Lagförslag 4/2017-2018

Lagtingsår: 2017-2018
Typ av dokument: Lagförslag

Ladda ner Word-dokument

regeringen_svartvit

5x5px

 

LAGFÖRSLAG nr 4/2017-2018

 

Datum

 

 

2017-11-14

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Införande av ett arbets- och pensionsinkomstavdrag

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att ett nytt arbets- och pensionsinkomstavdrag införs vid kommunalbeskattningen samt att grundavdragets maxbelopp höjs från 3 060 till 3 100 euro.

     Det föreslagna arbets- och pensionsinkomstavdraget beräknas på basen av skattepliktiga löneinkomster samt andra arbetsinkomster och pensionsinkomster som beskattas som förvärvsinkomst. Avdraget dras från kommunalskatten och det maximala beloppet är 100 euro. Den som har en förvärvsinkomst som är 35 000 euro eller högre har inte rätt att göra arbets- och pensionsinkomstavdrag.

     För att kommunerna inte ska drabbas ekonomiskt av att arbets- och pensionsinkomstavdraget införs, föreslås att landskapet kompenserar dem för förlusten av skatteintäkter. Kompensationen till kommunerna regleras i en särskild landskapslag och storleken bestäms med det verkliga skatteutfallet som grund. Den betalas först ut som ett förskott för att sedan avräknas när de uppgifter finns tillgängliga som ligger till grund för den verkliga kompensationen.

     Slutligen innehåller förslaget även en teknisk anpassning till en ändring av rikets inkomstskattelag.

     Både ändringen av kommunalskattelagen och reglerna om kompensation till kommunerna föreslås bli tillämpade från och med skatteåret 2018.

 

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

2. Överväganden och landskapsregeringens förslag. 3

3. Förslagets verkningar 4

4. Beredningen av ärendet 5

Detaljmotivering. 5

1. Ändring av kommunalskattelagen. 5

2. Landskapslag om kompensation till kommunerna för förlust av skatteintäkter 6

Lagtext 8

L A N D S K A P S L A G om ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland  8

L A N D S K A P S L A G om kompensation till kommunerna för arbets- och pensionsinkomstavdraget 8

Parallelltexter 10

 


 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

För närvarande behandlas i riksdagen en proposition om ändringar i beskattningen för skatteåret 2018 (se RP 107/2017). I förslaget ingår bland annat höjning av arbetsinkomstavdragets maxbelopp och minskningsprocent samt av grundavdragets maxbelopp. Dessutom införs en bestämmelse om skattefrihet för utbildning som bekostas av arbetsgivaren, och tidsgränsen för tillfälligt arbete på ett särskilt arbetsställe förlängs från två till tre år.

     Landskapet har enligt 18 § 5 punkten i självstyrelselagen lagstiftningsbehörighet när det gäller skatt till kommunerna. Området regleras huvudsakligen i kommunalskattelagen (2011:119) för landskapet Åland. Lagen är en blankettlag som anger att inkomstskattelagen (FFS 1535/1992) och lagen om skatteredovisning (FFS 532/1998) med vissa undantag ska tillämpas i landskapet. Till undantagen hör bland annat bestämmelserna om avdragen vid kommunalbeskattningen. Förutom när det gäller undantagen träder ändringar i de ovan nämnda riksförfattningarna i kraft automatiskt i landskapet samtidigt som i riket.

     I kommunalskattelagen regleras de avdrag som i sin helhet görs vid kommunalbeskattningen, hit hör till exempel grundavdraget. Samtliga avdrag som görs vid kommunalbeskattningen dras från inkomsten. Därutöver finns en typ av avdrag som dras från skatten. Dessa är i första hand avdrag vid statsbeskattningen men i andra hand dras de från kommunalskatten i de fall där statsskatten inte räcker till. Sådana avdrag regleras huvudsakligen i inkomstskattelagen medan det i kommunalskattelagen finns bestämmelser om att den överskjutande delen får dras från kommunalskatten. Till dessa avdrag hör till exempel arbetsinkomstavdraget, hushållsavdraget och studielånsavdraget.

     Av de ändringar som föreslås i riket är det enbart höjningen av grundavdraget som kräver en lagstiftningsåtgärd för att tillämpas på Åland, övriga ändringar är sådana att de träder i kraft här utan åtgärder. Propositionen omfattar förutom de nämnda skatteåtgärderna även den årliga justeringen av den progressiva skatteskalan som tillämpas på beskattning av förvärvsinkomst vid statsbeskattningen. Med beaktande av de förhöjningar av löntagaravgifterna som fastställts för 2018 och höjningen av den allmänna inkomstnivån, uppges de föreslagna skattelindringarna leda till att beskattningen av löneinkomst håller sig så gott som oförändrad.

