Lagförslag 4/2021-2022

Lagtingsår: 2021-2022
Typ av dokument: Lagförslag

Ladda ner Word-dokument

 

LAGFÖRSLAG nr 4/2021–2022

 

Datum

 

 

2021-12-09

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 

 


Ändringar i samfundsbeskattningen 2022

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att kommunalskattesatserna för samfund och samfällda förmåner sänks för skatteåret 2022. Förslaget motiveras av att fördelningen av samfundsskatten mellan skattetagarna ändras i riket, så att kommunernas andel sänks med 0,43 procentenheter medan statens andel höjs i motsvarande grad. Landskapsregeringens förslag innebär att de totala skattesatserna för samfund och samfällda förmåner förblir oförändrade, det vill säga 20 respektive 26,5 procent.

     Landskapsregeringen föreslår också att giltighetstiden för blankettlagen om tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under skatteåren 2021–2025 förlängs så att den tillämpas till och med skatteåret 2027. Förslaget motiveras av att rätten till tilläggsavdraget enligt den rikslagstiftning som blankettlagen avser utsträcks till att gälla till och med skatteåret 2027. Samtidigt höjs också avdragets belopp från 50 procent till 150 procent av företagets godtagbara utgifter för forsknings- och utvecklingsprojekt.

     De föreslagna lagarna är avsedda att tillämpas från och med beskattningen för skatteåret 2022, de bör således träda i kraft så snart som möjligt.

 

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Motivering. 3

1. Bakgrund. 3

1.1. Gällande lagstiftning. 3

1.2. Åtgärder som vidtagits i riket för skatteåret 2022. 4

2. Överväganden och landskapsregeringens förslag. 4

3. Ändrad fördelning av samfundsskatten mellan staten och kommunerna från och med 2023  5

4. Förslagets konsekvenser 6

5. Beredning och ikraftträdande. 7

Detaljmotivering. 7

1. Ändring av 29f § kommunalskattelagen för landskapet Åland. 7

2. Ändring av landskapslagen om tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under skatteåren 2021–2025  7

Lagtext 8

L A N D S K A P S L A G om ändring av 29f § kommunalskattelagen för landskapet Åland  8

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under skatteåren 2021–2025. 8

Parallelltexter 10

 


 

Motivering

 

1. Bakgrund

 

1.1. Gällande lagstiftning

 

Behörigheten att lagstifta om beskattningen av företag och samfälligheter (samfundsbeskattningen) är delad mellan landskapet och riket. Skatt till kommunerna hör till området för landskapets lagstiftningsbehörighet enligt 18 § 5 p. självstyrelselagen, medan skatt till staten hör till rikets behörighet enligt 27 § 36 p. Trots detta betraktas samfundsskatten i riket som en enhetlig skatt som fördelas mellan de båda skattetagarna staten och kommunerna. De enhetliga skattesatserna anges i 124 § i inkomstskattelagen (FFS 1535/1992) och för närvarande är de 20 procent för samfund (företag) och 26,5 procent för samfällda förmåner (samfälligheter). Bestämmelserna om hur intäkterna från samfundsskatten fördelas mellan skattetagarna finns i 12 § i lagen om skatteredovisning (FFS 532/1998). Till den del samfundsskatten uppbärs till staten gäller bestämmelserna i rikslagstiftningen även för företag och samfälligheter på Åland. När det gäller den kommunala andelen regleras den i kommunalskattelagen (2011:119) för landskapet Åland. Enligt lagens gällande lydelse är kommunalskattesatsen för samfund 6,868 procent och för samfällda förmåner 9,06035 procent för skatteåret 2022. Formellt sett är kommunalskattesatserna inte beroende av bestämmelserna i rikslagstiftningen, men lagtinget har hittills valt att sätta procentsatserna så att de totala skattesatserna är desamma på Åland som i riket.

