Lagförslag 4/2018-2019

Förtydligande av bestämmelserna om basbeloppen för grundskolan

Lagtingsår: 2018-2019
Typ av dokument: Lagförslag

Ladda ner Word-dokument

regeringen_svartvit

5x5px

 

LAGFÖRSLAG nr 4/2018–2019

 

Datum

 

 

2018-11-15

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Förtydligande av bestämmelserna om basbeloppen för grundskolan

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att bestämmelserna om beräkning av basbeloppen för grundskolan i landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna förtydligas. Genom förslaget korrigeras en otydlig formulering som innebär att tolkningen av lagen inte är entydig. Samtidigt klargörs att basbeloppen för grundskolan ska beräknas enligt den ursprungliga avsikten med lagen.

     Den föreslagna lagändringen avses att bli tillämpad från och med finansåret 2019. Lagförslaget sammanhänger med landskapsregeringens förslag till budget för landskapet Åland 2019 på ett sådant sätt att den bör sättas i kraft på de grunder som anges i 20 § 3 mom. självstyrelselagen.

 

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

1.1 Det nya landskapsandelssystemet 3

1.2. Begreppet normkostnad. 3

1.3. Övergången till det nya systemet 3

1.4. Oklarhet kring landskapsandelen för grundskolan. 4

2. Behov av ändring. 5

2.1. Basbeloppen för grundskolan. 5

2.2. Utjämningen under övergångsperioden. 5

3. Förslag till ändring. 6

4. Förslagets konsekvenser 6

5. Förslagets beredning och ikraftträdande. 7

Detaljmotivering. 8

Lagtext 9

L A N D S K A P S L A G om ändring av 17 § landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna  9

Parallelltexter 11

 


 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

1.1 Det nya landskapsandelssystemet

 

Landskapslagen (2017:120) om landskapsandelar till kommunerna (landskapsandelslagen) trädde i kraft den 1 januari 2018, vilket innebar att ett helt nytt landskapsandelssystem började tillämpas från och med detta finansår. I princip beräknas landskapsandelarna i det nya landskapsandelssystemet på samma sätt som i det tidigare systemet, till exempel utgör basbeloppet fortfarande grunden för beräkningen. En del nya begrepp introducerades emellertid för att göra systemet tydligare.

     En av de grundläggande principerna som betonas i det nya landskapsandelssystemet är att landskapsandelarna inte öronmärks för de olika verksamhetsområdena. Begreppet kostnadsbaserad landskapsandel tydliggör istället att landskapsandelen har sin grund i kommunernas driftskostnader för verksamhetsområdet ifråga. De kostnadsbaserade landskapsandelarna fastställs med en normkostnad som grund, medan de landskapsandelar som inte är kostnadsbaserade inte har denna koppling till de faktiska driftskostnaderna. Landskapsandelarna för socialvården, den samordnade socialtjänsten, grundskolan och träningsundervisningen är kostnadsbaserade medan landskapsandelarna för medborgarinstitut och kulturverksamhet inte är kostnadsbaserade.

 

1.2. Begreppet normkostnad

 

Begreppet normkostnad är ett begrepp som inte fanns i det tidigare landskapsandelssystemet. Med normkostnaden avses enligt definitionen i landskapsandelslagens 2 § 4 p. ”en för varje kommun kalkylerad kostnad som har sin grund i kommunernas sammanlagda nettodriftskostnader för ett verksamhetsområde”. Beräkningen av kommunens normkostnad baseras på antalet invånare i olika åldersgrupper i kommunen och fastställda basbelopp. Basbeloppet är en kalkylerad kostnad per invånare, och det begreppet har samma betydelse i det nya systemet som i det tidigare. Basbeloppen fastställs årligen genom att föregående års basbelopp justeras med förändringen i kostnadsnivån enligt prisindex för den kommunala basservicen på Åland.

     Vart fjärde år sker en uppföljning av normkostnaderna genom att normkostnaden jämförs med den verkliga nettodriftskostnaden på respektive verksamhetsområde. Eftersom uppföljningen sker för landskapet som helhet jämförs alla kommuners sammanlagda normkostnader med de sammanlagda nettodriftskostnaderna på varje verksamhetsområde. Om det visar sig vara skillnad mellan normkostnader och nettodriftskostnader ska basbeloppen justeras så att normkostnaden motsvarar nettodriftskostnaden. De justerade basbeloppen utgör sedan grund för fastställande av basbeloppen för nästa finansår.

