Lagförslag 36/2019-2020

		LAGFÖRSLAG nr 36/2019-2020
		Datum
		2020-09-10
	Till Ålands lagting

Upphävande av affärstidslag

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att affärstidslagen för landskapet Åland upphävs.

 

__________________

 

 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Förslag. 3

2. Bakgrund och nuvarande lagstiftning. 3

2.1 Bakgrund till landskapsregeringens lagförslag. 4

2.2 Arbetstidslagstiftning. 5

2.3 Kollektivavtal för anställda inom yrkesmässig minuthandel 5

2.4 Rättsliga förhållanden i Finland och andra staters domvärjo. 5

3. Förslagets konsekvenser 6

3.1 Antalet sysselsatta inom detaljhandeln. 6

3.2 Ekonomiska konsekvenser 6

3.3 Konsekvenser för myndigheternas verksamhet 7

3.4 Miljökonsekvenser 7

3.5 Andra samhälleliga konsekvenser 7

Detaljmotivering. 7

Landskapslag om upphävande av affärstidslag för landskapet Åland. 7

Lagtext 8

L A N D S K A P S L A G om upphävande av affärstidslagen för landskapet Åland. 8

 

 

Allmän motivering

 

1. Förslag

 

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget upphäver affärstidslagen (1992:40) för landskapet Åland. En lagändring skulle möjliggöra för näringsidkare inom den dagliga minuthandeln att själva bestämma sina öppettider i större utsträckning. Det skulle även ta bort de regelskillnader som gäller för snarlika näringsverksamheter.

     Landskapsregeringen lyfter i sitt regeringsprogram vikten av att förenkla för företagarna. Det är landskapsregeringens vilja att lagen upphävs i sin helhet. Landskapsregeringen anser att öppettider för affärsrörelser inte ska regleras i lag. Snarare bör det bestämmas av den enskilda affärsinnehaven med beaktande av arbetstidsregler och kollektivavtal. Det är även helg- och söckenhelgdagar som potentiella kunder har möjlighet att uppsöka butiker o.d., och en lagändring skulle även förenkla för dessa i en positiv riktning.

     Landskapsregeringen vill gärna se att ett tydligare regelverk som gäller alla typer av näringsverksamhet. I nuläget leder lagstiftningen till att exempelvis en järnhandel får ha öppet på långfredagen, om den även tillhandhåller bildelar. En liknande butik utan bildelar måste dock hålla stängt.

     Sedan lagen stiftades har även näthandeln gjort sitt intåg vilket medfört att butiker med försäljningslokal utsätts för ytterligare konkurrens. Näthandel regleras inte i lagen vilket även det leder till snedvriden konkurrens.

 

2. Bakgrund och nuvarande lagstiftning

 

Affärstidslagstiftningen reviderades senast genom 1992-års affärstidslag för landskapet Åland. Detta skedde efter att landstinget den 13 januari 1992 förkastat landskapsstyrelsens förslag med en följande hemställan om att ett nytt förslag skulle utarbetas. Detta förslag skulle beakta ”affärernas öppethållningstider som kombinerar möjligheten till friare affärstider med bestämmelser om att affärsrörelser inte ska hållas öppna vissa särskilda helg- och högtidsdagar”[1]. Begränsningarna var tänkta som en hänsynsåtgärd till sedvänja, kulturarv och kyrkliga traditioner.

     Långfredagen, påskdagen och juldagen är centrala högtidsdagar under västerlandets kyrkoår och den evangeliskt-lutherska tron. Enligt kyrkolagen är ett flertal dagar under året att anse som kyrkliga högtidsdagar däribland de ovan nämnda[2]. Långfredagen och påskdagen är s.k. söckenhelgdagar vilket innebär att de är ledig fridagar för flesta anställda.

     Affärstiderna inom landskapet har innan den förra revideringen och även därefter varit upp till diskussion vid ett flertal tillfällen där olika intressen haft, och har, vitt skilda åsikter i frågan. Under år 2016 beredes frågan kring ett avskaffande senast av landskapsregeringen.