     Kommunalskattelagen är en så kallad blankettlag som anger att inkomstskattelagen och lagen om skatteredovisning med vissa undantag ska tillämpas i landskapet. Sådana undantag är till exempel kommunalskattesatsen för samfund och fördelningen av samfundsskatten mellan de enskilda kommunerna. Kommunalbeskattningen av näringsverksamhet och jordbruk regleras dessutom i landskapslagen (1993:42) om kommunalskatt för näringsverksamhet respektive landskapslagen (1993:41) om kommunalskatt för gårdsbruk. Även dessa lagar är blankettlagar. Den förstnämnda anger att resultatet av näringsverksamhet beräknas i enlighet med lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (FFS 360/1968), medan den sistnämnda anger att resultatet av jordbruk beräknas i enlighet med inkomstskattelagen för gårdsbruk (FFS 543/1967). Dessutom tillämpas lagen om beskattningsförfarande (FFS 1558/1995) vid kommunalbeskattningen på Åland med stöd av landskapslagen (1997:38) om tillämpning i landskapet Åland av rikslagstiftningen om beskattningsförfarande.

     Slutligen finns också ett par tidsbegränsade blankettlagar om skattelättnader. En av dem är landskapslagen (2021:74) om tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under skatteåren 2021–2025 som anger att lagen om ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under skatteåren 2021–2025 (FFS 1078/2020) ska tillämpas vid kommunalbeskattningen på Åland. Enligt lagen har alla skattskyldiga som bedriver näringsverksamhet eller jordbruk, och som har forskningssamarbete med en forskningsorganisation som uppfyller kriterierna, rätt att göra tilläggsavdraget. Avdraget ska göras från inkomsten av näringsverksamheten eller jordbruket. Avdragsbeloppet är 50 procent av företagets fakturor för underentreprenad för forskningsprojekt. Maxbeloppet för avdraget är 500 000 euro per skatteår och det minsta beloppet är 5 000 euro.

     För samtliga ovannämnda landskapslagar gäller att ändringar i riksförfattningarna träder i kraft automatiskt på Åland samtidigt som i riket, förutom när det gäller bestämmelser som utgör undantag från rikslagstiftningen.

 

1.2. Åtgärder som vidtagits i riket för skatteåret 2022

 

I samband med att förslaget till statsbudget för 2022 lämnades till riksdagen överlämnades ett antal propositioner med förslag till lagändringar som rör beskattningen av samfund och samfällda förmåner.

     I en proposition (RP 186/2021) föreslås att lagen om ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under skatteåren 2021–2025 ändras. Ändringen innebär att det för godtagbara utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet som uppfyller lagens definitioner beviljas ett högre tilläggsavdrag på 150 procent från ingången av 2022, i stället för det nuvarande tilläggsavdraget på 50 procent. Dessutom föreslås att lagens giltighetstid förlängs till utgången av 2027. På grund av förlängningen föreslås också att lagens rubrik ändras så att den motsvarar den nya giltighetstiden.

     Genom två andra propositioner föreslås vissa ändringar i beskattningen av samfund. Den ena gäller en precisering av en bestämmelse om rättelse av internprissättning i lagen om beskattningsförfarande (se vidare RP 188/2021). Genom den andra propositionen föreslås bland annat att en bestämmelse om ränteavdragsbegränsning i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet förtydligas (se vidare RP 211/2021).

     Effekterna på samfundsskatteintäkterna som de ovanstående åtgärderna för med sig neutraliseras genom att fördelningen av samfundsskatten mellan staten och kommunerna ändras. Enligt en proposition (RP 213/2021) föreslås att kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten 2022 sänks med 0,43 procentenheter från 34,19 till 33,76 procent och att statens utdelning höjs från 65,81 till 66,24 procent.

 

2. Överväganden och landskapsregeringens förslag

 

En del av de ändringar i beskattningen av samfund och samfällda förmåner som föreslås i riket för skatteåret 2022 är sådana att de automatiskt träder i kraft även på Åland. Det gäller ändringarna av lagen om beskattningsförfarande och lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. Den föreslagna ändringen av lagen om ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under skatteåren 2021–2025 skulle också ha trätt i kraft med stöd av automatiken i blankettlagen, om det inte vore för att man samtidigt ändrar lagens namn. Det innebär att hänvisningarna i landskapslagen om tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under skatte-åren 2021–2025 endast kommer att avse rikslagen i dess ursprungliga lydelse. Samtidigt kommer den att tillämpas i sin ändrade lydelse vid statsbeskattningen även på Åland.

     Den ändrade fördelningen av samfundsskatten mellan staten och kommunerna innebär att statens andel höjs med 0,43 procentenheter jämfört med vad som föreskrivs för 2022 enligt nu gällande lagstiftning. I praktiken leder det till en höjning av den totala skattesatsen för samfund och samfällda förmåner på Åland. Det innebär att den totala skattesatsen för åländska företag under skatteåret 2022 skulle bli 20,086 procent i stället för 20 procent som hittills. För samfällda förmåner skulle den totala skattesatsen bli 26,614 procent i stället för nuvarande 26,5 procent.