 

1.3. Övergången till det nya systemet

 

I det nya landskapsandelssystemet, liksom i det tidigare, är regeln således att basbeloppen för nästa finansår fastställs genom att årets basbelopp indexjusteras. Vid övergången till ett nytt system måste dock nya basbelopp beräknas, vilket sker på samma sätt som vid den uppföljning av normkostnaderna som enligt lagen ska göras vart fjärde år.

     Vid övergången till det nya landskapsandelssystemet fastställdes nya basbelopp för socialvårdsområdet, grundskolan och träningsundervisningen med nettodriftskostnaderna finansåret 2015 som grund. Enligt landskapsandelslagens 50 § 1 mom. beräknades basbeloppen genom tillämpning av 18 och 19 §§, varefter de justerades med förändringen i kostnadsnivån enligt prisindex för den kommunala basservicen på Åland. Lagens 18 § anger vilka kostnader som beaktas medan 19 § anger hur de olika basbeloppen beräknas.

     Av 19 § 3 mom. framgår hur basbeloppen för grundskolan ska beräknas. Först beräknades ett basbelopp genom att nettodriftskostnaderna för grundskolan dividerades med antalet invånare i åldern 6–15 år. Därefter multiplicerades detta basbelopp med de koefficienter som anges i paragrafen, för att få fram basbeloppen för de olika intervallen som anges i 9 §. Denna beräkning resulterade i de basbelopp för grundskolan som landskapsregeringen fastställde genom sitt beslut den 9 januari 2018.

 

1.4. Oklarhet kring landskapsandelen för grundskolan

 

Efter att basbeloppen för finansåret 2018 hade fastställts har landskapsregeringen uppmärksammats på en oklarhet i det nya landskapsandelssystemet vad beträffar landskapsandelen för grundskolan. Det har visat sig att om kommunernas normkostnader för grundskolan beräknas med de basbelopp som landskapsregeringen fastställde i januari 2018, kommer de sammanlagda normkostnaderna inte att motsvara de sammanlagda nettodriftskostnaderna. Trots att basbeloppen har beräknats enligt reglerna i lagen leder beräkningen till att de sammanlagda normkostnaderna blir 24 miljoner euro, medan de för att motsvara nettodriftskostnaderna borde vara 37,5 miljoner euro.

     Orsaken till att det uppstår en differens är att det har visat sig finnas en motsägelse i landskapsandelslagen när det gäller användningen av begreppet ”normkostnad”. Definitionen av begreppet och reglerna om uppföljningen av normkostnaderna utgår från antagandet att de enskilda kommunernas normkostnader på ett verksamhetsområde tillsammans utgör de totala normkostnaderna för det avsedda området.

     Vid uppföljningen av normkostnaderna vart fjärde år och vid övergången till det nya systemet kan man, för att åskådliggöra skillnaden, säga att basbeloppen för socialvårdsområdet beräknas i ett steg. Beräkningen sker genom att de sammanlagda nettodriftskostnaderna för socialvård för en viss åldersgrupp divideras med antalet invånare i landskapet i den åldersgruppen, och kvoten är basbeloppet för den åldersgruppen. För varje kommun multipliceras sedan basbeloppet med antalet invånare i kommunen i åldersgruppen. Produkten är kommunens normkostnad för socialvårdsområdet och alla kommuners sammanlagda normkostnader motsvarar de sammanlagda nettodriftskostnaderna, som utgjorde grunden för beräkningen.

     När det gäller grundskolan stämmer emellertid inte antagandet om att kommunernas normkostnader tillsammans utgör de totala normkostnaderna. För att ge kommuner med lågt elevunderlag en förhållandevis högre landskapsandel infördes en intervallmodell i det nya landskapsandelssystemet, som också medför att landskapsandelen höjs om elevunderlaget ökar. Modellen innebär att elevunderlaget delas upp i följande intervall: 1–40 personer, 41–60 personer, 61–80 personer, 81–100 personer, 101–150 personer samt 151 eller fler personer. För varje intervall fastställs ett basbelopp, så att basbeloppet för det första intervallet är högst och basbeloppet för det sista intervallet är lägst.

