Lagförslag 5/2023-2024
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 5/2023-2024 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2023-12-07 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Regler om arvode och ersättning vid föräldraledighet för medlemmar av Ålands landskapsregering
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår att en felaktig bestämmelse om rätt till semester för medlemmarna i Ålands landskapsregering stryks ur landskapslagen om arvode för medlem av Ålands landskapsregering. Däremot föreslås att regler om arvode och ersättning vid föräldraledighet införs i lagen.
Avsikten är att den föreslagna lagändringen ska träda i kraft så snart som möjligt.
INNEHÅLL
2. Landskapsregeringens förslag
Landskapslag om ändring av landskapslagen om arvode för medlem av Ålands landskapsregering
Allmän motivering
1. Bakgrund
Enligt gällande 2 § 3 mom. i landskapslagen (1985:17) om arvode för medlem av Ålands landskapsregering har en medlem i landskapsregeringen rätt till semester under 24 vardagar under tiden 1 juni till 30 september och sex vardagar under annan tid. Talmanskonferensen har gjort en översyn av regelverken rörande lagtinget samt ledamöterna i lagtinget och landskapsregeringen[1]. Där konstateras att någon rätt till semester rätteligen inte borde föreligga för ministrarna som, om än med visst tjänstemannaansvar, ändå inte är tjänstemän. Däremot borde en rätt till ledighet som jämställs med semester i stället föreligga.
Talmanskonferensen konstaterade vidare i den ovannämnda översynen att regler även borde finnas för ministrarnas eventuella föräldraledighet och inte bara för sjukdom eller havandeskap och förlossning som regleras i den gällande lagens 3 §.
Frågan om en möjlighet till formell föräldraledighet har även diskuterats i riket. Regeringen kom 2011 med en proposition (RP 137/2011 rd) där det bland annat föreslogs att det ska göras möjligt för en minister (dock inte statsministern) att avbryta skötseln av ministeruppdraget för en viss tid av grundad anledning, till exempel för familjeledighet, utan att han eller hon nödvändigtvis måste avgå.
I propositionen sägs att om en minister avbryter skötseln av sitt uppdrag ska statsrådets allmänna sammanträde besluta om skötseln av uppgifterna ska överföras till en annan minister i samma ministerium eller om uppgifterna vid behov ska fördelas mellan flera olika ministrar. Det sägs också att det är möjligt att en ny minister utnämns i stället för den minister som avbryter sitt uppdrag. Vad gäller ersättningen till den minister som avbrutit sitt uppdrag föreslås att det ska betalas ett arvode i enlighet med vad som bestäms i statens allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal om lön till tjänstemän. Vidare föreslås att det ska införas en bestämmelse om att statssekreterarens tjänsteförhållande upphör, om skötseln av ministerns uppgifter avbryts. Bestämmelsen sägs följa den princip enligt vilken statssekreteraren är beroende av sin ministers förtroende.
Riksdagen remitterade propositionen till grundlagsutskottet för beredning. Grundlagsutskottet avstyrkte därvid förslaget i nu aktuella delar. I sitt betänkande (GrUB 1/2012 rd) konstaterar utskottet att de föreslagna bestämmelserna om avbrott i skötseln av en ministers uppgifter är en författningsrättsligt betydelsefull nyhet. Enligt utskottet finns det i och för sig godtagbara grunder för avbrottsinstitutionen, framför allt bland annat vid en längre tids frånvaro på grund av familjeledighet. Utskottet anser dock att den föreslagna bestämmelsen och dess motiv är så generösa och öppna att de rimmar illa med en statsrådsmedlems centrala författningsrättsliga ställning. Utskottet poängterar att endast tungt vägande skäl kan komma i fråga för att en minister ska få avbryta sitt uppdrag och skälen ska vara explicit angivna i lag. Enligt utskottet behöver det dessutom föreskrivas närmare om villkoren för att utnyttja möjligheten till avbrottet. En reglering av frågan kräver därför fortsatt utredning.