     Nuvarande lagstiftning innebär att yrkesmässig minuthandel får bedrivas under alla dagar och tider om inte annat föreskrivs i den aktuella lagen. I praktiken innebär det att all yrkesmässig minuthandel är förbjuden under långfredagen, påskdagen och juldagen[3] om inte affärsområdet är undantaget från denna reglering. De områden som är undantagna är

     a) försäljning vid apotek,

     b) försäljning vid kiosk- och därmed jämförlig handel samt handel genom försäljningsautomat,

     c) försäljning för resandes behov på flygplats, i trafikmedel och i hamnar inom områden som är reserverade enbart för utrikestrafik,

     d) försäljning på bensin- eller servicestation, i bilreparationsverkstäder eller på andra med dem jämförliga försäljningsställen av bränsle och smörjmedel för motorer, kondenserad brännbar gas samt reservdelar, utrustning och tillbehör för fordon,

     e) försäljning av blommor,

     f) marknads- och torghandel samt

     g) försäljning i härbärgerings- eller förplägningsrörelser.

     Eventuell påföljd vid brott mot lagen är böter[4] och efterlevnaden övervakas av Polismyndigheten[5].

 

2.1 Bakgrund till landskapsregeringens lagförslag

 

I Finland genomförde regeringen Sipilä ändring av gällande lagstiftning 2016 vilket medförde att möjligheter till utökade öppettider. Samma år tog Ålands Näringsliv, Visit Åland och Företagarna på Åland initiativet till ett liknande regelverk även för landskapet Åland som lämnades in till regelrådet. Huvudargumenten bakom detta förslag var att affärstidslagstiftningens regleringar endast är giltiga gentemot delar av den åländska handeln då stora delar av den hamnar utanför genom de undantag som listas ovan. Utöver detta påverkas inte näthandeln vilket ytterligare har en negativ inverkan på de lokala aktörerna ur konkurrenshänseende.

     Under år 2016 gick frågan ut på remiss till ett flertal intressenter. PAM servicefacket på Åland motsatte sig en förändring. Detsamma gällde FFC. Deras likalydande svar lägger stor vikt på det faktum att det inte erbjuds dagbarnvård under de aktuella dagarna. Även Ålands Natur & Miljö r.f. var negativa till en förändring då det ansåg att det fyllde ett syfte att ha kvar regelverk som återhämtnings- och vilodag för både anställda i minuthandeln och för konsumenterna. De ansåg även att en förändring stod i strid med Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda. De lyfte även fram frågan om nyttan av en ”kollektiv paus från konsumtion”.

     Socialbyrån vid Ålands landskapsregering hänvisar till problematiken kring barnomsorgen under dessa dagar. Socialbyrån fortsätter med att hänvisa till Finlands regeringens redogörelse i riksdagen år 2012 om vilka konsekvenser tidigare liberalisering fått på området. I riket var det ett problem att få fram tillräckligt med barnomsorgsplatser under obekväma tider. Under samma redogörelse konstaterades det också att lagändringen gynnat större företag på bekostnad av mindre. Socialbyrån tar till sist upp frågan att det i slutänden kan leda till att mindre butiker på landsbygden kan tvingas stänga, vilket i förlängningen kan leda till att äldre och vissa utsatta drabbas menligt.

     Ålands näringsliv svarade sedan med en kommentar på de inkomna utlåtandena. Där lyfter de bland annat återigen upp att det nuvarande regelverket inte gäller e-handeln och vikten av att näringsidkarna själva ska kunna avgöra när de ska ha öppet.

     I juni 2020 gick frågan åter igen ut på remiss till samtliga kommuner och ett flertal andra intressenter. Landskapsregeringen fick in svar från 15 remissinstanser varav fem stycken ställde sig negativa till ett upphävande i sak. De argument som framfördes var att förslaget troligen skulle leda till sämre förutsättningar för mindre affärer på landsbygden samt att det skulle bli svårare att kombinera arbetsliv och privatliv. Även frågan kring barnomsorg under dessa dagar ses som ett problem.