     Till skillnad från basbeloppen på socialvårdsområdet sker beräkningen av basbeloppen för grundskolan i två steg. Först sker beräkningen på samma sätt som för socialvårdsområdet, genom att de sammanlagda nettodriftskostnaderna för grundskolan divideras med antalet invånare i åldern 6–15 år. Kvoten är ett basbelopp som gäller för det tredje intervallet, det vill säga 61–80 personer. I det andra steget beräknas basbeloppen för de övriga intervallen med hjälp av koefficienter, så att basbeloppen för det två första intervallen blir högre än det ursprungliga basbeloppet, medan basbeloppen för de tre sista intervallen blir lägre. För varje kommun multipliceras sedan antalet invånare i varje intervall med basbeloppet för det aktuella intervallet. En kommun som har 75 invånare i åldern 6–15 år kommer således att ha 40 personer i det första intervallet, 20 personer i det andra och 15 i det tredje intervallet. För att få kommunens normkostnad adderas slutligen beloppen för alla intervall. Till följd av användningen av koefficienterna i beräkningens andra steg kommer dock alla kommuners sammanlagda normkostnader inte att motsvara de sammanlagda nettodriftskostnaderna för grundskolan, utan de blir lägre. Orsaken till det är att basbeloppen för de tre sista intervallen, som alltså är lägre än basbeloppet som beräknas i det första steget, tillämpas för en majoritet av eleverna i landskapet.

 

2. Behov av ändring

 

2.1. Basbeloppen för grundskolan

 

Som tidigare nämndes fastställdes basbeloppen för grundskolan vid övergången till det nya systemet enligt landskapsandelslagens lydelse. Lagens 50 § 1 mom. anger att basbeloppen för finansåret 2018 ska fastställas med nettodriftskostnaderna finansåret 2015 som grund, samt att beräkningen ska göras genom tillämpning av 18 och 19 §§. Basbeloppen för grundskolan beräknades så som anges i lagens 19 § 3 mom.

     Det framgår dock varken av 18 § eller av 19 § att de sammanlagda normkostnaderna för ett verksamhetsområde ska motsvara de sammanlagda nettodriftskostnaderna för området. Däremot framgår det av lagens 17 §, som gäller uppföljningen av normkostnaderna, att utgångspunkten för uppföljningen är en jämförelse mellan normkostnader och nettodriftskostnader, samt att basbeloppen ska ändras om det finns en avvikelse. Eftersom jämförelsen ska avse landskapet som helhet innebär det att det är de sammanlagda normkostnaderna som ska jämföras med de sammanlagda nettodriftskostnaderna. Det här betyder att man visserligen skulle kunna hävda att grundskolans basbelopp för finansåret 2018 har fastställts enligt lagen, eftersom 50 § endast hänvisar till 18 och 19 §§. Samtidigt är det också möjligt att tolka lagen så att basbeloppen för grundskolan ska beräknas på ett sådant sätt att kommunernas sammanlagda normkostnader motsvarar nettodriftskostnaderna. Den tolkningen har stöd i lagens 17 §, men innebär samtidigt att en del av 19 § 3 mom. inte kan tillämpas vid beräkningen.

     Landskapsregeringen har konstaterat att det finns en motsägelse i formuleringen av landskapsandelslagens 9, 17 och 19 §§. Om inte förr skulle denna motsägelse bli tydlig vid den första uppföljningen av normkostnaderna, som ska verkställas 2021. Formuleringen bör därför ändras så att lagen blir klar och entydig samt så att lagen kan tillämpas på det sätt som ursprungligen avsågs.

