Lagförslag 5/2011-2012

Lagtingsår: 2011-2012
Typ av dokument: Lagförslag

Ladda ner Word-dokument

 

LAGFÖRSLAG nr 5/2011-2012

 

Datum

 

 

2011-12-15

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 

 


Användande av belysning vid jakt

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att jaktlagen för landskapet Åland ändras för att medge användande av fast belysning vid jakt på räv, grävling, mink och mårdhund. Jakt på dess arter föreslås dessutom i vissa fall även kunna ske med hjälp av ficklampa eller annan liknande belysning.

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

2. Överväganden. 3

3. Förslag. 4

4. Förslagets verkningar 4

Lagtext 5

LANDSKAPSLAG om ändring av jaktlagen för landskapet Åland. 5

Parallelltexter 6

 


 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

I jaktlagen (1985:31) för landskapet Åland, nedan kallad jaktlagen, finns bestämmelser som syftar till en jakt som är säkerhetsmässigt och etiskt trygg. Även om enskilda jägare kan drivas av intresse att få mat eller rekreation och naturupplevelser så utgör viltvårdsaspekter en grund för jaktlagstiftningen. Viltvård omfattar bl.a. att vissa viltpopulationer kan begränsas och balanseras i det ekologiska samspelet, för att motverka negativ påverkan av främmande arter eller för att hindra smittspridning och för att begränsa skador eller olägenheter för grödor, tamdjur och annan egendom.

     Enligt 47 § 1 mom. 4 punkten jaktlagen är det vid jakt förbjudet att använda ”konstgjorda ljuskällor, anordningar för belysning av viltet … dock får konstgjorda ljuskällor användas vid eftersök av skadat vilt”. Jaktlagen medger således heller inte att jakt bedrivs med hjälp av en fast belysning, som satts upp i annat syfte än att underlätta jakt. Det är heller inte lagligt att i gryt använda en ficklampa för att trygga att ett mot djuret välriktat och för säkert skott avfyras. Det enda undantagen är vid eftersök och om landskapsregeringen med stöd av 51a § jaktlagen tillåtit sådant fångstsätt vid jakt efter visst viltslag, och om det då av synnerliga skäl ansetts vara nödvändigt.

 

2. Överväganden

 

Mårdhund och mink är invasiva arter som finns med på DAISE-listan över invasiva arter i Europa (Delivering Invasive Species Inventories for Europe, DAISIE - .europe-aliens.org/aboutDAISIE.do). Sådana främmande invasiva arter kan skapa problem i sin nya miljö, expandera kraftigt och i samband med detta påverka inhemsk biologisk mångfald eller orsaka socioekonomiska skador.

     Mårdhund påträffades i landskapet första gången år 1975 och är nu vanligt förekommande, medan mink har etablerat sig sedan fyrtiotalet efter rymningar från minkfarmer. Populationen i landskapet anses vara relativt stabil sedan sextio- och sjuttiotalen. Mårdhund och mink kan orsaka stor skada på fågellivet. Negativa effekter har konstaterats på markhäckande fåglar, deras ägg och ungar samt på groddjur och små däggdjur. Mårdhund kan dessutom vara en smittspridare av bl.a. rabies och dvärgbandmask. Under rabies-epidemin i Finland åren 1988 och 1989 var mårdhundar de viktigaste spridarna av sjukdomen.

     Bland andra Finland, Sverige, Norge och Danmark har genom flera internationella konventioner förbundit sig att hindra införsel av, kontrollera eller utrota de främmande arter som hotar ekosystem, livsmiljöer eller arter.

 

-    konventionen om biologisk mångfald

-    konventionen om våtmarker av internationell betydelse (Ramsarkonventionen)

-    konventionen om skydd av europeiska vilda djur och växter samt deras naturliga livsmiljöer (Bernkonventionen)

-    EG-direktivet 79/409/EEG om bevarande av vilda fåglar (fågeldirektivet)

-    EG-direktivet 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur (habitatdirektivet)

 

Med habitatdirektivets artikel 15 samt bilaga 6a förbjuds användningen av icke selektiva, artificiella ljuskällor och anordningar för belysning av målet vid fångst eller dödande av vissa arter av vilda djur. Vare sig arten mårdhund, mink, räv eller grävling omfattas dock av dessa bestämmelser.

     I habitatdirektivets artikel 22 finns en grund till EU:s inställning till införandet av främmande arter (Invasive Alien Species, IAS). Detta har utvecklats i och närmare formulerats i EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020 (COM(2011) 244 slutlig). Där formuleras ett mål att aktivt bekämpa introduktion och etablering av främmande arter, då dessa anses utgöra ett hot mot biodiversiteten. Mårdhund och mink är exempel på främmande arter hos oss som kan hota den biologiska mångfalden vid okontrollerad spridning.