     Bland de som inte hade några invändningar i sak lyfts frågan om barnomsorgen ändå upp som ett eventuellt problem, och från kommunalt håll lyfts frågan om ekonomisk kompensation från landskapsregeringen för utökade kostnader inom denna verksamhet. Från Polismyndigheten lyfts frågan om att utökade öppettider på dessa dagar kommer till leda till fler ingripande enligt ordningslagen och att tillgreppsbrotten torde öka. Det kommer i sin tur troligen belasta myndighetens budget.

     Företagarna på Åland är i sin tur väldigt positiva och trycker på det att det borde vara upp till varje enskild företagare att bestämma när de ska ha öppet, samt att eventuella svårigheter med friare handel överträffas av fördelarna. Exempelvis lyfts aspekten att obekväma arbetstider leder till högre ersättning. En stor del av de anställda inom detaljhandeln är också deltidsanställda och de ges därför ytterligare möjligheter till sysselsättning vid en avreglering. Geta kommun tycker även att det är positivt då det gör det lokala näringslivet mer konkurrenskraftigt mot e-handeln.

 

2.2 Arbetstidslagstiftning

 

I arbetstidslagen (FFS 872/2019) finns de grundläggande bestämmelserna om arbetstidens längd och förläggande, övertidsersättning, nödarbete m.m. Lagen är i stort tvingande men undantag kan medges genom kollektivavtal som reglerar genom arbetsavtalslagen (FFS 55/2001) och lag om kollektivavtal  (FFS 436/46). Dock får inte den s.k. förmånlighetsprincipen brytas som regel, d.v.s. avvikelser från lag får endast vara till arbetstagarens fördel.

 

2.3 Kollektivavtal för anställda inom yrkesmässig minuthandel

 

På Åland och i Finland gäller för närvarande handelns kollektivavtal med en giltighet fr.o.m. den 1 februari 2018 t.o.m. den 31 januari 2020. Förhandling pågår i skrivande stund om avtalet för nästa period. För följande dagar förkortas veckoarbetstiden med 1 dag d.v.s. 7,6 timmar:

     1) långfredagen

     2) annandag påsk

     3) Kristi himmelsfärdsdag

     4) midsommardagen

 

     Veckoarbetstiden förkortas också av följande dagar när de infaller mellan måndag och fredag:

     1) nyårsdagen

     2) trettondagen

     3) första maj

     4) självständighetsdagen

     5) julafton

     6) annandag jul

     Ersättning kan antingen ges som arbetstidsförkortning eller genom penningersättning.

 

2.4 Rättsliga förhållanden i Finland och andra staters domvärjo

 

I Finland upphävdes lagen om öppettider för detaljhandeln och frisersalonger från den 1 januari 2016. Detta innebär att någon liknande lagstiftning som på Åland inte finns i riket i stort, även om Alkoholbolaget Ab:s öppettider är reglerade. Detsamma gäller även övrig försäljning av rusdrycker med en högsta alkoholprocent på maximalt 4,7 volymprocent etylalkohol vid exempelvis bensinstationer och övrig minuthandel[6].

     I Sverige avskaffades affärstidslagen år 1972 men viss reglering sker igenom arbetstidslagstiftning[7]. Ett betydande undantag är det statliga Systembolaget som ska hålla stäng på sön- och helgdagar[8]. Ytterligare regleringar står att finna i centrala- och lokala kollektivavtal.

     I Norge liknar lagstiftningen den nuvarande åländska även om antalet dagar är betydligt fler. De har också ett regelverk där minuthandel kan fortgå om butiksytan är under en viss storlek. Övriga undantag är i stort identiska med de nuvarande på Åland[9].

     I Danmark råder en liknande lagstiftning som den i Norge och på Åland. I Danmark är det dock omsättning och inte lokalyta som är avgörande om en butik inom minuthandel faller inom ett undantag[10]. Lagen gäller inte inom de övriga riksdelarna där huvudregeln är att det är stängt på sön- och helgdagar genom egen lagstiftning. Inom den övriga danska riksgemenskapen är även alkoholförsäljning ytterligare reglerat på Grönland och detsamma gäller på Färöarna genom deras alkoholmonopol.

     På den europeiska kontinenten skiljer sig det stort mellan olika länder och även inom vissa statsbildningar. I Tyskland skiljer det sig stort mellan delstaterna, men i de flesta behöver merparten av affärerna ha söndagsstängt i någon omfattning. På annandag jul, annandag påsk och annandag pingst är det påbjudet att all handel ska vara stängd med några få undantag[11].