 

2. Överväganden och landskapsregeringens förslag

 

Som landskapsregeringen har konstaterat i förslaget till budget för 2018 upplever den finländska ekonomin för närvarande en återhämtning, vilket bland annat återspeglar sig i överföringarna till landskapet i form av avräkningsbelopp och skattegottgörelse. Till följd av denna tillväxt har också den privata konsumtionen i landet ökat kraftigt vilket kan ha gynnsamma effekter för det åländska näringslivet.

     När det gäller den ekonomiska utvecklingen på Åland har den dock under 2017 varit något sämre än förväntat. En prisutveckling som är markant högre än i övriga Finland och en svag omsättnings- och resultatutveckling kombinerat med en minskande offentlig sektor håller tillbaka uppgången för den åländska ekonomin som helhet. Mot denna bakgrund ser landskapsregeringen ett behov att vidta åtgärder för att stimulera det åländska samhället.

     Enligt den ovan nämnda propositionen höjs grundavdragets maxbelopp i riket från 3 060 till 3 100 euro. Syftet med höjningen är att lindra beskattningen av låginkomsttagare och landskapsregeringen föreslår att grundavdraget ska höjas även vid kommunalbeskattningen på Åland. Skatteåret 2017 sträcker sig avdragets effekt till en årsinkomst på cirka 20 000 euro för den som har dagpenningsinkomster, cirka 26 200 euro för den som har löneinkomster och cirka 22 200 euro för den som har pensionsinkomster.

     För att lindra beskattningen av låg- och medelinkomsttagare, och samtidigt stimulera tillväxten och stärka de åländska företagens omsättning, föreslår landskapsregeringen att det införs ett nytt arbets- och pensionsinkomstavdrag i kommunalbeskattningen. Avdragets belopp utgör 10 % av de skattepliktiga arbets- och pensionsinkomster som beskattas som förvärvsinkomst, dock så att maxbeloppet är 100 euro. På samma sätt som arbetsinkomstavdraget vid statsbeskattningen dras det nya avdraget från skatten och inte från inkomsten. Det här innebär att avdraget får en mer direkt effekt och till exempel inte påverkas av den kommunala inkomstskattesatsen. Rätten att göra arbets- och pensionsinkomstavdrag föreslås för skatteåret 2018 sträcka sig till en skattepliktig förvärvsinkomst som underskrider 35 000 euro. Landskapsregeringen aviserar dock en höjning av inkomstgränsen till minst 55 000 euro för skatteåret 2019.

     Enligt förslaget ska landskapet bära kostnaderna för arbets- och pensionsinkomstavdraget. Kommunerna kompenseras således fullt ut för det intäktsbortfall som avdraget orsakar. Landskapsregeringen föreslår att regler för detta införs i en särskild lag om kompensation till kommunerna för förlusten av skatteintäkter. Enligt förslaget ska kompensationen beräknas enligt det verkliga skatteutfallet, vilket innebär att det kommer att ske med en viss fördröjning. Detta är en direkt följd av att beskattningen inte slutförs förrän i slutet av året efter skatteåret och det är först då det verkliga utfallet blir känt. För att undvika att kommunerna drabbas ekonomiskt av denna fördröjning föreslås ett system med kalkylerade förskott som sedan avräknas när underlaget för fastställande av den verkliga kompensationen finns tillgängligt.

     Slutligen ingår i förslaget även en teknisk anpassning som sammanhänger med förlängningen av tidsgränsen för tillfälligt arbete på ett särskilt arbetsställe.

 

3. Förslagets verkningar

 

Förslaget har framför allt ekonomiska effekter för de skattskyldiga och för landskapet, och i viss mån berörs även kommunerna.

     För de skattskyldiga är de ekonomiska effekterna positiva. Höjningen av grundavdraget innebär att fullt avdrag kommer att beviljas vid en dagpenningsinkomst på 3 100 euro, en löneinkomst på cirka 6 400 euro och en pensionsinkomst på cirka 11 200 euro. Samtidigt beräknas att avdragets effekt kommer att sträcka sig till en årsinkomst på cirka 20 200 euro för den som har dagpenningsinkomster, cirka 26 600 euro för den som har löneinkomster och cirka 22 400 euro för en som har pensionsinkomster.