 

2.2. Utjämningen under övergångsperioden

 

Till följd av att otydligheten i landskapsandelslagen upptäcktes har landskapsregeringen beslutat om en rättelse av basbeloppen för grundskolan 2018. Detta påverkar också den utjämning mellan kommunerna som tillämpas 2018–2020 i syfte att dämpa effekten av övergången till det nya landskapsandelssystemet. Utjämningen baseras på en jämförelse mellan det sammanlagda beloppet av de landskapsandelar för driftskostnaderna och den komplettering av skatteinkomsterna som kommunen enligt den tidigare lagstiftningen fick under finansåret 2017 och motsvarande belopp för finansåret 2018 enligt den nu gällande lagen. Rättelsen av basbeloppen innebär en ökning av landskapsandelen för grundskolan. Eftersom ökningen fördelar sig olika mellan kommunerna har det lett till att även utjämningen för 2018 har rättats. Jämförelsen mellan 2017 och 2018 ligger emellertid till grund för hela övergångsperioden. Rättelsen av basbeloppen för 2018 påverkar därmed utjämningen även för finansåren 2019 och 2020. När lagen ändras så att den ska tillämpas enligt den ursprungliga avsikten, riskerar detta att leda till en snedvridning av utjämningen. Utjämningen för 2019 och 2020 bör således ändras på motsvarande sätt.

 

3. Förslag till ändring

 

Som tidigare nämndes är en av de bärande tankarna i det nya landskapsandelssystemet att de kostnadsbaserade landskapsandelarna har sin grund i nettodriftskostnaderna för de olika verksamhetsområdena. Med driftskostnader avses i det här sammanhanget inte den enskilda kommunens kostnader, utan alla kommuners sammanlagda kostnader. Även om ”normkostnad” enligt definitionen är ett begrepp för den enskilda kommunens kalkylerade kostnader för ett verksamhetsområde, har normkostnaderna sin grund i de sammanlagda nettodriftskostnaderna. Begreppet infördes i lagen huvudsakligen för att förenkla reglerna om beräkning av de kostnadsbaserade landskapsandelarna.

     Beräkningen av normkostnaderna på de olika verksamhetsområdena beskrivs i flera olika paragrafer; lagens 4 § gäller normkostnaden för socialvårdsområdet, medan 9 § gäller normkostnaden för grundskolan och 11 § normkostnaden för träningsundervisningen. Dessa paragrafer innehåller dock inga regler för hur de enskilda kommunernas normkostnad sammanhänger med nettodriftskostnaderna. Det förhållandet regleras i 17–19 §§ som gäller uppföljningen. Av dessa paragrafer beskriver 17 § hur uppföljningen ska ske, medan 18 § anger vilka kostnader som betraktas som driftskostnader och 19 § anger hur de justerade basbeloppen beräknas. Av dessa tillämpades 18 och 19 §§ också när basbeloppen fastställdes vid övergången till det nya systemet. Följaktligen beräknades basbeloppen för grundskolan på det sätt som föreskrivs i lagens 19 § 3 mom. Avsikten var således att den enskilda kommunens normkostnad för grundskolan skulle sammanhänga med nettodriftskostnaderna för grundskolan på det sätt som beskrivs där. Det innebär att det är basbeloppet för det tredje intervallet som beräknas med nettodriftskostnaderna som grund, och att detta basbelopp sedan utgör grund för beräkning av basbeloppen för de övriga intervallen. Som tidigare har beskrivits leder det här till att kommunernas sammanlagda normkostnader inte motsvarar nettodriftskostnaderna, vilket strider mot antagandet i 17 §. Med hänvisning till hur det ursprungligen var tänkt att beräkningen skulle göras, föreslår landskapsregeringen att bestämmelserna om uppföljningen i 17 § ändras.

     Med samma motivering anser landskapsregeringen att de basbelopp som har rättats med anledning av otydligheten i lagen inte ska få påverka landskapsandelarna efter 2018. De basbelopp för grundskolan som fastställts i landskapsregeringens rättelsebeslut ska således inte utgöra grund för basbeloppen 2019. I stället föreslås att nya basbelopp ska fastställas utgående från nettodriftskostnaderna för finansåret 2015, på samma sätt som vid övergången till det nya systemet. Detsamma gäller utjämningen mellan kommunerna under den tid som återstår av övergångsperioden. Enligt förslaget ska en ny utjämning beräknas för finansåren 2019 och 2020 på basen av hur utfallet för 2018 skulle ha blivit enligt den ursprungliga avsikten.