     Avseende mårdhund har Finland förbundit att hindra spridning till angränsande länder. Sverige, Norge och Danmark ska hindra invandring av mårdhund till sina territorier samt utrota mårdhundsindivider som har invandrat till deras territorier. Också landskapet omfattas av dessa konventioner, och torde med en etablerad mårdhundstam ha samma ansvar som Finland att hindra vidare spridning. Det är dock mindre sannolikt att mårdhund ska kunna sprida sig från landskapet till Sverige.

     Räv och grävling kan lätt drabbas av smittosamma sjukdomar och parasiter. Rävskabb är en sådan kvalsterburen mycket smittsam hudsjukdom. Smittan kan överföras såväl genom direkt kontakt med smittade djur som genom indirekt kontakt, då kvalstret kan överleva en kortare tid på platser där infekterade djur vistats. Detta parasitära kvalster kan även infektera andra djurarter, exempelvis hundar. Samma kvalsterart kan också smitta människor, men ger då i allmänhet endast kortvariga besvär. I Sverige har under det senaste året konstaterats att rävar bär på dvärgbandmask, också kallad rävens dvärgbandmask som kan smitta till mårdhund, hund och katt. Denna parasit förekommer lokalt i olika delar av västeuropa. Om den sprids till människor kan parasiten utvecklas som en svulst i levern samt sprida sig i kroppen till andra organ med därtill hörande allvarliga symtom. Sjukdomen är mycket allvarlig och smittade personer fordrar ständig behandling, den kan i vissa fall kräva levertransplantation. Det finns ett samband mellan djurtäthet och sjukdom i räv- och grävlingsstammar, så att ökad djurtäthet medför större risker för sjukdom och sjukdomsspridning.

 

3. Förslag

 

Landskapsregeringen föreslår att jaktlagen för landskapet Åland ändras så att jakt på räv, grävling, mink och mårdhund ska få ske med hjälp av fast belysning. Detta ska gälla såväl om belysningen har satts upp i annat syfte eller om den särskilt har monterats fast och stationärt för att underlätta jakt. Dessutom föreslås att lagen ändras så ficklampa eller annan liknande lampa ska få användas i vissa fall vid jakt på dessa djurarter. Ett sådant tillfälle är när ett djur ska avlivas vid jakt med ställande hund, med vilket avses en hund som tvingar viltet att stanna och fokusera sig på hundens jämna skällande (ståndskall), så att jägaren kan lokalisera viltet och därefter att fälla det.

 

4. Förslagets verkningar

 

Förslaget är ägnat att främja säkrare skytteförutsättningar, så att djur kan fällas snabbt och utan lidande. Även om fångsätten med belysning inte har följder för viltstammarnas storlek, så kan de vara gynnsamma att använda om det krävs för att lokalt begränsa ett visst viltslag. Således kan ett enskilt viltslag skada annat vilt genom predation eller smittspridning. En grund för att begränsa antalet djur i en viltart kan också vara att det lokalt orsakar skador eller olägenheter för grödor, tamdjur och annan egendom.

     Förslaget bedöms inte ha betydelse för jämställdheten och bedöms sakna väsentliga ekonomiska och miljömässiga verkningar.

 


 

Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

 

LANDSKAPSLAG
om ändring av jaktlagen för landskapet Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     ändras 47 § 1 mom. 4 punkt jaktlagen (1985:31) för landskapet Åland, sådan den lyder i landskapslagen 1995/68, samt

     fogas till lagen en ny 51b § som följer:

 

47 §

     Vid jakt är det förbjudet att använda följande fångstredskap och fångstmetoder:

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     4) konstgjorda ljuskällor, anordningar för belysning av viltet samt för nattskytte avsedda siktanordningar vilka elektroniskt förstärker eller förändrar bilden, dock får konstgjorda ljuskällor användas vid eftersök av skadat vilt samt när belysning får användas enligt 51b §,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

51b §

     Vid jakt på mårdhund, mink, räv och grävling får stationär fast monterad belysning användas för att underlätta jakten. Vid jakt på dessa djur får även ficklampa eller annan liknande belysning användas

     1) när djuret ska avlivas i samband med jakt med ställande hund,

     2) för jakt i gryt, eller

     3) när ett fångstredskap vittjas.

 

__________________

 

Ikraftträdande

     Denna lag träder i kraft den

     Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

 

__________________

 

 

Mariehamn den 15 december 2011

 

 

L a n t r å d

 

 

Camilla Gunell

 

 

Föredragande minister

 

 

Fredrik Karlström

 


Parallelltexter

 

·       Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 5/2011-2012