Lagförslag 4/2012-2013

Tillhör ärendet: Allmän tandvård för unga samt ambulerande tandvård

Lagtingsår: 2012-2013

Typ av dokument: Lagförslag


		LAGFÖRSLAG nr 4/2012-2013
		Datum
		2012-11-08



	Till Ålands lagting

Allmän tandvård för unga till och med 27 års ålder och ambulerande tandvård

Huvudsakligt innehåll

Idag ordnar Ålands hälso- och sjukvård mun- och tandvård för barn och unga till och med 25 års ålder. Landskapsregeringen föreslår att gruppen utvidgas till att omfatta unga till och med det år de fyller 27 år.

Därtill föreslår landskapsregeringen att skärgårdens befolkning ska ges bastandvård via en ambulerande tandvårdsklinik. Förutom skärgårdens bofasta befolkning kan även klienter vid serviceboenden och institutioner i mån av möjlighet få tandvård vid den ambulerande tandvårdskliniken.

Lagförslaget hänför sig till landskapsregeringens förslag till budget för år 2013 och avses bli behandlad i samband med den.

__________________

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Överväganden och förslag. 3

2. Tandhälsan på Åland. 4

3. Förslagets verkningar 5

4. Beredningen av förslaget 6

Detaljmotivering. 7

Landskapslag om ändring av 39 § landskapslagen om hälso- och sjukvård. 7

Lagtext 8

L A N D S K A P S L A G om ändring av 39 § landskapslagen om hälso- och sjukvård 8

Bilaga 1. 9

Bilaga 2. 10

Parallelltexter 11

Allmän motivering

1. Överväganden och förslag

På Åland finns redan idag till en viss del allmän tandvård, d.v.s. tandvård som det allmänna i huvudsak bekostar, för särskilda grupper såsom barn och unga, akutfall och olika patientgrupper. För att utveckla tandvården på Åland definierar landskapsregeringen tillsammans med ÅHS vilka patientgrupper som ska prioriteras. På basen av kostnadskalkyler för olika servicenivåer av tjänster inom den allmänna tandvården fattar landskapsregeringen beslut om i vilken omfattning allmän tandvård erbjuds ålänningarna.

Landskapsregeringen föreslår att åldersgruppen barn och unga som omfattas av ÅHS mun- och tandvård utvidgas från att omfatta unga till och med 25 års ålder till att omfatta unga till och med 27 års ålder. Under 2014 avser landskapsregeringen höja åldersgränsen till 29 år. För att åldersgränsen ska kunna höjas krävs en lagändring. Landskapsregeringen anser att det är särskilt viktigt att få personer i åldern 20-29 år att uppsöka tandvården regelbundet i förebyggande syfte för att bibehålla en god tandhälsa och minska behovet av tandvård på längre sikt. Enligt forskning om finländarnas[1] tandläkarbesök har nästan en fjärdedel av 18-29-åringarna inte besökt tandläkare de senaste fem åren, trots att de i riket har tillgång till offentlig tandvård. Tidigare studier av svenskarnas[2] tandvårdsvanor har visat att personer i åldern 20 till 29 år har lägre besöksfrekvens för regelbunden tandvård i förebyggande syfte än äldre. Ny forskning visar att besöksfrekvensen ökat under de senaste åren. En delorsak kan vara ett högre tandvårdsstöd till åldersgruppen.

Därtill föreslår landskapsregeringen att hela befolkningen i vissa skärgårdskommuner (Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar och Sottunga) ska ges offentlig bastandvård via en ambulerande tandvårdsklinik. Skärgården är på grund av sitt perifera läge i behov av särskilda insatser för att bibehålla en god levnadsnivå för sin bofasta befolkning. Ett av de initiativ som föreslås är att ambulerande tandvård återinförs och servicen tillgängliggörs för skärgårdens bofasta befolkning. Den tandvårdsvagn som tidigare fanns uppfyllde inte längre kvalitetskraven för god tandvård och togs ur bruk år 2010 efter 29 års verksamhet. Patienter från skärgården har efter det fått sin tandvård utförd på någon av de andra tandvårdsklinikerna. För att den ambulerande tandvårdskliniken ska kunna tas i bruk för den nya målgruppen krävs en lagändring där de grupper som omfattas av ÅHS mun- och tandvård kompletteras så att även bastandvård för skärgårdens befolkning omfattas. Den ambulerande tandvårdskliniken ska kunna ge service till skärgårdens befolkning, då i synnerhet de äldre och rörelsehindrade som har särskilt svårt att ta sig till tandvårdsklinikerna på fasta Åland. Rätten till offentlig bastandvård gäller endast vid den ambulerande tandvårdskliniken när den är på plats i kommunen. Förutom skärgårdens bofasta befolkning kan även klienter vid serviceboenden och institutioner i mån av möjlighet få tandvård vid den ambulerande tandvårdskliniken.