     Det föreslagna arbets- och pensionsinkomstavdraget berör inte dem som har de lägsta inkomsterna och inte heller dem som har en skattepliktig förvärvsinkomst på 35 000 euro eller mer. Effekten för de skattskyldiga vars årsinkomst ligger däremellan är beroende av vilka andra avdrag som görs. Utgående från skatteåret 2017 visar kalkyler att arbets- och pensionsinkomstavdraget skulle börja få en effekt vid en löneinkomst på cirka 13 900 euro och en pensionsinkomst på cirka 11 000 euro. Vid dessa kalkyler har endast de avdrag som görs automatiskt av skatteförvaltningen beaktats.

     För de åländska kommunerna blir följden av såväl höjningen av grundavdraget som införandet av det nya arbets- och pensionsinkomstavdraget sänkta skatteintäkter. Eftersom förslaget utgår från att bortfallet av skatteintäkter som beror på det nya avdraget täcks av landskapet kommer kommunernas ekonomi dock inte att påverkas nämnvärt av att avdraget införs. Det faktum att den faktiska kompensationen inte kan fastställas förrän efter två år kan leda till vissa avvikelser, särskilt under de två första åren. Dessa bör dock kunna minimeras vartefter förskottssystemet utvecklas. För landskapet beräknas kostnaden för kompensationen till kommunerna under 2018 uppgå till 1,3 miljoner euro, ett belopp som ingår i förslaget till budget för 2018.

     Även när det gäller höjningen av grundavdraget är avsikten att landskapet ska kompensera kommunerna för intäktsbortfallet. Att beräkna effekten för den enskilda kommunen av en höjning av ett befintligt avdrag är emellertid mer komplicerat. I förslaget till budget ingår ett anslag på 540 000 euro som är avsett för kompensation till kommunerna för minskade intäkter som förorsakas av olika skatteåtgärder som vidtas under 2018. En arbetsgrupp med representanter för landskapsregeringen, Ålands kommunförbund och Mariehamns stad har fått i uppdrag att konstruera ett system för fördelningen av kompensationen mellan de enskilda kommunerna. Avsikten är att kompensationen ska lagregleras och landskapsregeringen kommer att avge ett lagförslag under året. Efter att lagstiftningen har trätt i kraft kommer kommunerna att kompenseras retroaktivt för hela skatteåret 2018.

     Administrativt sett kan förslaget innebära ett visst merarbete dels för skatteförvaltningen och dels för landskapsregeringen. Avdraget görs automatiskt av skatteförvaltningen utan att den skattskyldige behöver yrka på det. Med hänvisning till att beskattningsförfarandet numera är datoriserat torde inte avdraget medföra någon nämnvärd ökning av arbetsbördan för skatteförvaltningen, annat än i initialskedet. Införandet av avdraget kan ändå komma att leda till en höjning av den ersättning landskapet betalar till skatteförvaltningen för de kostnader som orsakas av särdrag i den åländska kommunalbeskattningen. Detta har beaktats i landskapsregeringens förslag till budget för 2018. För landskapsregeringens del uppstår merarbete genom att kompensationen till kommunerna ska hanteras, vilket innebär beräkning av förskottsbelopp, utbetalning av förskott och slutligen beräkning av de verkliga kompensationsbeloppen och avräkning mot förskotten.

     Förslaget bedöms inte ha några miljömässiga effekter. När det gäller förslagets effekter på jämställdheten mellan könen är den svårbedömd och sannolikt inte särskilt stor. Skatteåtgärder som lindrar beskattningen av låginkomsttagare kan på ett allmänt plan ses som positiva för jämställdheten genom att kvinnor generellt har en lägre inkomst än män.

 

4. Beredningen av ärendet

 

Lagförslaget har beretts vid lagberedningen i samarbete med finansavdelningen. Till den del förslaget gäller höjningen av grundavdraget har ärendet behandlats i samrådsdelegationen för kommunala frågor. Förslaget om det nya arbets- och pensionsinkomstavdraget bedöms inte påverka kommunerna i någon vidare utsträckning till följd av den kompensation som föreslås bli utbetald i förskott under skatteåret 2018. Med hänvisning till det här har förslaget inte skickats på någon remiss.

     De föreslagna ändringarna i kommunalskattelagen är avsedda att tillämpas från och med kommunalbeskattningen för skatteåret 2018 trots att de inte kommer att hinna träda i kraft före årsskiftet. Eftersom ändringarna sker till de skattskyldigas fördel är retroaktiviteten inte problematisk. De föreslagna ändringarna bör dock träda i kraft så snart som möjligt och landskapsregeringen föreslår därför att datum för ikraftträdande lämnas öppet.