 

4. Förslagets konsekvenser

 

Samtidigt med övergången till det nya landskapsandelssystemet genomfördes en sparåtgärd som skulle innebära att totalvolymen sänktes med 3 miljoner euro finansåret 2018 och ytterligare 1 miljon euro finansåret 2019. Denna nivåsänkning var aviserad redan tidigare och var ursprungligen tänkt att genomföras i sin helhet under finansåret 2018. Under beredningen av landskapsandelssystemet beslöts dock att fördela den på två finansår. Följ­aktligen dimensionerades det nya systemet så att inbesparingen förverkligades, vilket innebar en sänkning av totalvolymen från 36 064 202 euro för finansåret 2017 till 33 057 025 euro för finansåret 2018.

     Med hänvisning till den tolkning av landskapsandelslagen som möjliggörs av den motsägelse som finns i lagen har landskapsregeringen valt att göra en rättelse av basbeloppen för grundskolan för finansåret 2018, vilket innebar en ökning av landskapsandelarna för grundskolan med drygt 3,1 miljoner euro. Samtidigt rättades också en mindre felaktighet i beräkningsunderlaget för landskapsandelarna på socialvårdsområdet. Felet bestod i att kostnaderna för barnskyddet fanns med i underlaget för landskapsandelen för socialvården trots att barnskyddet är ett verksamhetsområde som omfattas av den samordnade socialtjänsten. Korrigeringen medför en sänkning av landskapsandelarna på socialvårdsområdet med cirka 40 000 euro. Sammantaget innebär landskapsregeringens beslut att totalvolymen för landskapsandelarna 2018 blir 36 144 702 euro, vilket i jämförelse med finansåret 2017 är en ökning med 10 453 euro. I praktiken betyder detta att den aviserade inbesparingen inte förverkligas 2018. Genom den här föreslagna ändringen förverkligas hela inbesparingen i stället finansåret 2019.

 

5. Förslagets beredning och ikraftträdande

 

Frågan om landskapsandelslagens otydliga formulering när det gäller basbeloppen för grundskolan har behandlats vid samråd mellan landskapsregeringen, Ålands kommunförbund och Mariehamns stad. Under beredningen har kommunerna informerats om landskapsregeringens intentioner när det gäller att förtydliga lagen. Med hänvisning till det och till förslagets brådskande karaktär har det inte skickats på någon remiss.

     Lagförslaget berör landskapsandelarna för grundskolan från och med finansåret 2019 och utjämningen mellan kommunerna under finansåren 2019 och 2020 av övergångsperioden. Landskapsregeringen har redan fattat beslut om basbeloppen för grundskolan 2019 eftersom det enligt lagen ska göras senast den 15 oktober. Genom det här lagförslaget upphävs beslutet till den delen, och anslaget där landskapsandelarna för grundskolan ingår (moment 52000) i förslaget till budget för landskapet Åland 2019 har dimensionerats i enlighet med lagförslaget.

     Genom förslaget upphävs också landskapsregeringens beslut om utjämningen under övergångsperioden till de delar det gäller utjämningen under finansåren 2019 och 2020. För att säkerställa att utjämningen beräknas med ett korrekt underlag anges de belopp som ska gälla som kommunens totalbelopp för 2018 vid beräkningen enligt lagens 52 §. När de angivna beloppen beräknades har den tidigare nämnda korrigeringen av landskapsandelarna för socialvården beaktats, däremot inte rättelsen av landskapsandelarna för grundskolan.

     Enligt landskapsandelslagen ska landskapsandelarna betalas ut till kommunerna i rater den 11 varje månad. Landskapsregeringen ska fatta beslut om landskapsandelarna senast den 11 januari så att den första utbetalningen kan göras vid den tidpunkten. Det förutsätter också att beslut har fattats om utjämningen under övergångsperioden med avseende på 2019 och 2020. För att kommunerna ska beviljas landskapsandel för grundskolan och för att utjämningen för övergångsperioden ska beräknas enligt de regler som förtydligas genom förslaget bör lagen helst träda i kraft vid årsskiftet, eller i alla händelser före den 11 januari 2019. Landskapsregeringen anser att den föreslagna lagen uppfyller de villkor som ställs i 20 § 3 mom. självstyrelselagen och att den därför bör behandlas enligt dessa undantagsbestämmelser.