Landskapsregeringen anser det viktigt att den föreslagna lagstiftningen kan sättas i kraft i april 2013.

2. Tandhälsan på Åland

På Åland har man inte gjort någon vetenskaplig undersökning av tandhälsan hos hela befolkningen, men man kan anta att utvecklingen är likartad med den i riket och i Sverige.

I Finland[3] har man inom ramen för Hälsa 2000-undersökningen utrett munhälsan i tre olika delmaterial; dels genom hälsointervjuer och frågeformulär och dels i form av klinisk undersökning. Av den vuxna befolkningen under 65 år konstaterades 6 procent vara helt tandlösa, vilket är en stor förbättring jämfört med en undersökning på 1980-talet då 21 procent av 35-49-åringarna och 42 procent av 50-64-åringarna var helt tandlösa. Bland pensionärerna var andelen tandlösa på 1980-talet 67 procent jämfört med 44 procent i dag. 69 procent av den vuxna befolkningen och 78 procent av dem som hade egna tänder hade besökt tandläkare under de två senaste åren. 64 procent uppskattade sin mun- och tandhälsa som god (61 procent av männen och 68 procent av kvinnorna), 23 procent ansåg att den var medelmåttig (24 procent av männen och 22 procent av kvinnorna) och 12 procent att den var ganska dålig eller dålig (15 procent av männen och 10 procent av kvinnorna). De socioekonomiska skillnaderna i munhälsa bland vuxna var fortfarande stora. Det starkaste sambandet var med utbildning - munhälsan var mycket sämre hos personer med kort utbildning än hos dem med lång utbildning.

I Sverige[4] har Folkhälsoinstitutet i sin återkommande folkhälsoenkät ställt frågor om upplevd tandhälsa, tuggförmåga och tandlöshet. Andelen personer som är helt tandlösa har minskat kraftigt i Sverige; år 1965 var drygt 23 procent av befolkningen helt tandlös och år 2009 var mindre än 3 procent helt tandlösa. År 2011 uppgav 10 procent av männen och 8 procent av kvinnorna att de hade dålig tandhälsa. I Socialstyrelsens enkätundersökning 2009 finns mer detaljerade uppgifter. Tandhälsan var sämre i ekonomiskt utsatta grupper och hos utlandsfödda. Sämst tandhälsa bland personer födda utanför Sverige hade personer födda utanför Europa, där endast 35 procent uppgav att de hade mycket god eller ganska god tandhälsa. Ensamstående med hemmavarande barn, låginkomsttagare, lågutbildade, pensionärer, långtidssjukskrivna och arbetssökande hade alla sämre tandhälsa än den övriga befolkningen. Sämst tandhälsa hade gruppen långtidssjukskrivna där endast 30 procent uppgav att den var mycket god eller ganska god.

Uppgifter om förekomst och utbredning av karies registreras som ett index, DMFT. Enligt Världshälsoorganisationens tandhälsomål för Europa ska DMFT för 12-åringar vara högst 1,5 år 2020, ett mål som redan uppnåtts i Finland, Sverige, Danmark och på Åland. De senast rapporterade uppgifterna om DMFT för 12-åringar är följande[5]:

Finland (år 2009) 0,7

Sverige (år 2008) 0,9

Norge (år 2008) 1,4

Danmark (år 2009) 0,6

Åland (år 2011) 0,8

Tandhälsan bland 12-åringar på Åland har förbättrats kraftigt sen 1980-talet (se bilaga 1). År 1982 var DMFT 4,2, år 1990 2,4 och år 1995 1,0. Medeltalet för DMFT för de senaste sex åren är c:a 0,9, vilken måste anses som mycket bra och ett mått på att den förebyggande tandvården för barn i landskapet är god.

Även i Finland och Sverige har motsvarande förbättring skett. År 1980 var indexet i Finland 7,5 och år 1990 hade det sjunkit till 2,0. Efter 1991 höll det sig konstant på nivån 1,1 - 1,2 till och med år 2003, varefter det över ett fåtal år förbättrades till 0,7 år 2009. I Sverige var DMFT år 1977 6,3, år 1985 var det 3,2 och år 1990 uppgick det till 2,0. Efter 1997 har det varit 0,9-1,1.

3. Förslagets verkningar

De ekonomiska konsekvenserna finns beaktade i budgetförslaget för år 2013.