     Landskapsregeringen föreslår att blankettlagen om ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet anpassas till ändringarna i rikslagstiftningen, så att de åländska företagen även under skatteåren 2022–2027 har samma möjlighet att dra nytta av avdraget som företagen i riket.

     Landskapsregeringen föreslår att kommunalskattesatserna för samfund och samfällda förmåner för skatteåret 2022 sänks så att de totala skattesatserna kvarstår oförändrade.

 

3. Ändrad fördelning av samfundsskatten mellan staten och kommunerna från och med 2023

 

Den ovannämnda RP 213/2021 innehåller också ändringar av fördelningen av samfundsskatten för skatteåren 2023 och framåt. Det är frågan om dels ändring av de temporära bestämmelserna om fördelningen skatteåren 2023–2027, dels en ändring av den permanenta fördelningen som gäller från och med skatteåret 2028.

     Sedan skatteåret 2020 har ett par lagar om skattelättnader för företag införts, dels den tidigare nämnda lagen om ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet, dels en lag om höjda avskrivningar på maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar skatte-åren 2020–2023 (FFS 1572/2019), som också tillämpas på Åland med stöd av landskapslagen (2020:76) om skattelättnader vid kommunalbeskattningen för skatteåren 2020–2023. Lagstiftningen om skattelättnader beräknas påverka intäkterna från samfundsbeskattningen i olika grad fram till och med skatteåret 2027. För att neutralisera den effekten har fördelningen av samfundsskatten mellan staten och kommunerna anpassats till den beräknade effekten för varje enskilt skatteår. Det här regleras i en temporär 12f § i lagen om skatteredovisning. Den permanenta fördelningen anges i lagens 12 §, och kommer att tillämpas från och med skatteåret 2028. På motsvarande sätt regleras kommunalskattesatsen för samfund och samfällda förmåner på Åland under dessa år i en temporär 29f § i kommunalskattelagen, medan den permanenta skattesatsen anges i lagens 29 §.

     De åtgärder som beskrivs i avsnitt 1.2 ovan påverkar intäkterna från samfundsskatten inte bara under 2022, utan också under åren 2023 och framåt. Från och med ingången av 2023 träder också den så kallade social- och hälsovårdsreformen (SOTE-reformen) i kraft i riket. Genom reformen överförs ansvaret för social- och hälsovård från kommunerna till de nya välfärdsområdena. Kostnadsansvaret överförs samtidigt från kommunerna till staten. Av den anledningen kommer statens andel av samfundsskatteintäkterna från och med skatteåret 2023 att höjas med runt 10 procentenheter, och kommunernas andel sänks i motsvarande grad. Även denna ändring ingår i den ovannämnda propositionen. I tabellen nedan visas den föreslagna fördelningen av samfundsskatten mellan skattetagarna:

 

 

2022

2023

2024

2025

2026

2027

Fr.o.m. 2028

Staten

66,24

77,55

78,53

78,39

78,30

78,23

78,12

Kommuner

33,76

22,45

21,47

21,61

21,70

21,77

21,88

Totalt

100

100

100

100

100

100

100

 

     Av propositionen framgår dock också att den slutliga sänkningen av den kommunala andelen av samfundsskatten som beror på SOTE-reformen kommer att fastställas under 2022. Det innebär alltså att både den temporära fördelningen för skatteåren 2023–2027 och den permanenta fördelningen från och med skatteåret 2028 kommer att ändras igen nästa år. Samtidigt kommer de sannolikt också, liksom alla år, att ändras som en följd av andra skatteåtgärder som vidtas från och med skatteåret 2023.

     Höjningen av statens andel av samfundsskatten från och med skatteåret 2023 kommer att innebära att den totala skatten för åländska företag höjs, om inte lagtinget beslutar att anpassa kommunalskattesatsen för samfund till den nya fördelningen. Enligt förslaget ovan skulle det till exempel betyda en sänkning från 6,752 procent skatteåret 2022 till 4,49 procent skatteåret 2023, och en permanent sänkning till 4,376 procent från och med skatteåret 2028. För de åländska kommunerna innebär det grovt räknat att en tredjedel av intäkterna från samfundsskatten försvinner, utan att kostnadsansvaret för verksamheten förändras.