 

Detaljmotivering

 

17 § Uppföljning av basbeloppen. Landskapsregeringen föreslår att paragrafens rubrik samt 1 och 2 mom. ändras så att utgångspunkten för uppföljningen inte ska formuleras som en jämförelse mellan normkostnader och nettodriftskostnader. I praktiken innebär uppföljningen av normkostnaderna enligt lagens nuvarande lydelse att nya basbelopp beräknas utgående från de faktiska nettodriftskostnaderna två år före uppföljningsåret, vilket också påpekas i detaljmotiveringen till paragrafen (se LF 28/2016–2017, s. 30). Enligt förslaget ändras formuleringen så att uppföljningen avser basbeloppen i stället för normkostnaderna. På det sättet ger lagtexten en mer konkret beskrivning av tillvägagångssättet vid uppföljningen. Liksom enligt lagens gällande lydelse avser uppföljningen bara basbeloppen för de kostnadsbaserade landskapsandelarna.

     Den föreslagna ändringen innebär ingen förändring av det grundläggande syftet med uppföljningen, som alltså är att förändringar i de faktiska nettodriftskostnaderna genom basbeloppen ska avspeglas i de kalkylerade normkostnader som utgör grund för landskapsandelarna. När det gäller grundskolan är förhållandet mellan nettodriftskostnaderna och normkostnaderna indirekt, eftersom det bara är basbeloppet för ett intervall som är direkt baserat på nettodriftskostnaderna. Det var också uttryckligen avsikten när landskapsandelssystemet utformades, att det skulle vara så.

 


Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 17 § landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 17 § rubriken samt 1 och 2 mom. landskapslagen (2017:120) om landskapsandelar till kommunerna som följer:

 

17 §

Uppföljning av basbeloppen

     Vart fjärde år (uppföljningsår) utreds basbeloppen för de kostnadsbaserade landskapsandelarna i förhållande till nettodriftskostnaderna.

     Uppföljningen sker genom att basbeloppen justeras på basen av kommunernas sammanlagda nettodriftskostnader på respektive verksamhetsområde det finansår som infaller två år före uppföljningsåret. Om inte annat följer av 3 mom. utgör de justerade basbeloppen grund för fastställelse av basbeloppen för finansåret efter uppföljningsåret.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

__________________

 

     Lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att bestämma att denna lag helt eller delvis ska träda i kraft i den ordning som föreskrivs i 20 § 3 mom. självstyrelselagen.

     Denna lag träder ikraft den ...

     Genom denna lag upphävs landskapsregeringens beslut ÅLR 2018/8327 till den del det gäller fastställande av basbeloppen för de olika intervallen. Med avvikelse från vad som föreskrivs i 14 § fastställs basbeloppen som avses i 9 § för finansåret 2019 med nettodriftskostnaderna för finansåret 2015 som grund. Basbeloppen beräknas på det sätt som föreskrivs i 18 och 19 §§ och justeras därefter med förändringen i kostnadsnivån enligt prisindex för den kommunala basservicen på Åland.

     Genom denna lag upphävs även landskapsregeringens beslut ÅLR 2018/8372 om utjämningen mellan kommunerna under övergångsperioden till den del det gäller utjämningen under finansåren 2019 och 2020. När utjämningen för dessa år beräknas ska, med avvikelse från vad som anges i 52 § 3 mom., följande belopp utgöra kommunens totalbelopp för finansåret 2018:

Brändö

1 119 532

Eckerö

2 379 972

Finström

3 774 588

Föglö

1 337 436

Geta

1 503 942

Hammarland

2 862 182

Jomala

3 590 546

Kumlinge

799 221

Kökar

701 234

Lemland

2 143 241

Lumparland

582 800

Saltvik

2 394 114

Sottunga

108 499

Sund

1 940 706

Vårdö

1 548 035

Mariehamn

6 230 631

 

     Senast den 11 januari 2019 ska landskapsregeringen fatta beslut om basbeloppen enligt 3 mom. samt utjämningen enligt 4 mom.

 

__________________

 

 

Mariehamn den 15 november 2018

 

 

L a n t r å d

 

 

Katrin Sjögren

 

 

Föredragande minister

 

 

Mats Perämaa

 


 

Parallelltexter

 

·       Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 4/2018-2019