 

3. Förslagets konsekvenser

 

3.1 Antalet sysselsatta inom detaljhandeln

 

År 2017 arbetade totalt 854 personer inom den åländska detaljhandeln och av dessa var 520 kvinnor och 334 män i åldersspannet 18 till över 65 år. Av dessa befinner sig 450 inom åldersspannet 18 till 39 år. 29 personer var över 65 år gamla inom sektorn samma år.[12]

 

3.2 Ekonomiska konsekvenser

 

För det åländska näringslivet torde en lagändring ge positiva ekonomiska konsekvenser för de affärer som under nuvarande lagstiftning måste hålla stängt under de aktuella dagarna. För de bensin- och servicestationer som fungerat som jourbutiker under dessa dagar torde dock omsättning minskas något. Även för eventuell torg- och marknadshandel borde konsekvenserna vara av negativ karaktär. Dessa konsekvenser är med största sannolikhet av bestående karaktär. En viss negativ inverkan kan det även få gentemot mindre butiker på landsbygden då dessa inte har de ekonomiska förutsättningarna att utöka sina öppettider, vilket leder till att potentiella kunder söker sig till större butiker.

     Ett förändrat regelverk kommer troligen även att belasta de kommunala budgetarna, om barnomsorg behöver anordnas även under dessa dagar för barn med föräldrar yrkesverksamma inom minuthandeln.

 

3.3 Konsekvenser för myndigheternas verksamhet

 

För myndigheterna bortfaller tillsynsuppgifterna för Ålands polismyndighet. Något polisiärt ingripande verkar dock inte någons skett sedan lagen instiftades 1992 enligt uppgift från polismyndigheten. För kommunerna och kyrkan kommer det troligen leda till ytterligare kostnader inom barnomsorgen i någon mån. Detta torde dock ha en minimal inverkan på barnomsorgen då vissa yrkesgrupper redan idag är arbetsplanerade dessa dagar, och dagbarnvård enligt lag ordnas för dessa vid behov.

 

3.4 Miljökonsekvenser

 

Några direkta miljökonsekvenser är svåra att urskilja. Indirekta konsekvenser skulle dock kunna vara att den totala konsumtionen ökar vilket enligt utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland inte är önskvärt. Landskapsregeringen bedömer att dock att skillnaden borde bli försumbar.

 

3.5 Andra samhälleliga konsekvenser

 

En viss inverkan på kollektivavtalen kan uppstå då arbetsskyldighet kan uppstå på nya dagar för anställda inom handeln. Även om de anställda kan kompenseras med ledig tid för arbete på dessa dagar, kan dock arbetsgivaren välja att ge sådan kompensation i reda pengar. Kompensation i tid behöver inte heller garanteras i direkt anslutning till den aktuella perioden. Detta kan i sin tur leda till att de för en del blir svårare att kombinera yrkeslivet med privatlivet.

 

Detaljmotivering

 

Landskapslag om upphävande av affärstidslag för landskapet Åland

 

1 § Upphävande. Att affärstidslagstiftningen upphävs medför att näringsidkare kan bestämma själva inom branschavtal och kollektivavtal vilka dagar och tider som gäller för öppethållande med beaktade arbetstidslagstiftning.

 

2 § Ikraftträdande. Landskapsregeringen föreslår att lagen träder i kraft den 1 januari 2021. Landskapsregeringen bedömer att ett ikraftträdande vid ett årsskifte underlättar för arbetsmarknadens parter, kommuner och enskilda att planera för de förändrade förutsättningarna.

 

Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

 

L A N D S K A P S L A G
om upphävande av affärstidslagen för landskapet Åland

 

 

     I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

 

1 §

Upphävande

     Genom denna lag upphävs landskapslagen (1992:40) om affärstidslag för landskapet Åland.

 

2 §

Ikraftträdande

     Denna lag träder i kraft den

 

__________________

 

 

Mariehamn den 10 september 2020
L a n t r å d	Veronica Thörnroos
Föredragande minister	Fredrik Karlström