2. Landskapsregeringens förslag
Med anledning av de brister som talmanskonferensen noterat i sin översyn föreslår landskapsregeringen mindre justeringar i den gällande lagstiftningen.
Landskapsregeringen föreslår att den rätt till årlig semester som en medlem av landskapsregeringen har stryks ur lagen. Medlemmarna av landskapsregeringen omfattas inte av de vanliga reglerna om semester. Medlemmarna förutsätts alltid vara i tjänst och utgångspunkten är att en minister kan fullfölja sitt uppdrag, även om han eller hon kan ha förfall att utföra uppgifter till exempel på grund av sjukdom eller ledighet. Ledighet som medlemmarna av landskapsregeringen tar ut bestäms internt av landskapsregeringen. För varje medlem av landskapsregeringen utses en ställföreträdare bland de övriga medlemmarna för den händelse att en minister på grund av tillfälligt förhinder inte kan sköta sina uppgifter. Detta ställföreträdarsystem är avsett för en ministers kortvariga förhinder. Det finns inga bestämmelser om varaktigheten för ett tillfälligt förhinder. Tillfälligheten för ett förhinder har bedömts från fall till fall. Enligt gängse praxis är en ministers förhinder tillfälligt när det varar ca 30 dagar eller mindre.
Vidare föreslår landskapsregeringen att det inte införs någon generell rätt för en medlem av landskapsregeringen att vara föräldraledig men att det i lagens 3 § införs en bestämmelse som ger en medlem av landskapsregeringen rätt till arvode och övriga förmåner enligt samma grunder som gäller för landskapets tjänstemän när de har beviljats föräldraledighet.
3. Lagstiftningsbehörigheten
Lagstiftningsbehörigheten i fråga om lagtingets organisation och uppgifter samt val av lagtingets ledamöter, landskapsregeringen och under denna lydande myndigheter samt landskapets tjänstemän tillkommer landskapet enligt 18 § 1 och 2 punkterna i självstyrelselagen för Åland.
4. Förslagets konsekvenser
Om en minister beviljas föräldraledighet kommer det att ha samma ekonomiska konsekvenser för landskapet som det har när en tjänsteman beviljas föräldraledighet. I övrigt bedöms förslaget inte ha några ekonomiska, administrativa eller andra samhälleliga konsekvenser. Förslaget bedöms inte heller ha några konsekvenser för miljön, jämställdheten eller för barn.
5. Ärendets beredning
Ärendet har beretts som ett tjänstemannauppdrag av lagberedningen.
Detaljmotivering
Landskapslag om ändring av landskapslagen om arvode för medlem av Ålands landskapsregering
3 §. Enligt 1 mom. i gällande lag har en medlem av Ålands landskapsregering som inte kan fullgöra sitt uppdrag på grund av sjukdom eller havandeskap och förlossning rätt till arvode och övriga förmåner enligt de grunder som gäller för landskapets tjänstemän. Nu föreslår landskapsregeringen att medlemmarna av Ålands landskapsregering även ska ha rätt till arvode och övriga förmåner enligt samma grunder som gäller för landskapets tjänstemän när de har beviljats föräldraledighet.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om arvode för medlem av Ålands landskapsregering
I enlighet med lagtingets beslut
upphävs 2 § 3 mom. landskapslagen (1985:17) om arvode för medlem av Ålands landskapsregering sådant det lyder i landskapslagen 2000/64 samt
ändras 3 § 1 mom. sådant det lyder i landskapslagen 1988/5 som följer:
3 §
En medlem av landskapsregeringen som inte kan fullgöra sitt uppdrag på grund av sjukdom eller graviditet eller som av lantrådet medgetts frånvaro för föräldraledighet har rätt till arvode och övriga förmåner enligt de grunder som gäller för landskapets tjänstemän.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna lag träder i kraft den
| Mariehamn den 7 december 2023 | |
|
L a n t r å d |
Veronica Thörnroos |
|
Föredragande minister |
Harry Jansson |
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 5/2023-2024