Lagförslag 37/2019-2020
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 37/2019-2020 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2020-09-14 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Stöd för hållbart skogsbruk
Huvudsakligt innehåll
Stöd enligt landskapslagen (2015:32) om stöd för hållbart skogsbruk kan beviljas i enlighet med Europeiska unionens bestämmelser om stöd av mindre betydelse. Då landskapslagen antogs varade giltighetstiden för dessa unionsbestämmelser till och med den 31 december 2020. Som en följd av detta beslöt lagtinget att även landskapslagen skulle gälla till och med samma datum.
Kommissionens arbete med att förnya regelverket kring statligt stöd har försenats. Dock har kommissionen genom förordning nyligen förlängt giltighetstiden för bestämmelserna om stöd av mindre betydelse till den 31 december 2023. Det är således nödvändigt att även ändra giltighetstiden för landskapslagen om stöd för hållbart skogsbruk.
Den gällande åländska lagstiftningen är kopplad till en specifik EU-förordning, vilket skapar administrativa problem i samband med ändringar i unionsbestämmelserna. Därför föreslås nu att landskapslagen om stöd för hållbart skogsbruk i stället ska kopplas till de vid varje tidpunkt gällande unionsbestämmelserna om stöd av mindre betydelse. Lagtinget bör behandla lagförslaget i sådan ordning att det kan träda i kraft så fort som möjligt.
INNEHÅLL
2.1 Europeiska unionens regelverk om statligt stöd
2.2 Kopplingen till landskapslagen om stöd för hållbart skogsbruk
4.1 Konsekvenser för miljön och hållbar utveckling
4.3 Administrativa konsekvenser
L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om stöd för hållbart skogsbruk
Motivering
1. Nuvarande bestämmelser
Landskapslagen (2015:32) om stöd för hållbart skogsbruk trädde i kraft den 1 juli 2015 och gäller till och med den 31 december 2020. Syftet med lagen är att på ett hållbart sätt främja skogarnas virkesproducerande förmåga och anpassning till ett förändrat klimat samtidigt som den biologiska mångfalden och skogarnas mångsidiga nyttjande ska beaktas.
Stöd kan beviljas som bidrag för följande skogsbruksåtgärder: markberedning, kompletteringsplantering, röjning, bekämpning av rotröta, skydds- och iståndsättningsdikning, grundförbättring av skogsbilväg samt för upprättande av skogsbruksplan. Stöd kan som regel endast beviljas enskilda markägare, förutom stöd för bekämpning av rotröta som kan beviljas samtliga markägare. Bestämmelser om grunderna för individens rättigheter och skyldigheter regleras i landskapslagen, medan närmare bestämmelser om bland annat stödens storlek regleras i landskapsförordningen (2015:33) om stöd för hållbart skogsbruk, ändrad genom landskapsförordningarna 2018/30 och 2019/53.
Stöden kan beviljas i enlighet med bestämmelserna om stöd av mindre betydelse (de minimis) som avses i den Europeiska kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse. Denna förordning skulle tillämpas till och med den 31 december 2020, varför även landskapslagen om stöd för hållbart skogsbruk bestämdes gälla t.o.m. samma tidpunkt.
Enligt de minimis-reglerna får ett företag, sammantaget med andra stöd av mindre betydelse, motta högst 200 000 euro i stöd av offentliga medel under en period av tre beskattningsår (innevarande och de två föregående beskattningsåren). Treårsperioden börjar det beskattningsår (kalenderår) då myndigheten för första gången har beviljat företaget stöd, dagen för utbetalningen av stödet har ingen betydelse. Eftersom definitionen av de minimis- stöd är ett begrepp som rör sig i tiden, kan det bli plats i ”de minimis-kvoten” årligen beroende på tidpunkten för beviljandet av stödet.
2. Överväganden
2.1 Europeiska unionens regelverk om statligt stöd
Giltighetstiden för flera av Europeiska unionens regelverk som antogs som en del av 2012 års initiativ gällande modernisering av statligt stöd upphör vid utgången av 2020. Detta gäller bland annat Europeiska kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse (den s.k. de minimis förordningen). Arbetet med att reformera reglerna för statligt stöd har försenats. Dock har kommissionen genom sin förordning (EU) 2020/972 om ändring av förordning (EU) nr 1407/2013 vad gäller dess förlängning och om ändring av förordning (EU) nr 651/2014 vad gäller dess förlängning och relevanta justeringar, nyligen förlängt giltighetstiden till den 31 december 2023.
2.2 Kopplingen till landskapslagen om stöd för hållbart skogsbruk
Det faktum att stöd enligt landskapslagen (2015:32) om stöd för hållbart skogsbruk är direkt kopplade till Europeiska kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 medför administrativa problem då unionens regelverk med jämna mellanrum ses över och giltighetstiden ändras. Ur åländsk synvinkel är det således inte ändamålsenligt att koppla den åländska lagstiftningen till en specifik unionsförordning. För att minska de olägenheter detta medför, bör landskapslagstiftningen på Åland i stället vara knuten till de vid varje tidpunkt gällande och aktuella unionsbestämmelserna. Detta förfaringssätt tillämpas till exempel för landskapslagen (2016:29) om finansiering av landsbygdsnäringar.