     Landskapsregeringen föreslår i det här skedet ingen ändring av de kommunalskattesatser som gäller från och med skatteåret 2023. En orsak till det är att fördelningen av samfundsskatten mellan staten och kommunerna kommer att ändras igen under 2022. Eftersom avsikten är att de totala skattesatserna för samfund och samfällda förmåner även i fortsättningen ska kvarstå oförändrade, kommer det att krävas en ny ändring av dem inför skatteåret 2023.

     En annan orsak till att ingen ändring föreslås är den effekt SOTE-reformen har på fördelningen av samfundsskatten mellan staten och kommunen. Den kommer att påverka de åländska kommunernas samfundsskatteintäkter negativt på ett oskäligt sätt. Landskapsregeringen avser att under 2022 återkomma med ett lagförslag om hur kommunerna ska kompenseras för detta intäktsbortfall.

 

4. Förslagets konsekvenser

 

Landskapsregeringens lagförslag har ekonomiska konsekvenser för kommunerna och för de skattskyldiga. Effekterna är negativa för kommunerna och positiva för de skattskyldiga.

     Ändringen av fördelningen av samfundsskatten mellan staten och kommunerna i riket är kalkylerad så att den ska kompensera de beräknade förändringarna som orsakas av övriga skatteåtgärder. Enligt vad som anges i propositionen beräknas ändringarna i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet som innebär ränteminskningar öka de totala samfundsskatteintäkterna med 11 miljoner euro. De ändringar som berör bestämmelsen om internprissättning i lagen om beskattningsförfarande ökar intäkterna från samfundsskatten med 75 miljoner euro på årsbasis. Höjningen av tilläggsavdraget för forsknings- och utvecklingsverksamhet beräknas minska intäkterna av samfundsskatten med 11 miljoner euro. Beräkningarna har gjorts utgående från de prognoser som fanns tillgängliga när propositionen lämnades till riksdagen.

     Omfördelningen av samfundsskatten mellan staten och kommunerna med 0,43 procentenheter är beräknad så att den ska neutralisera den effekt de övriga skatteåtgärderna har på kommunernas intäkter från samfundsskatten. För skatteåret 2022 gäller att samtliga åtgärder som ingår i beräkningen hänför sig till beskattningen av samfund och samfällda förmåner. Det innebär således att de skatteåtgärder som vidtas i riket påverkar de åländska kommunernas samfundsskatteintäkter på samma sätt som kommunerna i riket. Det betyder att även om effekten av detta lagförslag i sig är att kommunernas samfundsskatteintäkter minskar, uppvägs denna minskning av de övriga skatteåtgärderna som vidtas.

     Förslaget om att förlänga giltighetstiden för blankettlagen om ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet är positivt för de skattskyldiga som har möjlighet att göra sådana avdrag. Eftersom rätten till avdrag bara har tillämpats under 2021 finns ännu inga uppgifter om i vilken utsträckning det har utnyttjats av åländska näringsidkare. Till den här delen har lagförslaget också konsekvenser för skatteåren 2023–2027, vilket i förhållande till kommunerna kommer att beaktas vid framtida ändringar av kommunalskattesatserna för samfund och samfällda förmåner.

     Förslaget har för övrigt inga organisatoriska effekter och bedöms inte heller ha några direkta konsekvenser för miljön, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för barn.

 

5. Beredning och ikraftträdande

 

Förslaget har beretts vid lagberedningen. Med hänvisning till ärendets brådskande art har förslaget inte skickats på någon remiss.

     De föreslagna lagändringarna är avsedda att tillämpas från och med kommunalbeskattningen för skatteåret 2022, enligt förslaget ska de således tillämpas retroaktivt. Eftersom ändringar i det här fallet är till de skattskyldigas fördel är retroaktiviteten inte så problematisk, även om skattelagstiftning i regel inte bör vara retroaktiv. Det är dock viktigt att de föreslagna ändringarna kan träda i kraft så snart som möjligt. I det sammanhanget är det värt att notera att landskapsregeringens förslag är formulerat utgående från två propositioner som ännu inte är slutbehandlade av riksdagen (RP 186/2021 och RP 213/2021). Eventuella ändringar som kan ske under riksdagsbehandlingen kan också komma att behöva beaktas under lagtingsbehandlingen.