 

 

Detaljmotivering

 

1. Ändring av kommunalskattelagen

 

9 § Särskilda bestämmelser om naturliga avdrag. Paragrafens 7 mom. föreslås bli upphävt som en teknisk anpassning till att inkomstskattelagens 72a § 2 mom. upphävs. Ändringen sammanhänger med en förlängning av tidsgränsen för tillfälligt arbete på ett särskilt arbetsställe.

 

23 § Grundavdrag. Avdragets maxbelopp höjs från 3 060 till 3 100 euro. Avdraget fungerar så att den som under året har en nettoförvärvsinkomst som efter övriga avdrag inte överstiger 3 100 euro får dra av hela det beloppet. Om nettoförvärvsinkomsten är högre minskas avdraget med 18 % av det belopp som överstiger 3 100 euro. I praktiken innebär det att grundavdraget gynnar dem som har låga inkomster och att det vid en viss inkomstnivå inte längre har någon effekt.

 

25a § Arbets- och pensionsinkomstavdrag. Enligt förslaget införs ett nytt arbets- och pensionsinkomstavdrag vid kommunalbeskattningen. Avdraget räknas på den skattskyldiges skattepliktiga löneinkomst och andra motsvarande arbetsinkomster som betraktas som förvärvsinkomst. Även pensionsinkomster som beskattas som förvärvsinkomst ingår i grunden. Däremot ingår inte pensioner från frivilliga individuella pensionsförsäkringar eftersom dessa beskattas som kapitalinkomst. Avdraget utgör 10 % av de avdragsgrundande inkomsterna, dock så att det maximala beloppet är 100 euro.

     Till skillnad från andra avdrag vid kommunalbeskattningen görs arbets- och pensionsinkomstavdraget inte från den beskattningsbara inkomsten utan från kommunalskatten, på motsvarande sätt som arbetsinkomstavdraget vid statsbeskattningen. Avdraget kommer att göras automatiskt av skatteförvaltningen, den skattskyldige behöver således inte yrka på avdrag.

     Den som har en skattepliktig förvärvsinkomst på 35 000 euro eller mer har inte rätt att göra avdraget. Både när det gäller beräkningen av avdraget och inkomstgränsen är det bruttoförvärvsinkomsten som beaktas.

 

2. Landskapslag om kompensation till kommunerna för förlust av skatteintäkter

 

1 § Kompensation för förlust av skatteintäkter. Kommunerna ska kompenseras för den förlust av skatteintäkter som orsakas av det nya arbets- och pensionsinkomstavdraget. Enligt förslaget ska kompensationen motsvara den faktiska minskningen av kommunens skatteintäkter.

 

2 § Kompensationsbelopp. Kompensationsbeloppet betalas ut skatteårsvis och för att det ska motsvara den faktiska minskningen av kommunens skatteintäkter föreslås att beloppet bestäms med uppgifterna om den debiterade skatten som grund. Det betyder alltså att kompensationen för 2018 beräknas på basen av beskattningsuppgifterna för det skatteåret. Det innebär i sin tur att den slutliga beräkningen av beloppet inte kan ske förrän beskattningen har slutförts, vilket som regel sker i slutet av oktober året efter skatteåret. Således finns uppgifterna för skatteåret 2018 först i slutet av 2019 och kompensationen kan sannolikt inte beräknas eller betalas ut förrän i början av 2020.

     Det är svårt att ange en exakt tidpunkt när beskattningsuppgifterna finns tillgängliga. Därför föreslås att kompensationsbeloppet ska beräknas så snart som möjligt efter att uppgifterna har blivit tillgängliga.

 

3 § Förskott. För att hantera den eftersläpning som är följden av att kompensationen utgår enligt det verkliga skatteutfallet, föreslås ett system där kompensationen betalas ut i förskott under det aktuella skatteåret för att sedan justeras slutligt när de faktiska uppgifterna finns tillgängliga.

     Det föreslagna förfarandet utgår från det som tillämpades tidigare när det gällde kompensation för det allmänna avdraget under skatteåren 2007–2009. Beräkningen av förskottsbeloppet baserade sig då på utfallet av tidigare beskattning, vilket även föreslås för den nu aktuella kompensationen. Eftersom det verkliga utfallet blir känt först när beskattningen är slutförd är det naturliga att man utgår från den senast slutförda beskattningen. Det skulle betyda att det förskott som betalas ut under 2018 beräknas på basen av uppgifterna i beskattningen för skatteåret 2016. När förskottsbeloppen för 2018 och 2019 ska beräknas ingår inte arbets- och pensionsinkomstavdraget i den senast slutförda beskattningen. Därför måste även tidigare beskattning kunna beaktas, vilket även gäller beräkningen av förskott senare när det kan vara ändamålsenligt att kunna ta hänsyn till utvecklingen av avdraget. Dessutom ska landskapsregeringen kunna beakta förändringar som skett efter att den senast slutförda beskattningen verkställdes. Det kan till exempel röra sig om ändringar av andra avdrag eller övriga förändringar i skattesystemet som bedöms kunna påverka den slutliga kompensationens storlek.