En höjning av åldersgränsen för unga till att innefatta det år de fyller 27 år kan göras med nuvarande resurser, då ÅHS personal inte längre omfattas av den offentliga tandvården. De tillkommande unga är betalande tandvårdsbesökare, vilket även ÅHS personal varit. När det gäller ändringen som ger skärgårdsborna rätt till offentlig bastandvård utgör de tillkommande personerna betalande tandvårdsbesökare. Det är oklart hur många av de berättigade som kommer att utnyttja möjligheten till allmän tandvård.

Enligt ÅHS bokslut för år 2010 var kostnaderna totalt för tandvårdskliniken 1.482.008 euro, intäkterna totalt var 401.415 euro och nettokostnaden 1.080.593 euro. Den budgeterade nettokostnaden för år 2010 var 1.279.000 euro och överskottet således drygt 198.000 euro jämfört med budgeten. Överskottet bestod dels av lägre kostnader för personal och övrig konsumtion, c:a 160.000 euro, och dels av högre intäkter (patientavgifter och övriga intäkter), drygt 38.000 euro.

År 2011 var kostnaderna totalt enligt bokslutet 1.620.334 euro, intäkterna totalt var 458.459 euro och nettokostnaden 1.161.875 euro. Den budgeterade nettokostnaden för år 2011 var 1.363.000 euro och överskottet drygt 200.000 euro jämfört med budgeten. Även år 2011 bestod överskottet av lägre kostnader för personal och övrig konsumtion, c:a 22.000 euro, högre intäkter, drygt 76.000 euro samt låga kostnader för extern vård, där överskottet var 103.400 euro.

Avgifterna för tandvården för år 2013 är inte fastställda. Avgifterna för år 2012 är oförändrade jämfört med år 2011 då de höjdes något. För personer under 19 år är tandvården avgiftsfri förutom vad gäller förskrivna läkemedel, samt avgifter för intyg och kopior. Även befogad tandvård på basen av läkarremiss för patienter inskrivna för långvarig institutionsvård på ÅHS-avdelning är avgiftsfri. Övriga patienter betalar en besöksavgift på 10 euro, samt åtgärdstaxor som baserar sig på tidsåtgång och svårighetsgrad. Den lägsta åtgärdstaxan är 9 euro och den högsta 57 euro. För protetiska åtgärder är taxorna 29 – 165 euro och för tandvård i narkos är grundavgiften 100 euro. Vid akuttandvård betalas ett akuttillägg som är 25 euro på vardagar och 45 euro på lördagar, söndagar och helgdagar. Avgifterna för röntgenundersökningar är 9 euro per bild, 30 euro för lateralbild av skallen, samt 40 euro för ortopantomogram.

Under 2009, som var det sista hela verksamhetsåret för den tidigare ambulerande tandvårdskliniken, var det totala antalet besök vid den ambulerande kliniken 218 st., fördelat enligt åldersgrupperna:

0-5 år 17 besök

6-17 år 131 ”

18-47 år 30 ”

48-64 år 23 ”

65-74 år 6 ”

75 år- 11 ”

År 2009 uppgick befolkningen i skärgårdskommunerna Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar och Sottunga till 1.817 personer, vilket innebär att det gjordes c:a 12 tandvårdsbesök vid den ambulerande kliniken per 100 invånare.

Den 31.12.2011 uppgick befolkningen i ovan nämnda kommuner till 1.770 personer, varav 288 var i åldern 0-18 år med rätt till avgiftsfri tandvård och 1.482 personer var 19 år eller äldre. Se även bilaga 2.

I en årskull med 26- eller 27-åringar finns c:a 260 personer.

Förslaget har ingen verkan avseende miljö.

I personalen inom den offentliga tandvården på Åland finns i dag åtta tandläkartjänster (fem kvinnor och tre män), därtill finns ett vikariat (en kvinna) eftersom tre av tandläkarna är deltidspensionärer och arbetar till 60 procent. Det finns åtta tandskötartjänster (alla kvinnor), två munhygienisttjänster (alla kvinnor) och en tjänst som mottagningsbiträde/instrumentvårdare (en kvinna). Inom den privata tandvården på Åland finns det för närvarande 17 tandläkare, tolv kvinnor och fem män. Därtill finns en manlig tandkirurg. Det finns 20 privata tandskötare, alla kvinnor. Dessutom finns det 4 privata tandhygienister, 3 kvinnor och en man. En kvinnlig tandläkare har dubbel utbildning och är i statistiken räknad som tandläkare även om hon därtill är utbildad tandhygienist.

Det finns i nuläget inte könsuppdelad statistik för offentlig eller privat tandvård.