 

Detaljmotivering

 

1. Ändring av 29f § kommunalskattelagen för landskapet Åland

 

29f § Kommunalskattesatsen för skatteåren 2020–2027. Enligt förslaget sänks kommunalskattesatsen för samfund skatteåret 2022 från 6,838 till 6,752 procent. För samfällda förmåner sänks skattesatsen samma år från 9,06035 till 8,9464 procent. Den föreslagna sänkningen gör att de totala skattesatserna för samfund och samfällda förmåner kvarstår oförändrade trots att fördelningen av samfundsskatten mellan kommunerna och staten ändras i riket.

 

2. Ändring av landskapslagen om tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under skatteåren 2021–2025

 

Lagens rubrik föreslås bli ändrad för att anpassa den till att tillämpningstiden förlängs till och med skatteåret 2027.

 

1 §. I paragrafen föreslås att rätten att göra tilläggsavdraget för forsknings- och utvecklingsverksamhet förlängs med två år till och med skatteåret 2027, på samma sätt som i riket.

     Med hänvisning till att namnet på lagen om ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under åren 2021–2025 (FFS 1078/2020) ändras till lagen om ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under åren 2021–2027 (FFS 1078/2020), anpassas också hänvisningen till det. Förslaget innebär samtidigt att tilläggsavdraget höjs från 50 till 150 procent av de godtagbara kostnaderna för forsknings- och utvecklingsverksamhet från och med skatteåret 2022.

     Slutligen föreslås också ett kortnamn för rikslagen, så att hänvisningarna i lagens 2 § inte ska vara beroende av om giltighetstiden ändras igen i framtiden.

 

2 §. Enligt förslaget ändras hänvisningarna till rikslagen i paragrafens 1 och 2 mom. till följd av att ett kortnamn föreslås i 1 §. Ändringarna är enbart språkliga.

 

3 §. Enligt förslaget förlängs lagens tillämpningstid till och med skatteåret 2027. Fortsättningsvis gäller dock att rätten att göra tilläggsavdrag inte tillämpas för projekt som har inletts före den 1 januari 2021.

 


Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.

 

1.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 29f § kommunalskattelagen för landskapet Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 29f § 3 punkten kommunalskattelagen (2011:119) för landskapet Åland, sådan den lyder i landskapslagen 2021/73, som följer:

 

29f §

Kommunalskattesatsen för skatteåren 2020–2027

     Med avvikelse från 29 § ska

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     3) samfund betala 6,752 procent och samfällda förmåner 8,9464 procent i kommunalskatt på den beskattningsbara inkomsten vid beskattningen för skatteåret 2022,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den… och tillämpas vid beskattningen för skatteåret 2022. Vid den första redovisningen av samfundsskatt till kommunerna efter att lagen har trätt i kraft rättas de redovisningar som gäller skatteåret 2022 så att de motsvarar denna lag.

__________________

 

2.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under skatteåren 2021–2025

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras lagens rubrik, 1 och 2 §§ samt 3 § 2 mom. som följer:

 

L A N D S K A P S L A G
om tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under skatteåren 2021–2027

 

1 §

     Den som bedriver näringsverksamhet eller jordbruk har rätt att vid kommunalbeskattningen under skatteåren 2021–2027 från sin inkomst av näringsverksamhet eller jordbruk göra ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet i enlighet med vad som föreskrivs i lagen om ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under åren 2021–2027 (FFS 1078/2020, nedan lagen om ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet), med de undantag som följer av denna lag.

 

2 §

     Ändringar av lagen om ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet ska gälla på Åland från tidpunkten för deras ikraftträdande i riket om inte annat följer av denna lag.

     En hänvisning i lagen om ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet till en riksförfattning ska inom landskapets behörighet avse motsvarande bestämmelser som finns i landskapslagstiftningen.

 

3 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Lagen tillämpas vid kommunalbeskattningen för skatteåren 2021–2027. Lagen tillämpas inte på projekt inom forsknings- och utvecklingsverksamheten som inletts före den 1 januari 2021. Ett projekt anses ha inletts vid den tidpunkt då avtalet om projektet undertecknas.

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den …. Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2022.

 

 

Mariehamn den 9 december 2021

 

 

V i c e l a n t r å d

 

 

Harry Jansson

 

 

Föredragande minister

 

 

Roger Höglund

 


 

Parallelltexter

 

·       Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 4/2021-2022