 

4 § Avräkning. Som tidigare nämnts innebär det sannolikt att den slutliga kompensationen för skatteåret 2018 kan fastställas i slutet av 2019 eller i början av 2020. En avräkning sker då mellan förskottsbeloppet och det verkliga kompensationsbeloppet. Skillnaden justeras sedan i samband med utbetalningen av nästa förskottsbelopp. Avräkningen för skatteåret 2018 skulle således ske i samband med utbetalningen av förskott för skatteåret 2020.

 

5 § Ikraftträdande. Eftersom arbets- och pensionsinkomstavdraget föreslås bli infört från och med skatteåret 2018 ska även kompensationen för förlust av skatteintäkter betalas ut från och med det året.

 


Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.

 

1.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     upphävs 9 § 7 mom. kommunalskattelagen (2011:119) för landskapet Åland,

     ändras lagens 23 § sådan den lyder i landskapslagen 2017/20, samt

     fogas till lagen en ny 25a § som följer:

 

23 §

Grundavdrag

     Om en skattskyldig fysisk person har en nettoförvärvsinkomst som efter de ovan nämnda avdragen inte överstiger 3 100 euro, ska detta inkomstbelopp dras av från nettoförvärvsinkomsten. Om nettoförvärvsinkomstens belopp efter de nämnda avdragen överstiger fullt grundavdrag, ska avdraget minskas med 18 procent av den överskjutande inkomsten.

 

25a §

Arbets- och pensionsinkomstavdrag

     Från den inkomstskatt på förvärvsinkomster som ska betalas till kommunen görs ett arbets- och pensionsinkomstavdrag. Avdraget räknas på den skattskyldiges skattepliktiga löneinkomst, pensionsinkomst som ska beskattas som förvärvsinkomst, förvärvsinkomst av annat arbete, uppdrag eller tjänst som utförts för en annans räkning, bruksavgifter som anses utgöra förvärvsinkomst, dividender som ska beskattas som förvärvsinkomst, förvärvsinkomstandel av företagsinkomst som ska fördelas samt förvärvsinkomstandel av näringsverksamhet eller jordbruk för delägare i en sammanslutning.

     Avdraget utgör 10 procent av de inkomster som avses i 1 mom. Avdraget är dock högst 100 euro och det beviljas enbart skattskyldiga vars skattepliktiga förvärvsinkomst understiger 35 000 euro. Avdraget görs efter arbetsinkomstavdraget enligt 25 § men före andra avdrag från kommunalskatten.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den… och tillämpas första gången vid den beskattning som gäller skatteåret 2018.

 

__________________

 

2.

L A N D S K A P S L A G
om kompensation till kommunerna för arbets- och pensionsinkomstavdraget

 

     I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

 

1 §

Kompensation för förlust av skatteintäkter

     Landskapsregeringen betalar kompensation till varje kommun för den förlust av skatteintäkter som orsakas av arbets- och pensionsavdraget som avses i 25a § kommunalskattelagen (2011:119) för landskapet Åland.

 

2 §

Kompensationsbelopp

     Kompensationen för förlust av skatteintäkter betalas skatteårsvis och beloppet bestäms med uppgifterna om debiterad skatt som grund. Kompensationsbeloppet fastställs så snart som möjligt efter att beskattningen har slutförts.

 

3 §

Förskott

     Under skatteåret betalas kompensationen för förlust av skatteintäkter i förskott. Kommunens förskottsbelopp beräknas med utfallet av tidigare beskattning som grund, samt med beaktande av förändringar som skett därefter och som kan anses ha betydelse för den slutliga kompensationens storlek.

 

4 §

Avräkning

     Skillnaden mellan förskottsbelopp och kompensationsbelopp avräknas i samband med nästa förskottsbetalning efter att kompensationsbeloppet har fastställts.

 

5 §

Ikraftträdande

     Denna lag träder i kraft den ... och tillämpas från och med skatteåret 2018.

 

__________________

 

 

Mariehamn den 14 november 2017

 

 

L a n t r å d

 

 

Katrin Sjögren

 

 

Föredragande minister

 

 

Mats Perämaa

 


 

Parallelltexter

 

·       Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 4/2017-2018