4. Beredningen av förslaget

Förslaget har beretts som tjänstemannaberedning av social- och miljöavdelningens hälso- och sjukvårdsbyrå och lagberedningen. Till grund för förslaget finns utredningen ”Tand- och munhälsovården på Åland – En kartläggning av serviceutbudet” från oktober 2010 och slutrapporten ”Prioriterade grupper inom den offentliga tandvården på Åland” från den 25 september 2012 av den arbetsgrupp som tagit fram underlag för landskapsregeringens beslut (ÅLR 2012/7934) om vilka grupper som av sociala och medicinska skäl ska prioriteras.

Detaljmotivering

Landskapslag om ändring av 39 § landskapslagen om hälso- och sjukvård

39 § Mun- och tandvården I 1 mom. ändras omfattningen av Ålands hälso- och sjukvårds mun- och tandvård för barn och unga till att omfatta åländska unga till och med det år de fyller 27 år. Även åländska unga som studerar på annan ort omfattas.

Till paragrafen fogas ett nytt 4 mom. där det anges att Ålands hälso- och sjukvård ska ordna bastandvård för den som enligt lagen om hemkommun (FFS 201/1994) har sin hemvist i Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar eller Sottunga.

I det nya 5 mom. definieras bastandvård. Bastandvården omfattar den vård som ska kunna utföras vid den ambulerande tandvårdskliniken. Tandröntgen omfattar sådana röntgenbilder av enstaka tänder som kan tas med den utrustning som finns i den ambulerande kliniken. Rutinundersökningen omfattar inte användning av utrustning för tagande av lateralbild av skallen eller ortopantomogram. Bastandvården är mindre omfattande än den mun- och tandvård som avses i 3 mom. Rätten till offentlig bastandvård gäller endast vid den ambulerande tandvårdskliniken när den är på plats i kommunen.

Om en tandläkare som utför bastandvård vid den ambulerande tandvårdskliniken upptäcker mun- och tandvårdsproblematik som kräver ytterligare undersökning och åtgärd, vilken inte kan ges inom ramen för den ambulerande tandvårdskliniken, får patienten söka sig till den privata sektorn, om han eller hon inte tillhör de grupper som prioriteras av medicinska eller sociala skäl. Tandläkaren kan skriva en remiss till den privata tandvården.

Ikraftträdelsebestämmelse Lagförslaget är avsett att behandlas i samband med budgeten för år 2013. Avsikten är att lagen ska träda i kraft så snart som möjligt. Det finns inte särskilda skäl för landskapsregeringen att på grund av ett budgetanslag enligt 20 § 3 mom. självstyrelselagen (1991:71) för Åland skyndsamt besluta att lagen helt eller delvis ska träda ikraft redan innan republikens president fattat sitt beslut om utövande av vetorätt. I enlighet med 20 § 2 mom. självstyrelselagen föreslås att datumet för ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om. Den föreslagna lagen bör sättas i kraft senast i april 2013, då en ny tandvårdsvagn senast ska vara inköpt.

Lagtext

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 39 § landskapslagen om hälso- och sjukvård

I enlighet med lagtingets beslut

ändras 39 § 1 mom. landskapslagen (2011:114) om hälso- och sjukvård samt

fogas till lagens 39 § nya 4 och 5 mom. som följer:

39 §

Mun- och tandvården

Ålands hälso- och sjukvård ska ordna mun- och tandvård för

1) barn och unga till och med det år han eller hon fyller 27 år samt

2) patientgrupper som i enlighet med landskapsregeringens beslut är prioriterade av medicinska och sociala skäl.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Ålands hälso- och sjukvård ska ordna bastandvård för den som enligt lagen om hemkommun (FFS 201/1994) har sin hemvist i Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar eller Sottunga. Rätten till bastandvård gäller endast vid den ambulerande tandvårdskliniken när den är på plats i kommunen.

Med bastandvård avses rutinundersökning, samt därtill hörande tandröntgen, utförande av lagningar och avlägsnande av tandsten.

__________________

Denna lag träder i kraft den

__________________

Mariehamn den 8 november 2012

L a n t r å d

Camilla Gunell

Föredragande minister

Carina Aaltonen

Bilaga 1

DMFT-index för 12-åringar på Åland under åren 1982 samt 1988-2011:

År	DMFT-index
1982	4,2
1988	2,4
1989	2,5
1990	2,4
1991	1,8
1992	1,7
1993	1,5
1994	1,3
1995	1,0
1996	1,2
1997	1,2
1998	1,0
1999	0,8
2000	0,8
2001	0,8
2002	0,7
2003	0,8
2004	1,0
2005	1,0
2006	0,9
2007	1,1
2008	0,8
2009	0,8
2010	0,8
2011	0,8