På Åland finns cirka 2 900 skogsägare som i teorin kan omfattas av stödsystemet. Då stödbeloppen per mottagare är låga är risken för någon att nå stödtaket liten. Landskapsregeringen bedömer det fortsättningsvis vara den mest ändamålsenliga lösningen med en ordning där stöd till skogsbruksåtgärder ges som de minimis-stöd.
3. Förslag
Med beaktande av övervägandena i avsnitt 2 ovan föreslår landskapsregeringen att stöd enligt 1 § landskapslagen (2015:32) om stöd för hållbart skogsbruk ska beakta de vid varje tidpunkt gällande unionsbestämmelserna om stöd av mindre betydelse och som en följd av detta stryks lagens tidsbestämda giltighetstid enligt 23 § 1 mom. Samtidigt stryks tidsbegränsningen i 24 § 2 mom. gällande utbetalning av stöd. Med tanke på tidsramarna bör lagtinget behandla lagförslaget i sådan ordning att de kan träda i kraft så fort som möjligt.
4. Förslagets konsekvenser
4.1 Konsekvenser för miljön och hållbar utveckling
Effekterna av ett förändrat klimat med extremare väderförhållanden medför stora utmaningar för skogsbruket. Stöd för ett aktivt skogsbruk har en viktig roll när det gäller att begränsa effekterna av klimatförändringen. En produktiv och välskött skog binder stora mängder koldioxid och lagrar kolet i biomassan både ovan och under mark. En bidragande orsak till att det finns god tillgång på virkesråvara är att samhället stött de skogsbruksåtgärder som skapat grunden för dagens skogsbruk.
Syftet med regelverket är att på ett hållbart sätt främja skogarnas virkesproducerande förmåga och anpassning till ett förändrat klimat, samtidigt som den biologiska mångfalden och skogarnas mångsidiga nyttjande ska beaktas samt att motivera dagens markägare att investera i skogsbruksåtgärder som är långsiktiga och som säkerställer ett hållbart skogsbruk. Stödåtgärderna utgör även en viktig del av förverkligandet av skogsprogrammet SkogsÅland2027.
Åland drabbades svårt av stormen Alfrida den 2 januari 2019 då över 1 miljon m3 virke fälldes. Det omfattande återbeskogningsarbete som alltjämt görs efter stormen, medför även ett fortsatt behov av stöd för bl.a. framtida ungskogsröjningar.
Genom att stödja vissa skogsbruksåtgärder ges samhället en möjlighet att styra åtgärderna till de objekt som är mest lämpade och samtidigt en möjlighet att planera och förknippa åtgärderna med krav om hänsyn till naturvård, vattenvård och övriga intressen, vilket ytterligare gynnar en hållbar utveckling.
4.2 Ekonomiska konsekvenser
Stöden främjar sysselsättningen såväl nu som i framtiden. Skogsbruksåtgärdernas utförande skapar arbetstillfällen för privata markägare, skogsarbetare och entreprenörer samt ger vidare effekter inom förädlingsindustrin.
Förslaget har inga ytterligare effekter för landskapets budget jämfört med tidigare år. Det verkliga budgetbehovet är svårt att bedöma eftersom nivån är helt beroende av markägarnas aktivitet, som kan variera mycket från år till år.
De föreslagna bestämmelserna innebär endast en reglering av de allmänna grunderna för stöd, medan bl.a. stödbeloppens storlek regleras i landskapsförordning. Detta innebär att förslagets ekonomiska verkningar för Åland också är beroende av vilka stödnivåer som bestäms i förordningen.
En förutsättning för stöd enligt landskapslagen om stöd för hållbart skogsbruk är även att tillräckliga medel fortsatt anslås för ändamålen.
4.3 Administrativa konsekvenser
Förslaget medför inte några administrativa konsekvenser av betydelse för landskapsförvaltningen. Förslaget innebär att den Europeiska unionens de minimis-bestämmelser fortsättningsvis ska iakttas på Åland. Ett medlemsland ska, om den Europeiska kommissionen så kräver, inom tjugo arbetsdagar förse kommissionen med alla de upplysningar den anser sig behöva, för att den ska kunna bedöma om unionens de minimis-bestämmelser har följts. Landskapsregeringen bedömer att förvaltningsuppgifterna, utgående från sådana krav, kan skötas inom ramen för de nuvarande resurserna.
4.4 Jämställdhetskonsekvenser
Förslaget har inga konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män. Mottagare av stödet är enskilda markägare, oavsett kön.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om stöd för hållbart skogsbruk
I enlighet med lagtingets beslut
upphävs 24 § 2 mom. landskapslagen (2015:32) om stöd för hållbart skogsbruk
ändras lagens 1 § 2 mom. och 23 § 1 mom. som följer:
1 §
Syfte
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Vid beviljande av stöd ska iakttas vad som bestäms i den Europeiska unionens vid varje tidpunkt gällande bestämmelser om stöd av mindre betydelse (de minimis).
23 §
Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna lag träder i kraft den
| Mariehamn den 14 september 2020 | |
|
Vicelantråd |
Harry Jansson |
|
Föredragande minister |
Fredrik Karlström |
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 37/2019-2020