapsunderstöd. Ett beslut som fattats med anledning av en begäran om rättelse ska, i likhet med vad som föreskrivs i annan närliggande landskapslagstiftning inom det socialrättsliga området[4], överklagas hos Ålands förvaltningsdomstol (i stället för hos landskapsregeringen) på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (FFS 808/2019).

 

4. Förslagets konsekvenser

 

Rikslagstiftaren har bedömt att den nya lagen om könstillhörighet kan komma att resultera i en viss ökning av antalet ansökningar om fastställelse av könstillhörighet hos Statens ämbetsverk på Åland. Det ter sig likväl föga sannolikt att en sådan ökning skulle kunna medföra några betydande extra kostnader för landskapet. I detta sammanhang kan erinras om att ämbetsverket under de senaste åren handlagt cirka två till tre ansökningar om fastställelse av könstillhörighet per år.

     Ur ett människorättsperspektiv kan de föreslagna ändringarna i lagen om moderskapsunderstöd och hälso- och sjukvårdslagen förväntas främja likabehandling mellan könen, och i förlängningen också likabehandling av barn, vars rättsliga ställning inte får vara avhängigt föräldrarnas kön och åskådning. Förslaget utgör således ett viktigt led i uppfyllandet av artikel 2 i FN:s konvention om barnets rättigheter[5].

 

5. Lagstiftningsbehörighet

 

Lagstiftningsbehörigheten avseende social- och hälsovård ankommer på landskapet med de undantag som framgår av 18 § 12 punkten i självstyrelselagen. Landskapets lagstiftningsbehörighet på området socialvård har ansetts omfatta även barnskydd.[6] Enligt 27 § 7 punkten i självstyrelselagen har riket emellertid lagstiftningsbehörighet i fråga om familjeförhållanden och barns rättsliga ställning. Vidare följer av 27 § 29 punkten i självstyrelselagen att kastrering, sterilisering, avbrytande av havandeskap och konstbefruktning är angelägenheter som tillhör rikets lagstiftningsbehörighet.

     Förvaltningsrättskipning hör till rikets lagstiftningsbehörighet enligt 27 § 23 punkten i självstyrelselagen. Enligt förarbetena till självstyrelselagen avser hänvisningen till rikslag i självstyrelselagens 25 § 1 mom. endast sådana fall då en kommunal myndighet med stöd av rikslag handhar ett ärende som hör till statsförvaltningen.[7] Av nämnda förarbeten framgår dock tydligt att moderskapsunderstöd utgör ett sådant delområde inom socialvården varom lagtinget har rätt att lagstifta.[8] Den föreslagna besvärsbestämmelsen i 5 § i lagen om moderskapsunderstöd kan således anses överensstämma med vad som föreskrivs i 25 § i självstyrelselagen.

 

6. Beredningsarbetet

 

Föreliggande lagförslag har utarbetats som tjänstemannauppdrag vid lagberedningen i samarbete med social- och miljöavdelningens socialvårdsbyrå och hälso- och sjukvårdsbyrå. Externa synpunkter på lagförslaget har inte inhämtats i samband med beredningsarbetet.

 

Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.

 

1.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om moderskapsunderstöd

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     ändras 3 och 5 §§ landskapslagen (1994:10) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om moderskapsunderstöd, samt

     ersätts ordet ”landskapsstyrelsen” i lagens 4 § med ordet ”landskapsregeringen” som följer:

 

3 §

Finansiering

     Moderskapsunderstöd betalas av landskapets medel till en gravid person som är berättigad till understödet och som är bosatt på Åland.

     Understödet utbetalas av kommunerna som kalenderårsvis erhåller ersättning av landskapet för de utbetalade medlen. Ersättningen ska sökas senast den 30 april.

 

4 §

Understödets innehåll

     Landskapsregeringen beslutar om moderskapsförpackningens innehåll och fastställer den beloppsmässiga storleken på moderskapsunderstödet.

 

 

5 §

Ändringssökande

     I ett beslut som fattats av en kommunal myndighet med stöd av denna lag får rättelse begäras hos kommunen inom 14 dagar efter delfåendet av beslutet.

     I ett beslut som fattats med anledning av begäran om rättelse enligt 1 mom. får ändring sökas genom besvär hos Ålands förvaltningsdomstol.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

 

__________________

 

 

 

2.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 28 och 48 §§ landskapslagen om hälso- och sjukvård

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 28 § 1 och 2 mom. 1 punkten och 48 § 1 mom. landskapslagen (2011:114) om hälso- och sjukvård, som följer:

 

 

28 §

Rådgivning för gravida och barn under läropliktsåldern

     Ålands hälso- och sjukvård ska ordna rådgivning för gravida personer och familjer som väntar barn samt för barn under läropliktsåldern och för deras familjer.

     Rådgivningens uppgifter är

     1) att regelbundet och utifrån det individuella behovet övervaka och främja fostrets sunda tillväxt, utveckling och välfärd samt främja hälsan hos gravida personer och personer som fött barn,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

48 §

Beaktandet av barn i service som riktar sig till vuxna

     Ålands hälso- och sjukvård ska ordna sådana tjänster som är nödvändiga för att gravida personer och deras ofödda barn ska ges särskilt skydd.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

 

__________________

 

 

Mariehamn den 1 juni 2023
V i c e l a n t r å d	Harry Jansson
Föredragande minister	Annette Holmberg-Jansson

 

 

Parallelltexter

 

·       Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 34/2022-2023